ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET
|
|
- Johan Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot framtidsbilder från morgondagens kvinnliga ledare 2. Ansvar och integration En ensam sidosatsning 3. Investering Polariserad utan uppföljning 4. Koppling till affären Önskvärd men svåråtkomlig. 5. Metoder och verktyg Brist skapar efterfrågan 6. Mätning & uppföljning Ensidiga mätmetoder försvårar 7. Extern benchmarking och utbyte Värde i djup 8. Kunskapsinhämtning Praktik bättre än teori 9. Förändringsagenter Värdet i eldsjälar missas 10. En svensk modell Föregångare med läxa
2 Om studien Carpe Competencia har med stöd från Vinnova (Sveriges innovationsmyndighet under Näringsdepartementet) genomfört en kvalitativ studie i syfte att ta tempen på det jämställdhetsarbete som bedrivs på stora svenska företag idag. Målsättningen har varit att ur förstudiens resultat dels utveckla tjänster som kan främja ett mer resultatorienterat och innovativt angreppssätt inom området, dels peka ut en riktning för fördjupad forskning. Studien genomfördes under våren 2010 i ett kvalitativt format genom djupintervjuer med ca 25 större svenska företag (majoriteten av dessa börsnoterade). Intervjuerna har varit av öppen karaktär med en eller flera personer på HR som har mångfald och jämställdhet inom sitt ansvarsområde. Ledande akademisk expertis och nyckelpersoner inom områdena genusvetenskap, innovation, strategi och ledarskap samt HR-consulting har rådfrågats för ytterligare bekräftelse av slutsatser. Carpe Competencia
3 INTRODUKTION En omdebatterad investering I dagens samhälle är jämställdhet och mångfald frekvent använda begrepp i den politiska och ekonomiska debatten. Både i Sverige och internationellt drivs frågan om fler kvinnor på ledande positioner, och insatser görs för att uppnå uppsatta mål om en viss andel kvinnor på en viss nivå vid en viss tidpunkt. För att lyckas med ambitionen fokuserar många organisationer också på proaktiva initiativ för att behålla och utveckla de kvinnliga talanger som de lyckas attrahera. Mentorprogram, chefsutbildningar för kvinnor, nätverksaktiviteter och flexibla arbetstider som möjliggör utrymme för att hantera familj och karriär är några av de vanligast förekommande aktiviteterna. vars fulla potential inte utnyttjas Mot en bakgrund av ett samhälle med accelererande teknikutveckling, större global konkurrens samt en ansträngd världsekonomi, motsvarar dessa jämställdhetsaktiviteter en förväntan utifrån ett socialt och politiskt korrekt perspektiv. Däremot haltar investeringarna ur ett marknadsperspektiv. Få företag mäter den affärsmässiga effekten av jämställdhetsinvesteringar, och ännu färre nyttjar explicit dess potential som innovationsfrämjare och konkurrensmedel. Jämställdhet uttalas som en prioriterad fråga, men drivs från stödfunktioner i företag snarare än integrerat i den operativa verksamheten. En brist på verktyg och metoder för att driva jämställdhetsarbete i linje med övrig strategi saknas, och de flesta företag har varken processer eller systematik som lämpar sig för att fullt nyttja den potential som finns i jämställdhet. Den här studien redogör för tio trender som beskriver jämställdhetsarbetet på större svenska företag idag, och ger ett perspektiv på hur det kan utvecklas vidare. 3
4 Tio TRENDER om jämställdhet 1. Prioritering: Större i ord än handling Majoriteten av deltagande företag uttrycker explicit att jämställdhet är en prioriterad fråga, och att satsningar för att få in fler kvinnor till företaget genomförs. Aktiviteterna är riktade både generellt för att öka andelen kvinnor i hela organisationen, och specifikt för att få in fler kvinnor på ledande positioner. Flertalet företag poängterar dock att det finns en stor skillnad mellan den explicit uttalade prioriteringen att satsa på jämställdhet, och integreringen av denna prioritering i företagets strategi och operativa arbete. Det som efterfrågas är en större samstämmighet mellan ord och handling. 2. Ansvar och integration: En ensam sidosatsning Ansvaret för jämställdhetssatsningar ligger idag huvudsakligen på HR, och drivs framförallt därifrån. Majoriteten av intervjurespondenterna uttrycker önskemål om större utrymme och prioritet för frågan i ledningsgruppen, och att den förankras tydligare i den operativa verksamheten. Flertalet respondenter instämmer igenkännande vid liknelsen om att jämställdhetsarbetet är där kvalitetsarbetet befann sig i början vid sidan om verksamheten istället för integrerat i alla delar. Samtliga respondenter ser engagemang från ledningsgruppen som avgörande för ettännu bättre jämställdhetsarbete. 4
5 3. Investering: Polariserad utan uppföljning De investeringar som görs för att öka jämställdheten har ofta en ensidig och polariserande karaktär satsningarna riktas mot kvinnor i form av både interna och externa aktiviteter. Ett helhetsgrepp där hela organisationen genomgår en förändring återfinns inte hos någon av respondenterna. Istället består investeringarna ofta av punktinsatser mot utvalda individer eller grupper, ofta med enbart kvinnliga deltagare. De vanligaste aktiviteterna som omnämns är: Mentorprogram för kvinnor (internt och externt) Deltagande för kvinnor i chefsutbildningar särskilt utformade för kvinnor (externt) Nätverk för kvinnor (företagsinterna och externt drivna) Riktade aktiviteter mot målgruppen vid rekrytering och employer branding Till de aktiviteter som riktar sig mot både män och kvinnor anges ofta flexibla arbetstider och delad föräldraledighet. 4. Affärskoppling: Önskvärd men svåråtkomlig Få jämställdhetsinitiativ har en direkt koppling till att förbättra affären i något led. Uppsatta målsättningar för jämställdhetsarbetet uttrycks i form av en procentfördelning kvinnor/män som ska spegla fördelningen i branschen, samhället eller hos kunden. Vidare utveckling av hur jämställdhet kan driva affär, innovation eller lönsamhet finns inte. Andra studier bekräftar att mer än två tredjedelar av företagsledare världen över tror att en koppling mellan jämställdhet och bättre finansiella resultat finns, men att kopplingen inte kartlagts i detalj. En tydligare process för framgångsrikt jämställdhetsarbete som är nära knuten till affären efterfrågas. 5
6 5. Metoder och verktyg: Brist skapar efterfrågan Parallellt med ovan nämnda investeringar genomförs inga större och mer genomgripande förändringar för att öka jämställdheten i företag. Majoriteten uttrycker att praktiska och resultatorienterade metoder och verktyg saknas för att ta jämställdhetsarbetet vidare. Efterfrågan är stark när det gäller best practices och direkta applikationer av bevisat fungerande processer. 6. Mätning: Ensidiga mätmetoder försvårar Att mäta fördelningen kvinnor/män på varje organisationsnivå är en ökande trend hos större företag. De investeringar som görs för att förändra statistiken eller beteenden som motverkar eller hindrar jämställdhet mäts ofta inte, och den direkta relationen mellan input och output saknas. Generellt saknas ytterligare mätmetoder och nyckeltal, vilket leder till ett förändringsarbete som är svårt att utvärdera och följa, och därigenom också driva. 7. Extern benchmarking och utbyte: Värde i djup En blandad inställning till benchmarking mot andra företag och utbyte med dessa råder. Större delen av företagen uttrycker en vilja att ta del av andras framgångsexempel och aktiviteter, men kravställer på att det ska drivas resultatorienterat och fokuserat med tydliga tillämpningar. Benchmarking på ett mer ytligt plan i form av exempelvis rankinglistor tilltalar inte majoriteten särskilt. 6
7 8. Kunskapsinhämtning: Praktik bättre än teori När det gäller kunskap om jämställdhetsområdet anser de flesta respondenter att de har en god teoretisk ram, och att de därutöver vet varifrån ytterligare kunskap kan hämtas. Det som däremot saknas är de praktiska momenten, och den direkt applicerbara kunskapen som erhålls genom erfarenhet. Ett exempel som visar detta är att de företag som har haft chefer som deltagit i mentorprogram eller liknande aktiviteter för yngre kvinnor, ser större förståelse för jämställdhet hos dessa chefer. Ytterligare kunskapsinhämtning på liknande praktiska sätt efterfrågas för att kunna skala upp förståelsen för jämställdhet. 9. Förändringsagenter: Värdet i eldsjälar missas Majoriteten av respondenterna uttrycker att ett stort värde sätts på eldsjälar inom företaget som engagerar sig i jämställdhetsfrågar av eget intresse. Arbetet uppskattas och kommenteras ofta med att det behövs fler, dock genomförs ingen identifiering, systematisering eller uppföljning av detta. Dessa personers arbete dokumenteras inte, och om de lämnar sin position i företaget, drivs arbetet sällan vidare av någon annan. 10. En svensk modell: Föregångare med läxa Flertalet av deltagande företag ser den svenska delen av sin verksamhet som en föregångare när det gäller jämställdhet, men belyser fortfarande att mycket kvarstår att genomföra för ett fullgott jämställdhetsarbete, nationellt såväl som internationellt. En utveckling av ett ännu bättre jämställdhetsarbete i Sverige som kan anpassas för verksamheten internationellt uttrycks vara attraktivt. 7
8 Slutsatser Att driva framgångsrikt jämställdhetsarbete Att vikten av att driva jämställdhet uttrycks explicit och som en prioriterad fråga är en god början, men företag behöver bli bättre på att handla resultatorienterat och förstå hur jämställdhet kan användas som drivkraft för bättre affärer. De motiveringar som uttrycks som anledning till varför jämställdhet är viktigt utveckla större innovationskraft, socialt viktigt, bli mer konkurrenskraftigt är några av de som nämns är för löst kopplade till affären och den fulla effekten av jämställdhet kan därför inte erhållas. För att bemöta detta behöver jämställdhetsarbetet förankras i organisationens värderingar och dess egen metodik för förändringsarbete, samt genomsyra hela verksamheten. Jämställdhetsarbete bör bedrivas mer som förändringsarbete och utan att internt polarisera män och kvinnor för mycket. Ambitionen bör vara att samla hela organisationen enad bakom ett jämställdhetsmål med syfte att transformera organisationen till förmån för affären. Fyra nivåer av inställning till jämställdhet Utifrån studiens resultat har fyra nivåer av företags inställning till jämställdhet identifierats. Dessa presenteras i grafen nedan, tillsammans närmare presentation av nivån samt rekommenderade handlingar för varje nivå (de färgade cirklarna symboliserar uppskattat läge hos deltagande företag). 8
9 1. Passiv nivå Beskrivning Företaget har sitt jämställdhetsarbete varken uttalat som viktigt eller knutet till företagets strategier eller funktioner. Varken ett socialt ansvar eller marknadsmässigt behov har motiverat engagemang i frågan; den lämnas oberörd. Rekommendation Inled diskussioner om jämställdhet, skapa förståelse för strukturer, trender och möjligheter inom området. Identifiera mindre men talande insatser som kan initiera någon form av aktivitet. 2. Reaktiv nivå Beskrivning Företaget följer de lagar och regler som gäller för jämställdhet i teorin och jobbar reaktivt när något måste göras. Kopplingen till affären saknas och frågan är lågt prioriterad om än sedd som positiv. Rekommendation Identifiera konkreta syften och målsättningar med ett proaktivt jämställdhetsarbete. Öka befintlig förståelse och omsätt till ett utvalt antal initiativ. Delta i sammanhang/samarbeten med företag/organisationer som driver jämställdhetsfrågan proaktivt för inspiration och kunskap. 9
10 3. Proaktiv nivå Beskrivning Företaget driver proaktiva initiativ och har en övertygelse om att jämställdhet har positiv påverkan, affärsmässigt och socialt. Förståelsen för värdet av jämställdhet är hög, men kopplingen till affären saknas helt eller delvis. De kvantitativa mätetal som sätts upp utgår från en vilja att spegla samhället snarare än en direkt koppling till företagets egen strategi. Rekommendation Dokumentera framgångsexempel, utvärdera aktiviteter och koppla om möjligt till affären där tillämpligt. Skifta fokus från jämställdhet som mål till jämställdhet som medel för innovation, konkurrenskraft och lönsamhet, samt konkretisera länken däremellan så tydligt som möjligt. 4. Kreativ nivå Beskrivning Företaget ser jämställdhet som en avgörande konkurrensfördel framåt och förstår värdet av att använda den på rätt sätt. Jämställdhetsarbetet sker integrerat i verksamheten och strategin, och mäts och utvärderas systematiskt. Direkt koppling till affären finns med ambition att förfina denna ytterligare. Rekommendation Systematisera och revidera med jämna mellan rum målsättningar och processer för att driva jämställdhet så att de ständigt går hand i hand med resten av verksamheten. Skapa utrymme för förbättring genom att testa olika sätt att jobba med jämställdhet på. Utveckla och testa styrkort, nyckeltal och mätmetoder som driver jämställdhetsarbetet i linje med affären. 10
11 Om Carpe Competencia Carpe Competencia erbjuder expertis och konsulttjänster inom området jämställdhet. Syftet är att skapa värde för klienter genom kvalitetssäkrade processer och en metod som konkret knyter jämställdhet till affären. Grunden i verksamheten är Sveriges största nätverk för unga kvinnliga akademiker, ur vilket kunskap om målgruppen regelbundet inhämtas. Genom en forskningsintensiv verksamhet med nära samverkan med ledande personer inom områden som innovation, affärsutveckling och HR tillhandahålls skräddarsydda konsulttjänster, mentor- och ledarskapsprogram samt undersökningar. För mer information om nätverket, besök gärna: För mer information om pågående forskning och tjänster, kontakta: Claudia Suraga claudia@carpecompetencia.se
12 12
Strategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten
Strategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten Strategisk plan för Riksbanken 2015-2018 Inriktningen för Riksbankens arbete de närmaste åren och utgångspunkten i kommande verksamhetsplaneringar
Läs merMätning av inköpsmognad som verktyg för framgång i offentlig sektor
Mätning av inköpsmognad som verktyg för framgång i offentlig sektor För att veta vart du ska gå, behöver du kunskap om var du befinner dig Att mäta inköpsmognad är ett sätt att uppmärksamma inköpsarbetets
Läs merLetar efter. En projektledare.
Letar efter En projektledare. Företaget Wiminvest?! Wiminvest hjälper företag och organisationer att öka i konkurrenskraft genom att göra dem bättre på att attrahera, utveckla och framför allt behålla
Läs merSTINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.
Strategi 2014 (1) Sammanfattning Ett paradigmskifte sker inom internationalisering av högre utbildning och forskning. Lärosäten över hela världen - också i vad som brukar kallas utvecklingsländer - konkurrerar
Läs merHandlingsplan för kompetensförsörjning
1(7) Handlingsplan för kompetensförsörjning Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning krävs för att kunna
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merPlan för att öka verksamheternas attraktionskraft
Plan för att öka verksamheternas attraktionskraft 1 Inledning Värmdös befolkning har nära till förskola, skola och jobb. Butiker, bibliotek och närservice finns i välmående lokalsamhällen som spirar i
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merESF-projekt Värdskap Valdemarsvik
Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion
Läs merRAPPORT December 2014
RAPPORT December 2014 Sammanfattning av undersökningen: Så kan ett professionellt styrelsearbete utveckla Dalarnas näringsliv och generera fler arbetstillfällen Finansiärer: Region Dalarna Länsstyrelsen
Läs merUTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-
Läs merPlan för systematiskt kvalitetsarbete
Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fastställd bun 20150901 77 dnr 2015/361-607 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2 Innehåll Utgångspunkt att öka barns och elevers måluppfyllelse. Kompetens för livet,
Läs merLednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...
Läs merVisions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)
2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).
Läs merAFFÄRSPLAN. LandstingsService i Östergötland
AFFÄRSPLAN 2001 LandstingsService i Östergötland 2 Innehållsförteckning Omvärldsanalys 3 Vision 3 Affärsidé 3 Strategiska mål 4 Operativa mål 4 Strategi 4 Ekonomistyrning 5 Grundläggande värderingar 5
Läs merBolagen har ordet. Atlas Copco
Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta
Läs merNyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013
Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året
Läs merInternationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Läs merKoncernkontoret Avdelning regional utveckling
Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN
#4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merKulturell effektivitet är när vi presterar enastående resultat utan att tänka på hur
Kulturell effektivitet är när vi presterar enastående resultat utan att tänka på hur Varför Inflecto? Ett unikt koncept för mål och verksamhetsstyrning som grundar sig i 35 års forskning och ständig förfining.
Läs mer2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Läs merFRAMTIDSPROGRAMMET 2023
HSB Stockholms ordinarie föreningsstämma 2015. Flik 5 FRAMTIDSPROGRAMMET 2023 HSB Stockholm initierade under 2013 en medlemsdialog som gick under rubriken HSB 100 år. Syftet med dialogen var att ge alla
Läs merEn gemensam plan. Merete Tillman, förvaltningschef. Bodil Eriksson, verksamhetschef Barn och ungdom. Peter Sonnsjö, verksamhetschef Vuxenvården
Arbete och välfärdsförvaltningens verksamhetsplan 2016 2018 En gemensam plan Arbete och välfärdsförvaltningens verksamhetsplan för 2016-2018 är en plan för att utveckla och förbättra verksamheten för
Läs merFramtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna?
Datum: 212-2-16 DISKUSSIONSMATERIAL Namn: Patrik Sandgren Patrik.sandgren@pts.se Framtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna? Sammanfattning: 16 av 22 län och regioner prioriterar
Läs merUtvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.
2011-11-21 Eva Olsson Landsbygdsenheten 031-60 59 82 eva.olsson@lansstyrelsen.se Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. SAMMANFATTNING. Omsättningen
Läs merLönestrategi 2016-2018
LULEÅ KOMMUN 1 (6) 2015-11-13 Lönestrategi 2016-2018 Lönebildning i Luleå kommun Lönebildningen i kommunen ska bidra till att nå målen i verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens
Läs merÅtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering
Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Sammanfattning Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala
Läs merDetta_ tycker_vi.doc
Detta_ tycker_vi.doc En åsiktsprofil för tydlighet, enighet och engagemang Förbundet Unga Forskare Förbundsstyrelsen Anders Lundberg, Guncha Welsapar 2010-01-18 1 Sammanfattning Förbundet Unga Forskare
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merBUMERANG 360. Manager 1. visar om din uppfattning stämmer med kollegornas
BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas Demo Demo Totalt har 6 av 9 slutfört analysen (67 %) Analysdatum: 2008-11-05 Utskriftsdatum: 2013-03-25 Solleftegatan 15 162 53 Vällingby 08-7919800
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun
1(5) BILDNINGSNÄMNDEN 2012-06-12 Dnr Maria Kjällström, Förvaltningschef 054-515104 maria.kjallstrom@hammaro.se Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt
Läs merIdé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1
Idé & framtid LEdarna sveriges chefsorganisation alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer 2014 Ledarna 1 verksamhetsidé Ledarna är en organisation för chefer.
Läs merVad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering?
Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering? Örebro universitet 22 november 2011 Olle Andersson Brynja www.do.se, olle.brynja@do.se, 08-120 20 700 Det här är DO Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en
Läs merFramtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret
PM 2005 RI (Dnr 119-1789/2005) Framtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Stadsledningskontorets
Läs merRegion Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030
Rapport Sida: 1 av 6 Dnr. Af-2014/139813 Datum: 2014-03-21 Region Skåne Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030 Arbetsförmedlingen har tagit del av Regions Skånes
Läs merStrategisk kompetensförsörjning
www.pwc.se Revisionsrapport Kerstin Svensson Cert. kommunal revisor Strategisk kompetensförsörjning Surahammar kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande revisionell bedömning... 1 2. Uppdrag... 3 2.1.
Läs merKommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun
Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun 2014-2016 2014-05-19 1. Syftet med planen Syftet med denna kommunikationsplan är att tydliggöra hur vi ska arbeta med miljökommunikation. Planen
Läs merAnalys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merSAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD
K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.
Läs merUNDERSÖKNING HÅLLBAR STADSUTVECKLING
UNDERSÖKNING HÅLLBAR STADSUTVECKLING Webbundersökning genomförd bland kommunala tjänstemän angående deras uppfattning om stadsutvecklingsprojekts organisations-, ledningsoch samverkanssystem, om medborgarengagemang,
Läs mer1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet
PROTOKOLL Nr H- 11/2015 Datum 2015-03-24 1(1) Närvarande: Monika Stridsman Göran Rune Peter Blombäck Göran Lindberg Generaldirektör, beslutande Avdelningschef Enhetschef Handläggare, föredragande Justeras
Läs mer343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE
343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE Gemensam värdegrund Landstingets gemensamma värdegrund vilar på Människovärdesprincipen och är vägledande för landstingets jämställdhetsarbete.
Läs merProjektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.
Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.
Läs merUtveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School
Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School EIO Ledarskapsprogram Så här tycker några av deltagarna om vad programmet haft för omvälvande betydelse
Läs merNackas erfarenheter av Västra Götalandsprojektet Sociala risker
Nackas erfarenheter av Västra Götalandsprojektet Sociala risker Bakgrund Avstämningsrapport: Nackas arbete med projektet Västra Götalandsmodellen Sociala risker Erfarenheter - Lokalt/kommunalt respektive
Läs merSTANNA UPP SAKTA NER STARTA OM
www.ejagarden.com STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM Ejagården är en medveten motpol till omvärldens högt ställda krav och snabba tempo. I rofylld miljö kan du utveckla din inre potential genom att stanna
Läs merFemton punkter för fler växande företag i Örebro
Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och
Läs merMotivering och kommentarer till enkätfrågor
ga 2 Motivering och kommentarer till enkätfrågor Kön Valet av denna variabel grundar sig på att vi vill se om det finns några skillnader mellan kön och hur de rekryterar. Kommentar: Vi hörde på namnet
Läs merSTANNA UPP SAKTA NER STARTA OM
www.ejagarden.com STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM Ejagården är en medveten motpol till omvärldens högt ställda krav och snabba tempo. I rofylld miljö kan du utveckla din inre potential genom att stanna
Läs merRiktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring
Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda
Läs merGranskning av bisysslor. 25 september 2013
Granskning av bisysslor 25 september 2013 Syfte & revisionsfråga Syfte & Revisionsfråga En förstudie har genomförts som syftat till att ta reda på hur förvaltningarna arbetar med förekomsten av bisysslor,
Läs merInternationellt program för Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:
Läs merINSTRUKTIONER FÖR UTLYSNING
2016-03-09 INSTRUKTIONER FÖR UTLYSNING Skåne Innovation Week 2016 AKTIVITETER MED FOKUS PÅ INNOVATION, ENTREPRENÖRSKAP OCH UTVECKLING 1. Bakgrund Region Skåne utlyser 220 000 kr för genomförande av aktiviteter
Läs merAVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag. Giltighetstid: 2010-04-01 2012-03-31
AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag Giltighetstid: 2010-04-01 2012-03-31 Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning... 3 2 Övergripande mål för lönebildningen... 3 3 Löneprocessen... 4 4 Förhandlingsordning...
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merTILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever
TILL DIG SOM ARBETSGIVARE PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever PRAO I PRAKTIKEN 1 Vägen till besöksnäringen börjar hos dig Dagens elever är framtidens medarbetare och
Läs merPOLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION
POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION PS från Entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar att nå ut
Läs merHandlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor
Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor Rapport från SLA Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet och SMF Skogsentreprenörerna inom ramen för regeringens Jämställdhetsstrategi
Läs merCoachande ledarskap - för chefer som leder chefer -
Utgångspunkter Sandahl Partners Ledarskapsprogram 2016 Coachande ledarskap - för chefer som leder chefer - Utbildningen vänder sig till ledare med eller utan tidigare erfarenhet av ledarutbildning som
Läs merPekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet
STRATEGI Arbetsmarknad Dokumentets syfte Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet Dokumentet gäller för Arbets- och företagsnämnden Arbetsmarknadsstrategi
Läs merBeslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.
Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun
Läs merHälsoarbete på arbetsplatsen
Hälsoarbete på arbetsplatsen Hälsosamt är lika med lönsamt Nyckeln till framgång på en arbetsplats är att personalen mår bra, det ökar attraktionskraften som arbetsgivare och stärker därmed varumärket.
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merKVALITETSBOKSLUT 2014
KVALITETSBOKSLUT [År] KVALITETSBOKSLUT 2014 Socialförvaltningen Ovanåkers kommun Inledning I denna bokslutsrapport redogörs för de kvalitetsinsatser som genomförts inom socialförvaltningen i Ovanåkers
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merÖkad medvetenhet men långsam förändring om kvinnor och män på ledande positioner i svenskt näringsliv
Ökad medvetenhet men långsam förändring om kvinnor och män på ledande positioner i svenskt näringsliv Anna Wahl, Charlotte Holgersson, Sophie Linghag, Klara Regnö Mäns föreställningar om kvinnor och Företagsledning
Läs merSensus inkluderingspolicy
Sensus inkluderingspolicy inklusive handlingsplan och begreppsguide fastställd av sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 reviderad 2011-12-14/15 sensus inkluderingspolicy 1 Sensus inkluderingspolicy Sensus
Läs merMycket goda studieresultat
Geflle Montessoriiskollas viisiion Vi har skapat en vision för att bli en riktigt bra skola, en av Sveriges bästa när det gäller trygghet och elevernas kunskaper. För att klara detta behöver vi en vision
Läs merVerksamhetsplan 2014-2015
Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt
Läs merKommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014
Kommittédirektiv En nationell miljömålssamordnare för näringslivet Dir. 2014:105 Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell miljömålssamordnare
Läs merFörslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder
Rapport 7214, 2011 Trafik och väg Institutionen för Teknik och samhälle LTH, Lunds Universitet Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Lena Winslott Hiselius
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merStockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass
SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merStyrande dokument Fastställd av styrelsen 2014-xx-xx
Styrande dokument Fastställd av styrelsen 2014-xx-xx JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN 2015-2017 Bakgrund Grunden för bolagets arbete med jämställdhet och mångfald är bolagets Personalpolicy, där vår syn
Läs merInnehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2
Innehållsförteckning Visionen Ett större Falun... 2 Perspektiv på visionen... 2 Trygghet och välfärd... 2 Näringsliv och arbetsmarknad... 2 Hållbar utveckling... 2 Plats för alla... 2 Stadsplanering och
Läs merSlutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014
Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser
Läs merProjekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun
Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long
Läs merJomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012
Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Godkända av kommunfullmäktige den 14 december 2010, 96 Förord Detta är Jomala kommuns första dokument om övergripande mål och riktlinjer. Ett flertal år har våren
Läs merLångsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers
Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers insatser Presentation på VINNOVA 2015-04-08 Tomas Åström Faugert &
Läs merInternationell policy för Tranemo kommun
Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merFörskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015
Förskola 2013/2014 Hållbar utveckling Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga innehåll...
Läs merDelrapportering av Uppdrag avseende Innovation och design inom regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar
Mattias Esbjörnsson, +4684733293 Mattias. Esbj ornsson@ VINNOVA. se Projektnr Ert diarienr 1(2) N2009/8901/ENT (delvis) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation
Läs merJämställdhet gör skillnad
Jämställdhet gör skillnad Handlingsplan för jämställd regional tillväxt i Västra Götaland 2012-2014 Dnr RUN 610-839-12 1 (11) Innehåll Sid 1. Bakgrund...3 2. Varför jämställdhet?...3 3. Nationella och
Läs merKompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen
Kompetensområden och kompetensnivåer vid miljöförvaltningen Kompetensområden och kompetensnivåer vid miljöförvaltningen Kompetensförsörjningsprocessen är en del av verksamhetsutvecklingen och syftar till
Läs merLikabehandling i lärandet
Likabehandling i lärandet Catharina Langendorf Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. Utgångspunkt Vid Göteborgs universitet ska
Läs merRMS (Roll, Mål & Sammanhang)
RMS (Roll, Mål & Sammanhang) Uppdrag: Övergripande Mål (syfte): Näringslivs- och utvecklingschef, en nyinrättad tjänst. Att initiera och genomföra aktiviteter i syfte att stimulera och stärka bilden av
Läs mer# $ % & % ' ( ' ) ' * +
!" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag
Läs merPOLISENS CHEFSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM mot indirekt nivå
POLISENS CHEFSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM mot indirekt nivå Polisens uppdrag från medborgarna är tydligt: vi ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället... Framöver kommer Polisens
Läs merAnalys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion
Läs merUTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26
UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta
Läs merMILJÖDRIVEN PRODUKTUTVECKLING
TJÄNA PENGAR PÅ MILJÖDRIVEN inbjudan till konferens i Stockholm den 9-10 juni 2010 TALARE MODERATOR Marie Hagberg Kvalitets- och miljöchef MTR Stockholm KEYNOTE SPEAKER Sara Paulsson Manager Design for
Läs merREGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020
REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt
Läs merVikten av att satsa tid på relation och governance vid outsourcing Martina Svenfelt Chef System Bankgirot. martina.svenfelt@bankgirot.
Vikten av att satsa tid på relation och governance vid outsourcing Martina Svenfelt Chef System Bankgirot martina.svenfelt@bankgirot.se I korthet Position: Ett av 20 clearinghus i Europa. Kunder: Banker,
Läs merStrategi för Corporate Social Responsibility
Strategi för Corporate Social Responsibility Sammanfattning Stockholm stad är i stark tillväxt och har höga målsättningar för att utveckla en jämlik och hållbar stad. För att systematiskt styra bostadsbolagens
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL
#4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....
Läs merGranskning av EU-arbete inom Motala kommun
Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4
Läs mer