Folkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003.
|
|
- Elisabeth Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Folkbildningens Framsyn - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april Dokumenterat av Christina Holmqvist april
2 Inledning Jan Erik Åhman hälsade deltagarna välkomna till ett viktigt samtal om folkbildningens framsyn. Detta samtal ska ligga till grund för en proposition som regeringen lägger fram under våren 2004, men också användas som diskussionsmaterial i medlemsorganisationerna. -Mycket händer i omvärlden, påpekade han, och nu måste vi göra en ordentlig omvärldsanalys för att förändra oss och kunna visa vad vi håller på med. Han hänvisade också till en konferens som hölls mars, med namnet Hur förändrar man folkbildningen - utan att göra någon ledsen, där Lena Hallengren deltog och där det bland annat framkom att anslagen till folkbildningen antagligen kommer att ligga kvar på samma nivå som dagens. -Vid en träff med länsstyrelsen, berättade han vidare, talas det om upplevelseindustrin och hur den ska kunna utvecklas. Jan-Erik Åhman visade där på att folkbildningen i Norrbotten är den största arrangören av upplevelser i Norrbotten med bland annat studiecirklar under förra året. Bildningsförbundet ska skicka in Norrbottens förslag senast 15 augusti Han vill att medlemsorganisationerna ska dra in alla i samtalet, kontorister och de som arbetar som cirkelledare inte minst. Jan-Erik Åhman avslutade med att citera Eva Ställdahl från marskonferensen: Tänk på att framsynsarbete är en resa. Idag är vi på första stationen på den här resan och vi är alla med på tåget - men släpp in andra människor också så kan vi få ny inspiration och nya idéer. En extra fråga som alla fick med sig till gruppsamtalen var: Hur ska folkbildningen tydliggöra sin roll som utvecklingskraft i regionen? Vi har inte monopol på folkbildning. - Hur kan vi samarbeta med andra? Grupp 1. Kommer folkbildningen eller media att formulera folkbildningsbehoven i framtiden? -Vi står inte upp för folkbildningen. Vi borde vara stolta! Vi har kvalitet och en grundidé - mötesplatser (oavsett cirkelinnehåll) med goda samtal där 2
3 människor bemyndigas och växer. Vi ska inte bli lika skolan och andra utbildningsinstanser. Vi måste värna om folkbildningens särart. Varför är vi dåliga marknadsförare? Vad är det viktigaste i det vi gör? Rapporterar vi det vi verkligen gör? Knyppling och livsfrågesamtal hör ihop. Folkbildning tillför mänsklig tillväxt. (Staffan Larsson) Det är också viktigt att vi visar på folkbildningens funktion som hälsofrämjare. Grupp 2. Vilken roll kan och vill folkbildningen spela för kompetensutveckling i arbetslivet? -Hur ser det ut för bildningsförbunden när det gäller kompetensutveckling för företag? Grupp 3. Vi måste utveckla folkbildningens särart. Folkbildning är en metod och ett förhållningssätt. Den demokratiska medvetenheten är viktig att framhålla. Vi har ett uppdrag av Folkbildningsrådet. Folkbildningen har förändrats och gör det ständigt det är en pågående process. Allmänheten och våra MO/SO formulerar folkbildningsbehovet redan idag och kommer att fortsätta att göra det. Vi måste ta tillvara tillfällen som kommer t ex vid folkomröstningar, BBfrågan, Irakkriget. Vi har en viss tröghet inom folkbildningen. Samverkan bygger på kunskaper om varandras verksamhet FHS, studieförbund och högskolor/universitet. Grupp 4. Hur utvecklar vi folkbildningens särart? -Genom att återta de termer som funnits i folkbildningen i alla tider (deltagare ledare kontra lärare - elev). -Genom att påvisa skillnaden mellan skolans undervisningsbörda och folkbildningens kunskapserbjudande. -Genom att vara med och erbjuda studiecirklar som komplement och förstärkning av helg/kortkurser. -Genom att lyfta fram hur man inom folkbildningen verkligen kan skapa lust för inlärning och en god pedagogisk miljö. 3
4 -Genom att påvisa: Till skolan går man för att utbildas, till folkbildningen går man för att bli bildad. Bildning är det man har kvar när man glömt allt annat. -Genom att visa att personlig utveckling inte är att uppnå den kunskap någon annan uppmätt åt en människa, utan att det är en egen insikt i det man har och inte har av kunskaper. Vilken roll kan och vill folkbildningen spela för kompetensutveckling i arbetslivet? -Genom att vara mer vaken för vad arbetslivet har för behov av kompetensutveckling och utifrån det erbjuda kortkurser och cirklar som riktar sig till dem. -Genom en tydligare marknadsföring och genom att våga visa att folkbildning är ett starkt alternativ när det gäller utveckling av arbetslivet. Ett folkbildningscentrum i varje kommun? Grupp 1. -Hur är det idag? Hur fungerar LFR i kommunerna? Hur ser samarbetet ut idag mellan studieförbunden? Profilen för varje studieförbund är viktig. Gemensamt hus tydliggör folkbildningen. Ska vi in i lärcentren i kommunerna? Att synas är en viktig del i vuxenutbildningen. Vilken roll kan folkbildningen spela i den regionala utvecklingen? -Folkbildningen glöms bort och universitet och högskolor lyfts fram. Hur gör vi oss hörda? Vi kan kräva att få vara med i sammanhang där utbildning och utveckling diskuteras. Hur tar vi oss den platsen? Bli lobbyister som LFR-anställda? Bildningsförbundets uppdrag i framtiden blir att lobba för att folkbildarna ska få plats i kommunernas utvecklingsarbete för regional tillväxt. Kommer folkbildningens uppgift som ideologisk och demokratisk tankesmedja att öka eller minska i framtiden? -Uppgiften kommer att öka om vi tar vårt uppdrag på allvar. Att tänka och arbeta tillsammans över studieförbundsgränserna behövs. Vi kan ordna tankesmedjor och framtidsverkstäder. Det kommer att uppstå ett behov av att utbilda personal om nya pedagogiska modeller. Behöver vi tänka mer regionalt? Både på idéellt förankringsarbete och regional utveckling. 4
5 Grupp 2. Vilken roll kan folkbildningen spela i den regionala utvecklingen? -Kan vi se till att det finns verksamhet i glesbygden också? Hur mycket ska vi anstränga oss? Är konkurrensen för stark inom folkbildningen? Vilken roll kan folkbildningen spela i den regionala utvecklingen? -Hur kan vi samarbeta med folkhögskolor? Problemet har blivit vem som ska rapportera. Vi kanske ska specialisera oss och inte konkurrera? Samarbete ska bygga på ömsesidig respekt. Vi måste bli bättre på att stödja varandra. Vi ska skapa nätverks/folkbildningscentra där vi ska profilera oss, satsa på det vi är bra på så vi inte konkurrerar. Genom att utveckla samarbete och information ser vi till att vi inte gör samma saker. Vi kan hålla isär ideologin och ändå samarbeta med olika ämnen om alla, både folkhögskolor och studieförbund, får lika mycket pengar. Satsar vi på de grupper som är lättare eller de udda grupper i samhället som tar tid? Vi måste bli bättre på att visa vår särart för varandra. Att sitta tillsammans förbättrar kreativiteten. Grupp 4. Hur kommer folkbildningen i framtiden att bidra till att stärka demokratins utveckling? -Genom att ge ungdomar möjlighet att upptäcka sin egen förmåga att organisera och dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Helt enkelt ge dem det förtroende de kanske förlorat i skolan. Genom att påvisa folkbildningens grundbult, nämligen att demokratin utgår från deltagarna, men också genom att hitta nya metoder som svarar upp mot dagens ungas lite otåliga lust att det ska ske nu! Genom att lyfta fram ord som lyhördhet, flexibilitet och respekt för den uppväxande generationen. Att se det som en huvudfråga, att få med ungdomen och skapa mötesplatser. Att ta vara på de mötesplatser som ges oss naturligt i vardagen. Genom att erbjuda möjligheter som samtal som leder människor till egna insikter och personlig utveckling. Något som i sin tur skapar trygga individer som kan ta och ge i ett demokratiskt samtal. 5
6 Det finns 200 modersmål i Sverige. -Vilket språk talar vi? Grupp 2. Vilket språk talar vi? Hur ser framtidens deltagare inom folkbildningen ut? -De nya målgrupperna blir dyr verksamhet och där behövs det målgruppsbidrag. En av våra målgrupper är ungdomar. Vilka krav har ungdomar? Hur kan vi nå dem? Pratar vi samma språk? Där kan vi t ex bygga upp tjejers självförtroende och mod. Frågan är hur vi ska få pengar till verksamheten utan att minska de statsbidrag vi får för den äldre generationen. Vi kan stödja ungdomsorganisationerna, Unga Örnar, Vi Unga m fl. Pensionärer skulle kunna lära ungdomar olika hantverk. Musik är viktigt för ungdomar, vi kan ordna föreställningar och musikcirklar. Samverkansprojekt blir oftast svåra att genomföra. Där ser vi hinder. Vi kommer att få fler invandrare. Hur möter vi våra nya svenskar? Genom att ha en hemspråksassistent eller någon som pratar deras språk kan de lättare komma in till en cirkel. Det är att möta dem på halva vägen. Vi är för konservativa, om vi inte förnyar oss kommer vi att dö. Viktigt är att vi visar att vi kan förnya oss och samverka. Vi måste hitta nya mönster och metoder att jobba. Vår regionala roll ska vara att samarbeta så mycket som möjligt med varandra genom de lokala folkbildningsråden. Folkhögskolorna ska också vara delaktiga. Grupp 4. Vart ska folkhögskolorna finnas? -De ska vara lokala bildnings - och kulturcentra. Genom att låta folkhögskolorna komma ut i glesbygden med enstaka kurser kan man 6
7 utnyttja folkhögskolan även om den fysiska skolan finns i ett tättbebyggt område. ( om 20 elever åker 20 mil, eller 1 lärare åker 20 mil..) Folkhögskolan ska också vara öppen för samarbete/samverkan med lokala studieförbund som kan leda till cirkelverksamhet på de olika orterna. Som kulturcentrum är folkhögskolan bättre rustad vad gäller möjligheten att möta många kulturer samtidigt. Sponsrad utbildning? Grupp 1. -Varför inte om det sker på våra villkor och vi inte säljer oss? Frågan är kanske svårare än så det får inte påverka kvaliteten och etiken. Grupp 2. -Ökade resurser behöver vi. Vad vill kommunen? Där måste vi utvidga dialogen! Utbildning, fortbildning, vuxenbildning bildning statliga resurser. Vi måste visa att vi är en resurs! Vi är dåliga på att ta initiativet, t ex att vid en krissituation ta initiativet och ordna samtalsgrupper och cirklar. Lättare att få medel om fler går ihop i länet. Samverkan är vår framtid. Grupp 3. -Vad är sponsrad folkbildning? Är det fackliga kurser till reducerade priser, medlemsavgifter från MO/SO, pengar från fackförbund/partier, reducerade priser från bokförlag, uppdragsutbildning, annonsering med logo? Gruppen diskuterade om detta är sponsring. Samhällsstödet till folkbildningen kommer att förändras. Det är troligt att det blir mindre grundbidrag och fler projekt/särskilda stödområden/grupper. Viktigt är att grunden i folkbildningen finns kvar. Vid sponsring kommer andra intressen att finnas med i bilden. Krav från sponsorerna t ex. Grupp 4. 7
8 Vilka motiv finns för samhällsstöd? Går det att skapa både och för folkbildningen? -Det finns starka och tydliga motiv för samhällsstöd till folkbildningen Folkbildningens grundfråga (fritt och frivilligt) kanske suddas ut om folkbildningen tvingas in i sponsring och uppdragsutbildning vid minskat samhällsstöd. Om dessa två alternativ får ta över är det inte längre fritt och frivilligt. Det inkräktar i sin tur på alla människors fria vilja till skapande och egen utveckling. Hur ska folkbildningen se ut år 2010? Grupp 1. Hur når vi dem som är svårast att nå? -Särskilt riktade kommunala och statliga pengar kanske behövs för att nå ut till t ex invandrare och funktionshindrade. Inte i den form som finns idag utan pengar som måste resultera i rapporteringsbar verksamhet. Vi kan nå människor genom uppsökande verksamhet i samarbete med andra (studieförbunden tillsammans, kommun, kyrka, vård etc) för att ta reda på behoven. Mer samverkan mellan studieförbunden i verksamheten. Mer utbildning för ledare för t ex självhjälpsgrupper och för arbete med marginaliserade grupper t ex långtidssjukskrivna, invandrare m fl. Hur förklarar man att bildning tar tid för den som vill att det ska hända saker hela tiden? -Svårt att beskriva en process som är livslång, men viktigt! Helhetssyn se livet som en resa. Grupp 2. Vilka behov är det vi ska möta? Vi är världens friskaste folk men ändå mår många allt sämre. Finns folkbildning år 2010? Vill ha: - mera upplevelser - nya generationer (40-talisterna) som vill njuta av livet - kvalitet i cirklarna - färre deltagare i språkcirklar för alla är språkbildade 8
9 Ska göra: - värna ideologi, demokrati - se till att samhället bygger på demokrati och utveckling - ta oss an folkhälsan - medverka till att hitta nya former med demokratiskt arbetssätt - hjälpa människorna att hitta nya sätt att medverka - synas mer och informera om folkbildning - ta vara på 40-talisterna - se till att det finns mötesplatser för dialoger - ställa upp för dem som hamnat utanför skyddsnätet - se till att fortplanta vår kreativa och skapande människa Frågeställningar: Vem ska vi jämföra oss med? Satsar vi bara på storstäderna? Hur blir vi intressanta? Nya benämningar? Hur ska vi informera och marknadsföra folkbildningen? Hur ska vi få människor i glesbygden att delta? Vi måste finna vår roll i samhället. Vi ska visa att vi jobbar med alla i samhället, från knivslöjd till avancerad utbildning. Genom samarbete mellan kommunerna är det lättare att få bidrag. Grupp 3. -Det fysiska mötet är viktigt- det goda samtalet. Samhällsstödet behövs för att bidra till ett positivt samhällsbygge år Grupp 4. Vilka behov är det vi ska möta? -Vi ska möta det växande behovet av att få starka ledare/lärare som tror på sig själva som förebilder och möjliggörare för människors bildning. Hur ska folkbildningen tydliggöra sin roll som utvecklingskraft i regionen? Grupp 1. Genom att påvisa vad kommunerna och landstinget får för sina satsade pengar. Bjuda in kommunerna och landstinget till informationsträffar där vi lyfter fram allt gott som sker i studiecirklar och i kulturverksamheten. Alltså tydligare marknadsföring. 9
10 Vi i studieförbunden måste bli mer aktiva i detta. Presentera oss tydligare i t ex verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser. Oftare bjuda in politikerna. Be att få vara med vid träffar mellan näringsliv, kommun och högskola/universitet. Vi ska vara mer utåtriktade. Besöka MO och arbetsplatser för att berätta om verksamheten. Grupp 3. Alla höjer sin bildnings/utbildningsnivå med ett steg. Vi ska höja blicken. Kunskap är viktigt på alla områden. Vi måste tillvarata alla tillfällen till opinionsbildning i samhället. Ökat samarbete inom folkbildningen t ex genom de lokala folkbildningsråden. Vi ska vara delaktiga i samhällsutvecklingen genom gemensamma projekt. Skapa upplevelser med lokal anknytning. Vi ska marknadsföra oss bättre- visa oss utåt och berätta vad vi gör, att folkbildning är viktigt och ger resultat. Vi ska vara en utvecklingskraft i regionen: Hembygdsrörelse, hemvändardagar, turistnäring, utbilda turistguider, mångsysslare 10
11 Avslutning Dagen avslutades med att Gösta Forsman informerade om folkhälsoprojektet som har kartlagt folkhälsoarbetet i länet. Syftet är att påvisa att folkbildning ger tillväxt och hälsa. Så småningom ska detta bli ett studiematerial. När Bildningsförbundets nya hemsida blir klar ska materialet finnas där. Kurt Pettersson berättade om tankegångar hos bildningsförbundets styrelse om hur organisationen ska se ut framåt. Jan-Erik Åhman uppmanade deltagarna att i sina bokhyllor söka fram två böcker: Gott liv i Norrbotten av Bengt Matti och Trötta rötter eller av Östen Groth och Bengt Matti. Värda att damma av tyckte han. Slutligen fick deltagarna i uppgift att var och en skriva ner en tanke som dagen gett. Detta ideologiska dricks får ni här: Ideologiskt dricks! Samverkan är vår framtid! Folkbildning är viktigt för hela samhället. Berätta att vi finns. Möjliggöra bildning för den lilla människan. Ensam, ny i en kommun Skapa mötesplatser, sociala biten viktig att bevara. Främjar individens hälsa och välbefinnande. Livskvalitet Alla behövs i vårt stora pussel Endast folkbildningen kan skapa frihet och en inre motivation till att vilja växa och det i sin tur ger fria människor som vill demokrati. Söker du kunskap? Vi söker dig! ( Malmfältens folkhögskola) 11
Hur ska folkbildningen se ut år 2010?
Folkbildningens framsyn: Hur ska folkbildningen se ut år 2010? Vilka behov är det vi ska möta? Utvecklingen går fort vilken roll kommer folkbildningen att spela jämfört med andra aktörer? Hur förklarar
Läs merFolkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta
Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och
Läs merStudiehandledning till Nyckeln till arbete
Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar
Läs merUNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET
UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET Ungdomens Nykterhetsförbund och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 2011 Text och utformning: Jim Gustafsson (Baserad på Cirkelledare
Läs merKULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006
INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.
Läs merFolkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.
Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Studieförbundens verksamheter: Studiecirklar (664 000 deltagare) Annan folkbildningsverksamhet
Läs merBarnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel
Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om
Läs merFörord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5
Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 1. Starkare demokrati 5 2. Ökat miljöansvar 6 3. Ökad mångfald 7 4. Bättre folkhälsa 8 5. Mer kultur till fler 9 Vår organisation 10 Samverkan
Läs merIntroduktionsutbildning för cirkelledare
Introduktionsutbildning för cirkelledare 1 Introduktion till utbildaren En gemensam introduktionsutbildning för cirkelledare som ska kunna användas av alla distrikt har tagits fram. Folkbildningsrådet
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Sandvikstrollens familjedaghem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens
Läs merVision: God hälsa och tillväxt genom samverkan
1 (6) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2010-2012 1. Inledning Västerbottens läns landsting och
Läs merStudiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER
Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Ett stöd för skol-if Den här studiehandledningen är gjord som ett stöd för skolidrottsföreningar som vill arbeta med häftet Ung Ledare i studiecirkel. Metodiken
Läs merStudier 2011-2014 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND
Studier 2011-2014 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND 2013 Utbildningarna riktar sig till tre olika delar av vår organisation; medlemmarna, s-föreningarna och de förtroendevalda. Studieprogrammet är basen som vi
Läs merKommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014
Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014 ESLÖVS KOMMUN Vi tar ansvar En ekonomi i balans är förutsättningen för att driva en politik för Eslöv. Vi tar ansvar för att den kommunala organisationen
Läs merBygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby
Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby Bakgrund Många av våra barn kommer redan som ettåringar till förskolan för att sedan befinna sig i vår verksamhet fram tills man slutar år 5 som 11-12-åringar.
Läs merStudiehandledning - Vems Europa
Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merKultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134
Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3
Läs merAvsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län
MISSIV 1(1) Förvaltningsnamn Avsändare Regionala utvecklingsdelegationen Avsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län En avsiktsförklaring
Läs merVerksamhetsplan 2014-2016. Kompetens- och arbetslivsnämnden
Verksamhetsplan 2014-2016 Kompetens- och arbetslivsnämnden Kompetens- och arbetslivsnämnden, december 2013 Verksamhetsplan 2014 2016 Nämndens ordförande Förvaltningschef Ingvor Bergmann 070-648 35 77 ingvor.bergman@
Läs merRådslag om Vår Framtid
Rådslag om Vår Framtid 27 maj 2013 Innehåll Rådslagets utformning...2 Anteckningar...3 Inkluderande förhållningssätt och kultur... 3 Öppna mötesplatser... 4 Sveriges Bästa Skola... 5 Bra Infrastruktur
Läs merUTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!
UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.
Läs merRöster om folkbildning och demokrati
F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merLokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10)
Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10) 2 Våra mål Komvux ska erbjuda flexibel utbildning av hög kvalitet som speglar individens och samhällets behov av kunskap
Läs merHur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?
Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.
Läs merKyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016
Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion
Läs merBildningsstaden Borås
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bildningsstaden Borås Bildningsstaden 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter
Läs merStudieplanering i organisationen
Studieplanering i organisationen 1 Syftet Vi vill tillsammans med våra medlems- och samarbetsorganisationer starta en process som handlar om att utveckla studieverksamheten. Genom att presentera ett antal
Läs merDetaljbudget 2016 Folkhögskolestyrelsen. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse
Sida 1(6) Detaljbudget 2016 Folkhögskolestyrelsen Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Uppdrag för perioden 2015-2017 har beslutats av kulturnämnden och kommer att forma delar av arbetet under 2016.
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merProgramområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5
Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merSTAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer
STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merVerksamhetsplan 2016. Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare
Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare Särskild utbildning för vuxna Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...
Läs merHandbok för LEDARSAMTAL
Handbok för LEDARSAMTAL Ett material som kan vara en hjälp till att möta ideella ledare till enskilda utvecklingssamtal. 1 Förord SAU skulle aldrig vara vad det är idag om det inte var för alla de ideella
Läs merStudiehandledning beredskap i kris STUDIEHANDLEDNING. Beredskap i kris. Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG
STUDIEHANDLEDNING Beredskap i kris Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 1 Studiehandledning Studieplan för studiecirkel om fem träffar om svensk försörjningsberedskap beträffande
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs merDÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER
Mål och inriktning 2012-2017 DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Värdegrund Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet arbetar på helnykter och demokratisk grund, samt är i partipolitiska och religiösa frågor obunden.
Läs merVERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING
VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA
Läs merTidslinje för politikutvecklingsarbetet i Framtidsstaden Framtidsstaden är ett politikutvecklingsprojekt som löper över flera år.
Workshopmaterial 1 Workshop för föreningar och klubbar om Framtidsstaden Det här är ett workshopmaterial som vänder sig till socialdemokratiska föreningar och klubbar i Stockholms stad som vill delta i
Läs merSTRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR
STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR 2015 2017 Regional kulturplan Jönköpings län 2015-2017 29 Strategi för barn- och ungdomskultur i Jönköpings län 2015-2017 När man pratar om kultur och om barn och ungdomar
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Ollonborren 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Ollonborren 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan
Läs merKVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08
KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?
Läs merFolkbildning - Folkhögskolor. Regionala utvecklare?
Folkbildning - Folkhögskolor Regionala utvecklare? Definitionen Begreppet folkbildning har ingen entydig definition i litteraturen. I olika rapporter identifieras studieförbunden, folkhögskolorna, folkbiblioteken,
Läs merFRAMTIDENS FOLKRÖRELSE
FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE Sofia Arkelsten, partisekreterare 20110704 INLEDNING Politiken påverkar människors liv. Därför är det viktigt vilka människor som utformar politiken. Och därför är det viktigt att
Läs merVerksamhetsplan 2004
Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en
Läs mer- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt
På lika villkor SAMMANFATTNING - integration kan vara drama BAKGRUND delaktighet, självförtroende och engagemang På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt som pågår under tiden 1 april 2013-31 mars
Läs merArbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016
Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merCarlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)
1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet
Läs merBiblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018
Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merSari Harju, Arbetsförmedlingen Lilian Erixon, Försäkringskassan. Marie Fredriksson, verkställande tjänsteman Inger Karlsson, sekreterare
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 (13) Plats och tid Kommunhuset, Laxå, kl 09.00 11.20 Beslutande Inger Trodell, Örebro läns landsting, ordförande Annelie Moilanen, Försäkringskassan Liisa Ejdenwik, Arbetsförmedlingen,
Läs merInspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland
Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Föreningar som var representerade: Gotlands Föreningsråd Studieförbundet Vuxenskolan Demokrati
Läs merBildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling.
Inledning Röda Korsets humanitära uppdrag och den stora utmaningen för hela rödakorsrörelsen är att förbättra situationen för och tillsammans med de mest utsatta. Röda Korsets kompetens speglas av förmågan
Läs merRemissvar avseende promemorian Statligt stöd till civila samhället en översyn av fyra bidragsförordningar samt stödet till Exit, Ds 2015:38.
Remissvar avseende promemorian Statligt stöd till civila samhället en översyn av fyra bidragsförordningar samt stödet till Exit, Ds 2015:38. Stockholm 2015-09-13 I egenskap av företrädare för det samlade
Läs merFritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten
Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,
Läs merKvalitetsredovisning ht -10 - vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran
Kvalitetsredovisning ht -10 - vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barns inflytande 6 Förskola
Läs merHur ska Katolska kyrkan och Bilda arbeta tillsammans?
Hur ska Katolska kyrkan och Bilda arbeta tillsammans? Arbetsmaterial för pastoralrådssammanträdet den 10 oktober 2009 Marielund Detta arbetsmaterial är uppbyggt i två delar 1) Allmän information. Denna
Läs merEN MODERN SAMVERKANSFORM
EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.
Läs merMötesplats för skolledare på sfi
Mötesplats för skolledare på sfi Bakgrund: efterfrågan i GRINT-intervjuer Nätverkande Gemensamma frågor Pedagogiska frågor i fokus Hur leda lärarlag i utveckling Hur slår vi vakt om kvaliteten på sfi inför
Läs merArbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Läs merFörskolorna Myran och Koltrasten fr o m augusti 2013 förskolan LärKan.
Förskolorna Myran och Koltrasten fr o m augusti 2013 förskolan LärKan. Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2013-2014 Förskolan ska vara trygg, rolig och lärorik för alla som deltar.
Läs merLikabehandlingsplan 2015-2016 Vuxenutbildning Pihlskolan
Likabehandlingsplan 2015-2016 Vuxenutbildning Pihlskolan November 2015 Rektor Annika Eriksson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 3 1.1 Vision 1.2 Vad säger styrdokumenten 3 1.2.1 Vad säger skollagen 3 1.2.2
Läs merfokus på anhöriga nr 10 nov 2008
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 10 nov 2008 Utveckling av ett anhörigcenter med hälsoprofil Anhörigstödsverksamheten i Hudiksvall permanentades direkt efter projektet Anhörig 300. Ända sedan starten
Läs merHÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa
HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram
Läs merStudieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019
Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019 Härmed lämnar Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skåne sitt remissvar på förslaget
Läs mertillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.
Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s
Läs merCenterpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.
Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän
Läs merVerksamhetsinriktning 2016 Förslag till höstmötet 2015-11-07
Verksamhetsinriktning 2016 Förslag till höstmötet 2015-11-07 Ett komplement till Verksamhetsplan 2015 2018 som fastställdes på Höstmötet 2014-10-28 2 (7) Verksamhetsinriktning 2016 2.1 Samordna Partidistriktet
Läs merVerksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015
18/6 2014 Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 förskolechef: Pernilla Nillson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetside 4. Tallängens års-hjul (under arbete) 5. Mål för Tallängens förskola
Läs merÖverenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja
Läs merInnehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.
Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,
Läs merHandslag för ett framtidsparti
Handslag för ett framtidsparti Socialdemokratins vision är ett samhälle där alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. Det är en vision som grundar sig i övertygelsen att jämlika människor
Läs merBarn/elever 2008-09-15 Personal enligt budget 2008-09-15 Årsarbetare Förskolan Krubban ht 19 barn Personal inkl 50% elevassistent 4,25
KVALITETSREDOVISNING 2008/09 Motala församling Förskolan Krubban i församlingshemmet Rektor Britt-Marie Westin Adress Sjögatan 9, tel. 0141-217880 Postadress Box 138, 591 22 Motala Telefon/e-post rektor
Läs merHandlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning
01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Kultur i Halland 2013-11-21 RS130452 Eva Nyhammar, förvaltningschef 035-17 98 89 REGIONSTYRELSEN Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv
Läs merSocialdemokraterna BOLLNÄS
Socialdemokraterna BOLLNÄS Kommunalt handlingsprogram 2006 2010 Socialdemokraternas ledstjärnor är frihet, jämlikhet och solidaritet. Vårt program beskriver hur vi vill skapa ett tryggare och mer rättvist
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN
VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA 1.1 VERKSAMHETSIDÉ Fyrisgården är en ideell förening som anordnar fritidsaktiviteter med mera för alla åldrar. Verksamheten
Läs merStudieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN
Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merMål och handlingsplaner för 2011-2014
Mål och handlingsplaner för 2011-2014 1 Distriktsmissionen Distriktsorganisation med styrelse och anställda. Mål Handlingsplan Målen nås genom att 1. Att skapa förutsättningar för tillväxt genom - Information/nya
Läs mer2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman
2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling
Läs merSkola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv
Läs merEtt Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden
Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår
Läs merLokal pedagogisk planering. Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan.
Lokal pedagogisk planering Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan. Elevgrupp: Fritidshemmets :or är 25 elever. De är ansvariga för godis, frukt och läskförsäljning
Läs merABF-BLANKETTER - LATHUND
ABF-BLANKETTER - LATHUND ARBETSPLAN ÄMNE: STARTDATUM: MINST 3 3 TRÄFFAR 9 STUDIETIMMAR ARRANGÖR/ ORGANISATION: LOKAL/ DAG/ DAGAR: TID: EN STUDIETIMME ÄR 45 MINUTER Vi erbjuder utbildning till våra cirkelledare
Läs merVänliga hälsningar. Christina Kiernan
Nyhetsbrev september 2013 Strunta i gamla invanda arbetssätt och var kreativa i era lösningar! Ungefär så uppmanade justitieminister Beatrice Ask konferensdeltagarna på Clarion Sign den 5 september att
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs merVerksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)
SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del
Läs merSkapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015
Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015 Närvarande: Petra Rantatalo, Region Västerbotten Åsa J-Persson, Åsele kommun Tage Markusson, Västerbottensteatern Brage Sundberg,
Läs merL J U S p å k v a l i t e t
L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Brunna förskolor Rapport Mars - 2014 2 (8) Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 1.1 Utvärderingsgrupp
Läs merDet handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.
Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan
Läs merVerksamhetsplan för Årikets förskola
Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
Läs merTre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen.
Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. 1. Hur avser ert parti att driva frågan om att implementera kultursamverkansmodellen i Huvudstadsregionen, i vår gemensamma Stockholmsregion?
Läs mer