RAPPORT December 2014

Transkript

1 RAPPORT December 2014 Sammanfattning av undersökningen: Så kan ett professionellt styrelsearbete utveckla Dalarnas näringsliv och generera fler arbetstillfällen Finansiärer: Region Dalarna Länsstyrelsen i Dalarnas län ALMI Företagspartner Dalarna AB Dalarnas Försäkringsbolag LRF Konsult Norrbärke Sparbank PWC Falun Södra Dalarnas Sparbank Väsman Invest AB 1(8)

2 Inledning Under våren 2014 initierade Styrelseakademin Dalarna ett arbete i form av en undersökning. Syftet var att utröna hur andelen professionella styrelser i Dalarna ser ut och hur de är sammansatta ta reda på hur de styrelser som verkar i Dalarna fungerar, få en insikt i vilka attityder som finns kring styrelsers arbete göra en uppskattning kring vilken potential som styrelserna besitter och vilka outnyttjade möjligheter våra företag har. Projektet avsåg att ta reda på hur det ser ut med styrelsearbete generellt i Dalarna, samt att dessutom utvärdera tänkta effekter av ett utökat antal styrelser. Projektet - Så kan ett professionellt styrelsearbete utveckla Dalarnas näringsliv - avsåg att med hjälp av både kvantitativa och kvalitativa undersökningar samla in underlag och material för att göra en analys av nuläget, dra slutsatser, ta fram ett antal scenarior och slutligen utvärdera vilka effekter en stor satsning på styrelsearbetet i regionen kan ge Gaby Back Ordförande StyrelseAkademien Dalarna 2(8)

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 4 2. Kvantitativ undersökning Kvalitativ undersökning Slutsatser Frågeställningar.. 8 3(8)

4 1. Bakgrund Antal företag och antal anställda Antalet aktiva Aktiebolag i Dalarna är st (med inaktiva så blir det nästan ). Ett antal av dessa kan dock sorteras bort direkt (ingen omsättning och annat), varför det troliga antalet hamnar runt st. Om vi tittar på omsättning så fördelar det sig enligt följande: 0-1 MSEK 1-10 MSEK MSEK MSEK 500 MSEK ~ Ant anställda Totalt MSEK = 1235 st Totalt anställda = 878 st (Källa: Retriever) Exportföretag 572 företag i Dalarna exporterar till EU (källa dt.se) vilket betyder att det är en stor andel mikroföretag som står för denna export. Allt för operativa styrelser VD-barometern som släpptes i november 2014 visar att många vd:ar upplever ett alltför operativt fokus från sin styrelse. Detta verkar fortplanta sig ned i organisationen och skapa kortsiktighet och tidsbrist hos ledningsgruppen. Tillväxtambitioner Region Dalarna har gjort en undersökning som visar att de flesta småföretagare i Dalarnas län vill att deras företag ska växa, men alla vill inte öka antalet anställda. Bland de småföretag som drivs av kvinnor i länet vill 35 procent växa både vad gäller omsättning och antalet anställda. 36 procent vill växa utan att öka antalet anställda. Bland småföretag som drivs av män i Dalarnas län vill 31 procent växa både vad gäller omsättning och antalet anställda, 37 procent vill växa men utan att anställa. Om man tittar på strukturen på Dalarnas företag kan man konstatera att viljan att expandera är liten (60-70% av företagarna vill INTE växa). Siffror från LRF Konsults undersökning som nyligen har presenterats visar att Dalarnas småföretagare är lönsammast i Sverige. Det handlar då om små företag 4(8)

5 i officiell mening mikroföretag. Det är självklart bra men potentialen här är förhållandevis liten om vi antar vilken effekt den här lönsamheten har på Dalarna som helhet. Kvinnor som driver företag Antalet företag i Dalarna som drivs av kvinnor ökade mellan 2006 och 2012 med 30 procent - eller cirka företag. Det visar siffror som Region Dalarna tagit fram. Nettoomsättningen för företag som drivs av kvinnor har ökat med 85 procent till 8,4 miljarder kronor. Män som driver företag har ökat sin omsättning med endast 24 procent. 2. Kvantitativ undersökning En kvantitativ undersökning har genomförts av Novus med hjälp av webbintervjuer. Målgruppen är företag i Dalarna med omsättning mellan miljoner kr/år, e-posturval har köpts via PAR totalt 565 företag. Svarsfrekvensen var ca 17% och inter-vjuerna genomfördes under perioden 1-15 oktober Syftet med undersökningen var att se vilken potential som finns i Dalarnas näringsliv och vad ett utvecklat styrelse-arbete hos Dalarnas företag skulle kunna tillföra det regionala utvecklingsarbetet. I korthet resulterade undersökningen i följande: Tre av fyra företag har en aktiv styrelse Bland de som inte har en aktiv styrelse nämns litet behov samt tidsbrist som huvudskäl Ekonomi/budget samt strategi är de vanligaste områdena som styrelsen deltar i Strategi samt affärsutveckling toppar listan över frågor man vill att styrelsen ägnar mer kraft åt Närmare hälften av företagen har externa ledamöter och/eller ordförande Hälften av företagen bedömer sin lönsamhet som god Sju av tio företag uppger att de i hög eller någon grad har en optimal styrelse Knappt hälften av företagen har kvinnlig representation i sina styrelser Cirka en av tio styrelsemedlemmar är en kvinna eller en person under 40 år Den genomsnittlige styrelsemedlemmen är enligt företagen 52 år 38% av företagen har en omsättning på miljoner kr 43% av företagen har en omsättning på miljoner kr 19% av företagen har en omsättning på miljoner kr 3. Kvalitativ undersökning Djupintervjuer genomfördes med 30 företag i Dalarna fördelade på samtliga 15 kommuner - i syfte att ta reda på om och hur företagen arbetar med sin styrelse. Intervjuerna genomfördes under perioden juni-augusti 2014 av Gaby Back, StyrelseAkademien Dalarna och Anders Björkman, LRF Konsult. I korthet resulterade djupintervjuerna i följande resultat: 20 av de 30 företagen har en aktiv styrelse Bland de som inte har en aktiv styrelse nämns litet behov samt tidsbrist som huvudskäl Flertalet företag är familjeägda och där består styrelsen oftast av familjen 14 av företagen har externa ledamöter och/eller ordförande Hälften av företagen har kvinnor som ordinarie ledamöter i sin styrelse Andelen kvinnliga styrelseledamöter är 19% av totala antalet ordinarie ledamöter och 24% om man inkluderar suppleanter Av totala antalet suppleanter är 64% kvinnor och 36% män Genomsnittsåldern för kvinnliga ledamöter är 45 år 5(8)

6 Genomsnittsåldern för manliga ledamöter är 55 år Endast 10% av totala antalet ledamöter är utlandsfödda Fem av de 30 tillfrågade företagen har ingen styrelseordförande Inget av företagen arbetar med valberedning Alla företag utom ett rekryterar sina styrelseledamöter inom familj, ägarkrets eller personliga kontakter Åtta av de 30 företagen har extern styrelseordförande 69% av dessa åtta företag uppvisar ökande resultat mellan 2012 och % av övriga 22 företag uppvisar ökande resultat mellan 2012 och 2013 Sju av de åtta externa styrelseordförandena är arvoderade 70% av företagen anger att de är intresserade av extern kompetens i sin styrelse inom de närmaste åren 4. Slutsatser 4.1 Företagen vill inte växa Eftersom det generellt enligt ett flertal andra undersökningar - tycks vara så att viljan bland Dalarnas företag att växa och expandera är begränsad så kan man också förstå att efterfrågan på externa styrelseledamöter är liten. Det kan förklara att så många anser att de har en optimal styrelse. Den är ju optimal med utgångspunkt från företagens egna ambitioner att faktiskt inte växa utan att upprätthålla god lönsamhet. StyrelseAkademiens egen kvalitativa undersökning indikerar dock att det är en mindre andel av företagen som uttryckligen inte vill växa. Här tycks de olika undersökningarna skilja sig åt. Teori : De företag som har ambitioner att utvecklas var också de som ställde upp på de undersökningar som StyrelseAkademien nu har gjort. Det förefaller som om det är de företag med mest engagerade ledningar som ingår i våra egna siffror. Därför skiljer de sig från andra undersökningar och visar på ett bättre resultat än vad en undersökning bland samtliga företag skulle ha gjort. Sannolikt ligger sanningen någonstans mittemellan. Det tycks dock finnas ett antal företag som inte vill växa och därför inte heller drar nytta av den kompetens som en styrelse kan bidra med. 4.2 Företagarna är rädda att släppa in nytänkare Siffrorna visar att det finns en underrepresentation av både kvinnor och personer med annan etnisk bakgrund än svensk, det finns heller inte många styrelseledamöter som är yngre. Här kan tesen vara att det är företagarna som inte vill släppa in dessa grupper i sina styrelser eftersom de då är rädda för att få in influenser och idéer som ligger för långt från deras egen uppfattning och idé om sina företag. Denna rädsla hindrar då sannolikt företaget att utvecklas. Man når varken nya målgrupper eller hittar nya sätt att driva sina affärer. Man väljer helt enkelt likasinnade vilket dessutom gör att tillväxten av nya styrelse-ledamöter blir lidande. Det finns ett betydligt större antal både kvinnor, yngre och invandrare som går StyrelseAkademiens utbildningar, men som därefter inte får några styrelseuppdrag. De har visat intresse och givit goda omdömen om utbildningen. Kan problemet ligga hos företagarna och inte grunda sig på ointresse hos styrelsekandidater från dessa grupper? Den här slutsatsen bekräftas av våra djupintervjuer där branschkunnande anses vara viktigast vid rekrytering. 6(8)

7 4.3 Kompetensbrist bland styrelserna Inget av företagen som har intervjuats i Dalarna har någon valberedning. Ägaren handplockar sina egna ledamöter. Endast ett av 30 intervjuade företag hade utarbetat en kravprofil för tänkta styrelseledamöter baserad på företagets nulägesanalys och tänkta läge inom tre år. Andra svarade att man letat runt i egna nätverk eller att ägare/vd beslutat. Gemensamt är att man söker inom branschen. Ingen pratade om mångfald, kompetensbehov eller nytänk. Intervjuerna antyder att det finns en kompetensbrist bland styrelserna såtillvida att de inte matchar företagens aktuella behov. Enligt den kvantitativa undersökningen är ekonomi/budget samt strategi de vanligaste områdena som styrelsen deltar i, MEN strategi samt affärsutveckling toppar listan över frågor som man vill att styrelsen ägnar mer kraft åt. Det framgår alltså tydligt att den stora kompetensbristen handlar om bristande strategisk och analytisk förmåga hos de styrelser vi har idag. Detta är sannolikt en effekt av att man inte använder sig av de möjligheter som en valberedning eller ett samarbete med en professionell rekryteringsaktör kan ge. Man tycks heller inte inse vilka möjligheter detta kan ge utan nöjer sig med att konstatera denna kompetensbrist. Alternativt handlar det om att man faktiskt inte vet vart man ska vända sig för att få hjälp. 4.4 VD/ägare fattar besluten löpande med bristande analys och underlag Var fattas de beslut som driver utveckling av näringslivet/företagen och således också av hela vår region? Vem är det som fattar dessa beslut. Hur många gånger vrider man och vänder på sina frågeställningar innan man kommer till beslut. Och vilka effekter får de? Blir det de bästa besluten om man inte gör det i en sådan struktur som ett professionellt styrelsearbete innebär. Blir besluten mer känslomässiga och mindre objektiva när de sker direkt hos VD utan att passera ett styrelserum innehållande ett utifrånperspektiv? Slutsatsen av dessa intervjuer är att ägaren som ofta också är VD arbetar målmedvetet och har stor insikt kring verksamheten och branschen. MEN utifrånperspektivet, kompletterande kompetenser och genomarbetade underlag saknas. Det är något som en styrelse skulle bidra med eller kräva innan beslut och som skulle göra merparten av besluten mer effektiva. Eftersom våra företag är framgångsrika redan idag så efterfrågar ägarna inte ytterligare tillväxt och lönsamhet vilket i stort hämmar utvecklingen av hela regionen. 4.5 Mångfald ger större utväxling och utveckling Mångfald i styrelser ger fler perspektiv och bättre förmåga att analysera omvärlden visar forskningen. En viktig del i mångfalden är jämställdheten. Om andelen kvinnor och utlandsfödda ledamöter i styrelserummen skulle öka skulle det ge motsvarande effekt som vi kan se gällande andelen kvinnliga företagare? Om man till jämställdhet lägger mångfald i form av etnicitet så skulle företagen genom att få in ny kompeten, höja innovationsförmågan och förbättra förutsättningarna att uppnå ökad lönsamhet. Detta skulle följaktligen också öka utvecklingstakten bland Dalarnas företag. 5 Frågeställningar 5.1 Skiljer sig företagens behov från de behov som finns hos regionen som helhet? Vad skulle vara optimalt ur Dalarnas perspektiv? Är det så att våra företag inte bidrar till den utveckling av regionen som är önskvärt? Det är ju enligt alla experter så att det är i de små företagen som arbetstillfällena skapas och det är här som skatteintäkterna genereras för att driva den offentliga sektorn och all vår samhällsservice. Och om det inte är företagen som driver utvecklingen - var drivs den då? Hur kommer det låga intresset för att utvecklas och expandera och oviljan att ta in 7(8)

8 extern kompetens i form av styrelseledamöter att påverka Dalarna i framtiden? 5.2 Är det rädsla hos företagarna som hämmar utvecklingen? Tesen skulle här bli att det finns en stor rädsla hos företagen att släppa in nya tankar och idéer i alla fall om de ligger för långt från den egna trygghetszonen. Är Dalarnas företagare räddare än företagare i andra delar av landet? Är detta en bekräftelse på att Dalarna är ett dammigt minne av svunna tider? Ligger vi efter resten av landet och Europa? 5.3 Var är mångfalden? Att kvinnor höjer utvecklingstakten är något som har visat sig i alla fall i Dalarna. Varför har vi då inte fler kvinnor i våra styrelser. Var finns de kompetenta kvinnorna som vi behöver idag? Men det är inte könet i sig som avgör. Ju fler erfarenheter man får in i styrelsen, desto fler blir perspektiven. Representativiteten ökar vilket gör att man kan analysera omvärlden bättre. Med det här följer automatiskt att enkönade styrelser sällan är det bästa. Frågor som export, försäljning till nya marknader och målgrupper, nya synsätt och innovationsförmåga är bara några av de områden som kan kopplas till en styrelse med ökad mångfald. Men hur kan vi matcha kvinnor och personer med annan etnicitet än svensk med våra företag i Dalarna som har behov men kanske inte modet att ta in dem i sin verksamhet? 5.4 Kartläggning i Värmland Även en undersökning genomförd i Värmland - av Länsstyrelsen, Region Värmland, och Almi Företagspartner i samarbete med en referensgrupp från näringslivet - visar att aktiebolag generellt både har färre kvinnor och externa ledamöter i styrelserna. Kunskapen om nuläget ser alla inblandade som en bra bas för att arbeta med tillväxt. De bolag som har kartlagts har minst fem anställda eller fem miljoner i omsättning. Totalt handlar det om drygt företag. Här finns stor tillväxtpotential för Sverige. Statistiken som helhet visar att knappt ett av fyra företag har en kvinna eller fler i styrelsen. För Värmland handlar det om drygt ett av fem. Viktig kunskap som bidrar till konkret jämställdhetsarbete. (Hela rapporten finns på - Unik kartläggning av jämställdheten i styrelser i drygt aktiebolag) 8(8)