Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision av PEFC och FSC-certifierade fastigheter 2013

Transkript

1 1 1 (12) Dokumentet upprättat Beteckning Tjänsteställe, handläggare Södra Skog/Miljöavdelningen Gustaf Aulén Senast uppdaterat Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision av PEFC och FSC-certifierade fastigheter 2013 G r ö n t b o k s l u t s l u t a v v e r k n i n g Resultat i korthet 152 trakter om totalt 447 ha besöktes. Trakter 87 % av trakterna var godkända vilket är en liten förbättring jämfört med 2012 då antalet godkända trakter var 84 %. Vi når dock inte vårt nyckeltal om 90% godkända trakter. Huvudfunktioner Under 2011 nådde vi stora förbättringar på flera av huvudfunktionerna och låg kvar på samma nivå För 2013 ser vi ytterligare förbättringar på följande funktioner; Trädgrupp 98% (88%), Impediment 95% (75%), Torrträd 90% (86%), Nya högstubbar 86% (74%) och Markpåverkan 91% (84%). Hänsyn till Underväxt vid förröjning 84% (89%) och Hänsynsbiotoper 89% (92%) fick något lägre värden än året innan medan övriga funktioner låg i stort sett på samma nivå som Antal sparade träd Vi sparade i snitt 4.4 naturvärdesträd (3.8), 16.9 utvecklingsträd (18.6), 5.8 torrträd (5.5) och gjorde 4 nya högstubbar/ha. Vi sparar nu dubbelt så många naturvärdesträd jämfört med 2010 då vi började registrera dem. Kanske har vi blivit bättre på att identifiera och klassa naturvärdesträden. Det är också noterbart att vi för första gången sedan mätningarna började 1997 har ett genomsnitt på 4 nya högstubbar/ha. Uppdragsrutiner Huvudfunktionen Uppdragsrutiner visar på en liten försämring med 76% godkända trakter jämfört med 78% Något lägre värden noteras för delfunktionerna grön plan, naturvärdesbedömning, grönt körkort och traktdirektiv medan delfunktionen Återrapportering från maskinlaget har förbättrats från 71% till 86%

2 2 Samlad redovisning grönt bokslut-slutavverkning Totalt 152 trakter på tillsammans 447 ha har reviderats. Det är 11 fler objekt än Fördelningen av besökta trakter per region var enligt följande: Region Väst 58, region Syd 50 och region Öst 44 trakter. Trakterna Som framgår av figur 1 så blev 87 % av trakterna godkända jämfört med 84% Andelen trakter med betyg 2 är lägre, men det är också noterbart att betyg 4 står för den största ökningen. Däremot når vi inte vårt nyckeltal om 90 % godkända trakter.

3 3 Huvudfunktionerna Under 2011 nådde vi stora förbättringar på flera av huvudfunktionerna och låg kvar på samma nivå För 2013 ser vi ytterligare förbättringar på följande funktioner (siffrorna från 2012 inom parentes); Trädgrupp 98% (88%), Impediment 95% (75%), Torrträd 90% (86%), Nya högstubbar 86% (74%) och Markpåverkan 91% (84%). Hänsyn till Underväxt vid förröjning 84% (89%) och Hänsynsbiotoper 89% (92%) fick något lägre värden än året innan medan övriga funktioner låg i stort sett på samma nivå som Delbetyg Varje funktion kan förekomma flera gånger på en avverkningstrakt. Det kan finnas flera hänsynsbiotoper, kantzoner, trädgrupper, platser med markskador etc. På var och en av dessa sätts ett delbetyg. Det är sedan de samlade delbetygen inom respektive funktion som ligger till grund för det samlade huvudbetyget (se fig 2). Men vi redovisar även delbetygens fördelning (fig 3a och 3b) I figur 3a ser vi att det blivit bättre utfall för de flesta delfunktionerna, tydligast på Markpåverkan med 90 % godkända (83%-2012). Betyg 4 har tydligt ökat för funktionerna Hänsynsbiotoper, Upplevelse och Markpåverkan. Delfunktionerna Underväxt och Kulturmiljöer visar på något sämre resultat än året innan. Hänsynen till Naturvärdesträd och Utvecklingsträd (fig 3b) ligger på samma nivå som Delfunktionerna Torrträd och Nya högstubbar visar en förbättring

4 4

5 5 Lämnade naturvårdsarealer Den sparade naturvårdsarealen ligger över 6 % i likhet med föregående år. Av de sex åren som jämförs nedan har nivå 6% eller mer nåtts vid fyra tillfällen. Siffrorna mellan olika år är dock svåra att jämföra då de beror på hur mycket av hänsynsytor som fanns på objekten. Sammanställningen ger ändå en bild av hur mycket som har sparats under olika år. (Tabell 1) Tab 1 Grönt bokslut vid slutavverkningar, Södra 2013 Lämnade naturvårdsarealer på produktiv skogsmark i % av avverkad areal 2008, 2009, 2010, 2011, 2012 och 2013 Funktion Hänsynsbiotop 3,0% 1,3% 2,3% 1,4% 2,1% 2,5% Kantzon 1,9% 2,1% 1,8% 1,5% 2,4% 2,4% Trädgrupp 1,1% 0,9% 2,0% 1,0% 1,5% 1,5% Totalt 6,0% 4,4% 6,1% 3,9% 6,6% 6,4% Lämnade naturvårdssortiment i form av volym Den samlande volymen sparade träd/ha är så gott som identisk med föregående år och de senaste fyra åren har volymen årligen legat på minst 10 m3sk/ha (Tabell 2a) Tab 2a Grönt bokslut vid slutavverkningar, Södra 2013 Lämnade naturvårdssortiment i volym i m 3 sk/ha 2008, 2009, 2010, 2011, 2012 och 2013 Funktion Gröna träd 7,7 6,6 11,1 7,8 9,1 8,9 Torra träd 1,4 2,4 1,8 1,6 1,9 1,9 Nya högstubbar 0,4 0,5 0,6 0,6 0,7 0,7 Totalt 9,5 9,2 13,5 10,0 11,7 11,5

6 6 Lämnade naturvårdssortiment i form av antal träd Som framgår av tabell 2 b har vi sparat 21.3 gröna träd/ha vilket innebär att vi med god marginal, i likhet med föregående sex år, klarar bokslutskraven om minst 10 gröna träd/ha. Av träden var 4.4 klassade som naturvärdesträd vilket är dubbelt så många naturvärdesträd jämfört med 2010 då vi började registrera dem. Kanske har vi blivit bättre på att identifiera och klassa naturvärdesträden. Det är också noterbart att vi för första gången sedan mätningarna började 1997 har ett genomsnitt på 4 nya högstubbar/ha Tab 2b Grönt bokslut vid slutavverkningar, Södra 2013 Lämnade naturvårdssortiment i antal stammar/ha 2008, 2009, 2010, 2011, 2012 och 2013 Funktion Gröna träd - totalt 17,6 16,7 26,0 18,8 22,4 21,3 varav naturvärdesträd - - 2,0 2,5 3,8 4,4 varav utvecklingsträd ,0 16,0 18,6 16,9 Torra träd - totalt 4,3 6,6 5,0 5,0 5,5 5,8 varav hela torrträd 1,2 3,0 1,5 1,1 1,8 1,5 varav naturliga högstubbar 1,7 1,9 2,0 1,8 1,9 2,3 varav lågor 1,4 1,7 1,5 1,7 1,8 2 Nya högstubbar 1,8 2,6 3,1 2,6 3,3 4 Totalt 23,7 25,9 34,1 26,5 31,2 31,1 Uppdragsfunktioner - våra arbetsrutiner I Huvudfunktionen uppdragsrutiner ingår kontroll av om skogsinspektorn har dokumenterat att objektet är klassat som PG i en grön skogsbruksplan eller (då en grön skogsbruksplan saknas) om det har gjorts en korrekt naturvärdesbedömning enligt våra rutiner i miljöhandboken. Skälet till detta är att undvika PG-avverkning i objekt med högre naturvärdesklass. Revisorerna kontrollerar även om de personer som utför avverkningen har entreprenörscertifiering enligt PEFC samt hur våra traktdirektiv ser ut. Huvudfunktionen Uppdragsrutiner visar på en liten försämring med 76% godkända trakter jämfört med 78% (2012). Något lägre värden noteras för delfunktionerna grön plan, naturvärdesbedömning, grönt körkort och traktdirektiv medan delfunktionen Återrapportering från maskinlaget har förbättrats från 71% till 86%

7 7 G r ö n t b o k s l u t g a l l r i n g Resultat i korthet 167 trakter om totalt 797 ha besöktes. Trakter 83 % av trakterna var godkända vilket är sämre än 2012 då antalet godkända trakter var 90 %. Det är dock något större andel trakter med högsta betyg (fyra) under 2013än året innan, 46% (42%). Huvudfunktioner Utfallet liknar 2012 för de flesta funktionerna. Hänsynen till Underväxt vid förröjning visar dock på försämring 70% (81%). Även funktionerna Kulturmiljöer 90 % (96%) och Markpåverkan 93% (97%) visar på något lägre andel godkänt än 2012 Delfunktioner Funktionerna Lövandel, Kantzoner och Trädgrupp visar i stort på samma värden som 2012, så även Markpåverkan men där har andelen högsta betyg minskat. Hänsynen till Underväxt har fått sämre resultat 71% (81%), liksom Kulturmiljöer 82% (96%). Uppdragsrutiner För Grön plan och Grönt körkort är resultatet likvärdigt mellan de bägge åren, medan vi fått försämringar vad gäller Naturvärdesbedömning och Traktdirektiv. Samlad redovisning grönt bokslut-gallring Inledning översyn av inventeringsrutiner Södras gröna bokslut efter gallringar återupptogs under säsongen Skogsrevisorerna som utför boksluten arbetar efter en fältmanual och en fältblankett som täcker in såväl slutavverknings- som gallringsbokslutet. De senaste två årens fälterfarenheter har dock visat att det behövts justeringar i uppföljningsrutinerna efter gallring. Några av huvudfunktionerna är inte relevanta att bedöma och uppgifter om volym och antal lämnade träd är svåra och osäkra att mäta med rimlig arbetsinsats. I samband med erfarenhetsmötet med skogsrevisorerna beslöt vi därför att förenkla uppföljningsrutinerna för gallringsbokslutet inför 2013 års revision. Det skedde i följande tre steg. 1. Framtagande av förenklingsförslag 2. Kalibreringsövning i fält med skogsrevisorer, SML och stabspersonal från Södra skogs miljöavd. En gallringstrakt och en slutavverkningstrakt besöktes i Landsbro Framtagande av stöddokument för gallringsbokslut som komplement till befintlig manual. Klart och kommunicerat till skogsrevisorerna

8 8 Trakterna Årets gallringsbokslut omfattar 167 trakter om totalt 797 ha. Av dessa var 90 förstagallringar och 77 andragallringar Fördelningen av besökta trakter per region var enligt följande: Region Väst 57, region Syd 66 och region Öst 43 trakter. 83 % av trakterna var godkända vilket är sämre än 2012 då antalet godkända trakter var 90 % Det är dock något större andel trakter med högsta betyg (fyra) under 2013 än året innan, 46% (42%). Huvudfunktioner Utfallet liknar 2012 för de flesta funktionerna. Hänsynen till Underväxt vid förröjning visar dock på försämring 70% (81%). Även funktionerna Kulturmiljöer 90 % (96%) och Markpåverkan 93% (97%) visar på något lägre andel godkänt än Funktionen Nya högstubbar är endast ett krav för andragallringar och under 2013 har vi skiljt ut dessa i redovisningen i fig 2. Det visar att 75% var godkända.

9 9 Delbetyg Varje funktion kan förekomma flera gånger på en avverkningstrakt. Det kan finnas flera hänsynsbiotoper, kantzoner, trädgrupper, platser med markskador etc. På var och en av dessa sätts ett delbetyg. Det är sedan de samlade delbetygen inom respektive funktion som ligger till grund för det samlade huvudbetyget (fig 2). Men vi redovisar även delbetygens fördelning (fig 3). Funktionerna Lövandel, Kantzoner och Trädgrupp visar i stort på samma värden som 2012, så även Markpåverkan men där har andelen högsta betyg minskat. Hänsynen till Underväxt har fått sämre resultat 71% (81%), liksom Kulturmiljöer 82% (96%)

10 10 Uppdragsfunktioner - våra arbetsrutiner I figur 4 visas utfallet av uppföljningsrutiner baserat på delfunktioner för varje rutin. För Grön plan och Grönt körkort är resultatet likvärdigt mellan de bägge åren, medan vi fått försämringar vad gäller Naturvärdesbedömning och Traktdirektiv. Tack till årets skogsrevisorer och regionala samordnare! Det är ett omfattande arbete av Södras interna skogsrevisorer och regionala samordnare som ligger bakom denna rapport. Utan deras insatser inga gröna bokslut eller skogsrevisioner. Följande personer har varit verksamma under 2013, ett stort tack till alla dessa! Skogsrevisorer Reg. Väst Lars-Åke Carlzon Lars-Anders Johnsson (extern konsult) Björn Larsson (extern konsult) Reg. Öst: Stefan Olheden (extern konsult) Fredrik Melakari Reg. Syd: Lars-Anders Johnsson (extern konsult) Carl-Axel Gard (endast grönt bokslut för gallring) (extern konsult) Regionala samordnare (Skötsel- och miljöledare) Reg. Väst Tomas Rahm Reg. Öst Ylva Thorn-Andersen Reg. Syd Henrik Holmberg

11 11 Revision av skogscertifierade fastigheter 2013 Inledning Sedan 2001 har Södra genomfört en årlig internrevision, kallad skogsrevision, av PEFC-certifierade fastigheter. Revisionen genomförs av skogsrevisorer som är utbildade enligt rutin i Södra Skogs miljöhandbok. Till sin hjälp vid revisionen används en revisionsmanual och fältblankett Checklista för skogsrevision. Då Södra under 2009 blev paraplyorganisation även för FSC har revisionsrutinerna uppdaterats för att gälla såväl PEFC- som FSC-certifierade fastigheter. Under 2010 testades dessa rutiner i full skala i fält och från och med 2011 är de nya rutinerna implementerade i våra uppföljningssystem. Resultat och kommentar Totalt genomfördes 173 revisioner varvid det noterades 11 allvarliga och 330 mindre avvikelser. Det ger tillsammans 341 avvikelser vilket är i nivå med resultatet från 2012 (Tab. 1). Andelen skogsägare (räknat på antalet besökta fastigheter) som har en grön plan är på runt 96% vilket är klart mer än tidigare år. Kravet på Grön plan gäller för fastigheter över 20 ha. Tabell 2 visar de olika avvikelserna grupperade i fallande ordning. För de tre funktioner som fått flest avvikelser är det likartade värden jämfört med utfallet från Brister i certifieringsavtalet (Baskrav 12) 30 %. Dokumentation (B10) 19% och avvikelser i Grön skogsbruksplan (B1) 17 %. Våra revisorer kollar inte bara upp om det finns en grön skogsbruksplan utan reviderar även hur den lever upp till certifieringskraven samt om den är aktuell. Förbättringar jämfört med 2012 noteras bl.a för Generell naturhänsyn (D4) 5% (7%) och Aktivt skogsbruk (C1), 3.5% (6%). Försämring märks bl.a på kravet att anlitade entreprenörer skall ha grönt körkort, 8% (3.5%). De flesta avvikelserna berör baskraven,78% vilket är samma nivå som Avvikelser mot den sociala standarden uppgår till 2 % vilket är mer än tidigare (under perioden från 2006 har det legat på 0 eller < 1%) Tabell 1 Intern Skogsrevision Regionvis resultat i jämförelse med 2012 Region Antal rev. fastigheter Andel som har grön skogsbruksplan (avser fastighet> 20 ha) Allvarlig avvikelse Mindre avvikelse Totalt antal avvikelser Syd % Syd % Öst % Öst Uppgift saknas Väst % Väst % Tot % Tot (2 regioner) 79%

12 12 Tabell 2 Skogsrevision Översikt av antal avvikelser i fallande ordning Antal avvik. % av tot Jfr 2012 % av tot Funktion Allvarlig Mindre % % Avtal (B12) % % Dokumentation (B10) % % Grön skogsbruksplan (B1) * % % Cert. entreprenörer och grönt körkort (B4) % 17 5% Områden med Höga Naturvärden (D1) % 25 7 % Generell naturhänsyn (D4) % 8 2 % Skogsskötsel val av trädslag och ståndorter (C2) % 22 6 % Aktivt skogsbruk (C1) % 4 1 % Traktdirektiv (B6) % 4 1 % Krav på själverksamma/egna anställda (B5) % - - Grundkompetens (E4) % 4 1 % Naturvärdesbedömning (B2) % - - Kompetensutvecklings (E5) 2 1 < 0.5 % 4 1 % Lagstiftning (B7) 1 1 < 0.5 % - - Arbetsmiljö/organisation (E3) 1 1 < 0.5 % 1 < 0.5 % Rekreation och allemansrätt (E6) 1 1 < 0.5 % - - Generell Kulturhänsyn (D5) 1 1 < 0.5 % % Skogsskötsel bekämpning av skogsskador (C3) % Skogsskötsel - brukningsmetoder (C4) 1 < 0.5 % Planering och skötsel på landskapsnivå (D3) 1 < 0.5 % Lagar och arbetsmarknadsvillkor (E1) 1 < 0.5 % Offentlighet (B9) 1 <0.5% Revisioner acceptans för att blir reviderad (B11) * I de flesta fall beror troligen avvikelserna för grön skogsbruksplan på att nya certifieringskrav har tillkommit under planperioden som inneburit att planen inte längre uppfyllt kraven.vid leveransen har dock då gällande krav sannolikt varit uppfyllda Tabell 3. Årsvis jämförelse över avvikelserna fördelade på baskrav och delstandarder i % av totalt. Anm. Baskraven 2010 är utökade jämfört med åren innan i och med att FSC tillkom så värdena är inte helt jämförbara Standard Baskraven 49% 47% 42% 32% 50% 56 % 77 % 78% - antal avvikelser Skogsbruksstandard 31% 34% 26% 31% 23% 21 % 10% 9 % - antal avvikelser Miljöstandard 19% 19% 31% 35% 27% 22 % 13% 11 % - antal avvikelser Social standard <1% 0% <1% 0% 0% < 1 % <1% 2% - antal avvikelser Totalt antal avvikelser