Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen?

Transkript

1 Klimatförändringarnas påverkan på den biologiska mångfalden i skogslandskapet ulrika.siira@skogsstyrelsen.se Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen?

2 Klimatförändringen i Sverige Vegetationsperiodens längd (dgr > 5 C) B2 A2 Källa: Rossby Centre, SMHI

3 SMHI: Antal fall med geostrofisk vind större än 25 m/sek för södra Sverige. Det har inte blivit blåsigare! Hur ändras 5 Källa: klimatet Wern, på L och Bärring, L., Sveriges vindklimat Analys av förändring i geostrofisk vind SMHI Gotland? rapport i Meteorologi Nr 138/2009 SMHI Mer nederbörd - framförallt på vintern Nederbörd vinter jfrt

4 Effekter på det svenska klimatet 2,5 4,5 grader varmare kortare period med snötäcke 1-2 månader längre vegetationsperiod % mer nederbörd mest på vintern kraftigare skurar på sommaren lägre avrinning på sommaren Eventuellt förändrade vindförhållanden Relativ produktionsökning med B2-scenariet Björk Tall Gran Källa: Johan Bergh, SLU

5 men också mer skador? Stormfällning, brand Mer viltskador Rotröta, snytbagge och granbarkborre verkar alla gynnas Insekter gynnas generell Mer vårfrost Skadesvampar +/- Mer körskador Varmare och blötare vintrar ökar risken för körskador Negativ påverkan på mark och avrinnande vatten Slam Organiskt material Näringsämnen Kvicksilver Rotskador Fult, negativ påverkan för friluftslivet

6 Tänkbara direkta effekter på biologisk mångfald Klimatet i ständig förändring utbredningsgränser flyttar Två nyckelfrågor: Potential att överleva Förmåga att flytta Tänkbara effekter Vegetationszoner förskjuts Växtsäsongen förlängs Arter flyttar norrut Totala artantalet ökar Fjällarter minskar

7 Tänkbara effekter Nya konkurrensförhållanden Dålig spridningsförmåga Förändrade ekosystem Extrema vädersituationer viktiga Varmare torrare somrar Brandrisken ökar Våtmarker torkar ut Tänkbara effekter Förändrat snödjup Introducerade arter Topografiska barriärer

8 Växter Påverkar hela ekosystemet Krymper kalfjällen Vinnare är lättspridda och konkurrensstarka arter Förlorare är långsamväxande, långlivade och lågvuxna arter Snölegevegetationen påverkas Lavar Sydliga arter ökar Senvuxna träd Ljus och luftfuktighet Urnlav på rödlistan Mossor Antalet regndagar och temperaturen påverkar Överskuggas av kärlväxter Sydliga aggressiva arter ökar Klarar sig i nordbranter Alpina arter på rödlistan

9 Svampar Mykorrhiza dör vid avverkning av barrträd Mykorrhizasvampar svårspridda Saprofyter och vedsvampar klarar sig bättre Värmekrävande arter ökar Däggdjur Varmluftsinbrott på vintern Hårdare skare (herbivorer) Mellanrum under snö försvinner (smågnagare) Alpina arter missgynnas Kortare vintrar gynnar herbivorer De stora rovdjuren klarar sig Vintersvält minskar

10 Fåglar Flexibla Häckar tidigare Längre häckningssäsong Mer insekter mer föda Alpina arter minskar Sydliga arter på bekostnad av nordliga Rastplatser försvinner Insekter Mycket klimatberoende Gynnas initialt Begränsas av vegetationens utbredning Nya arter i söder, förändringar i norr Svårt för restpopulationer Massförekomster vanligare Fler generationer På rödlistan syns en positiv trend i söder

11 Skogsbrukets påverkan World Resources Institute:

12 Skogsindustriernas mål: Den årliga tillväxten i den svenska skogen ska öka med 20 miljoner kubikmeter t

13 LRF skogsägarnas Vision: 20 % ökad tillväxt på års sikt LRF Skogsägarna - metoder Markberedning och naturlig föryngring (på lämpliga marker) Förädlade plantor, (bästa möjliga) Contortatall, där lämpligt och tillåtet Hybridasp, Sitkagran, Douglasgran på lämpliga marker Dikesrensning, inte nydikning Röjning Gödsling i första hand en gödsling 10 år innan slutavverkning Gallra rätt Minska viltbetet Skydda mot snytbagge Mer intensivt skogsbruk kan bli aktuellt i delar av landet, men i liten omfattning

14 Skogsindustrierna - metoder Bättre föryngringar, effektivare insektsbekämpning, förädlade plantor, minskade viltskador, dikesrensning, gödsling Nya mer snabbväxande trädslag: contortatall, svartgran, douglasgran och sitkagran Odling av snabbväxande trädslag på nedlagd jordbruksmark. Poppel och hybridasp testas för odling i större skala. Enligt utredningen Möjligheter till intensivodling av skog kan produktionen öka med 30 miljoner kubikmeter om 15 % av den produktiva skogsmarken i Sverige intensivodlas. Hur förändrar sig skogsbuket? Skogsindustrierna: Skogsindustrins produkter binder och lagrar koldioxid Skog utgör en förnyelsebara råvara Vi är en viktig del av lösningen på klimatfrågan.

15 Skogsbruket överskuggar Den viktigaste faktorn för skogens biologiska mångfald är skogsbruket Vid jämförelse kan klimatets direkta effekter verka försumbara Indirekt genom förändrat skogsbruk kan påverkan bli stor

16 Några åtgärder Långsiktigt bevarande av skyddsvärd skog i samtliga naturgeografiska regioner Förbättrad miljöhänsyn Funktionella nätverk med bevarade livsmiljöer

17 Broar, skyddszoner Utvecklad grannsamverkan?

18 Slutsatser Den viktigaste faktorn för skogens biologiska mångfald är skogsbruket Klimatförändringarna ger anledning till: förbättrad hänsyn till biologisk mångfald, vatten, andra miljövärden långsiktigt bevarande av skyddsvärd skog Funktionella nätverk med lämpliga miljöer Riskspridning i skogsbruket Bättre grannsamverkan (väg, avverkning, vatten, m.m.)