- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

Transkript

1 Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser att : - Kunskapsplattform för skogsproduktion måste utgå från riksdagens miljökvalitetsmål samt regeringens preciseringar av dessa. Remissen saknar koppling till dessa. - Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar. - Trots att remissen inleds med ett avsnitt om hållbar utveckling, ekosystemtjänster m.m. saknas det en tydlig koppling till detta i redovisningen av de tretton analyserade områdena. Det saknas även analyser kring hur de olika tretton områdena påverkar andra ekosystemtjänster än träråvaran. - Inom de tretton analyserade områdena saknas analyser om huruvida produktionsaspekterna kan ske inom ramen för Skogsstyrelsens precisering av ett hållbart nyttjande av skog. - Det saknas framåtblickande visioner om ett variationsrikt skogsbruk. Kunskapsplattformen utgår från att trakthyggesbruket ska fortsätta vara den i princip helt dominerande skogsbruksmetoden där hyggesfritt skogsbruk endast lyfts som ett komplement lämpligt i tätortsnära skog naturskogarna i nordvästra Sveriges inland. - Det saknas en sammanvägd analys där negativ miljöpåverkan, vilket givetvis också inkluderar påverkan på friluftslivet och andra näringar, vägs mot positiv produktionspåverkan. - Kunskapsplattformens avgränsning till produktionsfrågor inte är lämplig då skogsproduktion (inkl. de intensiva metoderna som hanteras inom remissen) har en starkt negativ påverkan på de övriga dimensionerna inom hållbar utveckling.

2 Riksföreningen har tagit del av rubricerad remiss och vill lämna följande synpunkter. Allmänna synpunkter Naturskyddsföreningen svarade på Skogsstyrelsens föregående remiss om Kunskapsplattform för skogsproduktion den 27 juni Föreningens åsikter som framfördes i det svaret kvarstår till stora delar ännu idag. Naturskyddsföreningen menar fortfarande att arbete med skogsproduktion måste utgå från riksdagens miljökvalitetsmål, och regeringens beslutade preciseringar av dessa 1. Regeringen anger i detta beslut bl.a. följande: Ett viktigt syfte med miljökvalitetsmålen med preciseringar och etappmålen är att de ska vara vägledande för allas miljöarbete, såväl för regeringen som för myndigheter och övriga aktörer. Detta innebär med tydlighet att preciseringarna även ska vara vägledande för skogsbrukets aktörer inklusive Skogsstyrelsen. Flera av de skogsproduktionsmetoder som hanteras inom ramen för remissen har en mycket stor inverkan på miljötillståndet i skogen samt för skogens betydelse för allmänhet och övrig näring, vilket i förlängningen innebär en påverkan på möjlighet till måluppfyllelse av miljökvalitetsmålen. En annan stor brist som föreningen framhöll i yttrandet den 27 juni 2014 var den uppenbara avsaknaden av ett helhetsgrepp över skogsekosystemet och i förlängningen ekosystemtjänsterna. Även i rubricerad remiss saknas en analys över huruvida skogsbruket idag kan anses bedrivas hållbart utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna; ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling. Vidare kan ekonomisk och social utveckling endast betecknas som hållbar om den sker inom ekologiskt hållbara ramar. Skogsstyrelsen inleder remissen med ett resonemang kring vikten av att inte produktionsfrågan ska hanteras isolerat från de andra frågorna (miljö- och sociala frågor). Naturskyddsföreningen är helt ense med Skogsstyrelsen om detta och finner det därför anmärkningsvärt att myndigheten ändå avgränsar remissen till att endast hantera produktionsfrågorna utan att göra en sammanvägd analys av samtliga dimensioner i relation till de 13 olika områden som hanteras. Även om kunskapsplattformen är inriktad främst på skogsproduktion måste djupare analyser till för att kunna avgöra ifall vissa av metoderna överhuvudtaget är möjliga att genomföra/fortsätta med. Skogsstyrelsen borde utöver själva kunskapssammanställningen därför passa på att gå till botten med huruvida skogsproduktion genom de analyserade områdena kan bedrivas inom ramen för Skogsstyrelsens precisering av hållbart nyttjande av skog med de extremt intensiva metoder som hanteras i remissen såsom t.ex. främmande trädslag, gödsling, röjning, gallring etc. Detta skulle kunna ge en helhetsbild över framtida möjligheter till olika produktionsmetoder inom ramen för hållbar utveckling. Dessvärre framgår inte av remissen om det överhuvudtaget finns utrymme för vare sig fortsatt eller även ökad användning av flera av de tretton analyserade områdena inom ramen för hållbar utveckling, samt vilka metoder som bör minska. Att, som i denna remiss, endast flyktigt ange olika typer av problem rörande produktionsinriktade åtgärders påverkan på miljö- och sociala värden samt för rennäringen utan att vidare analysera dessa ger inte svar på de viktigaste frågorna rörande skogsproduktion som den ser ut idag; hur mycket, hur intensivt och hur länge kan vi bedriva skogsbruk enligt dagens modell? 1 Regeringens beslut Ds 2012:23

3 Regeringen anför sin proposition om biologisk mångfald 2 att: Det är viktigt att bevarandet av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna sker på ett integrerat sätt med insatser för skydd, skötsel, brukande och restaurering. Det remitterade materialet saknar helt denna helhetssyn och miljöhänsynen beskrivs endast som en liten del utan fördjupning eller bredare analys. Skogsproduktionens negativa inverkan på biologisk mångfald och ekosystemtjänster borde ha varit en grundläggande del av arbetet för att ge en plattform som visar vad och hur mycket mer av intensiva skötselmetoder, såsom exempelvis gödsling och främmande trädslag ekosystemet klarar av. Föreningen anser att det borde vara en självklarhet att man i ett arbete om skogsproduktion analyserar ramverket först och utifrån detta fördjupar sig i skogsproduktionens möjligheter. Specifika synpunkter på några utvalda områden Skogsstyrelsens precisering av hållbart nyttjande av skog såsom presenterat på sid. 7-8 behöver analyseras samlat i en kunskapsplattform om skogsproduktion med rekommendationer och råd inom varje analyserat område. Skogsstyrelsen har i de olika avsnitten i viss, ofta begränsad, mån redovisat de olika insatsernas påverkan på miljön. Dock saknas det sammanvägda analyser där negativ miljöpåverkan (=kostnad för skogsbruket i enlighet med PPP-principen och UPP-dito) vägs mot positiv produktionspåverkan. Sådana analyser skulle ge en bättre helhetsbild om huruvida produktionshöjande åtgärder går att motivera i relation till hållbar utveckling och givet att skogsbruket skall ske inom ekosystemets ramar. Skogsstyrelsen skriver på sid. 9 att På motsvarande sätt som i detta Meddelande har flera studier och kunskapssammanställningar gjorts med inriktning mot miljödimensionen och den sociala dimensionen. Med en kunskapsplattform för skogsproduktion finns nu ett förhållandevis komplett och uppdaterat underlag för avvägningar och prioriteringar mellan de tre dimensionerna som formar begreppet hållbar skogsproduktion. Naturskyddsföreningen delar inte Skogsstyrelsens uppfattning om att dessa tre underlag är tillräckligt för seriösa avvägningar och prioriteringar hos den enskilde skogsbrukaren. Jämförande och sammanvägda analyser krävs. Föreningen instämmer i att det i majoriteten av de analyserade områdena krävs mer forskning och utveckling. Detta gäller inte minst områdenas påverkan på ekosystemtjänsterna vilket dessvärre inte har hanterats mer än ytterst flyktigt inom ramen för arbetet. Föryngring Naturskyddsföreningen är enig med Skogsstyrelsen om behovet av att analysera konsekvenserna av den pågående minskningen av naturlig föryngring. Det är bra att Skogsstyrelsen ämnar göra en sådan analys och vi förutsätter att denna rymmer såväl produktion- som miljö- och sociala frågor. Det saknas en analys av och diskussion kring miljöeffekterna av det förädlade skogsodlingsmaterialets allt högre tillväxt. Om mer än hälften av alla slutavverkningar framöver kommer att utföras i skogar anlagda med förädlat material kommer detta med stor 2 Regeringens proposition 2013/14:141

4 sannolikhet även ha en effekt på den biologiska mångfalden i synnerhet om även varje nyanlagd skog också kommer utgöras av förädlade plantor. När skogen växer fortare, gallringarna kommer tidigare och omloppstiden blir kortare finns med stor sannolikhet risk för en utarmningseffekt. Detta behöver analyseras, inte minst i relation till hur lövandelen säkerställs (eller inte säkerställs) inom föryngringarna samt den stora avsaknaden av tall, särskilt i Götaland, till förmån för skogsbrukets prioritering av granplanteringar. Det saknas även en diskussion kring markberedningens negativa effekter. Markberedning höjer produktionen, men detta måste analyseras i relation till de miljöförluster som sker i samband med detta. Röjning och gallring Naturskyddsföreningen delar Skogsstyrelsens uppfattning om att det krävs uppföljningar av vilken miljöhänsyn som tas i samband med röjningar och gallringar. Naturskyddsföreningen är av åsikten att såväl röjningar som gallringar har en stor inverkan på befintliga värden i skogarna samt i hur det framtida skogslandskapet kommer att se ut. Då gallring inte är anmälningspliktigt kan denna, utan myndigheternas vetskap, ske i de mest naturvårdsvärdefulla skogarna med resultat att strukturer av stor betydelse för måluppfyllelse av miljökvalitetsmålet försvinner ur skogslandskapet. Det behövs därför en ökad kunskapsinsamling hos myndigheten samt transparens kring var gallringar sker och i vilken omfattning dessa sker i värdekärnor/nyckelbiotoper, kontinuitetsskogar och skogar med naturtypskvaliteter. Dessvärre hanteras inte denna problematik inom ramen för remissen. Föryngringsavverkning Föreningen delar Skogsstyrelsens uppfattning om att ökningen av arealandelen mindre hyggen som redovisas idag kan ha sin orsak i att skogsägare i större utsträckning avverkar små områden som tidigare lämnats som hänsyn eller för att de ansetts svåra att komma åt. Föreningen nöjer sid dock inte med att endast ytligt spekulera i denna problematik utan anser att myndigheten omgående behöver initiera uppföljningar av hur omfattande detta problem är - i synnerhet när det gäller områden som tidigare lämnats som (hänsyns)ytor på hyggen. Detta torde dessutom vara av intresse också för Skogsstyrelsens trovärdighet givet att myndigheten följer upp och redovisar arealen naturhänsyn som lämnas på hyggen. Vidare anser föreningen att det inom ramen för remissen behövs en analys kring hur stort problemet med extremt stora kalhyggen är. Skogsstyrelsen har endast berört detta problem ytligt i underlaget. Samtidigt är det en realitet i norra Sverige där kalhyggen kan vara uppemot 200 hektar stora, och anmäls genom fyra olika anmälningar á 50 hektar vilket givetvis håller statistiken kring storleken på kalhyggena nere. Kalhyggen på flera hundra hektar har en stor negativ påverkan på såväl växt- och djurlivet, samt de sociala värdena och rennäringen. Det skulle därför vara en önskvärd åtgärd att se över regelverket för avverkningsanmälningar i syfte att ställa tydliga krav på markägaren att dels anmäla den hänsyn som ämnas tas vid avverkning samt att anmäla den verkliga storleken på området som denne avser avverka på en och samma gång. Detta skulle även underlätta möjligheterna för Skogsstyrelsen att göra uppföljningar samt ge en tydligare bild av hyggenas storlek i relation till omgivande skogslandskapet.

5 Lövskog, ädellövskog och blandskog Naturskyddsföreningen delar Skogsstyrelsens bedömning att andelen lövskog, ädellövskog och blandskog behöver öka. Detta avsnitt i remissen bör också tydligare kopplas samman med gallringens negativa effekter på lövinslaget i skogen. Föreningen delar även myndighetens bedömning att det råder avsaknad av en tydlig strategi för löv- och blandskog. Dock anser föreningen att en sådan strategi även behöver innefatta, utöver kantzoner mot vatten och skogsbryn mot öppen mark, en större variation inom hela bestånd. Ett större lövinslag i produktionsskogen skulle dessutom innebära, förutom bättre förutsättningar för den biologiska mångfalden och sociala värden, en stormfastare skog. Föreningen anser att en sådan strategi även behöver analyseras utifrån hållbarhetsaspekten med tydliga kopplingar till övriga avsnitt, inte minst röjning, gallring och skadegörare. Främmande trädslag Naturskyddsföreningen anser att avsnittet är alltför övergripande, utan specifika analyser och/eller råd, i synnerhet givet de stora risker som faktiskt föreligger med användandet av främmande trädslag. En djupare analys av miljöeffekterna, inte minst avseende spridningsriskerna, behöver göras. Här anser Naturskyddsföreningen att forskningsinsatser behövs i syfte att ge kunskap om främmande trädslags spridningsrisker och eventuella skador på skogsekosystemets funktioner. Förs när den kunskapen finns på plats kan man analysera om, var och i vilken omfattning främmande trädslag kan användas och om användandet av främmande trädslag kan anses leva upp till Skogsstyrelsens preciseringar av ett hållbart nyttjande av skog. Vidare bör en rekommendation om minskad användning av främmande trädslag ges fram till dess att större kunskap har inhämtats. Avsnittet behöver kort sagt ges ett djupare och tydligare innehåll och rekommendationer. Hyggesfritt skogsbruk Naturskyddsföreningen delar Skogsstyrelsens bedömning om att användandet av hyggesfria skogsbruksmetoder behöver öka. Det behövs mer riktade kunskapssatsningar liksom forskning och utveckling inom området. Föreningen är dessvärre inte förvånad, men dock starkt kritisk, över att Skogsstyrelsen som tänkbara åtgärder och insatser tydligt rekommenderar att hyggesfritt skogsbruk särskilt bör fokuseras till tätortsnära skogar samt kontinuitetsskogar och naturskogarna i nordvästra Sveriges inland. Det finns flera olika former av hyggesfria metoder som lämpar sig för olika skogsnaturtyper och dessa bör undersökas och utvärderas i lämpliga områden. Insatserna riskerar dock att leda helt fel om hyggesfria metoder av myndigheten främst hänvisas till områden med höga biologiska kontinuitetsvärden och/eller höga sociala värden. Många av dessa områden behöver i första hand ett skydd. Insatserna, forskningen, genomförandet och utvärderingar bör därför främst fokuseras till att genom hyggesfritt skogsbruk återskapa kontinuitetsvärden i den brukade delen av skogen. Detta skulle, till skillnad från Skogsstyrelsens föreslagna åtgärder och insatser, innebära en tänkbar strategi kring ett långsiktigt hållbart skogsbruk i enlighet med Nagoyaåtagandet. Istället för att som tänkbara insatser och åtgärder belysa ett fokus på hyggesfritt skogsbruk i bl.a. de sista någorlunda sammanhängande naturskogsområdena som finns kvar, nordvästra Sveriges inland borde hyggesfria metoder stimuleras i hela landskapet. Att snäva in användningen av alternativa metoder på det sättet som Skogsstyrelsen gör ger en skev bild till intresserade markägare om vikten av ett variationsrikt skogsbruk.

6 Åtkomst till skogsmarken Naturskyddsföreningen delar Skogsstyrelsens bedömning att körskador förekommer i för stor utsträckning samt att dessa ska förhindras. Körskador är ett väldokumenterat stort problem i skogsbruket vilket kan leda till ökat utsläpp av tungmetaller, skadlig slamtransport samt näringsläckage till skogen vatten. Naturskyddsföreningen anser att de förebyggande åtgärderna som redovisas i remissen inte är tillräckliga. Även om kunskap, planering och kommunikation givetvis är viktiga komponenter i det förebyggande arbetet så anser föreningen att det krävs en större tydlighet i lagstiftningen samt sanktionsmöjligheter då en körskada har uppstått. Dock saknas en analys av i hur stor omfattning byggande av skogsbilvägar skadar höga naturvärden och/eller nyckelbiotoper. Föreningen är av åsikten att skogsbilvägar i allt för stor omfattning byggs utan att en ordentlig naturvärdesbedömning görs innan, snarare anläggs skogsbilvägar ofta först och därefter genomförs naturvärdesbedömning av beståndet. Detta riskerar att leda till att områden med höga naturvärden och/eller nyckelbiotoper avverkas. Detta problem behöver belysas i kunskapsplattformen med en rekommendation att naturvärdesbedömningar behöver göras av hela beståndet, inklusive vägsträckans dragning, innan en bilväg byggs. Sammanfattande analys och slutsatser Naturskyddsföreningen anser att det i kunskapsplattformen saknas konkreta och seriösa analyser över de hanterade produktionsaspekternas påverkan på möjligheterna till att uppnå Skogsstyrelsens preciseringar kring ett hållbart nyttjande av skog. Föreningen hade önskat att se denna viktiga kunskapsplattform sättas i relation till de negativa miljöeffekter de analyserade områdena möjligen kan ha. Sådana analyser skulle ge myndigheten ett verktyg för rekommendationer av vilka produktionshöjande åtgärder som bör prioriteras alternativt avstås från i syfte att uppnå ett verkligt hållbart skogsbruk. Skogsstyrelsen anger själv i inledningen att produktionsfrågan inte ska hanteras isolerat från övriga hållbarhetsfrågor, dock är det i princip precis det myndigheten gör. Detta riskerar leda fel då mottagaren möjligen inte väljer att läsa Skogsstyrelsens tidigare Meddelanden om Skogs- och miljöpolitiska mål samt skogens sociala värden och själv sätta dessa i relation till denna kunskapsplattform. Att kräva att varje markägare själv ska göra egna analyser samt dra de viktigaste slutsatserna utifrån tre olika meddelanden i syfte att uppnå ett hållbart nyttjande av skog enligt myndigheternas preciseringar är orealistiskt. Snarare bör myndigheten, inom ramen för sin rådgivande funktion, tydligt vägleda markägarna i dessa frågor. Detta yttrande har tagits fram av Malin Sahlin, sakkunnig skog vid föreningens rikskansli. För Naturskyddsföreningen, datum som ovan Johanna Sandahl Ordförande Naturskyddsföreningen Jan Terstad Chef Skogs- och naturvårdsavd.