Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?"

Transkript

1 Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014

2 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd! Upptäcker du stående döda granar, enskilda eller i grupp särskilt i kanten av gläntor eller på torra växtplatser? Kan granbarkborre eller någon annan barkborre vara orsaken till detta? Vad göra? Om barken redan har lossnat och det finns gnagmärken på stammen? Då har granbarkborrarna redan lämnat trädet. Det är nu för sent att vidta åtgärder för att bekämpa skadorna, eftersom det inte längre finns några barkborrar på trädet, utan bara deras naturliga fiender. Virket är ofta redan förstört av blånadssvamp och duger som sågvirke endast för husbehov. Ur bekämpningssynpunkt är det inte nödvändigt att avlägsna sådana enstaka träd, utan de kan lämnas kvar för att utöka mängden död ved och mångfalden i ekonomiskogar. För att minska skadorna är det bra att avverka hela den beståndsfigur där döda träd påträffas. Att avlägsna enskilda döda träd minskar inte mängden granbarkborrar, eftersom de förökar sig i färskt virke och i försvagade, levande granar. Det mest effektiva sättet att minska förekomsten av granbarkborre är att avverka under vårsäsongen, helst i juni. Dessutom ska virket transporteras bort från avlägget genast efter att barkborrarna har svärmat i juni eller början av juli. Gnagmärken efter granbarkborre Granbarkborre

3 { 3 } Då är granbarkborren i färd med att förstöra trädet. Med tanke på fortsatt tillväxt är dessa träd snart förlorade, men om du vidtar snabba åtgärder är de helt användbara för förädling. Om träden avlägsnas från skogen senast i början av juli minskar också barkborrebeståndet. Men det är inte ändamålsenligt att avverka enskilda träd, utan avverkningen bör omfatta hela beståndsfiguren. Att granbarkborrar har angripit trädet ser man på det rödbruna borrmjölet kring stambasen. Skogsskadelagen ålägger skogsägaren att före utgången av tidsfristerna i juli avlägsna skadade granar, även stormfällen, som kan sprida skadeinsekter. Skyldigheten gäller virkesmängder som överskrider 10 m 3 /ha. Även uppbrutna stubbar ska transporteras bort inom två år.

4 { 4 } Vinter Granbarkborrarna övervintrar i marken. De tål köld mycket bra. Vår Granbarkborrarna svärmar och angriper färskt virke och stående träd när temperaturen går över 18 grader. Det börjar dyka upp högar av brunt borrmjöl på stammarna och kring stambasen. Avverkning på vintern Avverkning på vintern minskar inte granbarkborrestammen, men virket kan ännu vara brukbart. Om virket har transporterats bort före svärmningen angriper granbarkborrarna skogen närmast intill. Skadegörelsen fortsätter.

5 { 5 } Sommar Nya angrepp under sommarens gång. Gnagmärken under barken. Avverkning på försommaren Även virke som mellanlagrats efter vinteravverkning ska transporteras bort före mitten av juli. De granbarkborrar som finns i virket försvinner då från skogen, och skadorna minskar. Vid långvarig lagring finns det risk för att virket blånar. Höst Granbarkborrarna söker sig ner i förnan för att övervintra. Barken på angripna träd börjar lossna. Inspektera dina granbestånd så att du upptäcker eventuella nya skador! - döda granar? - barken lossnar? - gnagmärken? Nästa år Då avverkningen har gjorts i rätt tid är angreppen mindre i närliggande bestånd. Skogsskadelagen ålägger skogsägaren eller ägaren av virket att transportera bort granvirke som avverkats under vintern samt skadade träd, även stormfällen, från skogen och avläggen (den del som överstiger 10 m 3 /ha): Granvirke som avverkats i Södra Finland sommartid, ska enligt lagen transporteras bort inom 30 dagar från avverkningen. På längre sikt kan skador förorsakade av granbarkborre förebyggas genom att man bevarar grandbestånden friska och livskraftiga med hjälp av avverknings- och skötselåtgärder, framför allt genom att i tid förnya överåriga granbestånd och granbestånd i dåligt skick. Att avlägsna enskilda angripna träd är ingen lösning, utan hela beståndsfiguren måste åtgärdas.

6 { 6 } Skador förorsakade av granbarkborre började öka i sydöstra Finland under den torra och varma som- är varma och torra, är det risk för att skadorna förvärras. Under en normal sommar dör lika många granar i ett angripet bestånd som föregående år, men under en varm sommar avsevärt fler. Därför är det viktigt att skogsägarna håller ett öga på grövre granbestånd och eventuella stormskador. Om det finns tecken på skador bör man genast planera avverkningsåtgärder. På det sättet kan man minska granbarkborrestammen och få ut användbart virke. Granbarkborrar / fällgrupp < > Granbarkborrar / fällgrupp < > Ju rödare område, desto rikligare förekomst av granbarkborre och därmed större skaderisk även i fortsättningen. Källa: Seppo Neuvonen, Olli-Pekka Tikkanen och Heli Viiri, Kirjanpainajatilanne Suomessa feromoniseurantojen perusteella. I publikationen: Esa Heino och Antti Pouttu (red.) Metsätuhot vuonna Metlan työraportteja 295, s ISBN (pdf).

7 { 7 } Avverkning i rätt tid och snabb borttransport av virket är de mest effektiva sätten att bekämpa skador förorsakade av granbarkborre. Travar av energived är problematiska eftersom de lagras i skogen en längre tid, och då hinner skadeinsekterna föröka sig och sprida sig i omgivningen. Risken var mindre tidigare när man tog ut endast hyggesrester och klent virke som energived. Ju grövre barrträd som lagras i skogen, desto större är risken för skador. Om över hälften av volymen på avlägget har en diameter på 10 cm eller mer, ska träden transporteras bort från skogen före de utsatta datumen. Om det grova virket i ett energivedsupplag kan placeras i mitten av traven och täckas med ett lager lövträd minskar risken för att skadeinsekter sprider sig. Att täcka över energivedstravar är i allmänhet inte ett tillräckligt skydd mot skadeinsekter. En presenning som bretts över för att veden ska torka, hindrar inte granbarkborrar och tallvivlar från att förökar sig. Med hjälp av feromonfällor eller fångstträd kan man försöka skydda enskilda mindre objekt. För mer omfattande bekämpning lämpar de sig inte, i så fall skulle det behövas så stora mängder av dem. Fermonfällor används i huvudsak för uppföljning av granbarkborrestammar. Feromonfällor placeras nära granskogen, kant. De ska inte placeras inne i granskogen.

8 { 8 } Skogsägarens kom-ihåg-lista: av granbarkborre. beståndsfiguren, och transportera bort virket senast i början av juli. behöver inte avlägsnas. Mer information: Den här guiden är utgiven med stöd av Pohjola Försäkring och LokalTapiola. Bilder: Erkki Oksanen, Skogsforskningsinstitutet Illustrationer: Olavi Creative

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Bekämpning av skador från granbarkborrar Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående

Läs mer

Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019

Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019 2019-04-17 Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019 Sommaren 2018 var extremt torr och varm. Det skapade en situation med torkstressade granar, och omfattande granbarkborreangrepp.

Läs mer

Granbarkborre Biologi och bekämpning

Granbarkborre Biologi och bekämpning Granbarkborre 2019 Biologi och bekämpning Biologi Effekter i landskapet, Kråketorp Kråketorps naturreservat Stormskador efter Gudrun och Per, vindfällen upparbetades inte Drygt 200 ha, i stort sett all

Läs mer

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra

Läs mer

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Stormar 2005 Stormen Gudrun ca 75 milj. m3sk 2007 Stormen Per ca 16 milj. m3sk 2008 Stormar ca 3 milj. m3sk

Läs mer

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan

Läs mer

Fångstvirkesfällor mot barkborrar

Fångstvirkesfällor mot barkborrar Fångstvirkesfällor mot barkborrar Gångsystem från granbarkborrar. Angreppen av barkborrar kan bli omfattande Angreppen av barkborrar i södra Sverige kan utvecklas till en rysare. Förra årets milda väder

Läs mer

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: Snytbaggen - åtgärder i Norrland Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: www.snytbagge.se Snytbaggeskador i Norrland Skador av snytbagge på barrträdsplantor betraktas allmänt som

Läs mer

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade

Läs mer

FÖRESKRIFT Nr 2/2013. Skogsforskningsinstitutet Ånäsgränden Vanda. Datum Dnr 498/62/2013. Giltighetstid 1.1.

FÖRESKRIFT Nr 2/2013. Skogsforskningsinstitutet Ånäsgränden Vanda. Datum Dnr 498/62/2013. Giltighetstid 1.1. Skogsforskningsinstitutet Ånäsgränden 1 01370 Vanda FÖRESKRIFT Nr 2/2013 Datum 18.12.2013 Dnr 498/62/2013 Giltighetstid 1.1.2014 tills vidare Behörighetsbestämmelser Lag om mätning av virke (414/2013)

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Granbarkborren scenario - bekämpning. Hussborg Gunnar Isacsson

Granbarkborren scenario - bekämpning. Hussborg Gunnar Isacsson Granbarkborren scenario - bekämpning Hussborg 2014-09-23 Gunnar Isacsson Innehåll Gissningar om framtiden Bekämpningsåtgärder Förebyggande åtgärder Övervakning gbb 2014, norra bekämpningsområdet Hemsö

Läs mer

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information

Läs mer

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5)

Läs mer

Norra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund

Norra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund Norra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund Efter de stora stormarna Gudrun och Per har det skapats förutsättningar för att få stora angrepp av granbarkborre. Vi har de senaste åren känt

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Genomförande

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr PM 1(5) Datum 2012-01-11 Diarienr 2012/121 Clas Fries Box 284, 901 06 Umeå clas.fries@skogsstyrelsen.se Tfn 090-158314 Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland

Läs mer

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2010

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2010 Uppsala 2010-11-18 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2010 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2010 är en viktig pusselbit

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Gallring är viktigt för god skogsutveckling

Gallring är viktigt för god skogsutveckling Gallring är viktigt för god skogsutveckling En väl utförd gallring förbättrar virkeskvaliteten ger hög och jämn diametertillväxt överför tillväxten till de bästa träden => högre värdetillväxt minskar risken

Läs mer

Beskrivning av skogen kring vägbygget på östra Ringsö Fältbesök

Beskrivning av skogen kring vägbygget på östra Ringsö Fältbesök Beskrivning av skogen kring vägbygget på östra Ringsö Fältbesök 2019-09-01 Fältbesök sammanfattning Naturskyddsföreningen Sörmland har noterat att markägaren beviljats dispens/ tillstånd att färdigställa

Läs mer

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Genomförande Tre

Läs mer

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad BESKÄRNING 2017-02-21 Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad Träd och buskar är uppbyggda av Små små celler. Alla växtceller har

Läs mer

Förökningsframgång för granbarkborre i stormfällda och dödade granar i Medelpad och Jämtland under 2015

Förökningsframgång för granbarkborre i stormfällda och dödade granar i Medelpad och Jämtland under 2015 Uppsala 2016-02-25 Professor Martin Schroeder Institutionen för Ekologi, SLU Förökningsframgång för granbarkborre i stormfällda och dödade granar i Medelpad och Jämtland under 2015 Granbarkborredödade

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 27 december 2013 1087/2013 Lag om bekämpning av skogsskador Utfärdad i Helsingfors den 20 december 2013 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Läs mer

Stockholm

Stockholm Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln

Läs mer

Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport

Utvärdering av Sök och plock - sommar - Slutrapport 2009-11-02 Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport Niklas Björklund & Martin Schroeder Institutionen för Ekologi, SLU. Sammanfattning Den 10 juni 2009 beslutades att projektet Sök & Plock

Läs mer

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Niklas Björklund & Bo Långström Institutionen för Ekologi, SLU. Bakgrund En pilotstudie år 2008 visade att misslyckade angrepp av granbarkborre förekommer

Läs mer

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 199-218 Åke Lindelöw Foto: Petter Öhrn Uppsala 219 SLU, Institutionen

Läs mer

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen 2010 Med stöd av Lag om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996), Kemera-lagen, kan METSO-objekt tryggas Målet är att trygga till

Läs mer

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Foto: Anna Marntell, Skogsstyrelsen Klimatförändringar och transport via världshandeln ger Fler möjligheter för främmande arter att nå Sverige.

Läs mer

Exempel på kontinuerligt skogsbruk

Exempel på kontinuerligt skogsbruk Exempel på kontinuerligt skogsbruk Här står Harald Holmberg i den skog som han själv var med att gallra för 40 år sedan. Dags att gallra bort mogna granar igen. Här står Harald Holmberg i en skog som han

Läs mer

FÖRESKRIFT Nr 1/2017. Datum Dnr 3512/ /2017. Giltighetstid tills vidare

FÖRESKRIFT Nr 1/2017. Datum Dnr 3512/ /2017. Giltighetstid tills vidare FÖRESKRIFT Nr 1/2017 Datum 21.12.2017 Dnr 3512/13 04 00 00 02/2017 Giltighetstid 1.1.2018 tills vidare Behörighetsbestämmelser Lag om mätning av virke (414/2013, ändr. 566/2014 och 725/2016) 14 3 mom.

Läs mer

SLU Åke Lindelöw Sören Wulff Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen

SLU Åke Lindelöw Sören Wulff Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen SLU Åke Lindelöw Sören Wulff 2010-11-19 Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen Kan man beskriva ett normaltillstånd för granbarkborre? Normaltillståndet kan beskrivas som en nivå (population,

Läs mer

Skogstillgångarna och avverkningsmöjligheterna inom Österbottens område

Skogstillgångarna och avverkningsmöjligheterna inom Österbottens område Skogstillgångarna och avverkningsmöjligheterna inom Österbottens område Vasa 18.8.2015 Skogstillgångarna: Kari T. Korhonen & Antti Ihalainen Avverkningsmöjligheterna: Tuula Packalen, Olli Salminen, Hannu

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2015

Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2015 Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2015 Sören Wulff Foto: Sören Wulff Arbetsrapport 447 2015 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401 1204 Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU

Läs mer

Biotopsskyddsutredning, Torpa-Sjöbo 2:10, Borås. 2 Områdesbeskrivning

Biotopsskyddsutredning, Torpa-Sjöbo 2:10, Borås. 2 Områdesbeskrivning PM TITEL Biotopsskyddsutredning, Torpa-Sjöbo 2:10, Borås DATUM 22 augusti 2013 TILL PEAB Sverige AB KOPIA FRÅN PROJEKTNR. Erik Heyman ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg Sverige TEL

Läs mer

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509 Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG Vad behöver din skog? Vilket av exemplen påminner mest om din situation? Exemplen hjälper dig att hitta rätt servicenivå. Jag har inte gjort just några

Läs mer

Fotodokumentation trädröjning vid banvall och i norra Älvsjöskongen

Fotodokumentation trädröjning vid banvall och i norra Älvsjöskongen 2016-03-12 Fotodokumentation trädröjning vid banvall och i norra Älvsjöskongen Foton har sammanställts från fältbesök 2016-02-26 då Stockholms Naturskyddsförening besökte en träd- och buskröjning i Älvsjö

Läs mer

Konsekvensutredning om förslag på ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till 29 skogsvårdslagen

Konsekvensutredning om förslag på ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till 29 skogsvårdslagen Datum 2018-11-29 Diarienr 1(13) Tillsynsenheten Jörgen Ringagård Konsekvensutredning om förslag på ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till 29 skogsvårdslagen Innehåll

Läs mer

5 sanningar om papper och miljön

5 sanningar om papper och miljön 5 sanningar om papper och miljön Vi vänder upp och ned på begreppen kring papper och miljö Det finns många sanningar och osanningar om hur vi inom pappersindustrin påverkar miljön. Och det kan vara lätt

Läs mer

Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2013

Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2013 Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2013 Sören Wulff Foto: Sören Wulff Arbetsrapport 406 2013 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401 1204 Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU SRG AR

Läs mer

Handlingsplan för bekämpning av granbarkborren år 2008

Handlingsplan för bekämpning av granbarkborren år 2008 Datum 2008-01-31 Diarienr 2008/597 1(10) Handlingsplan för bekämpning av granbarkborren år 2008 Bakgrund Den 1 november 2007 fastslogs (protokoll 266) Skogsstyrelsens ståndpunkter och strategi för de närmaste

Läs mer

Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4

Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4 Janolof Hermansson, 0240-86138 janolof.hermansson@ludvika.se RAPPORT 1(8) Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4 Uppdragsgivare: 2(8) 3(8) Innehåll 1 Inledning och/eller bakgrund... 4 2 Uppdrag

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

3.1 Snickeri. Virkesval och -hantering

3.1 Snickeri. Virkesval och -hantering Dokumentation av hantverket på Byggnadshyttan Mälsåker 3.1 Snickeri. Virkesval och -hantering VID FRÅGOR KONTAKTA: Riksantikvarieämbetet Byggnadshyttan Mälsåker Box 5405, 114 84 Stockholm 08-5191 8154

Läs mer

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK Skogsvård som gynnar hönsfåglar Viltvänligt skogsbruk är enkelt att bedriva och metoderna lämpar sig för skötsel av vanlig ekonomiskog. I skogsvårdsarbetet kan man ta viltet i beaktande

Läs mer

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 1995-214 Åke Lindelöw Uppsala 215 SLU, Institutionen för ekologi,

Läs mer

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 1995-216 Åke Lindelöw Uppsala 217 SLU Institutionen för ekologi,

Läs mer

ProduktBladet. Fakta och information om våra vedprodukter. Dessutom Vedskolan. Torr prima ved året runt

ProduktBladet. Fakta och information om våra vedprodukter. Dessutom Vedskolan. Torr prima ved året runt ProduktBladet Fakta och information om våra vedprodukter. Dessutom Vedskolan. Torr prima ved året runt Ren ved All ved vi levererar har under produktion passerat genom en så kallad renstrumma, vilket innebär

Läs mer

GRANENS STÖRSTA FIENDE Så vinner du striden mot granbarkborren

GRANENS STÖRSTA FIENDE Så vinner du striden mot granbarkborren GRANENS STÖRSTA FIENDE Så vinner du striden mot granbarkborren SIDA 1/10 Varsågod en utgåva exklusivt för ATLs prenumeranter INNEHÅLL: GRANBARKBORREN GÖR MEST SKADA......... 3 VAD GÖR MAN OM GRANNEN INTE

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Anpassning av Svensk PEFC standard vid tillvaratagande av stormfällt virke och/eller barkborreangripna träd i områden drabbade av stormen Dagmar

Anpassning av Svensk PEFC standard vid tillvaratagande av stormfällt virke och/eller barkborreangripna träd i områden drabbade av stormen Dagmar Anpassning av Svensk PEFC standard vid tillvaratagande av stormfällt virke och/eller barkborreangripna träd i områden drabbade av stormen Dagmar Bakgrund Stormen Dagmar drabbade mellersta Sverige natten

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Skogsföryngring vid ledningsområden... 5. Plantskogsskötsel vid ledningsområden... 6. Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden...

Skogsföryngring vid ledningsområden... 5. Plantskogsskötsel vid ledningsområden... 6. Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden... INNEHÅLL Skogsföryngring vid ledningsområden.................. 5 Plantskogsskötsel vid ledningsområden................. 6 Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden..... 6 Gallring av vuxen skog

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

PM Inventering Floda Nova Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB

PM Inventering Floda Nova Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB PM Inventering Floda Nova Inventering Floda Nova, Lerum kommun Den 21 februari 2018 besökte Ann Bertilsson,, området Floda Nova på fastigheterna Floda 20:239 och Floda 3:17. Området består idag av en sporthall,

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Nr 83 LANDSKAPSLAG. om skogsvård. Föredragen för Republikens President den 23 januari 1998 Utfärdad i Mariehamn den 21 april 1998

Nr 83 LANDSKAPSLAG. om skogsvård. Föredragen för Republikens President den 23 januari 1998 Utfärdad i Mariehamn den 21 april 1998 Nr 83 LANDSKAPSLAG om skogsvård Föredragen för Republikens President den 23 januari 1998 Utfärdad i Mariehamn den 21 april 1998 I enlighet med lagtingets beslut 1) stadgas: 1 kap. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk

Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk Sauli Valkonen, Timo Saksa, Ville Hallikainen, Riikka Piispanen & Juha Siitonen Skogsforskningsinstitutet Metoder i kalhyggesfritt skogsbruk

Läs mer

Naturvård och mångfald i skogen

Naturvård och mångfald i skogen Naturvård och mångfald i skogen Naturvården en del av skogsbrukets ansvar Utgivare: Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet Förlag: Metsäkustannus Oy Layout: Susanna Appel Kuvat: Suomen metsäkeskus

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Flymossen, Ljungby kommun 07FS 2011:06 Utkom från trycket den 20 juni 2011 beslutade den

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade. Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi

Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade. Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade plantor Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi På uppdrag av Svenska skogsplantor AB har SLU, Institutionen för ekologi, under 2007, 2008 och

Läs mer

Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.

Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet. Efter istiden, som tog slut för ca 10 000 år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet. De första djuren som kom till Finland var fiskar, sälar och fåglar. Så småningom kom också däggdjuren,

Läs mer

Bekämpning av rotröta med stubbehandling

Bekämpning av rotröta med stubbehandling Bekämpning av rotröta med stubbehandling HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO Handledningen har utarbetats av arbetsgruppen: Erkki Hänninen, Metsäteho Oy Kari Korhonen, Skogsforskningsinstitutet Katriina Lipponen,

Läs mer

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 1995-215 Åke Lindelöw Uppsala 216 SLU, Institutionen för ekologi,

Läs mer

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter När man byter eller köper nya växter får man tyvärr ibland även ohyra på köpet. Här visas hur några typiska angrepp ser ut. Trips Trips är en rätt vanlig skadeinsekt

Läs mer

Utvärdering av storskalig barkborrebekämpning med feromonfällor

Utvärdering av storskalig barkborrebekämpning med feromonfällor Slutrapport 12 januari 2010 Utvärdering av storskalig barkborrebekämpning med feromonfällor Bo Långström 1, Gunnar Isacsson 2, Anna Björklund 1, Niklas Björklund 1 1 SLU, Uppsala, Box 7044, 750 07 Uppsala

Läs mer

Vem tänder på flisstackar?

Vem tänder på flisstackar? Vem tänder på flisstackar? Björn Zethræus Professor, Bioenergy Technology Vem tänder på flisstackar? Silhuetten, av Idea go nedladdad från freedigitalphotos.net 2 Det är inte så romantiskt men visst har

Läs mer

MEDDELANDE 1 2007. Övervakning av insektsangrepp. - Slutrapport från Skogsstyrelsens regeringsuppdrag. Lennart Svensson

MEDDELANDE 1 2007. Övervakning av insektsangrepp. - Slutrapport från Skogsstyrelsens regeringsuppdrag. Lennart Svensson MEDDELANDE 1 27 Övervakning av insektsangrepp - Slutrapport från Skogsstyrelsens regeringsuppdrag Lennart Svensson Skogsstyrelsen mars 27 Författare Lennart Svensson Fotograf Gunnar Isacsson Papper brilliant

Läs mer

Skogsskötsel och svampskador en översikt

Skogsskötsel och svampskador en översikt Skogsskötsel och svampskador en översikt Av Jan Stenlid Skogen är utsatt för en rad olika svampsjukdomar vilka tillsammans ger förluster på mer än en miljard kronor årligen hos skogsägarna i Sverige. De

Läs mer

Virkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Leveransvirke Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall och Gran För att i rådande situation förenkla och effektivisera hanteringen

Läs mer

Bli proffs på plantering

Bli proffs på plantering FOTO: MICHAEL ENGMAN PLANTERINGSINTRUKTION Bli proffs på plantering Att plantera är egentligen inte särskilt svårt, men instruktionerna kan ibland vara lite knepiga att förstå sig på. Vad är egentligen

Läs mer

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala På Idön har kalkbarrskogen fått växa och falla lite som den vill. På marken ser man förra generationen av gran som nu är helt täckt av mossa. Betande djur gör att skogen blir lite mer öppen, men ändå behåller

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

TRÄ, GEMENSAMT ALLMÄNT

TRÄ, GEMENSAMT ALLMÄNT MVIF M7782-123401 Sida 1 av 5 TRÄ, GEMENSAMT ALLMÄNT Avgränsningar Riktlinjerna omfattar endast trä, inte bruksenheter av trä. Dessa senare upptas i MVSCHF under de olika materielslagen. Teknisk orientering

Läs mer

Det är skillnad på spår och spår

Det är skillnad på spår och spår Det är skillnad på spår och spår 1. Skogsmark med särskilda värden Stor försiktighet är nödvändigt 2. Vanlig skogsmark - terränglådan Här kan vi tillåta oss att ta ut svängarna lite i samförstånd med skogsägaren

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER Nettoprislista D 113-01, 1/10 2012 tillsvidare TALLSÅGTIMMER Pris kr/m3to Kvalitet 1 420 490 550 600 680 740 780 800 820 840 850 Kvalitet 2 390 420 530 580 580

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Ekhorva i Uppvidinge kommun 07FS 2014:12 Utkom från trycket Den 27 november 2014 beslutade

Läs mer

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog 2. Gallringsskog 1. Plantskog 4. Förnyelseyta 3. Förnyelsemogen skog Ekonomiskogar Ekonomiskogar är skogar som odlas och sköts för allas bästa. De producerar trä. Av träet tillverkas allehanda produkter

Läs mer

Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar 2014 - SAMMANFATTNINGSRAPPORT (hela Finland) Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet

Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar 2014 - SAMMANFATTNINGSRAPPORT (hela Finland) Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar 2014 - SAMMANFATTNINGSRAPPORT (hela Finland) Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet St Ha Totala mängden granskade stämplingar 369 1107 - slumpvis

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2014

Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2014 Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2014 Sören Wulff Foto: Sören Wulff Arbetsrapport 432 2014 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401 1204 Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU SRG AR

Läs mer

Mätdonet bör fungera tillförlitligt under alla drivningsförhållanden.

Mätdonet bör fungera tillförlitligt under alla drivningsförhållanden. BILAGA 1 VIRKESMÄTNING MED SKÖRDARE 1(5) VIRKESMÄTNING MED SKÖRDARE 1 Definition Mätdonets egenskaper 3 Krav på mätdonet Med virkesmätning med skördare avses att volymen hos virke som upparbetas med avverkningsmaskin

Läs mer

Offertfö rfrå gån Avverkning öch rö jning vid Vå rmlånds Så by

Offertfö rfrå gån Avverkning öch rö jning vid Vå rmlånds Så by Offertfö rfrå gån Avverkning öch rö jning vid Vå rmlånds Så by Kontaktuppgifter beställare Länsstyrelsen Värmland Naturvårdsenheten Postadress: 651 86 Karlstad Kontaktperson: Oscar Säwström Telefon: 010-224

Läs mer

Granbarkborren och andra skadeinsekter på granskog

Granbarkborren och andra skadeinsekter på granskog Granbarkborren och andra skadeinsekter på granskog Per Olof Hedgren Många insekter, men få skadegörare Av våra ca 25 000 olika insektsarter är det bara en handfull som angriper levande granskog eller lagrat

Läs mer