Kommunal Författningssamling

Transkript

1 Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen , Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef

2 POLICY FÖR KÄVLINGE KOMMUNS SKOGSINNEHAV Kävlinge kommun Kullagatan 2, Kävlinge Telefon , Fax Maj 2011 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

3 Titel: Policy för Kävlinge kommuns skogsinnehav Författare: Patrik Lund Layout: Ann Persson Foto: Ekologruppen i Landskrona AB Tryck: Miljö & Teknik, Kävlinge kommun, 2011

4 Policy för förvaltning av Kävlinge kommuns skogsinnehav Bakgrund Kävlinge är en relativt naturfattig kommun. Den sammanlagda grönstrukturen upptar ca 20% av landarealen. I detta ingår skog och gräsmarker men även sk restbiotoper (t ex åkerholmar, märgelgravar), golfbanor och fotbollsplaner. Mindre än 10% av kommunens areal beräknas vara allemansrättsligt tillgänglig. Det är bland de lägsta siffrorna i landet. De högsta natur- och friluftsvärdena finns på de gräsmarker som ännu hävdas av betesdjur eller slåtter samt i de skogsmarker som utgör ca 5,7% av kommunens landareal. Av de ca 880 ha skogsmark i kommunen är Kävlinge kommun idag ägare av ca 285 ha. I stort sett all kommunalt ägd skog ligger i eller i anslutning till tätort. Tekniska nämnden har det formella ansvaret för kommunens skogsbruk. Sedan ungefär 20 år tillbaka har nämnden avtal med extern entreprenör avseende skogsförvaltningen som därefter har bedrivits i enlighet med en av dem framtagen mångbruksplan. Kommunen har tidigare saknat tydliga målsättningar med det egna skogsinnehavet. För att få en helhetssyn på den kommunala skogsförvaltningen har detta policydokument arbetats fram. Policyn är utarbetad för att på bästa sätt tillgodose kommunala intentioner i naturvårdsprogram och översiktsplan samt för att ge styrning för uppfyllandet av de nationella, regionala och kommunala miljömål som rör skogsmark och skogsbruk. Policyn skall även utgöra grund för framtagande av ny mångbruksplan.

5 Skogens natur- och rekreationsvärden 30-35% av Skånes landyta utgörs av skogsmark. Så gott som undantagslöst är skogsmarkerna lokaliserade till de nordöstra delarna av landskapet. I väst och syd är bristen på skogsmark enorm, om man undantar det sydskånska sjölandskapet. Kävlinges skogar utgör en väsentlig del av det västskånska skogslandskapet och enbart det faktum att skogsmiljöer i denna del av Skåne är ovanligt gör att kommunens skogar i sig är värdefulla som naturtyp. Flera av de kommunalt ägda skogarna har, trots sin relativt låga ålder, numera en förhållandevis lång kontinuitet som just skog. Detta har gjort att områdena utvecklats till variationsrika miljöer i vilka successionen sakta rört sig från talldominerad skog till blandskog. Ren lövskog är dock fortfarande tämligen sparsamt förekommande. Även om skogarna i Kävlinge kommun är ganska unga finns höga värden i dem. En stor del av kommunens natur- och rekreationsvärden är knutna till de olika skogsmiljöerna. Djur- och växtlivet är rikt och hyser ett flertal hotade arter såsom mindre hackspett, bivråk, bergbjörnbär, treuddat aftonfly m fl. Dock, eftersom de kommunala skogarna uteslutande ligger tätortsnära, utgör kanske skogen främst en rekreativ resurs för kommunens invånare. Här ges möjlighet för motion, naturupplevelser, återhämtning m m. Idag bor närmare 90% av Kävlinge kommuns befolkning i tätorter*. Den tätortsnära skogen har med andra ord mycket stor betydelse för människors möjlighet till vardaglig rekreation och kontakt med vilda växter och djur. * Tätort: Sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. SCB

6 Kommunens skogar och boende i skogsområden De kommunalt ägda skogsmarkerna utgörs i stort sett uteslutande av yngre skogsplanteringar som tillkommit för motverkande av sandflykt. Det äldsta skogsområdet är sannolikt Furulunds fure som planterades vid 1800-talets mitt. Ålstorp/Hofterups-skogarna och Sandskogen är ca 50 år yngre. I och med ökad befolkningsmängd har med tiden även i skogsplanteringarna bebyggelse successivt införlivats. Tydligast exempel på detta ser vi i Sandskogen och Ålstorp/Hofterup. Att äga och förvalta, liksom att bo i dessa miljöer innebär såväl rättigheter som skyldigheter. I egenskap av fastighetsägare är kommunen bla skyldig att följa gällande lagstiftning avseende förvaltning av skog, att i skälig omfattning tillse att officiella gångleder är framkomliga, att verka för att markerna bidrar till ökad biologisk mångfald och ett ökat rekreativt värde m m. Som boende har man att acceptera att miljön man lever i är naturmark ej parkmark eller liknande. Detta innebär bla skyldighet att tåla ovan angiven förvaltning (skogsskötsel), att efterleva de begränsningar som anges för området t ex i form av detaljplanebestämmelser, att iaktta en acceptans för att boende i skogsmiljö innebär vissa inskränkningar som normalt i öppna boendelandskap tas som naturliga t ex omgivningsöverblick, solljusinsläpp, allmänhetens närhet m m.

7 Policy för kommunens skogsinnehav Kommunens skog ska ha höga och långsiktigt hållbara ekologiska, sociala och ekonomiska värden. Övergripande mål Arealen kommunägd skogsmark skall inte minska i förhållande till dagens situation. Kommunen skall bevaka och successivt förvärva strategiskt belägen skogsmark till förmån för naturvården och det rörliga friluftslivet. Ekologiska mål och riktlinjer I kommunens skogar ska en hög naturvårdshänsyn gälla. Skogen ska skötas så att förutsättningarna för de arter och naturtyper som finns bevaras och utvecklas. Naturtyper av särskilt värde som nyckelbiotoper och liknande miljöer ska bevaras och utvecklas. Arealen lagstadgat skyddad skogsmark skall öka. Andelen död ved ska öka. Andelen lövträd ska öka. Naturvårdande insatser som ökar den biologiska mångfalden ska genomföras där det är möjligt och lämpligt. Sociala mål och riktlinjer Skogen ska skötas så att goda förutsättningar för ett rikt och varierat friluftsliv skapas. Kommunen ska öka medborgarnas kunskap om skogen och dess värden. Kommunen ska verka för ökad tillgänglighet till skogen. God genomsikt ska eftersträvas vid skötseln av skogen vid gång- och cykelbanor samt vid motionsspår. I anslutning till friluftsanläggningar och tomter ska hänsyn tas till trygghets- och säkerhetsaspekterna. Kulturmiljöer ska bevaras och göras mer tillgängliga och synliga. Ekonomiska mål och riktlinjer Skogsbruket ska främst bedrivas utifrån ekologiska och sociala mål och riktlinjer. Eventuellt virkesuttag kan vara en del av finansieringen av skötselåtgärderna.

8 Referenser Policy för Växjö kommuns skogsinnehav, Växjö kommun 2008 Policy för Jönköpings kommuns skogar, Jönköpings kommun 2009 Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav, Linköpings kommun, 2006 Natur- och grönstrukturinventering 2009, Kävlinge kommun 2010 Rapport: Skogen runt knuten hur sköts den?, Naturskyddsföreningen 2010

9 POLICY FÖR KÄVLINGE KOMMUNS SKOGSINNEHAV Kävlinge kommun Kullagatan 2, Kävlinge Telefon , Fax Maj 2011 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE