Betänkandet SOU 2005:51 BILEN, BIFFEN, BOSTADEN, Hållbara laster smartare konsumtion.

Transkript

1 Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Direkt: Fax: Allmänt: Hemsida: Jordbruksdepartementet Stockholm Betänkandet SOU 2005:51 BILEN, BIFFEN, BOSTADEN, Hållbara laster smartare konsumtion. Sammanfattning: Världsnaturfonden WWF uppskattar betänkandet som på ett mycket konkret sätt tar sig an begreppet hållbar konsumtion. Upplägget med tre ben är intressant och inkluderar viktiga framtidsämnen. Betänkandets sammanfattning lyfter fram tre betydelsefulla områden, offentlig upphandling, skolans och konsumentens roller. Dessa områden är också centrala för Världsnaturfondens arbete med hållbar konsumtion. Miljöstyrningsrådets nyligen utarbetade kriterier för offentlig upphandling har redan visat på en möjlighet för stat, kommuner och landsting att välja kvalite före lägsta pris. Det är mycket viktigt att dessa stora konsumenter tar initiativ att produktionen skall styras in på mer hållbara vägar. Skolans arbete för att ge kunskaper i ämnet är självklar. WWF har utarbetat flera läromedel och bedrivit fortbildning för att öka förståelsen om vår konsumtions fotavtryck, både nationellt och internationellt. Hem- och konsumentkunskapsläraren har en viktig roll att öka lärandet för en mer hållbar konsumtion och detta behöver flera former av ökat stöd. Information till konsumenter är naturligtvis det ultimata hjälpmedlet för att de skall kunna göra väl avvägda beslut. Världsnaturfonden vill fokusera sitt svar på kapitel tre, äta hållbart, där vi har god kompetens. Flera av våra aktiviteter och projekt centreras kring detta ämnesområde, bl a vårt arbete med naturbete och naturbetskött, vattenslukande grödor (bomull, socker), skogsomvandling (palmolja och soja). WWF anser också att en basproduktion av mat i Sverige är viktig, både för självförsörning, minimering av transporter och för den positiva effekt hållbart jordbruk har på både landskapsbild och biologisk mångfald. Det är också en självklarhet att vi i Sverige skall kunna köpa exotiska produkter men de skall vara hållbart producerade. Ekologisk odling är bra men det är också viktigt att också höja krav inom konventionellt jordbruk eftersom den sammanlagda effekten då blir stor (ex Svensk Sigill). Ytterligare certifieringssystem behöver nödvändigtvis inte utvecklas eftersom resultatet då lätt blir förvirring, men information om produkter som är bra eller dåliga för kan hjäpa människor att hitta rätt :Exempelvis att naturbeteskött är bra för hagmarkernas biologiska mångfald, produkter kan vara bra eller dåliga för Östersjön, att betesbaserat lamm- och nötkött är bättre än intensivproducerat kött (nöt, gris, fjäderfä). Stiftelsens ordförande: Hans Majestät Konungen Registrerat som: Världsnaturfonden WWF Org. Nr Postgiro Bankgiro

2 Det är också viktigt att notera att "ekologisk odling" i Sverige så väl som internationellt måste bli mycket bättre när det gäller miljöhänsyn kopplad till sötvattenresurserna. WWF föreslår att kriterier som ställer högre krav på minskning av bl a läckage av näring, syrekrävande partiklar, och humus från åkermark skall inkluderas. Vidare menar vi att uppodlade, låglänta f.d våtmarker med "fuktproblem" som måste underhållsdräneras (och därigenom ge negativ miljöpåverkan till sötvattnen) gör större miljönytta som våtmarker och skulle därmed skapa ekosystemtjänster som vattenreglerare, vattenrenare, kolfällor och inte minst skapa livsmiljöer för hotad biologisk mångfald (Miljö- och landsbygdsprogrammet (LBU) ger idag ekonomiska ersättning för denna typ av omställning). Bete är viktigt för både landskapsbild, rekreation, miljö och biologisk mångfald. För att styra användandet av statliga medel (EU, nationella) är det viktigt att differentiera ersättningar så att marker med höga naturvärden premieras med mer pengar. Idag saknas bete på ca ha enligt deen nyligen genomförda Ängs- och betesmarksinventeringen. Det kommer sannolikt ändå att bli många områden där bete inte sker p g a bl a ekonomiska skäl. Trädplantering kan då bli ett alternativ. För att öka andelen lövskogar i främst södra Sverige bör lövplantering vara regel för rika fuktiga marker. Utvecklingen av bioenergi är positivt men som med all användning av naturliga resurser skall den vara långsiktigt hållbar och miljöcertifierad. Långa transporter, odlingar som degraderar biologiska värden i andra länder (exempelvis regnskog till oljepalm eller sockerproduktion, savannlandskap till sojaproduktion), och exploatering av död ved i skogen, är några exempel som leder till skador på naturmiljön. Vi måste dock konstatera att konstruktiva åtgärder brådskar. Det indikeras klart av den senaste statistiken som visar att det importerade ökar och det svenska minskar. Konsumtionen av nötkött fördelar sig första halvåret 2005: 44% importerat och 56% svenskt. Realiteten är alltså redan sämre än vad utredningen utgår ifrån. Vidare har antalet födda kalvar i Sverige hittills minskat med 6% jämfört med 2004 och minskningsprocenten ökar månad för månad - det ser inte bra ut! Stadsminister Göran Perssons uttalande nyligen om att svenskt jordbruk snart inte kommer att vara lönsamt och att svenska lantbrukare kommer att få odla energigrödor istället bådar inte gott för utvecklingen av närproducerad och ekologiskt hållbar mat. Vi får hoppas att vårt gröna folkhem skall rymma både livsmedels- och energiproduktion! Avsnitt 2.4 En rad olika perspektiv skall genomsyra all undervisning i grund- och gymnasieskolan. Med ett utökat antal perspektiv riskerar ett så betydande och övergripande perspektiv som hållbar utveckling att drunkna/marginaliseras, varför vi anser att hållbar utveckling bör utgöra ett kärnperspektiv. Hållbara konsumtions- och produktionsmönster är en stor och viktig del i denna utmaning och här har hem-och konsumentkunskapsläraren en nyckelroll. Därför behövs både ökat och tydligare stöd i måldokumenten, och ökade satsningar på lärarutbildning och fortbildning. Vi anser att det är nödvändigt också gymnasiet omattas

3 av hem- och konsumentkunskap eftersom kompetensen, medvetenhet och kritisk konsumtion blir allt viktigare och mer relevant ju äldre eleven blir. Vi sympatiserar därför med slutbetänkandets förslag, men efetrsom beslut om gymnasieskolans kärnämnen redan fattats, så bör man tillvidare förtydliga stödet till lärandet i hållbar konsumtion inom nuvarande kärnämnen, inte minst genom att förstärka perspektivet och dess uppföljning i kursplaner enligt ovan. Det finns en rad olika frågor som vi anser är viktiga att ladda hållbar konsumtion med och det finns ett stort behov av att konkretisera lärandet för hållbar utveckling. WWF har under ett antal år satsat på fortbildning och att utveckla material för att förtydliga kopplingen mellan vår konsumtion i Sverige och dess effekter för miljö och människor i tropiska områden, de sk ekologiska fotavtrycken. Detta har rönt stort intresse, särskilt bland gymnasielärare. WWF senaste läromedel; Mat på hållbar väg, är också ett exempel på stöd till arbetslag för att gemensamt närma sig dessa frågor. Deta material har också väckt stort intresse och erfterfrågan. WWF efterlyser stöd och annan stimulans för att denna typ av material och insatser skall kunna delges skolor kostnadsfritt, eftersom detta arbete resurskrävande. Avsnitt Urspungsmärkning av livsmedel (i butik och restaurang)är en mycket viktig faktor för att möjliggöra väl avvägda konsumentval. Avsnitt Betesbaserad köttproduktion är naturligtvis förbunden med metanutsläpp (spillning) men näringsavrinningsproblemen är betydligt mildare än med inomhusproduktion där all spillning skall spridas på kultiverad mark. Avrinningen från gräsbevuxen mark är många gånger mindre än från öppen mark (åker) naturbeten håller näringen mest effektivt eftersom marken aldrig brytes (kultiveras). Spillning från betande djur är dessutom en näringsresurs för ca 450 arter insekter och andra leddjur som effektivt omvandlar spillningen i ett naturligt kretslopp. Essentiella fettsyror (ex sk omega 3) produceras av växter som måste konsumeras av djur och människor för att de skall kunna gottgöra sig dem. På en naturbetesmark med hundratals växtarter kan de betande djuren välja den för dem mest lämpliga kompositionen av arter. På en vall har människan reducerat antalet arter till en handfull gräs och kanske någon ört (ex klöver). Det är därför lätt att förstå att ur näringsmässiga skäl är naturbeteskött ett mycket bra val. Omega-3 faktorn blir sannolikt en affärsidé och i exempelvis USA har detta redan skett. Avsnitt3.2.3

4 Kommentarer till Det krävs Vinterstallar för betesdjur är på de flesta håll i Sverige en akilleshäl för satsande djurhållare. Ofta är de så gamla så att ett rationellt arbete med djuren omöjliggörs. I flera av WWFinitierade projekt har idén med gemensamhetsstall genomförts med gott resultat (ekonomi, arbetstider, mm) och ett LRF-lett projekt har dessutom väl analyserat ekonomi, juridik, veterinärmedicin associerat med gemensamhetsstallar. Stöd till restaurering eller nybygge av rationella vinterstallar är sannolikt ett av de mest effektiva sätt att få unga djurhållare att satsa på extensiv köttdjursproduktion och naturvård, dvs bondens dubbla uppdrag att producera mat och artrika landskap. Utformingen av det kommande miljö- och landsbygdsprogrammet kan här hjälpa till genom att införa möjligheten med diffrentierat investeringsstöd (där exempelvis områden av höga naturvården berättigar till 50-70%iga stöd (jfr med 30% som är norm idag). Handelns agerande är redan idag instrumentell för hur stor produktionen av naturbeteskött och därmed bete av naturbetesmark blir. Om handeln satsar, dvs efterfrågar naturbeteskött faller övriga brickor (djurhållare, slakt, chark) lätt på plats. Goda exempel är ICA handlare i Örebro och Umeå där försäljningen av regionalt producerat naturbeteskött (naturbeteskött från Närke, Vindelälvens naturbeteskött) har tagit stora marknadsandelar. Möjligheten att idag offentligt upphandla produkter med andra värden än bara lågt pris ger en viktig möjlighet att sälja framdelskött (färs, grytbitar mm) som är mer konkurrensutsatta än högkvalitativa köttdetaljer. Denna möjlighet ökar sannolikheten för att betesbaserade system skall bli ekonomiskt lönsamma. Smakkvalité är avgörande för framgången för exempelvis naturbeteskött. Konsumenter kan bli attraherade av produkter som bygger på lokala naturvårdsinitiativ men sannolikheten att hon återigen köper en dylik produkt (med högre pris) är liten om inte smakkvalitén följer med. Avsnitt Genom att höja ersättning till all betesmark riskerar man att favorisera vallbete gentemot naturbete eftersom vall ofta ligger närmare bondgården och är mer produktiv om än med betydligt lägre biologisk mångfald. WWF föreslår därför att naturvärdet av betesmarken alltid måste avgöra ersättningens storlek. Det finns också många biologiskt värdefulla områden som idag inte får ersättning i förhållande till biologiska värden. Det är sk mosaikmarker (marker med en blandning av gräs, busk och våtmark, ex vis Ölands Mittlandskog, Östergötlands eklandskap) där blandningen och bryneffekter är instrumentella för att bibehålla de biologiska värdena. WWF har i andra sammanhang föreslagit att en intermediär ersättning kan erhållas inom LBUprogrammet (dvs ett mellanting mellan grundersättningen och tilläggsersättninmgen). En sådan lösning skulle vara positiv både för bonden (som får högre ersättning) och för länsstyrelsetjänstemannen (som inte behöver tillbringa lång tid med att avgränsa en massa småområden). Förslaget om investeringsstöd är bra (jfr ovan).

5 Lars Kristofeson Generalsekreterare Ola Jennersten Programchef