Möjliga insatser för ökad produktion Tall år

Transkript

1 Möjliga insatser för ökad produktion Tall år Contortatall år Tall 10 år

2 Först en trailer

3 SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling vid olika inriktning på hur den brukas, inklusive avsättningar Alltså: Scenerier och inte prognoser, 100 år framåt, AVB 85, AVB 92, SKA 99, SKA 08, SKA 15 Stort uppmärksamhet bland skogens intressenter, också närings- och miljöpolitiskt Släpps på seminarium den 4 november

4 Scenarier i SKA 15 Dubbla naturvårdsarealer Skötsel: Som idag Areal: (Reservat + FA + Hänsynsytor)*2 Potentiell avverkning 110% av potentiell avverkning Dagens skogsbruk Skötsel: Som idag Potentiell avverkning Klimat: RCP 4,5 90 % av potentiell avverkning Utan klimatförändring Klimat: 0 Större klimatförändring Klimat: RCP8,5 4

5 Hållbart skogsbruk står på tre ben

6 en ökad tillväxt i skogen bör främjas inom ramen för skogspolitikens jämställda mål Kunskapsplattform för skogsproduktion En skogspolitik i takt med tiden. Proposition 2007/08:108.

7 Vi har analyserat 13 områden av betydelse för skogsproduktionen Föryngring Röjning Gallring Föryngringsavverkning Kontroll av skadegörare Klövviltets påverkan Lövskog, ädellövskog och blandskog Främmande trädslag Hyggesfritt skogsbruk Dikesrensning och skyddsdikning Gödsling av skogsmark Skogsbränsleuttag och askåterföring Åtkomst till skogsmarken

8 Så här har vi gjort 1. Hur ser det ut i skogen? 2. Vilka problem finns? (Och möjligheter?) 3. Vilka insatser eller åtgärder behövs för att minska eller undanröja problemen och ta vara på möjligheterna? För att bättre uppnå de skogspolitiska målen gällande skogsproduktionen.

9 Här behandlas fyra områden Föryngring Röjning Gallring Föryngringsavverkning Kontroll av skadegörare Klövviltets påverkan Lövskog, ädellövskog och blandskog Främmande trädslag Hyggesfritt skogsbruk Dikesrensning och skyddsdikning Gödsling av skogsmark Skogsbränsleuttag och askåterföring Åtkomst till skogsmarken

10 Föryngring: Antal huvudplantor i stort sett bra Procent huvudplantor jämfört med SvL-krav

11 Men kvalitet på huvudplantorna varierar

12 och kvalitet på markberedningen varierar Harv = schablonen Ofta onödigt stor markpåverkan Och otillräckligt med bra planteringspunkter Harv Högläggare Arbetsnamn: Kovesen

13 Föryngring. Summering De flesta föryngringar är bra, men alltför många har brister Risken för viltskador begränsar trädslagsvalet (tall, löv) Kalmarkstiden ibland orimligt lång För lite FoU om teknik och metoder för skogsföryngring Kvantitativa och kvalitativa föryngringsmål behövs Eventuellt en översyn av 6 SvL om föryngringsåtgärder

14 Röjning: Ökad men otillräcklig aktivitet

15 Röjning: Idag 1,25 ggr årsytan ha Areal utförd ungskogsröjning Hela landet Huggn/klasser Riksskogstaxeringen, 3-årsmedeltal 350,0 300,0 250,0 200,0 C1 B3 B2 150,0 B1 100,0 50,0 0,

16 Fortfarande röjs det för svagt Andel av röjd areal år -1 Fördelad på stamantalsklasser efter röjning Omr: Hela landet Äg: ALLA Hkl: B1- B3, C1 (Träd > 1,3 m) Källa: Riksskogstaxeringen 5-årsmedeltal 100% 90% 80% 70% stam/ha 60% 50% 40% % 20% 10% 0%

17 Röjning: Kunskapsläget är gott men varför röjs det fortfarande för lite och för svagt?

18 Älgskadornas storlek är svåra att uppskatta

19 Älgskadornas storlek är svåra att uppskatta En rimlig slutsats av de två skattningarna är att den årliga tillväxtnedsättning på grund av älgskador i landet som helhet är ganska mycket större än 1 milj. m 3 sk men mindre än 7 milj. m 3 sk.

20 Skador av älg och annat klövvilt är ett stort skötselproblem och negativt för produktionen Föryngring: Gran istället för tall (och löv) Röjning: Sent och svagt (eller ingen) Överhållning i vissa fall Foderskapande åtgärder tyvärr en droppe i havet Enda lösningen: Bättre balans mellan viltstam och foder På många håll = Minska vinterstammen

21 Åtkomst till skogsmarken viktig skogsproduktionsfråga Foto: Heine Foto: Elisabet Andersson KÖRSKADOR Kan skicka slam ut i bäckar och småvatten Kan utlaka kvicksilver Försämrar framkomligheten Ökar skogsbrukets kostnader Är fula!

22 Skogsbilvägar plus och minus Skogsvården blir gjord, bra för produktionen Möjlighet att skörda producerat virke Minskar körskador i terrängen Mindre dieselåtgång, billigare virkestransport Gör skogen tillgänglig för fler Naturliga vattenflöden ändras Negativ påverkan på: kultur- och fornlämningar flora, fauna upplevelsen av orördhet

23 Samverkan är bra för både ekonomi och miljö

24 Något som Skogsvårdsstyrelserna tidigare hade särskilda pengar för att stimulera

25 Åtkomst till skogsmark: Insatser och åtgärder Vägar Mer samordningen av nybyggande och förvaltning av skogsbilvägar Körskador Det blir för mycket körskador och dessa ska förhindras/begränsas Skogsstyrelsen ska följa upp körskador i vår hänsynsuppföljning Markbärighet/risk för körskador ska alltid beaktas vid traktplanering. Kunskapen om effekterna av körskador måste förbättras

26 Hållbart skogsbruk innebär också variation Skogen ska ge många ekosystemtjänster Biologisk mångfald gynnas av variation Variation höjer skogens upplevelsevärden Breddad användning av skogsråvaran i framtiden Riskspridning Skogsägare har olika mål Variation i hur skogen brukas är ett utpekat politiskt mål (prop. 2007/08:108)

27 Variation på många sätt Variation har olika skalor: träd, del av bestånd, bestånd, fastighet, landskap, region Variation genom: Hyggesfria metoder Variation inom trakthyggesbruket Lövskog Blandskog Variera tätheten i beståndet Med mera, med mera

28 Skogsstyrelsens övergripande slutsatser om möjligheter att öka skogsproduktionen 1. Grundläggande åtgärder är viktigast särskilt vid föryngring, och vid trädslagsval 2. Röjning och gallring ökar virkets värde 3. Kvävegödsling, dikesrensning och främmande trädslag kan ytterlgare höja skogsproduktionen 4. Skador måste begränsas genom skogsskötselåtgärder men viltskadorna främst genom reglering av viltpopulationerna Mer variation i skogsskötseln för mer varierad skog Hänsynen till biologisk mångfald och andra allmänna intressen behöver utvecklas

29

30

31 OBS att variation kan uppnås med måttliga effekter på produktionen