Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Transkript

1 Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Rickard Larsson

2 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark ,4 2,2 273, Väg och kraftledning (linjeavdrag) 32,3 1 Övrig areal 184,2 8 Summa landareal 2240,3 Summa vatten 20,9 Virkesförråd Totalt m³sk Medeltal m³sk per hektar 161 m³sk % Tall Gran Löv Björk Al 553 <1 Lärk 12 <1 Tall Björk Gran Löv Bonitet Fastighetens medelbonitet är beräknad till Tillväxt m³sk per ha Tillväxt för perioden m³sk / år 5,8 beräknad med hänsyn till 9555 föreslagna åtgärder Avverkningsförslag m³sk Föryngringsavverkning Gallring m³sk Förväntad tillväxt första växtsäsongen 9835 Totalt under perioden 51440

3 Skogens fördelning på åldersklasser Areal Virkesförråd Åldersklass Totalt m³sk ha % m³sk /ha Tall % Gran % Löv % Björk % Al % Lärk % Kalmark 54,3 3-9 år 129, , , , , , , , , , , , , Lågprodskog(E) 7, ÖF/Skikt [55,1] Summa/Medel 1703, Arealfördelning, aktuell 10 Areal % 5 0 Kalmark E Skog Åldersklasser Arealfördelning, om 10 år (förutsatt att föreslagna åtgärder utförs) 10 Areal % 5 0 Kalmark E Skog Åldersklasser Andelen kalmark och skog yngre än 20 år är 20 %. Andelen föryngringsavverkningsskog är 33 %. Enligt skogsvårdslagen får andelen skog yngre än 20 år ej överstiga 50 % på brukningsenheter större än 50 hektar.

4 Skogens fördelning på huggningsklasser Huggningsklass Areal ha % Virkesförråd Totalt m³sk Tall % Gran % Löv % Björk % Al % Lärk % m³sk /ha Kalmark K1 54,3 3 K2 68, Röjningsskog R1 67, R2 188, Gallringsskog G1 480, G2 273, Föryngrings- S1 283, avverknings- S2 143, skog S3 134, Lågproducer- E1 0, ande skog E2 E3 7, Överstånd/Skikt [55,1] Summa/Medel 1703, Huggningsklasser Kalmark K1 Obehandlad kalmark Mark där åtgärd(er) behövs för att erhålla tillfredsställande föryngring. Föryngringsavverkningsskog S1 Skog som kan föryngringsavverkas Normalt föreslås ingen avverkningsåtgärd under planperioden. K2 Behandlad kalmark Mark som fullständigt behandlats med återväxtåtgärder men där föryngringen inte säkerställts. S2 Skog som är mogen att föryngringsavverkas Normalt infaller en avverkningsåtgärd under planperioden. Röjningsskog R1 Plantskog Säkerställd föryngring upp till 1,3 m medelhöjd. S3 Skog i föryngringsbar ålder Föryngringsavverkning bör dock inte utföras. R2 G1 G2 Ungskog Skog som är över 1,3 m och som i utvecklingshänseende motsvarar röjningsskog. Gallringsskog Normal gallringsskog Skog som är yngre än skyddsåldern (lägsta ålder för föryngringsavverkning). Äldre gallringsskog Skog som uppnått skyddsåldern och där nästa lämpliga åtgärd normalt är gallring. Lågproducerande skog E1 E2 E3 Restskog Skog som lämnats efter avverkning eller som uppkommit på grund av skada. Gles skog Gles skog eller skog av ett för marken olämpligt trädslag. Skog av hagmarkskaraktär Gles skog av hagmarkskaraktär.

5 Skogens fördelning på målklasser Areal Virkesförråd Tillväxt Målklass ha % m³sk % m³sk % PG 1525,1 89, , ,8 PF - produktion PF - naturvård NS 104,6 6, , ,8 NO 73,3 4, , ,4 Summa 1703,0 100, , ,0 Impediment ha % Myr 45,4 2,0 Berg 2,2 0,0 PG NS NO Målklasser Målklasserna ger information om skogens brukning. Klasserna har följande innebörd: PG PF NS NO Produktion med generell naturhänsyn Områden där intresset för virkesproduktion är dominerande. Generell naturhänsyn tas i form av detaljhänsyn och hänsynsytor. Kombinerade mål Kombinerade mål med ett uttalat produktionsintresse och ett naturvårdsintresse som vida överstiger generell hänsyn. K enligt skogsägarföreningarna. Naturvård skötselkrävande Naturvård utan produktionsintresse där området gynnas av en naturvårdande skötsel. Naturvård orört Naturvård utan produktionsintresse där området lämnas orört.

6 Avverkning och tillväxt Avverkning Under gallring och föryngringsavverkning ingår alla lövträdsarter i begreppet löv. I redovisad avverkningsvolym ingår 5 års tillväxt för avverkningar med angelägenhetsgrad 2 och 3. Gallring Föryngringsavverkning Åldersklass Barr Löv Totalt Barr Löv Totalt ha m³sk m³sk m³sk ha m³sk m³sk m³sk Kalmark - 9 år , , , , , , , , , , , , , , , , Lågprodskog(E) 0,1 1 1 ÖF/Skikt [54,2] Summa 325, , Total avverkning Tillväxt Högre alt: m³sk varav gallring m³sk och föryngringsavverkning m³sk Lägre alt: m³sk varav gallring m³sk och föryngringsavverkning m³sk I sammanställningen redovisas tillväxt under perioden samt areal och virkesförråd efter 10 år. Observera att såväl tillväxt som areal och virkesförråd om 10 år förutsätter att föreslagna åtgärder utförs Tillväxt Areal och virkesförråd efter 10 år Åldersklass Barr Löv Totalt m³sk m³sk m³sk ha m³sk m³sk/ha Kalmark 105,7-9 år , , , , , , , , , , , , , Lågprodskog(E) , ÖF/Skikt Summa ,

7 naturen som den huvudsakliga anledningen till att dom flyttade dit och då är det ofta just Skräddarbacksskogen som avses. naturen som den huvudsakliga anledningen till att dom flyttade dit och då är det ofta just Skräddarbacksskogen som avses. Skogen har även en viktig betydelse som skolskog då Skräddarbacksskolan och ett antal närliggande fritids och naturen som den huvudsakliga anledningen till att dom flyttade dit och då är det ofta just Skräddarbacksskogen som avses. Skogen har även en viktig betydelse som skolskog då Skräddarbacksskolan och ett antal närliggande fritids och dagis förlägger många verksamheter i skogen. naturen som den huvudsakliga anledningen till att dom flyttade dit och då är det ofta just Skräddarbacksskogen som avses. Skogen har även en viktig betydelse som skolskog då Skräddarbacksskolan och ett antal närliggande fritids och dagis förlägger många verksamheter i skogen. naturen som den huvudsakliga anledningen till att dom flyttade dit och då är det ofta just Skräddarbacksskogen som avses. Skogen har även en viktig betydelse som skolskog då Skräddarbacksskolan och ett antal närliggande fritids och dagis förlägger många verksamheter i skogen. Kommentarer till Borlänge Kommun2011

8 et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende varje år ett par tusen deltagare till Mellstaparken. I området ingår en fastighet som inte ägs av Borlänge kommun, nr 397. Pga. stor osäkerhet angående var exakt i et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende varje år ett par tusen deltagare till Mellstaparken. I området ingår en fastighet som inte ägs av Borlänge kommun, nr 397. Pga. stor osäkerhet angående var exakt i skogen fastigheten ligger ingår även denna i planen. Inget avdrag har gjorts för fastigheten angående areal, et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende varje år ett par tusen deltagare till Mellstaparken. I området ingår en fastighet som inte ägs av Borlänge kommun, nr 397. Pga. stor osäkerhet angående var exakt i skogen fastigheten ligger ingår även denna i planen. Inget avdrag har gjorts för fastigheten angående areal, virkesförråd mm. Innan åtgärder utförs i närliggande avdelningar måste fastigheten antingen upphandlas eller et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende varje år ett par tusen deltagare till Mellstaparken. I området ingår en fastighet som inte ägs av Borlänge kommun, nr 397. Pga. stor osäkerhet angående var exakt i skogen fastigheten ligger ingår även denna i planen. Inget avdrag har gjorts för fastigheten angående areal, virkesförråd mm. Innan åtgärder utförs i närliggande avdelningar måste fastigheten antingen upphandlas eller noggrant mätas ut i fält. et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende varje år ett par tusen deltagare till Mellstaparken. I området ingår en fastighet som inte ägs av Borlänge kommun, nr 397. Pga. stor osäkerhet angående var exakt i skogen fastigheten ligger ingår även denna i planen. Inget avdrag har gjorts för fastigheten angående areal, virkesförråd mm. Innan åtgärder utförs i närliggande avdelningar måste fastigheten antingen upphandlas eller noggrant mätas ut i fält.

9 I de yngre gallringsbestånden bör föreslagna åtgärder utföras i tid, då utvecklingen i dessa bestånd går relativt fort. Detta för att det framtida beståndet ska få en så god kvalitet som det är möjligt. I de yngre gallringsbestånden bör föreslagna åtgärder utföras i tid, då utvecklingen i dessa bestånd går relativt fort. Detta för att det framtida beståndet ska få en så god kvalitet som det är möjligt. I de yngre gallringsbestånden bör föreslagna åtgärder utföras i tid, då utvecklingen i dessa bestånd går relativt fort. Detta för att det framtida beståndet ska få en så god kvalitet som det är möjligt. Under perioden finns skogsvårdsbehov i form av röjning på ca ha varav 51.2 ha i första perioden. I de yngre gallringsbestånden bör föreslagna åtgärder utföras i tid, då utvecklingen i dessa bestånd går relativt fort. Detta för att det framtida beståndet ska få en så god kvalitet som det är möjligt. Under perioden finns skogsvårdsbehov i form av röjning på ca ha varav 51.2 ha i första perioden. Hyggesrensning är föreslagit på 2.7 ha. Markberedning på 42 ha och plantering på 0.6 ha. I de yngre gallringsbestånden bör föreslagna åtgärder utföras i tid, då utvecklingen i dessa bestånd går relativt fort. Detta för att det framtida beståndet ska få en så god kvalitet som det är möjligt. Under perioden finns skogsvårdsbehov i form av röjning på ca ha varav 51.2 ha i första perioden. Hyggesrensning är föreslagit på 2.7 ha. Markberedning på 42 ha och plantering på 0.6 ha. Underväxtröjningen är föreslagen på 35.3 ha i gallringsskogar med alltför många stammar av klen dimension.

10 Genomförs denna kommer medelstammen att öka och avverkningen underlättas. Gallringen kommer då att gemerera en större intäkt. Övrig skogsvård är föreslagen som alternativ- eller följdåtgärder, vilka är beroende av en tidigare utförd åtgärd. Det finns väl fungerande skogsbilvägar i stort sett överallt. En skogsbilväg minskar terrängtransportavståndet, bidrar till lägre avverkningskostnader och ökar åtkomsten av virke. En väl underhållen skogsbilväg av bra kvalitet underlättar även vid framtida skogsvårdsåtgärder. I de delar av skogsmarken som är dikade bör dikesrensning ske i samband med gallring eller slutavverkning. Delar av skogsmarken kan vara aktuella för gödsling. Bäst effekt få man i talldominerade bestånd på frisk mark som är nyligen gallrade. Man bör dock planera in slutavverkning ca 15 år efter gödslingen för att få tillbaka investerat kapital. Rågångarna är väl markerade på de flesta platser, det finns dock område som är dåligt markerade. Rågångarna bör ses över med jämna mellanrum det kan lämpligen göras i samband med åtgärder i avdelningarna och att rågångarna markeras med käppar och färg. Ajourhållning av beståndsuppgifterna bör ske löpande med årlig tillväxtberäkning och uppdatering av utförda åtgärder. För att planen ska hållas så färsk som möjligt är det bra om alla bestånd som har varit föremål för åtgärd taxeras ca två år efter åtgärdstillfället. Om man väljer att göra detta konsekvent och även taxera alla bestånd som det inte är föreslagit någon åtgärd i år 7 så kan grundstommen i skogsbruksplanen vara mycket länge. Gör man kontinerliga taxeringar kan inventeringsmetoderna anpassas efter behovet. Exempelvis kan äldre bestånd och bestånd som kan vara föremål för markbyte eller försäljning cirkelytetaxeras för att få statistiskt säkrare beståndsuppgifter. Vid återkommande taxeringar ska årtal och inventeringsmetod anges i planen. Detta för att betraktaren ska kunna bilda sig en uppfattning om relevansen i siffrorna. Eftersom en uppräknad plan bygger på snittvärden och tillväxttabeller så innebär detta att små och i många fall obetydliga fel vid inventeringstillfället har en förmåga att accelerera med årligt återkommande tillväxtfunktioner.