Studieplanering i organisationen

Transkript

1 Studieplanering i organisationen 1

2 Syftet Vi vill tillsammans med våra medlems- och samarbetsorganisationer starta en process som handlar om att utveckla studieverksamheten. Genom att presentera ett antal förutsättningar och frågeställningar vill vi ge er verktyg som kan underlätta kartläggningen av nuläget och skapa förutsättningar för att formulera ett mål/framtida tillstånd och beskriva vägen dit. Från ABFs sida har vi många idéer om hur vi kan utveckla studieverksamheten gemensamt. Här redovisar vi en del av dessa ideér. Kunskapens betydelse för individ, organisation och samhälle. Studieverksamheten inom organisationerna måste leda till en kunskapsutveckling för såväl medlemmar som organisationer. Studierna ska leda till en förändring för individen själv, för organisationen och för samhället. Med kunniga och bildade medlemmar ges också organisationen större möjligheter att utvecklas och att påverka samhällsutvecklingen. Den bildade medlemmen är en förutsättning för en framgångsrik och lärande organisation. Den bildade medlemmen F ö r att kunna påverka måste man ha... Självförtroende Kunskap Delaktighet Gemenskap För att stimulera och sätta denna kunskapsutveckling i centrum, är det viktigt med en samsyn mellan ABF och dess medlems- och samarbetsorganisationer avseende utbildningsbehoven, genomförandet, tidplan etc. ABF:s roll är att utveckla och stimulera utbildningsbehoven i samklang med sina medlemsorganisationer Det är också viktigt att samma information sänds ut från ABF och respektive organisation, så att man drar åt samma håll och uppnår goda resultat. Planerar ni era utbildningsinsatser både för organisation och idivid? Vilka effekter får kunskapsutvecklingen? En omfattande studieverksamhet i organisationen ger också andra effekter på olika plan. Individen: Intressen stimuleras Lärandet utvecklas 2

3 Gemenskapen med andra ökar Ökat självförtroende Växer som människa Ökat medborgarvärde o Större förmåga att uttrycka sig o Lättare att delta i beslutsfattande o Ökat erfarenhetsutbyte o Lättare att ta ställning i olika frågor Organisation Medlemmar som arbetar aktionsinriktat Medlemmar med större kunskap och självförtroende Idé- och visionsinriktade medlemmar Förändringsinriktade medlemmar Aktiva och självständiga medlemmar Medlemmar som kan driva organisationens frågor självständigt Samhället kanaliserar olika gruppers intressen bidrar till hög allmänbildningsnivå kultur- och samhällsbärare bidrar till att göra människor mer oberoende och självständiga utvecklar samförståndsanda och moral bidrar till människors välbefinnande och allmänhälsa Vi måste alltså se studierna utifrån flera perspektiv. Det vi åstadkommer i organisationen är inte bara viktigt för organisationens fortlevnad, utan påverkar individ och samhälle i lika stor grad. Organisationsstudierna måste också ses som en viktig del i den svenska demokratiska modellen. Folkrörelser som vill förändra samhället måste hela tiden bygga sitt arbete på kunniga och aktiva medlemmar. Det är självständiga, kritiskt tänkande och medskapande medlemmar som ger demokratiska organisationer deras styrka, ur ABFs Idéprogram Gör en annan värld möjlig! Därför är det viktigt med en helhetssyn på studierna! Står vi inför en förändrig i föreningslivet? Många av de idéburna organisationerna i Sverige har förändrats under de senaste årtiondena. Den ideella drivkraft som förut fanns har avtagit i styrka. Är det så? Bland de utredningar som genomförts i frågan, påvisas att dagens människor i större utsträckning än tidigare, intresserar sig för att delta i tidsbegränsade engagemang. Man ansluter sig inte i samma grad till de gamla organisationerna. För att möta de yngre generationernas förväntningar och behov måste våra organisationer också skapa nya former för sin verksamhet. 3

4 De unga generationerna har en bredare utbildningsbas att stå på. Det innebär att traditionella studieämnen inte alltid är det som ungdomarna efterfrågar. Samtidigt har kunskpen om att driva föreningar minskat, allt färre besitter grundläggande föreningskunskaper. Hur kan ni i er organisation värna om organisationens utveckling och samtidigt erbjuda studier och utveckling i former som attraherar alla medlemmar? Vad händer i en organisation? Man kan beskriva en organisations livscykel på följande sätt. Organisationer föds och genomgår en tid av pionjäranda där medlemsantalet växer och idéerna formas. Organisationen går allt mer på högvarv och visionerna driver organisationen framåt. Sedan inträder en stadgefas som följs av en förstelningsfas. I dessa faser minskar aktiviteten och visionerna kommer allt mer i skymundan. När slutet av förstelningsfasen inträtt glider organisationen över i en förruttnelsefas där håglösheten och krympande medlemsengagemang är tydliga. Hela denna process tar cirka 60 år. DÖD 0 år 60 år Genom att tillföra organisationen ny kunskap och nya visioner hindras denna utveckling mot organisationens död. Pionjärandan bibehålls bland medlemmarna och organisationen flyttar ständigt fram sina positioner. Tillförseln av kunskap i organisationen medför att strukturen inte blir fastlåst, utan öppnas för nya influenser. Dessa i sin tur utgör näring för att nya visioner formuleras. Visionerna är i denna mening det kitt som håller medlemmarna samman och också tillför organisationen nya medlemmar. Om man inte tillför ny kunskap och formulerar nya visioner, kommer organisationen sakta att förtvina. Medlemsantalet minskar och antalet nya medlemmar blir allt färre. 4

5 Aktiviteten blir i bästa fall endast livsuppehållande tills den gamla generationen inte orkar längre. Då finns bara spåren kvar i Folkrörelsearkivet eller i sämsta fall samlar de damm i någon byrålåda där tiden så småningom hinner ifatt dem och de går till så kallad slutförvaring på någon soptipp. Var befinner ni er i er organisation? Hur ser ni på kunskap i er organisation? Vilken typ av kunskapstillförsel behövs i er organisation för att den inte skall förstelna? Organisationsmål, individmål eller båda De organisationer som enbart arbetar med organisationsmålet tappar medlemmar. Om organisationen å andra sidan endast arbetar med individmålet sker inget förändrings- eller utvecklingsarbete. ABFs uppgift blir att ge sina medlems- och samarbetsorganisationer verktyg för att arbeta med båda delarna. Det kan ske genom processutbildningen/styrelseutvecklingen, i utbildningen av studieorganisatörer och/eller i planeringssamtalen med organisationerna. Organisationsmålet svarar på frågan Varför finns vi till som organisation? - Organisationen är ett instrument för att förändra samhället - Organisationen ska bredda och vitalisera samhällsdebatten - Organisationen fungerar självständigt mot andra organ i samhället - Organisationen har en gemensam grundsyn eller idé - Organisationen ägnar sig inte enbart åt idéfrågor, utan också åt medlemmarnas hela sociala situation - Organisationen fungerar demokratiskt i beslutsprocessen Slutsats: Om ni ställer upp på organisationsmålet ställer ni också upp på att ni arbetar med ett förändringsmål och att ni vill förändra samhället. Det innebär att ni också säger att framtiden är viktig och påverkbar. All förändring utgår nämligen ifrån att man har en idé om vad man vill ha uppnått till en viss tidpunkt. Individmålet svarar på frågan Varför jag ska gå med i föreningen? Genom att vara med i föreningen har jag fått: - Ökade kunskaper och färdigheter - Ökat självförtroende och större självinsikt - En ökad skapandeförmåga - En ökad förmåga att lösa problem i grupp - Ökad förmåga att tillämpa helhetssyn och kritisk hållning - Ökad förståelse för andras åsikter - Ökad social gemenskap Vilka individ- och organisationsmål har ni i er organisation? 5

6 Information eller delaktighet De flesta organisationer och föreningar har någon form av förändringsmål. Det kan t ex vara målet att skapa ett samhälle där alla kan delta utifrån sina förutsättningar och behov. För att nå ett snabbt resultat är det mycket vanligt att organisationer försöker informera sig till en förändring eller utveckling. Men det är inte särskilt framgångsrikt, eftersom en förändring eller utveckling alltid kräver kunskap och delaktighet av dem som ska delta i den. Processen kan åskådliggöras med följande modell. Modellen visar att vi måste låta människor få tid till att bearbeta informationen. Det vill säga jämföra den med annan information, dra slutsatser och utveckla den, så att de utvecklar ny kunskap, som leder till att de kan delta i förändringsarbetet. Kunskap kan du aldrig ge till någon eller få till skänks. Kunskap måste du själv erövra genom aktiv handling, där frågandet och nyfikenheten är drivkrafter. Ska du lyckas med att gå hela varvet runt krävs det att du får vara delaktig och inte ställs utanför. En förändring kommer endast att lyckas om vi har människor som fått växa sig starka och själva deltagit i hela processen från information till förändring/utveckling. Därför måste alla förändringar få ta tid. Rom byggdes som bekant inte på en dag! Det går alltså inte att gå genvägen från information direkt till förändring/ utveckling. I en uppifrån och ned organisation, där allt styrs från toppen, är det mycket vanligt att man struntar i att gå varvet runt. Istället handlar det om att trycka ut åsikter och värderingar över folks huvuden, där de som bestämmer alltid har rätt och alltid har de rätta svaren på alla frågor. Detta förhållningssätt leder till passiva medlemmar, som hela tiden intar en avvaktande attityd. De driver inte på och påverkar inte utvecklingen. Däremot blir de bra på 6

7 att anpassa sig till förändringar och nya förhållanden. I ett uppifrån och ned perspektiv används budbärare som förmedlare av den information, som de bestämmande vill ha ut. I en nerifrån och upp organisation får medlemmarna växa sig starka och utvecklas genom att delta i hela processen från information till förändring/ utveckling. I detta system växer idébärarna fram. Idébärare som inom sig bär på förändringskraft och kunskap, därför att de fått vara med. De kan på så sätt själva ta en diskussion med olika typer av förändringsmotståndare, allt behöver inte komma uppifrån. För att uppnå en förändring är det därför viktigt att hela organisationen drar åt samma håll och att medlemmarna är delaktiga i förändringsarbetet. Medlemmen Folkbildningens roll är, att utifrån folkrörelsernas och dess medlemmars behov och förutsättningar forma en kunskapsutveckling som gynnar både individen och organisationen, ur ABFs Idéprogram, Gör en annan värld möjlig! Åt medlemmen Genom medlemmen För medlemmen Med medlemmen Synen på medlemmen är central för hur verksamheten inom organisationerna planeras och bedrivs. Följande olika synsätt finns: 1. Åt medlemmen organisationen påtar sig ansvaret att genomföra och ordna allt åt medlemmen, detta leder till liten medlemspåverkan. 2. För medlemmen organisationen påtar sig ansvaret att underlätta för medlemmen så mycket som möjligt, detta leder till liten medlemspåverkan, men medlemmen har en viss valmöjlighet. 3. Med medlemmen organisationen genomför och ordnar tillsammans med medlemmen. Medlemmen har ett visst inflytande på aktiviteten som i huvudsak styrs av organisationen. 4. Genom medlemmen medlemmen styr organisationen och organisationen genomför de aktiviteter som efterfrågas. Leder till en hög medlemspåverkan som utgår från dialog, behov, förutsättningar och att medlemmen är medskapande i förändringsarbetet. 7

8 Vårt sätt att se på medlemmen är följaktligen avgörande för vilka strategier vi väljer för att skapa kunskap för individen och organisationen. Känner ni igen beskrivningarna? Vilken roll spelar medlemmen i er organisation? Hur vill ni att er organisatione ska arbeta för att förändra? Studier som ett mål i sig eller ett medel för förändring En organisations utbildningssatsningar bör utgå från ett brett perspektiv, som ett hjul där varje eker har ett lika stort värde. Våra utbildningsinsatser måste därför inriktas på olika delar i organisationen, där varje del är lika viktig för organisationens fortlevnad. Studierna ska vara ett medel för att utveckla och förändra organisationen, dess medlemmar och verksamhet. I organisationens strävan att erbjuda utveckling genom kunskap måste det därför finnas många olika studier att erbjuda medlemmarna - där är studiecirklar och föreläsningar centrala delar. Kampanjer Organisationskunskap Förändringsarbete Idépolitiskt arbetet Medlemsvärvning Vi står alltså inför en valsituation, att skapa tillfällen för studier och utveckling eller att avstå. Detta ställer nya krav på såväl styrelser som studieorganisatörer! Vilka kunskapsområden har ni som ni vill utveckla i er organisation? Gör ett eget hjul! Hur ser ni i er organisation på att skapa tillfällen för studier och utveckling? 8

9 Helhet eller del All planering måste utgå från en helhet. Det är helheten som styr de ingående delarna så att det blir en röd tråd i verksamheten. Idén, visionen och varför vi finns till som organisation, styr tillsammans med en analys av omvärlden vår helhetsbild - d v s vad vi vill uppnå inom verksamhetsområdet. När vi planerar utifrån ett helhetsperspektiv tar vi hänsyn både till organisationens önskemål och krav på kunniga och utbildade medlemmar likaväl som medlemmarnas individuella kunskapsmål. När man arbetar med att planera utifrån en helhet börjar man först med att formulera helheten. Därefter formulerar man ett antal långsiktiga mål. Dessa ska ange färdriktningen. Räkna sedan upp allt som måste göras, vilka aktiviteter man måste genomföra för att uppnå de långsiktiga målen. Sammanfatta sedan aktiviteterna och formulera utifrån dom vilka etappmål som måste uppnås. Lägg ut etappmålen i tid och ordna dem efter en tidsaxel och häng på aktiviteterna. På detta sätt får man en röd tråd i arbetet och det är helheten som styr vad som ska göras och det är de långsiktiga målen som styr etappmålen. Vilka mål har organisationen med sina studier? Vad vill medlemmarna? V ilka förväntningar har vi på varandra? För att åstadkomma denna helhetssyn på studierna krävs inte bara en satsning i organisationerna, utan insatserna måste göras både från ABFs och medlemsorganisationernas sida i alla led, centralt, regionalt och lokalt. Vi måste därför tillsammans diskutera behov och önskemål och vara samspelta och tydliga i våra informationsinsatser 9

10 Studieplanering i organisationen Verksamhetså r Organisatio n Målet med studierna: Målgrupp: Verksamhetsmål Arr Delt Tim Summa Studiecirkla r Kultur Övrigt Summa Ämnesområden/ämne Arr Delt Tim Speciella insatser som måste göras. Material, särskild anpassning etc. Annat som händer i organisationen Uppgiftslämnare/Kontaktperson Telefon 10

11 Att satsa på studier......är att investera i framtiden Kunniga medlemmar är en garanti för förändring 11