Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

Transkript

1 Sida (9) Grönt bokslut för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år ======================================================== Grönt bokslut för skogsbruket på Stiftelsen Skånska landskaps ägda och förvaltade skogar har som syfte att ge en bild av hur väl naturvårdshänsyn, vattenvård, skogsproduktion och planering har utförts vid förkommande skogsbruksåtgärder under verksamhetsåret. För skogsbruket redovisas betyg, nyckeltal och kommentarer för naturvårdshänsyn, vattenvård, skogsproduktion och planering baserat på detaljerade inventeringar av 6 föryngringsavverkningar, gallringar, röjningar, planteringar samt markberedningar vilket motsvarar en åtgärdsareal på,9 ha. I ovanstående diagram presenteras ett sammanvägt betyg för hur väl skogsbruket bedrivs på Stiftelsen Skånska landskaps ägda och förvaltade skogar. Betyget för naturvård, vattenvård, produktion respektive planering är sammanvägt för samtliga åtgärder och ger också en jämförelse med tidigare år. Sammantaget har de skogliga åtgärderna under utförts på ett godkänt till bra sätt.

2 Betyg och inventering Sida (9) Betygsskalan Varje inventerat bestånd har getts ett slutomdöme för utförd åtgärd i form av ett betyg i skala -. Innebörden av respektive betyg är enligt följande: Betyg Mycket väl utfört Kravnivåer uppfyllda, ej i konflikt med lagstiftning och mycket väl planerad och utförd åtgärd i syfte att optimera värdet av naturvård och/eller produktion. Bra utfört Kravnivåer uppfyllda och ej i konflikt med lagstiftning. Enstaka brister av mycket ringa art kan accepteras. Planering och utförande kan göras bättre för att optimera värdet av naturvård och/eller produktion. Godkänt Kravnivåer uppfyllda och ej i konflikt med lagstiftning. Några brister av ringa art kan accepteras. Brister kan förekomma i planering och förmåga att optimera värdet av naturvård och/eller produktion. Bristfälligt Kravnivåer ej uppfyllda och/eller i ringa avseende i konflikt med lagstiftning. Brister/skador av mindre allvarlig betydelse för naturvårds- och produktionskvaliteten förekommer. Bristfällig planering. Underkänt Kravnivåer ej uppfyllda och/eller i betydande omfattning i konflikt med lagstiftning. Brister/skador av allvarlig betydelse för naturvårds- och produktionskvaliteten. Undermålig planering. Inventeringsmetodik Utbildad personal utför inventeringen med stöd av Skogssällskapets fältinstruktion och underlag för intern skogsrevision. Denna utgår ifrån ISO -standardens krav på intern revision. Bedömningen av natur- och vattenvårdvårdsaspekterna görs i huvudsak subjektivt av förrättningsmannen emedan ett flertal av produktionsaspekterna bedöms/mäts med stöd av vedertagen uppföljningsmetodik. Som exempel utförs gallringsuppföljning med hjälp av Mantax Computer. I naturvårdsbetyget bedöms bland annat tagen hänsyn till följande; - naturvärdesträd och blivande evighetsträd, bevara och skapa död ved, - hänsynsbiotoper och kant-/brynzoner samt kulturmiljöer. I vattenvårdsbetyget bedöms bland annat tagen hänsyn till följande: - körskador, dämningar eller slamutfällning i vatten och vattendrag samt - skötseln av intilliggande bestånds påverkan på kvaliteten i vatten och vattendrag. I produktionsbetyget bedöms bland annat följande; - lämpligheten och tidpunkten för utförda åtgärder, - ståndortsanpassning, skador på mark och kvarstående bestånd, - kvalitet samt förmågan att planera och genomföra en bra helhetslösning på objektet. I planeringsbetyget bedöms bland annat följande: - traktdirektivets kvalitet, gjorda avgränsningar i beståndet, stickvägsplanering samt återrapportering.

3 Kulturmiljö Död ved Naturvärdesträd Kantzoner Biotoper Resultat i skogsbruket Sida (9) I det följande presenteras det Gröna bokslutet uppdelat på ett naturvårds-, vattenvårds-, produktionsrespektive planeringsbetyg samt därefter för respektive åtgärd i form av föryngrings-/kantavverkning, gallring, röjning samt markberedning och plantering. Naturvårdsbetyget Som framgår av nedanstående diagram har naturvårdsbetyget för minskat något i samband med avverkning i jämförelse med föregående år. För skogsvård är betyget lite högre än föregående år.,6,6,8,6,,,,8,9,,,,7,6,6, Avverkning Skogsvård,6, Gallring Föryngringsa vverkning Betyg för olika naturvårdshänsyn vid gallring respektive föryngringsavverkning

4 Produktionsbetyget Sida (9) Revisorerna har gett ett mycket högt betyg ur produktionssynpunkt.,,,,,,,9 Avverkning,6,,,,,8,,,7 Skogsvård,7,, Vattenvårdsbetyget. Endast ett bestånd har berörts av sådant vatten som avses i certifieringsstandarden och där har revisorn noterat överfarter över diken som samtliga fått högsta betyg. Planeringsbetyg Tyvärr fungerade inte återrapporteringen lika bra som förra året. Revisorn har också noterat ett rörigt och otydligt traktdirektiv som drar ner betyget.,,,,,7,8,7,,8,,8,9,6 Avverkning Skogsvård 7 8 9

5 Sida (9) Föryngringsavverkning 6 föryngringsavverkningar har kontrollerats med en sammanlagd areal av, ha produktiv skogsmark. Det samlade betyget för naturvård, vattenvård, produktion samt planering framgår i nedanstående diagram.,,,,,,6,, Miljö Vatten Produktion Planering,,6,8,7,,8,8,,8,7,,,,7, ,,,7,,,8,8 Här nedan presenteras nyckeltal för naturvårdshänsynen i föryngrings-/kantavverkade bestånd. Samtliga bestånd är målklassade PG (Produktion Generell hänsyn). Naturvårdshänsyn Totalt antal / ha / bestånd Naturvärdesträd, Stormfasta träd (evighetsträd) 7 Lämnade stående torrträd 68,8 Lämnade lågor/vindfällen, Kapade högstubbar barr o löv 99, 6, Kapade liggande träd,,,66 Kommentarer till utförda föryngrings-/kantavverkningar: Andelen lämnade naturvärdesträd av barrträd utgör ca 8%. Resterande 9% är lövträd i form av ädla och ordinära lövträd. Enligt FSC-standarden skall alla träd som klassas som naturvärdesträd sparas, antalet och trädslagen beror därför helt på vad som finns i beståndet vid avverkningstillfället. Totalt skall antalet sparade träd, naturvärdesträd och så kallade stormfasta träd uppgå till minst st /ha I detta antal skall räknas träd i hänsynsbiotoper, kantzoner, etc. Antalet lämnade naturvärdes-/evighetsträd uppfyller väl certifieringskraven. Antalet skapade högstubbar räcker väl till kraven, ca 7% utgörs av barrstubbar och % lövstubbar. Avsikten är att högstubbarnas fördelning på trädslag skall spegla det ursprungliga beståndets fördelning med ett litet plus för lövstubbar i barrdominerade områden. Inklusive lämnade torrträd och lågor är andelen lämnad död ved bra tillgodosedd. Kulturstubbar skapade vid gravrösen, stenbro bra värnad och odlingsrösen oskadda. Bra! Generellt låga och bra stubbar samt inget kvarglömt virke. Inga nämnvärda körskador.

6 Gallring Sida 6(9) De inventerade gallringsbestånden representerar en areal av 6,6 ha produktiv skogsmark. Det samlade betyget för naturvård, vattenhänsyn, produktion samt planering framgår i nedanstående diagram.,,,,, Miljö Vatten Produktion Planering,,,8,,,,9,7,9,7,,,,,,9,8,,,,, Här nedan presenteras nyckeltal för naturvårdshänsynen och produktionen i gallrade bestånd. Inventerade bestånd är målklassade PG Naturvårdshänsyn Totalt antal / ha / bestånd Areal ha Naturvärdes- och evighetsträd, Lämnade stående torrträd 7, Lämnade lågor/vindfällen Kapade högstubbar barr o löv 6,6 Produktion År Stickvägsbredd Stickvägsavstånd Stickvägsandel Gallringskvot Gallringsstyrka Skador Röta Lövandel efter åtgärd.6 m. m %.7. %. % %. m.9 m 7. %.9.9%.% % 6% 6. m. m 9. % % % 7. m. m 9.6 % % % 8, m 9,8 m,6 %, ,6 % 8,6 % , m m %, % % %,6 %, ,, %,7 7%,8% -- %, %,8 % - %, %,8 --,8%

7 Kommentarer till naturvårdshänsyn, produktion och planering i gallring: Sida 7(9) Naturvärdesträd fördelar sig med ca % gran, % ord. löv och 6 % ädellöv Kapade högstubbar uppgår till,6 st / ha, uppfyller alltså väl FSC-standardens krav. Stickvägsandelen är OK i år men sett över flera år är den onödigt hög. Ett par av bestånden är NS-gallringar där speciella hänsyn krävts. Utförarna har följt instruktionerna bra. Stigar och stengärdesgårdar väl värnade. Småekar sparade som framtida naturvärdesträd. Bra ur produktionssynpunkt. Röjning De inventerade röjningsbestånden representerar en areal av 7,7 ha produktiv skogsmark. Det samlade betyget för naturvård, produktion och planering framgår i nedanstående diagram. Nyckeltal för naturvårdshänsyn i röjning är främst fokuserad på hur väl blivande naturvärdesträd främjas samt hur arbetslaget främjar kant-/brynzoner och hänsynsytor. Åtgärdade bestånd är målklassade PG. Hänsyn kring: Totalt antal / ha / bestånd Areal ha Befintliga naturvärdes-/evighetsträd 76,7 Blivande naturvärdesträd 9, 8, Lämnade lågor/torrträd/högstubbar, Hänsynsyta och kantzon,

8 Produktion Sida 8(9) - Stamantal kvarstående barrbestånd 8-8 stam/ha - Lövträdsarter som lämnats i kvarstående blandbestånd utgörs främst av björk.. - I flera bestånd borde det röjts bort fler stammar i täta grupper av självföryngrad gran. Kommentarer: Blivande naturvärdesträd som utgörs av barr, löv och bärande träd/buskar (rönn, hassel) har lämnats på ett bra sätt. Väl utförda röjningar med låga stubbar och i huvudsak godtagbara stamantal. Markberedning och plantering De inventerade planteringarna och markberedningsobjekten utgör en sammanlagd areal av 6, ha produktiv skogsmark. Det samlade betyget för naturvård, produktion och planering framgår i nedanstående diagram. Jämförelser görs mot tidigare år.,,,,, Miljö Vatten Produktion Planering,8,,,7,,,,6,7,,,,9,,,6, Fuktstråk lämnade för fri utveckling och zon mot väg är oplanterad, där kommer självsått löv. Odlingsrösen skadade av markberedare, inte bra. Hänsyn kring: Totalt antal / ha / bestånd Areal ha Befintliga naturvärdes-/evighetsträd 7, Blivande naturvärdesträd 6 Lämnade lågor/torrträd/högstubbar 6,7 8 Hänsynsyta och kantzon, Kommentarer: - Inga skador på Skåneleden som går genom ett bestånd. - Zon mot väg samt fuktstråk lämnat oplanterat, lövuppslag kommer. - Markberedaren har tvingats flyttat några lågor för att komma fram, detta har skett utan nämnvärda skador.

9 Sida 9(9) Slutomdöme och sammanfattning förbättringsåtgärder Naturvårdshänsyn, vattenvård, skogsproduktion och planering utifrån FSC-standardens krav utförs i grunden på ett bra sätt. Behov av förbättringar kan sammanfattas i följande punkter: Stickvägsandelen är oroande hög sett över flera år. Här behöver man se över rutinerna och ev. anpassa maskinerna bättre till bestånden. Vid röjning har en del grandungar röjts för svagt. Det finns någon anmärkning på otydligt traktdirektiv, bör vara glasklart. Några återrapporter är svåra att hitta, rutinen bör vara att alltid lägga in dem under trakthandlingarna i VSOP. SKOGSSÄLLSKAPETS FÖRVALTNING AB Hans Andersson Kvalitetscontroler