Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012

Transkript

1 Datum Diarienr 1(6) Stockholms distrikt Sören Nissilä, Natur/Miljö Sörmlands distrikt Linda Nilsson Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Introduktion till dagen Frågeställningar som kom upp: - Trots att vi inte ska diskutera lagnivåer och intrång under dagen så är det viktigt att det kommer en koppling till SVL. - Det finns en svårighet att prioritera rätt i hänsynen när alla inte har kunskap om tex rödlistade arter. Jo vi är skyldiga att skydda rödlistade arter men det är iaf en balans mellan rödlistade arter och viktiga miljöer där jag själv långsiktigt ser den enskilda unika biotopen som viktigare än om det just nu kanske finns en rödlistad art GLÖM aldrig vad syftet är att utveckla den biologiska mångfalden. - Hur hanterar man frågan om en markägare vill göra en annan prioritering än myndigheten? Över lagnivån så bör det finnas en stor valfrihet i prioriteringen. Det skapar biologisk mångfald! Skyddszoner till vatten Inledning Ganska lång inledning (även diskussion) om funktionalitet, skötsel och restaurering avseende vatten i skogsmark. Detta för att få deltagarna att tänka i rätta banor vid kommande diskussioner på respektive punkt. Vattnets värden och värden i vattnet styr, skogen ger i dag - Skugga - Död ved - Bibehållen luftfuktighet - Erosionsskydd - Olika slags nedfall - Filter - Föda Viktigt vid skötsel/åtgärder: Bedöms i alla faser, röjning, gallring och slutavverkning. Sörmland Stockholm Dialogexkursion doc Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr Jönköping SE

2 Skogsstyrelsen (6) Markanvändningshistoriken är alltid intressant men restaurering ska ta fasta på dagens värden. Löv är en viktig faktor i skyddszoner men även gran har sin naturliga plats. Punkt 1 Bäckdal/bäckravin Underlag: Målbilderna Skyddszon till vatten och Raviner Markanvändningshistorik: F.d. betesmark (60 år) som planterades med gran och tall och som nu åtgärdats med en sista gallring. En del självföryngrade träd, viss olikåldrighet och stor diameterspridning. Beståndshistoriken viktig Hur ska målbilden beaktas? Nuläget! Körningen intill och över vattendrag bör vara överordnat i målbilden. Variationen längs vattendrag är stor och en viktig del, helheten måste bedömas, inte bara punktvis vilket kan ge problem om flera markägare berörs. Om locket läggs på, hur ser det då ut efter 100 år? Olika synpunkter från medlemmarna, från fullt med döda träd till en olikåldrig, skiktad skog fylld med biologisk mångfald. Vilken tidsaspekt ska vi se till i förhållande till den målbild vi vill nå, hur långt fram i tiden? Angående naturvärden: Skilj på vad som finns och vad man vill skapa! Gränsdragningar mellan bäck och ravin, skillnader? Ändras skyddszonen/åtgärder? Två olika tankesätt, vattendraget i sig och miljön runt om. Viktigt att sprida kunskap och information om hotade arter. Dokumentet: Blanda inte målbild och åtgärder! Ta bort begreppet nyckelbiotop! Första rubriken är bra beskriven. Diskussioner om åtgärder/skötsel i skyddszonen samt bredd på denna. Om virke läggs ovanför körstråk kan det bli släpskador i skyddszonen, kan detta motivera att man ibland behöver gå närmare vattendraget för att undvika släpskadorna? Diskussioner om hur man bör väga in väderstreck i bedömningen. Enskilda arter kan styra åtgärderna, finns t.ex. flodpärlmussla prioriteras den arten. Spridning av värderingsgrunder. Diskussioner om skötsel/åtgärder/hänsyn: Varierat uttag, kontinuitetsskogsbruk, väderstrecken beaktas, avverka de klena eller grova träden, skapa ökat lövinslag, stormskaderisker, drivningsproblem (körskador, släpskador) p.g.a. risken för förändrar hydrologi och skador av slamtransport. Vid ev uttag av virke i

3 Skogsstyrelsen (6) skyddszonen är det viktigt att spara grova träd för där finns kontinuiten. Överfarter bör läggas in i den slutliga målbilden! De flesta är överens om att exkursionsobjektet är ganska exklusivt, representativt kanske för sprickdalslandskapet men ej i övrigt, målbildsdokumentet bör även anpassas till mer vardagliga bäckmiljöer. Regional anpassning, rödlistan får sätta förutsättningarna för hur vi ska utföra åtgärderna intill vattendraget. Viktigt att lyfta in värdetrakter och inte generalisera för mycket. Då tappar vi ekologiska värden. Markägaren vill ha förfoganderätt över marken genom att kunna utföra åtgärder samtidigt som man bevarar miljövärden. Hur väger vi in förstärkning av värden i målbilden? Skyddszonen till vatten kan vara lämpligt för kontinuitetsskogsbruk. Bra om man lyfter in illustrationer till målbildsbeskrivningen Hänsynskrävande biotoper Inledning Beskriver hur utkasten till de olika målbildsdokumenten kommit till. Olika skribenter har gett olika utformning, vilken målbild är mest attraktiv? Betonar utformningen av naturvärdesmarkörer. Punkt 2 Bergbrant Underlag för punkten: Målbilden för bergbrant Markanvändningshistorik: Troligen en tidigare mer öppen slåttrad/betad miljö med lövträd och hassel i kanten på bergbranten. Nu igenväxande med äldre barrskog, mestadels planterad och skött, kvarvarande ekar och andra lövträd trängs. Branten ligger nästan i nordläge, där talar vi numera om bibehållen beskuggning men historiken kanske talar emot. Inte alltid locket på således! Beskrivningen är alldeles för precis och specifik. Landskapsperspektivet betonas, bergbranter är vanliga i sprickdalslandskapet, strategimodellen för värdetrakter kan ge vägledning för prioritering. Regional anpassning. Undvik skrivningar som undantas generellt, skyddszon på 20 m (ska) lämnas och uttag får endast ske för att gynna löv. Personligen tror jag man bör ha generella beskrivningar men att vara öppen för att det i det enskilda fallet kanske ska vara annorlunda. Dvs det blir då

4 Skogsstyrelsen (6) en språkfråga typ skyddszonen bör i normalfallet vara 20 meter. Men med den skrivningen blir ingen lagförd Enighet kring att gynna gamla, grova lövträd generellt. Illustrativa bilder mycket bra! Här görs en jämförelse med de populära Biotopfaktabladen. Biotoptypen har en mycket stor variation, det är svårt att fånga upp alla typer av bergbranter i en målbeskrivning. Öppna upp för en anpassning efter hur verkligheten ser ut. Visa på möjligheter för restaurering, skapa utrymme i målbilden för nybildning av värden. Effektiv och billig naturvårdande skötsel om barrskogen ska avvecklas: Låt bli att plantera i zonen mot branten, låt löv komma spontant. För att nå en bra hänsyn är det viktigt med samarbete, genom att sprida kunskap och se att man talar om samma sak. Finns en fara i att vara alltför generell och verklighetsanpassad kopplat till hur det går att följa upp. Samhället går mot att få tydlig uppföljningsbar hänsyn, hur kombinerar man det? Pkt 3 Sumpskogen Underlag: Målbilden för sumpskog. Noterbart är att denna målbild skiljer sig väsentligt från de övriga. Markanvändningshistorik: Mycket lång trädkontinuitet, ingen dikningspåverkan men säkert har selektiva uttag gjorts av byggnadsvirke och ved fram till för år sedan. Landskapsperspektivet betonas även här. En hel del diskussioner om detaljer i utformningen av målbilden i relation till exkursionsobjektet: - Avverkningsmogen ålder? Syftning? - Naturvärdesmarkörerna, finns fler? - Betydelsen av grov ved kanske inte är viktigast. - Hänsynsarter diskuterades. - Lövinslag, 10 % av vad? Skillnad på jfr volym, antal, grundyta etc. - Begrepp som strata bör undvikas! - Landskapsperspektivet Vad händer om inget görs? En naturlig succession ger ökad granandel? Kommer granen att få svårt om det blir perioder med högt vattenstånd och därmed bjuda in lövträden? Var går gränsen för sumpskogen? Åtgärder i kant-/skyddszon: Skillnad beroende på väderstreck! Fångas alla sumpskogstyper upp?

5 Skogsstyrelsen (6) De två nivåerna på miljövärde, Hänsynskrävande och Särskilt hänsynskrävande diskuterades. Den särkskilda är med för att ange en typ som är i större behov av skydd men flera anser att man inte bör skilja på de två formerna, hänsyn ska alltid tas. Plockhuggning av enstaka träd riskerar inga naturvärden. Arealbegränsningen måste vara mer genomtänkt! Applicerbart även på andra miljöer? Hotade arter borde ligga separat som en övergripande del i bedömningen av naturvärdet i en sumpskog. Inte vara en del av markörerna. Vad är det som SKA göras och vad BÖR man göra? Samtliga exkursionspunkter Ett par funderingar av allmängiltig art: En hel del arter finns med i målbilderna, de vanligaste är ok att använda men när vi kommer in på kunskapsbehov avseende signalarter och hotarter så är gruppen kluven. Benämningar som Grova träd, Gamla träd, Grova lågor etc. är givetvis bra men begrepp av detta slag måste kanske anpassas geografiskt på något sätt. Grova träd/lågor finns i produktivare miljöer, knappast i en tallmosse, men naturvärdet kan vara högt ändå. Något som lyftes fram är vikten av att dessa målbilder och kriterier är förankrade i forskningen. Att man har lyft in forskningsresultat i dessa målbilder. Medverkande från de lokala distriktsråden Stockholm Anders Nylén och Ulrika Geber Länsstyrelsen Maria Elfström Upplands-Bro kommun Per Nyström LRF Staffan Thor Mellanskog David Eiderbrant Skogssällskapet Staffan Dackman Skogsstyrelsen Stefan Eklund Skogsstyrelsen Sören Nissilä Skogsstyrelsen Sörmland Martin Strandberg, Mellanskog Fredrik Munter, Holmen

6 Skogsstyrelsen (6) Leif Carlsson, SNF Karl Ingvarsson, länsstyrelsen Södermanland Erik Petré, Häradskog Johan Forsberg, Eskilstuna kommun Linda Nilsson, Skogsstyrelsen Hans Engdahl, Skogsstyrelsen Övriga medverkande Malin Andersson, Skogsstyrelsen Jenny Stendahl, Skogsstyrelsen