Remissyttrande över Oljekommissionens rapport På väg mot ett oljefritt Sverige

Transkript

1 Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Fax: Allmänt: Hemsida: Ulriksdal den 16 maj 2007 Näringsdepartementet STOCKHOLM Remissyttrande över Oljekommissionens rapport På väg mot ett oljefritt Sverige 1. Sammanfattning Globalt står mänskligheten idag förmodligen för en av de största utmaningarna någonsin; det vill säga att hindra den av mänskligheten inducerade globala uppvärmningen. Detta måste göras på ett sätt som inte bara löser problemet med utsläpp av växthusgaser, utan som också hanterar andra miljö- och sociala problem, exempelvis utarmningen av den biologiska mångfalden, övergödning och resursfördelningen lokal, nationellt och internationellt. Klimatförändringarna visar med all tydlighet att vårt levnadssätt sätter ett allt för stor ekologiskt fotavtryck och därför måste vi hitta innovativa, integrerade lösningar som hanterar problemen lokalt, nationellt och globalt. WWF som global organisation anser att det fossila beroendet ska brytas genom en kombination av teknikutveckling, förändrade livsmönster, samt utveckling av förnyelsebara energislag. Vidare anser WWF att den bästa grunden för hållbar utveckling är att arbeta fram konsensuslösningar mellan den ekonomiska, sociala och miljösfären. Oljekommissionens ansats i arbetet att lägga fram lösningar för ett oljefritt Sverige har varit god och i många stycken delar WWF de rekommendationer som läggs fram. Rapporten innehåller dock en rad allvarliga svagheter som gör att många av de åtgärder som föreslås antingen är för nationellt fokuserade eller bygger på en otillräcklig analys av konsekvenser. En del förslag riskerar att motverka de av riksdagen beslutade miljömål och i vissa fall är förslag inte ens förenliga med befintlig lagstiftning. Detta gäller de rekommendationer som rör de areella näringarna och framförallt de som berör skogsbruket. En orsak till detta resultat är förmodligen den snäva representationen i kommissionens sammansättning. Med tanke på att Sveriges gröna guld utgör en mycket stor del av förslaget till lösning för ett oljefritt Sverige, är det intressant att notera att tre av kommissionens åtta ledamöter representerade de areella näringarna eller industrin. I kommissionen fanns ingen representant från de ideella miljö-/naturvårdande organisationerna. Rapportens otillräckliga utblick i världen utgör också en stor svaghet. Eftersom det är ett globalt problem som behöver lösas, där nationella beslut även kan ha stora konsekvenser i andra länder, inte minst de fattigaste länderna, borde rapporten ha innefattat en sådan analys. En global utblick hade rimligen resulterat i ett betydligt mindre fokus på bioenergi och borde istället ha givit plats åt en mer Stiftelsens ordförande: Hans Majestät Konungen Registrerat som: Världsnaturfonden WWF Org. Nr Postgiro Bankgiro

2 mångfacetterad nödvändig utveckling då det gäller olika typer av förnybar energi och energieffektiva lösningar. Vidare har Sverige ett tekniskt kunnande som inte bara skulle kunna vara en tillgång för andra länders hållbara utveckling, utan även skulle gynna den svenska ekonomin. Rapporten saknar mer konkreta förslag på hur Sverige politiskt bör samarbeta samt stimulera näringslivet för att vara en drivkraft inte bara i Sverige utan även globalt. Trots den kritik WWF här framför mot oljekommissionens rapport, vill vi återigen betona att det även finns många bra idéer i rapporten att utgå ifrån för en vidare process. Det finns delar där man från regeringen kan agera starkt redan idag, exempelvis nyttandet av befintliga och utvecklingen av nya tekniklösningar. Andra delar kräver dock en mer försiktig ansats eftersom mer forskning, utveckling samt förankring är nödvändig. Detta gäller inte minst många föreslagna satsningar inom de areella näringarna. 2. Kommentarer på olika avsnitt 2.1 Kommissionens utgångspunkter Kommissionens arbete har delvis varit begränsat i förhållande till uppdraget. Att göra Sverige oberoende av olja är ett lovvärt mål, men ett allt för snävt nationellt fokus riskerar få en icke optimal utsläppsminskning av växthusgaser per investerad krona. Med en vidare utgångspunkt i de globala behoven både då det gäller tillförsel av förnybar energi och hållbara effektiva lösningar för stadsbyggnad, transport- och kommunikation, skulle ett sådant mål istället kunna bli en positiv drivkraft för svenska företag att bli framgångsrika och satsa på lösningar som behövs globalt för en hållbar utveckling med minskat oljeberoende och minskade utsläpp. Redan i kommissionens utgångspunkt finns i ordvalet, Sveriges gröna guld, en ansats till att arbetets tyngdpunkt och förhoppningar ligger hos de areella näringarna. Tyvärr saknas ett tydligt perspektiv kring långsiktigt hållbart nyttjande av landets skogs- och jordsbruksmark i dessa utgångspunkter. Det finns inget i utgångspunkterna som tar upp behovet av förändring i livsstil och konsumtionsmönster samt utvecklingen av styrmedel för detta, för att minska individens bidrag till utsläpp av växthusgaser. 2.2 Kommissionens analyser & förslag Energieffektivisering WWF tycker att förslaget på ett råd/centrum för energieffektivisering är bra. Vi tycker dock att det bör ingå i en bredare satsning som inbegriper alla de områden som oljekommissionen har lagt förslag på. Vidare bör en sådan process på ett bättre sätt spegla samhällets olika intressen. REMISSYTTRANDE ÖVER OLJEKOMMISSIONENS RAPPORT 2

3 WWF anser att 20% är en för låg ambitionsnivå på hela samhället till 2020 gällande energieffektivisering. Med en mer aktiv politik bör man kunna uppnå 30 %! Skogs- och Åkerbränslen WWF ser biobränslen som en del av lösningen i ett samhälle oberoende av fossila bränslen. Det är dock viktigt att skötseln/odlingen och skörden av dessa biobränslen inte är i konflikt med andra miljömål och utgår från ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Oljekommissionen väljer dock att i stort förbise befintliga och nya problem som kan skapas i förverkligandet av förslag till åtgärder: Kommissionens utgångspunkt tycks vara att dagens jord- och skogsbruk är hållbart! Man verkar inte inse att Sveriges jord- och skogsbruk idag inte når upp till de av riksdagens beslutade miljömål. Gällande skogsbruket når man ofta inte ens upp till en basal lagnivå för generell hänsyn. Enligt Skogsstyrelsens senaste polytaxinventering når 32% av de privata skogsägarna inte upp till skogsvårdslagens minimikrav gällande natur- och kulturhänsyn. Endast en mindre del når upp till den skogspolitiska målnivån. Som uttrycks i rapportens bilaga 2, kan det bli än större naturvårdsproblem om man lägger biobränslesatsningar ovanpå det traditionella sortimentsuttaget från skogen. Denna inneboende konflikt berörs inte närmare av oljekommissionen, dvs man lägger fram förslag utan att ha kunskap om eventuella långtgående negativa effekter på miljön och naturvården. Det uttag som sker idag i framförallt skogen är redan överintecknat i många delar av Sverige inom ramen för vad som kan betecknas som långsiktigt hållbart. Eventuell ökning av skogsbränslen måste då ske på bekostnad av traditionella sortiment och/eller genom att påvisa att skötselmodeller och mer riktad produktion är förenliga med uppsatta miljömål. Sådana biobränslesatsningar måste inbegripa genomgripande och breda analyser av konsekvenser för att kunna accepteras. En ökad intensitet i skogsbruket kräver ett betydligt mer utvecklat och aktivt naturvårdsarbete för att uppnå uppsatta nationella miljömål och internationella åtaganden. Detta är ett viktigt och grundläggande resonemang som tyvärr saknas i betänkandet. WWF vill påpeka att de klimatförändringar vi står inför kommer att ge stora effekter på bland annat den biologiska mångfalden. Ekosystemens motståndskraft för att undvika negativa effekter, den sk resiliensen, ökar i landskap med hög diversitet. Detta är något som alltför sällan kommer fram i klimatdebatten. En satsning av det slag som oljekommissionen föreslår kommer att förutsätta en betydligt mer strategisk analys och planering på landskapsnivå samt prioriteringar mellan landskap. Här kommer behov av nya styrmedel föreligga för att samordna och stimulera olika markägare. WWF tror att oljekommissionen har underskattat komplexiteten i detta arbete, samt de implikationer detta kan ha på den enskilde markägaren. Flera av förslagen till insatser för att öka produktionen av skogsråvara leder enligt vår bedömning till ett skogslandskap som blir mer sårbart för klimatförändringar och dess effekter som t ex fler kraftiga stormar. REMISSYTTRANDE ÖVER OLJEKOMMISSIONENS RAPPORT 3

4 Oljekommissionen väljer att ta upp en rad delvis synnerligen kontroversiella metoder på skogsmark för att öka tillväxten med 15-20%. Det är förvånande att man tillsynes okritiskt lägger fram en rad förslag som strider mot lagstiftning, miljömål och certifieringsstandarder. - Dikesrensning; Forskning visar att dikad skogsmark oftast släpper ut mer växthusgaser än vad som binds genom ökad produktion. Dessutom står metoden vid storskalig användning i tydlig konflikt med miljömål såsom myllrande våtmarker och levande sjöar och vattendrag. - Gödsling; Idag finns en tveksam acceptans för viss begränsad kvävegödsling på skogsmark. Skogsstyrelsen har riktlinjer för detta i sina allmänna råd, vilka inbegriper begränsningar på gödslingsmängd och intervall, samt ståndorts-, geografiska begränsningar. WWF anser att man inte bör utöka möjligheten till gödsling på skogsmark. - Intensivodling; Vi tolkar det som att oljekommissionen föreslår intensivodling på skogsmark. Vi tolkar detta vidare som en intensiv odling av olika träslag, medels monokulturer, mer intensiva gödslingsinsatser, klonskogsbruk etc. Detta är en delvis omvandling av den svenskt skogsbruksmodellen till intensivt plantageskogsbruk. WWF kan inte acceptera en sådan omställning! Vidare så är intensivodling på naturlig skogsmark varken förenligt med befintliga miljömål, lagstiftning eller de certifieringssystem som stora delar av skogsbruket är anslutet till. - Stubbrytning; I detta avsnitt nämns inte stubbrytning, men det återfinns i faktaunderlaget (sid 44). Att föreslå stubbrytning är ett synnerligen kontroversiellt förslag och utifrån nuvarande bristfälliga kunskapsläge och lagstiftning kan WWF inte acceptera stubbrytning som metod inom skogsbruket. Oljekommissionen föreslår att energigrödor och träd odlas på hektar av åkermarken. För att miljömålet "Ett rikt odlingslandskap" skall uppnås förutsätts att kvarvarande öppen åkermark bevaras i delar av Sverige. t.ex. i Bergslagen och Norrlands inland. De små öppningar som dessa utgör i ett omgivande skogslandskap är värdefulla för såväl flora som fauna, inte minst genom de bryneffekter som skapas. WWF ser dock att det finns stora möjligheter att mark tas i anspråk i slättområden med storskaligt åkerlandskap förutsatt att miljömålet ett rikt odlingslandskap inte äventyras. Det är också angeläget att odlingen av energigrödor inte leder till ökad användning av bekämpningsmedel eller till ökade problem med näringsläckage och övergödning. Ökad vallodling för produktion av biogas skulle förutom de positiva klimateffekterna också ge minskad övergödning då läckaget från odlad vall bara är cirka 50% jämfört med traditionell spannmålsodling. Oljekommissionen nämner inte hänsyn till kulturvärden i landskapet El för en hållbar energianvändning WWF ser positivt på de satsningar som föreslås angående energieffektiviseringar inom industrin och bostäder, samt behovet av forskning och utveckling gällande förnyelsebara energikällor. Det som saknas är dock det internationella perspektivet. Sverige kan bli ledande i REMISSYTTRANDE ÖVER OLJEKOMMISSIONENS RAPPORT 4

5 utvecklandet av ny teknik som kan bidra till stora energibesparande åtgärder i länder såsom Kina och Indien. Dessa länder bygger idag i snabb takt ut såväl energisystem som städer och i detta behöver få tillgång till bästa tänkbara teknik och lösningar. Tar Sverige ledningen inom dessa områden skulle det inte bara leda till ett effektivt sätt att minska utsläppen av växthusgaser, utan även till positiv utveckling av Sveriges exportindustri Energigasernas roll WWF instämmer med oljekommissionen att Sverige inte aktivt bör engagera sig för naturgas i Sverige. Naturgas ger visserligen vinster gällande utsläpp jämfört med olja, men naturgas är och förblir ett fossilt bränsle. Risken är uppenbar att en satsning skulle riskera en hämning av teknikutveckling och investeringar gällande förnyelsebara energislag Styrmedel på EU-nivå Utsläppsrätter; Det är uppenbart att tilldelningen av antalet utsläppsrätter är alldeles för generöst för att ge någon nämnbar effekt. WWF delar därför uppfattningen att Sverige mer aktivt bör engagera sig på EU-nivå, så att systemet får den effekt som det syftar till Mål för bostäder och lokaler WWF ser positivt på satsningar för att öka energieffektiviteten hos bostäder, instiftandet av incitament i byggbranschen, ge skattelättnader vid energirelaterade investeringar samt kunskapshöjande insatser. Tyvärr finns en avsaknad av förslag att exportera den kompetens och teknik som finns i Sverige för att uppnå mer energieffektivt boende i andra länder Mål för vägtransportsektorn Att minska oljeanvändningen till % inom vägtransporter är en hög ambition. Många förslag är lovvärda såsom en energieffektivare bilpark, minskning & effektivare godstrafik, utveckling av järnväg & kollektivtrafik mm. Även ökningen av drivmedel från jord- och skogsbruk ser WWF positivt på, förutsatt att detta inte är i konflikt med andra viktiga miljömål (se under 2.2.2). Behovet av import av biobränslen från mer sydliga bredgrader tas upp. Odling av biobränslen i framförallt tropiska länder kan bidra till positiv ekonomisk utveckling i dessa länder, men utgör också ett hot på miljön och sociala värden. Exempel på detta finns både i Brasilien, Indonesien och Malaysia. Oljekommissionen belyser överhuvudtaget inte detta problem utan väljer att fokusera mer på inhemskt producerade drivmedel. Detta ifrågasätts i rapportens bilaga 3 ur ett frihandelsperspektiv samt att produktionen av biobränslen är mer energieffektiv i Syd. Med ett globalt perspektiv skulle oljekommissionens prioritering se annorlunda ut. WWF anser att Sverige måste frångå ett snävt svenskt perspektiv och ta en aktivare roll i säkerställandet av att den globala handeln med biobränslen uppmuntrar ansvarsfull odling och en garanti för växthusgasneutralitet. REMISSYTTRANDE ÖVER OLJEKOMMISSIONENS RAPPORT 5

6 2.2.8 Mål för industrin WWF stödjer de förslag som ges, men saknar här liksom i tidigare avsnitt förslag på hur politiken kan bidra till att lösningar för energieffektivisering inom industrin exporteras till andra länder FoU och kommersialisering Kommissionen presenterar här översiktligt olika insatser gällande främst forskning och utveckling. WWF väljer här att hänvisa till övriga kommentarer i detta remissvar samt komplettera med följande; WWF har i detta svar uttryckt en oro gällande de konkreta mål som kommissionen har satt gällande jord- och skogsbrukets bidrag till att uppnå ett oljefritt Sverige. Det är svårt att se logiken i att först ange konkret hur mycket biobränsle jord- och skogsbruk ska leverera och med vilka metoder, för att sedan föreslå att utreda dess konsekvenser. Detta rimmar illa med försiktighetsprincipen. WWF anser att eventuella konsekvenser måste vara undersökta INNAN man kan sätta konkreta mål för jord- och skogsbruk. Behovet av FoU inom skogsbruket är för vagt formulerat. Här nämns inte behov av kunskapsutveckling på omgivande miljö, biologisk mångfald, mark och vatten samt landskapets roll för rekreation och friluftsliv, trots att det som föreslås riskerar att ha stora konsekvenser just på dessa värden. Behovet av mer FoU för utvärdering av framlagda förslag borde haft en betydligt mer central roll i rapporten. Man föreslår FoU för förutsättningar för en långsiktig hållbar intensivodling på skogsmark. Detta är problematiskt eftersom intensivodling inte närmare definieras. Om man tillämpar WWFs tolkning på begreppet intensivodling (se under 2.2.2) så finns det en rad potentiellt allvarliga problem som måste utredas. Oljekommissionens skrivning andas en förutfattad mening att intensivodling kan utgöra en hållbar odlingsmetod på skogsmark. Detta är tveksamt och återstå att bevisa. Det vore intressant att få veta hur Oljekommissionen har tänkt här eftersom rapporten inte avslöjar detta. WWF anser att FoU krävs på landskapsnivå. Man måste utgå från landskapets ekologiska förutsättningar både inom jord- och skogsbruk och integrera dessa för att hitta optimala lösningar, både ur miljö- socialt och ekonomiskt hänseende. För att praktiskt lyckas med detta krävs även nya former av styrmedel för att engagera berörda markägare. 2.3 Bilaga 1; Faktabakgrund WWF hänvisar till övriga kommentarer i detta remissvar och vill tillägga följande; Statistiken i faktaunderlaget, speciellt gällande Sveriges bioenergipotential, är inte transparent. Detta gör det svårare att ta ställning till underlaget. REMISSYTTRANDE ÖVER OLJEKOMMISSIONENS RAPPORT 6

7 Stubbrytning nämns här men inte i själva textdelen. Denna metod är idag endast tillåten som försöksverksamhet och är tillståndspliktig. Övriga metoder kommenteras under och i detta remissvar. Rubriken Övriga biobränslen avfall och torv är synnerligen missvisande. För det första är det oklart vad som här inbegrips i avfall. Inbegrips endast avfall med organiskt ursprung? För det andra så har torv liksom olja visserligen ett ursprung från levande organiskt material, men utgör ett fossilt bränsle som har lagrats i tusentals år innan det bryts. WWF anser inte att torv är ett förnyelsebart biobränsle. Det stämmer att forskning visar på att dikade torvmarker kan ge ökade utsläpp av växthusgaser. Men torvtäkt utgör inte en lösning på detta problem, bara för att man vill komma åt torv som bränsle. Den eventuella minskning i utsläpp av växthusgaser som erhålls ska ställas mot det utsläpp av fossilt kol som sker vid täkt och förbränning av torv. Vidare riskerar man en rad problem på bland annat vattenkvalitet och biologiska värden samt att vara oförenlig med de mål som finns i EU:s vattendirektiv. WWF anser det diken på torvmarker ska sättas igen och hydrologin återställas. 2.4 Bilaga 2; Bioenergi och naturvård WWF anser att avsaknaden av representation i kommissionen gällande naturvård, den bristfälliga analys som speglas i rapportens övriga delar gällande detta område, samt hänvisningen till ett yttrande i en bilaga talar sitt eget språk. Här finns det intressanta tankar, som dock har varit svåra att utveckla på grund av den hitintills bristfälliga satsningen på forskningen kring biobränslen och naturvård. I yttrandet uttrycks en förhoppning om utvecklingen av nya system som kan producera mycket bioenergi och naturvård. Man ska dock komma ihåg att bioenergin konkurrerar om samma resurser som den biologiska mångfalden, dvs arealen och substrat. Härvidlag instämmer WWF helt med yttrandet att det krävs ekologisk landskapsplanering och forskning kring detta av en dignitet som hitintills inte skett i Sverige om Oljekommissionens ambitioner ska kunna förverkligas. Lars Kristoferson Peter Roberntz Generalsekreterare Ansvarig för bioenergifrågor REMISSYTTRANDE ÖVER OLJEKOMMISSIONENS RAPPORT 7