Klimateffekter och anpassningsstrategier

Transkript

1 Mistra-Swecia Fredrik Lagergren Lunds universitet Rapport nr 6 Klimateffekter och anpassningsstrategier i svenskt skogsbruk exempel Holmen Skog M istra-swecia Climate Impacts adaptation

2 2 Figur 1. Urval av klimatindex som är relevanta för skogsbruket i Holmen Skogs tre regioner. Indexen är tagna från det högsta av IPCC:s scenarier över utvecklingen av växthusgaser i atmosfären. Bilderna visar den absoluta (nollgenomgångar, vind och temperatur) eller relativa (nederbörd) avvikelsen från jämförelseperioden ( ). Det grå området visar den högsta och lägsta avvikelsen för 9 olika klimatmodeller och det svarta strecket medelvärdet för dem. Det finns regionala skillnader, men trenderna för dessa index är ganska likartade över Sverige. Källa:

3 Klimateffekter och anpassningsstrategier i svenskt skogsbruk 3 exempel Holmen Skog Fredrik Lagergren lunds universitet Förutsättningarna för skogen och skogsbruket förändras i takt med klimatförändringen. En bra utgångspunkt för klimatanpassning i skogsbruket är att tänka i termer av reaktiv, aktiv och proaktiv strategi. För ett större skogsbolag som Holmen Skog är planering, kapacitet och flexibilitet viktiga områden för att få med alla dessa aspekter och det berör skogsskötselns alla områden som föryngring, röjning, gallringsprogram och omloppstid. Svenskt skogsbruk påverkas av att klimatet förändras (figur 1). Positivt är att tillväxten kan öka när växtsäsongen blir längre. Men det finns också risker som att skadegörare får kortare generationstid och kan sprida sig snabbare och att extrem väderlek blir mer vanligt förekommande. Högre temperatur och ökad vinternederbörd gör att drivningen vintertid kommer att försvåras. Det är dock inte självklart att tjäldjupet minskar i alla områden, då även snödjupet minskar. Antalet noll genomgångar, då temperaturen går från plusgrader till minusgrader eller tvärtom, kommer troligen att öka, vilket främst drabbar rennäringen i form av isskorpa, vilket i sin tur kan resultera i indirekta effekter på skogsbruket. Det är osäkert hur nederbörden kommer att förändras i södra Sverige, det är dock troligt att extrem nederbörd blir mer vanligt förekommande. Varken statistik från det senaste århundradet eller framtida klimatprojektioner tyder på att stormar har blivit eller kommer att bli fler eller allvarligare i vår del av världen. Risken för stormskador kan ändå öka då träden på grund av minskad tjäle och blötare marker vintertid blir sämre förankrade. Reaktiv, aktiv och proaktiv strategi för att möta förrändringar och risker är en bra utgångpunkt för klimatanpassning i skogsbruket (figur 2). Aktiv riskhantering utifrån framtida klimat omfattar skogsskötselns alla områden, som föryngring, röjning, gallringsprogram samt omloppstid och handlar i stor utsträckning om planering, kapacitet och flexibilitet i förhållande till när åtgärder kan genomföras. Anpassningen kan handla om att minska risken för stormskador, vilken ökar om det blir blötare i marken och mindre tjäle, att möta nya svårigheter i drivningen, men även om att ta tillvara möjligheten till ökad tillväxt.

4 4 Undvik - Går ej att återställa Förlust av produktionsförmåga Artutrotning Svåra körskador Aktiv - Klimat Skogsbilväg Rensa dike Gallringsstyrka Gallringsintensitet Omloppstid Art- & proveniensval Ståndortsanpassning Aktiv Väderlek Insektsfällor Avverkningstidpunkt (markens bärighet) Tidpunkt för plantering (frost/torka) Markberedning Ammträd Risk Anpassning Mål Riskhantering Aktiv Bioskada Viltvård Rotröta stubbehandling Snytbagge markberedning Snytbagge plantbehandling Barkborre feromonfällor Insektsfällor övervakning Aktiv Biodiversitet Reservat Frivillig avsättning Rödlistning Död ved Dikespropp Spara kantzoner mot vattendrag Högstubbar Naturvårdsbränning Reaktiv - Hantera skador Snöbrott upparbeta Stormskador upparbeta Insektsangrepp sök&plock Frost/torka/sork hjälpplantering Skogsbrand - bekämpa Aktiv Ekonomi Skogsplan - Grönplan Försäkring Skogskonto Expansionsmedel Proaktiv Behålla framtida valmöjlighet Nytt plantmaterial Ny skötselteknik Utveckling av nya produkter Mota invasiva skadegörare AM Jönsson, INES, LU Figur 2. Ramverk för riskhantering och klimatanpassning i skogsbruket (Jönsson 2013, 2014). Många av målen i skogsbruket, till exempel kvalitet, produktion, ekonomi och biologisk mångfald kan stå i konflikt med varandra. Med ökade temperaturer går de flesta biologiska processerna snabbare, vilket innebär att man måste vara mer på tårna för att aktivt motverka hot från befintliga och eventuellt nya skadegörare. Vad gäller biodiversitet bör skogsnäringen tänka över vad man ser som sin uppgift. Att bevara det vi har idag eller att ge plats för arter som, på grund av klimatförändringen, är trängda på sina gamla lokaler? En kortare omloppstid förordas som en anpassning till klimatförändringen då man kan använda förädlat material tidigare, industrins dimensionspreferenser, att skogen blir mindre stormkänslig och att nuvärdet ökar (Södra Skog, 2012). Det finns dock en del som talar emot, som att man inte utnyttjar den positiva skjuts som den befintliga skogen får av klimatförrändringen, att arealen nygallrad skog ökar (vid samma antal gallringar per omloppstid) och minskade kollager. Det blir också större areal att föryngra årligen, vilket kan ha negativ effekt på andra intressen som rennäring och rekreation. Det är också tänkbart att sommartorka, extrem nederbörd, skadegörare (kortare generationstid och eventuellt nya arter) och hyggesvegetation kan bli besvärligare, vilket talar mot en större areal att föryngra. Vad gäller mer kortsiktig anpassning till rådande väder är kapacitet och flexibilitet nyckelord för hela kedjan, från skog till industri. För föryngringsavverkningar kan det handla om att ha rutiner som gör att man avbryter i tid och planerar om när förhållandena är olämpliga för avverkning. Markberedningen kan behöva anpassas efter rådande väder och man bör vara beredd på att skjuta upp insatsen. För plantering bör en strategi vad gäller tidig/sen och vår/sommar/höst finnas och val av planteringspunkt kan anpassas efter väderläge. Även vad gäller dikesrensning och skyddsdikning bör man ha en tydlig väderstrategi. För dessa väderanpassningar skulle prognoser av månads till halvårshorisont vara av stort värde. Forskningen på området är intensiv (se till exempel och framsteg görs, men vi befinner oss i en del av värden som är svårprognostiserad.

5 Klimatanpassning av riktlinjer för skogsbruk Holmen Skog Introduktionen till Holmens Skogs Riktlinjer för uthålligt skogsbruk kan kort sammanfattas med att Holmen Skog bedriver skogsbruk i taigaskogar med stor mänsklig påverkan som de senaste åren har blivit allt bättre på att bevara och återskapa många av naturskogens strukturer. Lövträd är något man får av sig själv i avsättningar till naturvård och ger ett visst bidrag i form av massaved i produktionsbeståndens yngre fas, men de har inte något större värde. Om man tittar på utbredningen av vegetationszoner och den förväntade ändringen i temperaturklimat kan man dock ifrågasätta om det är korrekt att enbart slå vakt om dessa taigaskogar eller om man skall bedriva ett skogsbruk som gradvis anpassas efter att zonerna naturligt kommer att förflyttas (figur 3 och 4). Det kan till exempel vara önskvärt att öka andelen ädellöv i region Norrköping? (Dock har återskogning med ädellöv efter stormen Gudrun inom områden som inte har ädellövskaraktär varit svår, trots inhängning (Skogsstyrelsen, 2013).) I förordet till Holmen Skogs Riktlinjer för uthålligt skogsbruk nämns skogsbrukets olika roller, där produktion av nyttigheter och bidrag till minskad belastning av koldioxid i atmosfären lyfts fram. Övriga mål och intressen som skall beaktas, som rennäring, jakt, svampplockning och friluftsliv nämns också vilket gör att skogsbrukets alla mål finns med redan i riktlinjernas förord (uthållig skogsproduktion, ekonomisk avkastning, biologisk mångfald och ren natur, goda förutsättningar för rekreation, bevarande av kulturella värden och positivt för balansen av växthusgaser). Förordet skulle kunna kompletteras med en kort formulering om de utmaningar och möjligheter som skogsbruket står inför i och med klimatförändringen. Vad gäller Holmens miljöpolicy (som utgör en del av riktlinjerna för uthålligt skogsbruk) så är ordvalet i punkt 2 (naturliga vattenmiljöer) och punkt 4 (föroreningar), att negativ påverkan och utsläpp skall begränsas. Det är ett ganska svagt ordval och man kan höja ambitionen med ett ordval som i möjligaste mån undvikas ; då det har blivit allt mindre accepterat med sådan negativ miljöpåverkan (se till exempel SkogsIndustrierna och Skogsägarna 2012). Dock kan, i vissa sammanhang, utsläpp även avse koldioxid och andra växthusgaser som inte är direkt förorenande men som bidrar till växthuseffekten. Då kan en formulering som begränsas vara på sin plats. Övriga nyttigheter från skogen som rennäring, jakt, friluftsliv och kulturvärden nämns enbart i punkt 5 som bevarande av kulturmiljöer och det vore önskvärt att policyn visade att Holmen månar om fler intressenter. Vad gäller sista punkten kan formuleringen positiv klimatpåverkan misstolkas (positiv påverkan kan tolkas som att man påverkar temperaturen positivt); att minska mängden växthusgaser i atmosfären vore en bättre formulering. I övrigt uppfyller Holmens Skogs riktlinjer och miljöpolicy vad jag menar att man kan förvänta sig av ett miljömedvetet svenskt skogsföretag. Anpassning till ett förändrat klimat är något som hela tiden fortgår i ett företag som Holmen Skog. En genomgång av bolagets Riktlinjer för uthålligt skogsbruk och samtal med bolagets skogsskötselledning visar att man har ett medvetet förhållande till frågan om klimatanpassning. Målsättningar och strategier för arbetet med klimatanpassning kan dock formuleras tydligare i riktlinjerna. Val av trädslag, omloppstider och skogsskötselsystem ger ett något enkelspårigt intryck, medan satsning på föryngring med sådd signalerar nytänkande. Vad gäller anpassning av skötseln är det skogsbolaget Holmen Skog själva som bäst känner sin skog och som måste ta ställning till vad de tror är bäst för skogens utveckling under kommande årtionden. Det har därför inte varit min avsikt att ge detaljerade rekommendationer, utan att föreslå hur man allmänt kan tänka kring anpassning och lyfta fram några frågor som kan vara värda att fokusera på. 5

6 6 Figur 3. Till höger visas dagens utbredning av vegetationszoner i Sverige (Sveriges Nationatlas). Till vänster visas årsmedeltemperaturen (mellan varje färg är det 2 C skillnad) enligt klimatmodellerna och i tabellen hur den förväntas förändras enligt det värsta utsläppsscenariet för regionerna Örnsköldsvik och Iggesund. Källa: Figur 4. Till höger visas dagens utbredning av vegetationszoner i Europa (Encyclopædia Britannica, Inc.). Till vänster visas årsmedeltemperaturen (mellan varje färg är det 2 C skillnad) och i tabellen hur temperaturen förväntas förändras enligt det värsta utsläppsscenariet för region Norrköping. Källa:

7 Referenser Jönsson A. M., 2013, Klimatanpassad skogsskötsel, Becc Policy Brief 02, Klimatanpassad_skogsskotsel_02_2013_final.pdf Jönsson A. M., 2014, Klimatanpassad skogsskötsel, Skogsmästaren nr 1-14 sid Södra Skog 2012, Lönsamt med kortare omloppstid i granskog, pressmedelande , com/sv/pressrum/nyheter/inlagg/pressmeddelande/aktuella-nyheter/lonsamt-med-kortare-omloppstid-i-granskog/ 7 Normark E., 2011, Riktlinjer för uthålligt skogsbruk. Holmen Skog, documents/skog/trycksaker/holmen_skog_riktlinjer_for_uthalligt_skogsbruk_2011.pdf SkogsIndustrierna och Skogsägarna, 2012, Branchgemensam miljöpolicy om körskador på skogsmark, b422aa7&MediaArchive_ForceDownload=true Skogsstyrelsen, 2013, Återväxtstöd efter stormen Gudrun, Rapport 1, art28/ e2cb0a-1852.pdf Detta arbete har utförts inom forskningsprogrammet Mistra-SWECIA för att genomlysa Holmen Skogs Riktlinjer för uthålligt skogsbruk (Normark 2011) ur ett klimatförändringsperspektiv.

8 2014 fredrik lagergren Lunds universitet Fredrik Lagergren är forskare vid Naturgeografi och Ekosystemvetenskap, Lunds universitet. Mistra-Swecia 8 Mistra-SWECIA är ett tvärvetenskapligt program som utvecklar forskningsbaserade beslutsunderlag för klimatanpassning. De forskare som medverkar i programmet studerar hur klimatet förändras, klimatförändringars effekter och möjliga strategier för klimatanpassning. Programmet har ett särskilt fokus på skogen och hur svenskt skogsbruk påverkas av ett förändrat klimat. Mistra-SWECIA är finansierat av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra. SWECIA står för Swedish Research Programme on Climate, Impacts and Adaptation. Programmet involverar SMHI, SEI, Lunds universitet och Stockholms universitet, SMHI är programvärd, och pågår under k Läs mer om Mistra-SWECIA på