Projektbeskrivning (bilaga till Mål 2-ansökan)

Transkript

1 Lars Persson 1 (11) Projektbeskrivning (bilaga till Mål 2-ansökan) Syfte och mål: Projektets huvudmål är att biobränslet ska få ett massivt genombrott under den närmaste 10-årsperioden (räknat från år 2001), vilket ska leda till ett vitalt och offensivt företagsklimat med både vidareutveckling av befintliga företag och nyetableringar. Projektet ska arbeta för att olja och el för uppvärmning i så hög grad som möjligt ersätts med biobränsle. Syfte: att utveckla och expandera bioenergibranschen. Mål: Ökad sysselsättning Bättre lokalekonomi God miljö Genom minskat beroende av icke förnyelsebara energikällor. Sammanfattande projektbeskrivning: Projektets huvudinnehåll är riktade informations- och arbetsinsatser. Ett omfattande, objektivt analys- och informationsmaterial har tagits fram (se bilaga 5). Det sprids för närvarande via hemsida och energirådgivare, men förtjänar en mera kraftfull och riktad insats för att komma till sin rätt. Idag nås den i första hand av personer, som aktivt och medvetet söker kunskap. Projektet avser, att aktivt informera politiker, kommunala tjänstemän inom bygg och miljö, fastighetsägare, om möjligheter och konsekvenser vid olika val av uppvärmning av lokaler. Befintligt material ska användas i riktad information till olika grupper. Det är meningen, att mottagaren skall känna igen sig, bli engagerad och förstå, att individen har en stor möjlighet, att påverka både ekonomi, arbetstillfällen, närmiljö och miljön globalt. Med denna informationsinsats anser man sig kunna nå det övergripande målet; att minska beroendet av icke förnyelsebara energikällor. Riktade arbetsinsatser kan vara: - att i projektet projektanställda ungdomar arbetar med information direkt till skolungdom och arbetssökande. - att tillsammans med jordbruksnäringen eller andra genomföra praktiska delprojekt, som visar bioenergins möjligheter och fördelar.

2 Lars Persson 2 (11) Bakgrund Omvärlden förändras snabbt och ger oss nya levnadsvillkor. Att Kina på bara något år har gått från en låg oljeförbrukning till att bli världens näst största förbrukare efter USA är bara början på en utveckling där landet Sverige är mycket litet och har små möjligheter att påverka. Andra stora länder som följer Kina i spåren är Indien och Ryssland och efter Asien och forna Östeuropa kommer det med säkerhet att hända saker även i Sydamerika och Afrika. Sammantaget innebär det att konkurrensen om de ändliga tillgångarna av olja, gas och kol hårdnar. Tänkvärt är att de beräkningar som hitintills gjorts för hur länge fossila bränslen och brytbart kärnbränsle ska räcka är beräknat efter industriländernas förbrukning och behov. Det gör att marginalerna nu är på väg att snabbt krympa (den som är intresserad av vad som sker i omvärlden kan gå in på hemsidan En kommentar från tidningen SKOGENs redaktion till vad som håller på att hända i bland annat Kina är att "Såvida den här konsumtionen fortgår och vi inte finner några alternativa energikällor går vi nog alla en del intressanta problem till mötes inom en väldigt snar framtid". Det är nog tyvärr bara att hålla med. Vad den accelererande förbrukningen kommer att betyda ur miljö- och klimatsynpunkt är oroande. Förutom en ändrad konkurrensbild för fossilbränslen har även en mycket viktig förändring skett inom EU genom utvidgningen österut. Det innebär bland mycket annat att villkoren för det svenska jordbruket radikalt förändras och att matproduktionen förskjuts ytterligare mot söder och öster. Med det här framtidsscenariet känns det bra att vi i Sverige och särskilt inom våra tre län (Västmanland, Dalarna och Gävleborg) har goda möjligheter att inom egna gränser producera förnyelsebar energi. De areella näringarna jord och skog kommer att utvecklas ytterligare mot att bli energiproducenter. Skogen Det har länge sagts att vi aldrig har haft en sådan god tillväxt i skogen som nu. I sak är det sant, men något som det inte har talats lika mycket om är att den svenska skogen har genomgått en radikal omvandling under andra halvan av 1900-talet och fram till nu. Den äldre timmerskogen är på väg att bli ett minne utanför de områden som sparas av naturvårdsskäl. Den äldre skogen, som i många fall var ett resultat av intensiv manuell skötsel, har nästan helt ersatts av yngre maskinintensiv "industriskog". I förlängningen innebär förändringen

3 Lars Persson 3 (11) att det kan bli problem att få fram råvara till sågverken medan massaindustrin och bränslesektorn klarar sig bättre. Den goda tillväxten sker i den yngre och medelålders skogen och där går det att få fram både massaved och energived utan att det, åtminstone inom de närmaste åren, blir någon direkt konkurrens. Tillgångar på skogsbränsle Tillgång till idag outnyttjat skogsbränsle är god inom W och X och det finns fortfarande en hel del även inom U län, se tabell nedan: Röjning Grot Nuvarande Idag uttag outnyttjat Län GWh/år GWh/år GWh/år GWh/år U W X Summa Siffror för tillgångar är enligt skogsvårdsstyrelsen och nuvarande uttag är enligt de stora bränsleleverantörerna i regionen. Tabellen redovisar långsiktigt möjligt årligt uttag utan att det konkurrerar vare sig med naturvårdshänsyn eller massaindustrins råvaruförsörjning. Noterbart är att det för närvarande årligen tas ut bara drygt 500 GWh av drygt möjliga GWh = ca 6 procent. Siffran GWh/år är en maxsiffra som kräver bättre uttagsteknik och betalning än vad som gäller idag. I dagsläget går det att grovt uppskatta praktiskt och ekonomiskt möjligt uttag till en ökning med ca GWh/år = 4 TWh/år. Sorter som Gigawattimmar (GWh) och Terawattimmar (TWh) är för stora för att man ska kunna greppa vad det innebär. En GWh motsvarar ca 100 m 3 eldningsolja eller årsuppvärmning av 40 normalvillor. En TWh = GWh och motsvarar ca m 3 eldningsolja eller årsuppvärmning av ca normalvillor. 10 GWh biobränsle kan ersätta m 3 olja, vilket innebär 3-4 nya årsarbeten. I vardagslivet pratar vi om kilowattimmar (kwh) och en kubikmeter (m 3 ) eldningsolja innehåller ca kwh energi.

4 Lars Persson 4 (11) Jordbruk Det svenska jordbruket har liksom skogsbruket förändrats radikalt under andra halvan av 1900-talet och fram till nu. Utvecklingen har varit exakt den samma med övergång från småskaligt manuellarbete till storskalig maskinproduktion. Stora odlingsarealer har övergått till skogsmark och de jordar som idag brukas är de bästa ur både jordkvalitets- och arronderingssynpunkt. Skötseln är maskinintensiv och rationell vilket har framtvingats bland annat genom stor priskonkurrens från omvärlden. Konkurrens och förändringar stannar inte upp. Utvidgningen av EU innebär en fortsatt utarmning av det svenska jordbruket och gör det svårare att leva på matproduktion. Av nödvändighet kommer en stor del av den areal som idag används för spannmålsproduktion att övergå till energiproduktion. I ett första skede genom att odlad säd används direkt som bränsle eller i förädlad form både för uppvärmning och som drivmedel. Det här är en omställning som kan ske snabbt i och med att både teknik och maskiner finns. På lite längre sikt är det troligt att det blir förändringar eftersom spannmål inte är någon optimal gröda ur energisynpunkt. Exempelvis ger energiskog på god jordbruksmark 4-5 gånger bättre energiavkastning än spannmål. Även förändringar i maskindrivmedel och gödsling kommer säkert att ske. Idag gäller 8 års karantän av jordar som gödslas med slam från reningsverk innan de får användas för matproduktion. Blir det fråga om en långsiktig energiproduktion blir slammet en tillgång istället för som nu ett problem. Dalarna och Gävleborg är våra dominerande skogslän medan Västmanland är det stora spannmålslänet. Inom de tre länen produceras årligen totalt ca GWh spannmål. Av detta bedöms 630 GWh (produktion på nuvarande trädesmark och vetearealer) vara möjligt att direkt nyttja för uppvärmning och drivmedelsproduktion. Av 630 GWh/år kan ca 500 GWh produceras i Västmanland, 80 GWh i Dalarna och 50 GWh i Gävleborg. Bränsletorv Det finns stora torvtillgångar i alla tre länen, men uttagsmöjligheterna begränsas av kultur- och naturskydd samt inte minst energipolitiska styrmedel. Bränsletorvens framtid är för närvarande osäker, men blir politiska beslut sådana att torvens jämställs helt med övriga biobränslen finns en möjlig produktion av ca 800 GWh/år. Aktivt arbete Etapp III innebär en förändrad och tydligare riktad verksamhet som bygger på vad tidigare etapper kommit fram till. Inventering och test överges nu och arbetet blir mer direkt mot olika målgrupper.

5 Lars Persson 5 (11) Etapp III kommer att ta hänsyn till de omvärldsförhållanden som råder och sikta in sig mot att så stor andel som möjligt av våra stora bioenergitillgångar kommer till ekonomisk nytta inom länen. Våra tillgångar jämte att vår region redan idag tillsammans med Sydvästsverige är ledande inom utrustningsindustrin talar för att projektet ska kunna göra stor nytta. Projektets etapp III ska vara en oberoende samlande kraft för gemensam utveckling av biobränslebranschen inom våra tre län. Budskapet är att bioenergin är en framtidsbransch inom våra tre län. En framtidsbransch som är lika lämplig för kvinnor och män. En bransch som ger möjlighet för människor att bo kvar och försörja sig inom kommunernas alla delar. Bioenergibranschen kommer alltid att behövas och måste av nödvändighet öka både lokalt och regionalt. Vi behöver alla värme och varmvatten och på något sätt måste det ordnas. Den utveckling som pågår inom och utom Sverige på energiområdet talar helt för biobränslen och mot olja och el för uppvärmning av bostäder och arbetslokaler. Problemet är idag att de företag som är engagerade inom biobranschen i många fall är små och ligger på gränsen till att klara sina åtaganden. Därför behövs en fortsatt offentlig satsning om utvecklingen ska fortsätta att gå framåt. Brist på likvida medel gör att många företag trots bra produkter och bra koncept kan ha svårt att konkurrera. Det går inte att ha det reklam- och marknadsföringskonto som behövs för att nå ut om likviditeten nätt och jämnt räcker till för att producera det som ska säljas. Ska en positiv utveckling av hela biobränslebranschen fortsätta och ha möjlighet att accelerera behövs en neutral och sammanhållande kraft som projekt Biovärme-UWX inklusive styrgrupp. Projektets styrgrupp har inom etapp I och II bestått av ett antal mycket kompetenta representanter för olika myndigheter och företag. Avsikten är att styrgruppen i huvudsak ska vara oförändrad. Av olika anledningar kommer det att bli några personförändringar, men de nytillkomna kommer att ha lika hög kompetens som övriga i gruppen. Projektets uppbyggnad och styrgruppens sammansättning gör att arbetet sker ute i verkligheten. Det är en stor styrka att styrgruppens medlemmar representerar konkurrerande företag, som inom projektet arbetar gemensamt för hela branschens bästa. Genom samarbete kan vi, vill vi och ska vi göra något bra. Målet är att bioenergibranschen ska utvecklas till den stora kraft den har möjlighet att vara inom våra tre läns näringsliv.

6 Lars Persson 6 (11) Samhället och Biovärme-UWX, som representant för samhället via offentliga medel, har den viktiga uppgiften att visa att bioenergin är värd att satsa på, att visa vilka utvecklingsmöjligheter som finns, att visa att de här företagen finns, att visa att det finns möjlighet och plats för fler företag att informera om att det finns bra produkter och att ge kunderna: privata, offentliga och företag möjlighet att välja ur det breda produktsortiment som tillverkas och erbjuds till försäljning. Etapp III Etapp III avser en avsmalnad och mer offensiv handlingsfas. Analysfasen är nu avslutade och behövliga grundinventeringar genomförda och dokumenterade. Vi har samlat mycket kunskap som till stor del finns att hämta på GDE-Nets hemsida ( under projekt Biovärme-UWX. Det är nu dags att föra samlad kunskap direkt dit den gör nytta och resultat. Projektetapp III ska ta aktiv del i länens tillväxtprogram genom att visa vilka möjligheter som finns inom bioenergisektorn. Så långt som är möjligt, ska arbetet inriktas mot att stödja nyetablering och utbyggnad av företag med bioenergiinriktning utan att inkräkta på ordinarie konsultmarknad. Projektets roll ska vara att bevaka utvecklingen inom området, initiera och genomföra spridning av ny kunskap och teknik genom riktade informationsinsatser till berörda målgrupper samt visa på lönsamhet och goda initiativ. Projektet ska ta upp och genomföra sådant av allmänt intresse som inte passar in eller inte hinns med inom ordinarie verksamhet inom myndigheter och företag. Som bakgrund till arbetet inom etapp III hänvisas till projektbeskrivning för tidigare etapper och preliminär slutrapport för etapp II. Av grundstenarna i tidigare etappbeskrivning har punkterna: att arbeta för att behövliga grundinventeringar genomförs och att arbeta för en god logistik utgått Inom etapp III gäller en ny numrering jämfört med etapp I och II, se nedan punkt Punkt 4-13 är uppställda utan inbördes bedömning av angelägenhetsgrad. Punkt 4, 9 och 11 är nya.

7 Lars Persson 7 (11) För att uppnå uppställda mål ska projektets etapp III ha inriktningen: 1) att främja sysselsättning, ekonomi och en god miljö 2) att arbeta för samarbete och samordning 3) att vara initiativtagare och drivande kraft 4) att visa att bioenergin är en framtidsbransch och arbeta för att ungdomar väljer den yrkesinriktningen 5) att arbeta för att fler kvinnor engageras 6) att genomföra riktade informationsinsatser 7) att arbeta med information byggd på fakta 8) att arbeta för etablering av nya närvärmeanläggningar 9) att identifiera och synliggöra hinder för och möjligheter med fjärrvärmeuppkoppling 10) att lokalisera och stödja nyckelpersoner för en bra och snabb utveckling 11) att genomföra riktade insatser inom jordbrukssektorn 12) att arbeta för god brandsäkerhet 13) att hålla öppet för nya infallsvinklar och idéer som kan föra bioenergiarbetet framåt Arbetssätt och innehåll Punkt 1; att främja sysselsättning, ekonomi och en god miljö, fungerar som en samlingspunkt för de följande punkterna. Det är till exempel känt att varje tal m 3 olja som ersätts med biobränsle genererar 3-4 nya årsarbeten, vilket direkt har en positiv inverkan på arbetsmarknad och ekonomi. Samtidigt har det en positiv inverkan på miljön. Punkt 2 och 3; att arbeta för samarbete och samordning samt att vara initiativtagare och drivande kraft vid olika insatser är övergripande, viktiga uppgifter i det fortsatta arbetet inom etapp III. En viktig uppgift är att driva på så att hela branschen samarbetar och samverkar för att bli starkare. Punkt 4; att visa att bioenergin är en framtidsbransch och arbeta för att ungdomar väljer den yrkesinriktningen är viktigt. Bioenergin är tveklöst en framtidsbransch, men hur känt är det bland dem som styr in våra arbetslösa och våra ungdomar mot framtida arbeten. Bioenergins användning inom Sverige är alltför anonym trots att den idag bidrar med lika mycket energi som samtliga svenska kärnkraftverk och mer energi än den samlade svenska vattenkraften. Bioenergin är redan stor men har förutsättningar att minst fördubblas och mycket av den fördubblingen kan ske inom våra tre län. Inom etapp III är avsikten att ta fram en skrift som på ett enkelt och pedagogiskt sätt redovisar bioenergin insatt i ett större perspektiv.

8 Lars Persson 8 (11) Den ska ge bakgrund och visa på vilka utvecklingsmöjligheter bioenergin kan ge både samhället och den enskilde. Tanken är att broschyren ska kunna användas vid arbetsförmedlingar och av yrkesvägledare. Målsättningen är att broschyren ska bli tillräckligt bra för att gå att använda i undervisningen. Bland de svårigheter som redan märks vid etablering av uppvärmningsutrustning och underhåll av uppvärmningssystem är en ökande brist på rörmontörer och installatörer. Här finns en god framtid för den som är villig att satsa på yrket. Det finns även andra yrkesgrupper som kommer att bli efterfrågade efterhand som användning av bioenergi ökar. Punkt 5; att arbeta för att fler kvinnor engageras har hög prioritet. Här gäller i första hand riktad information till kvinnor. Det ska arbetas vidare utifrån de goda erfarenheter, som vanns inom etapp II. Bland annat ska en tydlig informationsinsats riktas direkt till kvinnliga politiker och tjänstemän i samarbete med våra kommunala energirådgivare. Punkt 6 och 7; att genomföra riktade informationsinsatser och att arbeta med information byggd på fakta är en förutsättning för att budskap ska synas och bli tydligt. Information är ett brett fält som kan hanteras på olika sätt. Vi kommer att i första hand satsa på riktad och intensifierad fackinformation till speciella målgrupper, För att information ska nå fram, är det viktigt att mottagaren kan identifiera sig i informationen. Mottagarna ska kunna känna igen sig och förstå att det här är någonting som gäller mig och som jag kan ha glädje av. Därför är det angeläget att specificera information till att gälla tydligt avgränsade grupper. Målgrupper kan vara av olika storlek beroende på informationens innehåll. Stora målgrupper är: kvinnor speciellt, studeranden och fastighetsägare ospec... Mindre målgrupper är: kommuner, villaägare, ägare till större fastigheter, företag, bostadsrättsföreningar, jordbrukare, skogsägare, arbetsförmedling, yrkesvägledare... Som exempel på en avgränsad målgrupp kan väljas villaägare: Olika typer av fastigheter (storlek, läge, befintlig värmelösning) kräver olika lösningar vid övergång till alternativa uppvärmningsmetoder.

9 Lars Persson 9 (11) I informationsutbudet ska särskilt betonas fjärrvärmens fördelar närvärmens fördelar goda exempel kunskap om bioenergins möjligheter kunskap om bransch och branschföretag budskapet att utveckling av bioenergi är bra för råvaruproducenter bioenergins värde för arbete, ekonomi, miljö Punkt 8; att arbeta för etablering av nya närvärmeanläggningar är viktigt. Närvärmen behöver en ordentlig uppbackning. Det ska göras genom att använda de erfarenheter som framkommit inom etapp II att driva på genom att argumentera och visa på fördelarna där hjälp behövs för att bra närvärmeprojekt ska komma till stånd. att dokumentera och lyfta fram närvärmens fördelar helhetslösningar med utvecklingspotential. att dokumentera och lyfta fram lösningar med Färdig värme. att dokumentera och förevisa goda exempel både i form av tekniska lösningar och olika driftsformer. att fortsätta att sprida kännedom om goda exempel. att sprida kunskap om branschföretag. att underlätta för fastighetsägare (kommunala och privata) och fastighetsförvaltare att hitta rätta leverantörer. Punkt 9; att identifiera och synliggöra hinder för och möjligheter med fjärrvärmeuppkoppling. Fjärrvärmens fördelar behöver dokumenteras och lyftas fram. Projektet har i tidigare etapper inte prioriterat fjärrvärmeutbyggnad utan varit mer fokuserat på mindre närvärmesystem. Fjärrvärmen har betraktats som självgående vilket tyvärr visat sig vara fel. Här behövs en insats därför att anslutningsgraden för villor är mycket lägre än den har förutsättningar att vara. Det beror främst på att villaägare installerar värmepumpar och andra individuella lösningar, som bromsar ytterligare fjärrvärmeutbyggnad inom områden som borde öronmärkas för fjärruppvärmning. Det här är ingen bra utveckling. Fjärrvärme är den uppvärmningsform som bör prioriteras i alla lägen där så är praktiskt och ekonomiskt möjligt.

10 Lars Persson 10 (11) Skälen är flera: fjärrvärme är miljömässigt ett oslagbart alternativ genom att det ger möjlighet till en avancerad rökgasrening på en plats. Den ersätter en mängd mindre utsläppskällor med i många fall mycket höga utsläpp av skadliga ämnen. fjärrvärme produceras i mycket hög grad genom förbränning av oförädlat biobränsle. Här används spån, flis av rötvirke m m, bark, grot,... Gemensamt för de här olika bränslena är att de kan levereras direkt från skog och industri i fuktigt tillstånd. En ökad fjärrvärme ger råvaruproducenterna en ökad avsättning av biomaterial, som i huvudsak inte har något värde i annan produktion Till fjärrvärmeverken kan anslutas kraftvärmeproduktion som tar vara på energi som annars går till spillo. Kraftvärme producerar förnyelsebar el och ju större fjärrvärmenätet är desto mer el kan produceras. Fjärrvärmens plusvärden behöver lyftas fram bättre så att fastighetsägare inom områden som lämpar sig för fjärrvärme blir medvetna om det negativa för hela området om de väljer egna lösningar. Det finns alltför mycket förutfattade meningar. En av anledningarna till val av egen lösning är en allmän tro att den som väljer fjärrvärme för alltid är bunden till fjärrvärmen. Detta trots att fjärrvärmebolag har uppsägningstider som kan vara olika långa. En så kort tid som 3 månader tillämpas av en del bolag. Som en sammanfattning av ovanstående är målsättningen att inom etapp III ta fram en bra informationsskrift som visar fjärrvärmens fördelar. Skriften ska sedan kunna användas som oberoende allmän information inom villaområden, till företag som borde anslutas till fjärrvärmen, men inte har gjort det, osv... Punkt 10; att lokalisera och stödja nyckelpersoner för en bra och snabb utveckling är en utmaning. Det gäller att identifiera, få med sig och kunna backa upp praktiker; entreprenörer och innovatörer, som för utvecklingen av miljövänliga uppvärmningsalternativ framåt. Punkt 11; att genomföra riktade insatser inom jordbrukssektorn behövs. Tiden är mogen för riktade arbetsinsatser inom jordbrukssektorn. Vi vet hur läget är för närvarande och ser att det med stor sannolikhet kommer att bli en snabb förändring inom jordbruksnäringen. Exakt vilka riktade arbetsinsatser som ska prioriteras är ännu inte klart. Vad som behövs bäst och hur det ska göras ska beslutas tillsammans med näringen.

11 Lars Persson 11 (11) Punkt 12; att arbeta för god brandsäkerhet, måste självklart finnas med i all utveckling av bioenergianvändning. Idag handlar det om modern teknik, och då ingår god brandsäkerhet. Punkt 13; att hålla öppet för nya infallsvinklar och idéer som kan föra bioenergiarbetet framåt är ett måste. Utvecklingen går i ett snabbt tempo. Sverige är en liten del i en stor total. I fråga om utveckling på bioenergiområdet ligger vi i framkant i världen. Inom etapp III avses att göra vad som går för att det ska bli så även i fortsättningen.