Införande av förordning om klimatanpassning

Transkript

1 Punkt 6 PM 1(7) Datum Diarienr /291 Projektledare: David Ståhlberg Projektgrupp: Jonas Bergqvist, Hillevi Eriksson, Gunnar Isaksson Anja Lomander Nationella sektorsrådet Införande av förordning om klimatanpassning Bakgrund Klimatförändringarna medför att förutsättningarna för skogen och skogsbruket förändras. Vegetationsperioderna förlängs, fuktklimatet ändras och vintrarna blir mildare. Detta påverkar i sin tur olika skaderisker. Brukandet och handhavandet av skogen behöver därför anpassas både för att säkra en kostnadseffektiv och långsiktig virkesförsörjning och för att säkra förutsättningarna för andra funktioner, exempelvis relaterade tillför biologisk mångfald, sociala värden och renskötsel. Skogsstyrelsen har nu via en ny förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete 1 ett löpande uppdrag att utreda behoven av och föreslå åtgärder för klimatanpassning. I det följande beskriver vi läget för uppdraget. Vi ger exempel på riskbedömningar och möjliga målformuleringar i syfte att öppna upp för diskussion. Förordningen Enligt förordningen ska Skogsstyrelsen (1) göra en klimat- och sårbarhetsanalys för skogssektorn, (2) ta fram mål för myndighetens arbete med klimatanpassning och (3) specificera i en handlingsplan hur målen ska nås. Betinget ska redovisas till SMHI och Regeringskansliet senast den 30 januari Därefter ska Skogsstyrelsen följa upp arbetet med klimatanpassning varje år enligt anvisningar från SMHI. Klimat- och sårbarhetsanalysen ska uppdateras minst vart femte år. Ett 30-tal andra sektorsmyndigheter har fått motsvarande uppdrag. Länsstyrelserna har i uppdrag att stå för viss tvärsektoriell samordning av klimatanpassningsarbetet på länsnivå. Genomförande och samverkan med sektorn Skogsstyrelsen har redan kommit en bit på vägen med att införa förordningen. En god bas för klimat- och sårbarhetsanalysen och en kvalitativ analys av behovet av klimatanpassning inom sektorn finns i SKS rapport 2016: Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Huvudkontoret Vallgatan Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr Jönköping SE

2 Skogsstyrelsen PM /291 2(7) I samhällsdebatten tenderar mycket att handla om hur skogen kan påverka klimatet genom kolinlagring i växande skog och genom substitution av fossilt kol. Behovet av att anpassa skogen för att klara av nya förutsättningar får mindre uppmärksamhet. För Skogsstyrelsens del vore det värdefullt att få en bild av hur olika aktörer inom sektorn för närvarande ser på behovet av klimatanpassning. Oavsett hur samhällsdebatten ser ut så är klimatanpassning sedan en tid en praktisk realitet på många håll inom skogsbruket. Det gäller till exempel vid förädling och proveniensval och utveckling av teknik och planeringshjälpmedel för att motverka körskador och bättre policyer för att undvika skogsbränder. Dessutom levererar forskningen allt bättre råd, exempelvis kring metoder för att minska risken för stormfällning, föryngring med mindre vanliga trädslag och sätt att motverka skador av granbarkborre. I det här arbetet handlar det därför främst om att identifiera luckor och utvecklingsområden. De myndighetsmål som vi tar fram ska bidra till att uppfylla effektmål med bäring på skogsskötsel och det framtida skogstillståndet. Effektmålen vill vi ta fram i samverkan med sektorn. Vilka egenskaper hos ett framtida skogstillstånd i olika delar av landet bör vi sträva mot? Ambitionen är att ett gemensamt målarbete ska göra skillnad för utvecklingen mot ett klimatanpassat skogstillstånd. Om målen anammas brett och får påverkan på brukandet och handhavandet av skogen blir Skogsstyrelsens roll att på bästa sätt bistå i den utvecklingen. Att värdera risker, ta fram effektmål och välja åtgärder I arbetet med att ta fram effektmål och att välja åtgärder gäller det både att prioritera utifrån de risker som skogen och skogsbruket står inför och att göra praktiska överväganden: - Vilka typer av risker (storm, torka etc.) och åtgärder (t.ex. val av trädslag) är särskilt relevanta att hantera i ett gemensamt målarbete? - Vilka av de risker som vi har att hantera är störst? (Risknivå = konsekvens sannolikhet) - I vilka avseenden går utvecklingen nu åt fel håll eller åtminstone för långsamt? - Hur kan risknivåerna komma att förändras över tid? (Nutid ) - Vilka positiva och negativa bieffekter ger olika åtgärdsalternativ? Genomförbarhet finns det behov av tekniska, styrmedelsmässiga eller organisatoriska ändringar för att en åtgärd ska kunna effektueras? Exempel på effektmål I ett framtida klimat med högre frekvens av torra somrar bör vi ha sänkt förekomsten av gran på torr mark, inte minst på grund av risken för spridning av granbarkborreskador. Ett möjligt effektmål skulle då kunna uttryckas så här: - Andelen huvudplantor som är gran bör vara högst 20 procent på torr skogsmark från och med år 2025.

3 Skogsstyrelsen PM /291 3(7) Givet ökande problem med erosion skulle motsvarande effektmål för ras och skred kunna uttryckas så här: - På marker med hög rasrisk, där infrastruktur, annan markägare eller höga miljövärden kan drabbas av en skadehändelse, sker endast ett hyggesfritt brukande med försiktig körning från och med Ytterligare idéer om hur effektmål kan se ut finns i slutet på SKS rapport 2017:8 3. Exempel på åtgärder En preliminär lista på möjliga åtgärder kan innefatta bland annat: - Adekvat viltförvaltning - Skogsskötsel ståndortsanpassning, mer variation, stormsäkring, rotrötebekämpning - Åtgärder för ökad biologisk mångfald mångfaldig nytta av mer variation inklusive riskspridning och naturlig skadereglering. - Ändrad vattenreglering både dikesrensning och återvätning - Säkring av infrastruktur - Säkring av renbete och vandringsleder för renen - Beredskap och övervakning Preliminära riskvärderingar och kostnadsskattningar Listan på risker kan göras lång. Många av riskerna hänger samman eller kan följa på varandra och därmed förstärka skadeeffekterna. Vi tänker oss att visualisera storleken på och förändringen av olika risker med hjälp av riskmatriser samt beskriva riskerna i ekonomiska termer. Där så är påkallat bryter vi ner analyserna på södra och norra Sverige. Följande risker och riskkomplex har vi listat för fortsatt analys: - Viltbete - Stormfällning - Skadeinsekter - Rotröta och andra skadesvampar - Problem med körning och transporter - Ras och skred - Torka - Brand 3

4 Skogsstyrelsen PM /291 4(7) Exemplen nedan kan illustrera hur vi avser att gå till väga. Observera att det är arbetsmaterial och att skattningarna och figurerna är högst preliminära. Trendpilarna anger perioderna nutid 2050 respektive Storm Sannolikhet: Den samlade erfarenheten bakåt indikerar att det i genomsnitt föll ca 4 miljoner kubikmeter per år under perioden och ca 7 miljoner per år under de senaste två decennierna 4. Sannolikheten att en genomsnittlig kubikmeter faller i storm idag är därmed 0,2 procent. (Sannolikheten för att en kubikmeter gran >20 m faller i storm innan den avverkas är betydligt större, ca?? kolla Blennow m fl.) Kostnaderna utgörs framförallt av fördyrade avverkningsomkostnader, förlorad tillväxt i för tidigt avverkade och i ojämnt utglesade bestånd som behålls och, vid större stormfällningar, sänkta virkespriser. Att pengar kommer in vid fel tidpunkt kan också innebära en kostnad för en mindre markägare. Vi skattar att dessa extra kostnader finns i spannet kronor per fallen kubikmeter. För Gudrun (75 milj. m 3 ) skattades förlusten per kubikmeter för skogsägaren till 150 kr/m 3 (SKS Medd. 2006:1) (före ersättningen som utgick från staten). Då blev kostnaden extra stor pga prisfall och brist på arbetskraft men i gengäld har den allmänna prisnivån höjts något sedan dess. Dagens kostnad för stormfällning är i så fall 0,7 1 miljard kronor per år för skogsbruket och till det tillkommer kostnader för samhället i övrigt 5. 4 När Gudrun är med. Nilsson m.fl samt nyare data från Skogsstyrelsen 5 Räddningsverket skattade övriga direkta kostnader för Gudrun för samhället till 3,2-4 miljarder kronor (ref). Sedan dess har många el- och teleledningar grävts ned och järnvägar bättre trädsäkrats.

5 Skogsstyrelsen PM /291 5(7) I princip alla stora stormfällningar har skett under tjälfria förhållanden (muntl. ref. U. Nilsson, SLU). Sådana förhållanden kommer att bli allt vanligare under kommande sekel. När tjälen är kvar kan man istället få stambrott men för detta krävs mer speciella förhållanden (starkare vindar och/eller tung snö i kronorna). Enligt SMHI:s skattningar kommer de starkaste byvindarna inte att förändras mycket för vare sig RCP 4.5 eller RCP 8.5, dock en svag ökning i södra Sverige och en motsvarande minskning i norra Sverige (jfr SKS Rapp 2016:2 eller SMHI:s hemsida, se Klimatscenarier). En testskattning är att det för RCP kommer att bli, relativt , runt 20 % vanligare med en kombination av fällande vindar och tjälfria förhållanden till 2050 i södra Sverige och 30 % i norra där uppvärmningen går fortare. Till 2100 testskattar vi att det blir 30 respektive 70 % vanligare. Då finns det inte längre så mycket tjäle som kan försvinna i södra Sverige. (SMHI och Michael O-L, SLU Umeå ska få ge mer kvalificerade gissningar.) Till detta kommer att långsamt stigande grundvattennivåer under höst och vinter (se SKS Rapp 2016:2) kan ge minskad rotstabilitet, om rotsystemen på fuktigare marker blir mer ytliga till följd. Denna riskökning gäller då under förutsättning att virkesförrådet, trädslagsfördelningen och trädhöjdsfördelningen bibehålls som idag. I SKA 15 skattas effekten på stormfällning av det förändrade skogstillstånd som 00-talets skogsbruk ger för ett par regioner. Resultat Om testskattningen om ökad tjälfrihet är i rätt härad kommer i så fall kostnaderna för stormfällning att öka med respektive för södra Sverige och respektive för norra Sverige till 2050 respektive Granbarkborre

6 Skogsstyrelsen PM /291 6(7) Sannolikhet: Granbarkborren (den åttatandade) kan drabba all granskog över 30 år. Vi bedömer att i genomsnitt 0,x miljoner kubikmeter per år drabbades under perioden Det ger en sannolikhet på z=0,x/3600 *100 procent för en genomsnittlig kubikmeter att drabbas varje år. För medelålders till äldre granskog (ca 3? % av virkesförrådet) är då sannolikheten z/0,3? %. Fram till 2018 ansågs risken för granbarkborreskador nästan uteslutande vara en följdskada av storm. Förra året visade dock att även enbart torkstress kan ge omfattande granbarkborreskador (3-4 miljoner kubikmeter). Kostnaderna blir ca?-? kr per kubikmeter till följd av förstört eller försämrat virke och akuta motåtgärder som snabb avverkning och bortförsel av skadat virke (och utsättning av feromonfällor?). I SKA 15 gjordes bedömningen att skadeutvecklingen för granbarkborre kommer att gynnas av ett flertal faktorer som påverkas av klimatförändringen, främst förlängd växtsäsong, torrare somrar och ökad stormfällning till följd av minskad tjäle. Sammantaget bedömdes att RCP4,5 till RCP8,5, i kombination med ett skogsbruk utan utvecklade motstrategier, sannolikt resulterar i mångdubbelt större granbarkborreskador mot slutet av seklet. (Kolla Schroeder, Jönsson m fl). Om det översätts till att skadenivån kommer att vara ca tio gånger högre då kommer kostnaderna att ha ökat till Sannolikheten för ett medelålders till slutavverkningsmogen granskog att drabbas har då ökat i motsvarande grad, till?? Rotröta Sannolikhet: Det finns idag röta i ca 8 procent av landets grangrundyta, d v s ca 3 % av landets samlade grundyta (ref). I avverkat virke påverkar röta kvalitetsbedömningen för ca y miljoner kubikmeter per år. Det innebär att ungefär lika mycket drabbas per år och sannolikheten att drabbas idag är därmed

7 Skogsstyrelsen PM /291 7(7) (y/3600) *100 procent per år för en medelkubikmeter och samma/0,4 för en grankubikmeter. Kostnaden har beräknats till 0,5-1 miljard årligen, varav merparten i södra Sverige. Låt oss säga 0,4-0,7 miljarder i södra Sverige och 0,1-0,3 miljarder i norra. Enligt SKA-15 kan förlängda vegetationsperioder och ökade temperaturer för RCP 4.5 ge ökad rötförekomst i växande skog, såvida inte motstrategier anläggs som är effektivare än vad som tillämpades under slutet av 1900-talet (SKS Rapp 2015:12). Utan sådana strategier kommer rötförekomsten i landets granstammar att öka påtagligt jämfört med idag från cirka 8 procent i brösthöjd kanske upp emot procent mot slutet på seklet. För en större klimatförändring motsvarande RCP 6.0 kan vi då skatta en dryg fördubbling i andelen skadat virke och därmed i sannolikhet att drabbas. Ju större granandel i landskapet och ju vanligare det är att avverkad granskog föryngras med granskog, desto lättare sker spridningen. Med ett fortsatt skogsbruk som under 00-talet (föryngring, skötsel) beräknas granandelen öka i Götaland, ligga relativt still i Svealand och minska i Norrland (SKS Rapp 2015:12). För södra Norrland kan den trenden redan vänt till följd av ökade viltbetesproblem vid föryngring (ref?). Kostnaderna för rotröta kan således förväntas öka till drygt det dubbla för RCP 6.0, till ca 1,5-2,5 miljarder kr per år.