Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
|
|
- Berit Danielsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Foto: Anna Marntell, Skogsstyrelsen
2 Klimatförändringar och transport via världshandeln ger Fler möjligheter för främmande arter att nå Sverige. Fler möjligheter för främmande arter att etablera sig i Sverige. Ökade risker för att nya arter gör skada på inhemska arter och ekosystem.
3 Klimatförändringarna ger kraftigare väderextremer som Sommar: leder till stress hos träden. Värme och ökad nederbörd svampklimat Värme och oförändrad eller minskad nederbörd torkstress och insekter Vinter: Mildare och blötare mindre tjäle, ökad risk för körskador och stormfällning
4 Hot mot gran Foto: Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Foto: Karsten Sund, Naturhistorisk Museum, Oslo
5 Sannolikheten för två generationer granbarkborrar ökar % av åren Klimatdata från RCA3-ECHAM4 A1B Jönsson et al. 2009, Global Change Biology 15:
6 Milda vintrar, varma och fuktiga somrar ökar risken för rotröta. Sporspridning hela säsongen, smittar färska stubbar i förröjning, gallring och slutavverkning. Körskador ökar med minskande tjäle, men också pga uttag av grot och stubbar rotröta i rotskador. Rotröta smittar även tall, lärk, björk m.fl. trädslag
7 Ungersk gransköldlus Physokermes inopinatus Drabbade ca 1000 hektar (=30 %) av granskogen i södra Skåne Ca 400 ha avverkades. Foto: Roland Olsson, Skogsstyrelsen
8 Foto: Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
9 Foto: Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
10 Lärk Gnag av lärkborre under grövre bark till vänster och tunnare bark till höger. Foto: Gunnar Isacsson
11
12 Contorta Contortabestånd i sydöstra Finland med angrepp av lilla granbarkborren, Ips amitinus Foto: Päivi Lyytikäinen-Saarenmaa, Helsingfors Universitet
13 Gångsystem på contorta av lilla granbarkborren. Gångsystem fanns också på vindfällda contortatallar i beståndet. Lilla granbarkborren har nyligen etablerat sig i östra Norrbotten. Foto: Päivi Lyytikäinen-Saarenmaa, Helsingfors Universitet
14 Rödbandsjuka, Dothistroma ny skadesvamp på alla sorters tallar. Angriper äldre barr, hittad i trakten av Fagersta Skinnskatteberg. Milda år kan även årsbarren angripas. Kan bli en mycket allvarlig skadegörare med varmare klimat. Foton: Forestry Commission, UK
15 Upptäckt i södra England Sporadisk till 1970-talet. Starkt ökande sedan mitten av 1990-talet. Från 2010 stora skador på olika sorters tallar, särskilt på contorta i nordöstra Skottland. Foton: Forestry Commission, UK
16 Tall Tallvedsnematod = (Pine Wood Nematode, PWN) Lever i vattentransporterande celler inne i ved av olika barrträd. Proppar igen vattentransporten på icke amerikanska tallar.
17 Dödlighet hos olika barrträd (plantor) pga tallvedsnematod. Källa: PHRAME final report 2011
18 Introduktioner av PWN i Portugal, upptäckter i Spanien Galicia 2010 Salamanca 2013 Coimbra 2008 Setubal 1999 Extremadura 2009 och 2011
19 Björk Sydöstra Skåne, 3/ Foto: Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
20 Blåsvarta björkstekeln Kaläter björk i slutet av juli mitten av augusti Larven är giftig, kan orsaka dödliga leverskador hos får och nötkreatur Hälsoeffekter på klövvilt?
21 Foto: Gustaf Martini, Skogsstyrelsen
22 Foto: Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
23 Foto: Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
24
25 + lönn, asp, poppel, ask Kinesiska långhorningar Anoplophora chinensis Anoplophora glabripennis Båda på lönn, asp mm. Smalpraktbaggar Agrilus anxius på björk Agrilus planipennis på ask
26 Askskottsjuka, Norra Sandby, 9/ till vänster, 17/ till höger. Foto: Gunnar Isacsson
27 Om skadegöraren blir värre eller ej i varmare klimat är en fråga om tajming. Två exempel: Ekvecklare och knoppsprickningsdatum (Broder Bejer, Köpenhamns Univ. 1986) Röda tallstekeln, tallbarrens kådinnehåll och aktiviteten hos naturliga fiender (Ida Kollberg, SLU, 2013)
28 Vi kan själva göra en hel del! Sprid riskerna! Olika trädslag, olika metoder, olika provenienser. Planera för att minska skaderiskerna (stormsäkra kanter, blandade och skiktade bryn, skydd mot rotröta, virkeshygien, gynna naturliga fiender, god naturhänsyn, mångfald i skogsodlingssätt, lägg riset i körvägen). Håll vitaliteten hög och tillväxten hög (röjning, gallring, tidig slutavverkning). Minimera fossila bränslen.
Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra
Läs merLifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen
LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning
Läs merVäxtskadegörare - i ett förändrat klimat
Växtskadegörare - i ett förändrat klimat Klimatanpassning i Örebro län, seminarium 27 november Anja Bertilsson, Internationella frågor och beredskap, Jordbruksverket Innehåll Jordbruksverkets ansvar Krisberedskap
Läs merTallvedsnematoden hotar Europas tallskogar
Växtinspektionen 2009-09-08 Tallvedsnematoden hotar Europas tallskogar Nematoden är en millimeterlång mask, som lever inuti trädens ledningsbanor och förstör dessa. Tallvedsnematoden har det latinska namnet
Läs merHur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen?
Klimatförändringarnas påverkan på den biologiska mångfalden i skogslandskapet ulrika.siira@skogsstyrelsen.se Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen? Klimatförändringen i Sverige
Läs merBekämpning av skador från granbarkborrar
Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående
Läs merPM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket
Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket
Läs merStockholm
Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln
Läs merFörebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?
Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!
Läs merVILTVÄNLIGT SKOGSBRUK
VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK Skogsvård som gynnar hönsfåglar Viltvänligt skogsbruk är enkelt att bedriva och metoderna lämpar sig för skötsel av vanlig ekonomiskog. I skogsvårdsarbetet kan man ta viltet i beaktande
Läs mer1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Läs merMEDDELANDE Beredskap vid skador på skog
MEDDELANDE 3 2012 Beredskap vid skador på skog Skogsstyrelsen oktober 2012 Projektledare Lars Karlsson Projektgrupp Clas Fries, Skogsstyrelsen Pernilla Granath-Limstrand, Skogsstyrelsen Gunnar Isacsson,
Läs merHybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige
Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också
Läs merNaturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen
Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre
Läs merGallring är viktigt för god skogsutveckling
Gallring är viktigt för god skogsutveckling En väl utförd gallring förbättrar virkeskvaliteten ger hög och jämn diametertillväxt överför tillväxten till de bästa träden => högre värdetillväxt minskar risken
Läs merKlimatet, Skogen och Granbarkborren
Klimatet, Skogen och Granbarkborren - Klimatdata ur ett användarperspektiv Anna Maria Jönsson Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för naturgeografi och ekosystemanalys Effektmodellering
Läs merSkötselplan Brunn 2:1
Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som
Läs merSkötselplan för LFTs mark antagen på årsstämman 2009-04-26. Numreringen hänvisar till bifogad karta Områdesbeskrivning Åtgärd Ansvarig
1. Området är klassat som ett naturvärde i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Naturvärden är ett sådant område som inom relativt kort tid kan nå den högre klassen nyckelbiotop. Framför allt är det
Läs merSkogsskador i Region Syd 2017
Skogsskaderapport Region Syd 2017 Datum 2018-01-30 Diarienr 2018/429 1(8) Stig Hermansson Skogsskador i Region Syd 2017 Inledning Denna rapport har tagits fram gemensamt av skogsskadesamordnarna i Skogsstyrelsens
Läs merPER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP
Detektion och kartering av insektsskador i skog med satellitdata. PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP Disposition Generellt (kort) om fjärranalys av vegetation Presentation
Läs merHur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog
Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Klimatförändringar och skogsskötsel Klimatforskarna idag är relativt eniga om att vi ska få förändringar i klimatet som
Läs merSkogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra
Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra Skoglig verksamhet Avverkning, skogsvård, rådgivning, transporter med mera 19 verksamhetsområden i 3 regioner
Läs merTallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter
Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Jonas Bergquist Älg Älg, rådjur, dovhjort, kronhjort Plantering av tall i södra Sverige Naturlig föryngring av tall i södra Sverige
Läs merIntegrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström
Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad
Läs merKlimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun
Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun Bakgrund Inom ramen för klimatanpassningsprojektet Clim-ATIC har vi genom ett antal träffar tillsammans med Lycksele kommun, privata skogsägare,
Läs merFrämmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige
Tysklönn Hybridlärk Douglasgran Hybridlärk Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige Jättepoppel Sanna Black-Samuelsson Rödek Sitkagran Kustgran Innehåll Främmande trädslag engagerar och
Läs merÄBIN Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6. Beställare: Skogsbruket. Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen
ÄBIN 2013 Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6 Beställare: Skogsbruket Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen 2013-08-23 ÄBIN är en objektiv stickprovsmetod ÄBINområde Km-ruta Bestånd Provyta ÄFO 100
Läs merFrågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019
2019-04-17 Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019 Sommaren 2018 var extremt torr och varm. Det skapade en situation med torkstressade granar, och omfattande granbarkborreangrepp.
Läs merAsp - vacker & värdefull
Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande
Läs merBiobränsle från skogen bra eller dåligt?
Biobränsle från skogen bra eller dåligt? C ecilia Akselsson Inst. för Naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Kan vi öka uttaget av skogsbränsle utan negativa effekter för miljön? Biodiversitet
Läs merSCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10
SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite
Läs merTall i contortamiljö Hur klarar svensk tall kraftig exponering av contortans skadegörare?
Tall i contortamiljö Hur klarar svensk tall kraftig exponering av contortans skadegörare? och hur klarar tall Mountain Pine Beetle? Anders Fries Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU,
Läs merProduktionshöjande åtgärder
Produktionshöjande åtgärder Vad finns i verktygslådan? Undvika skador Föryngring Trädslagsval Förädlat material Konventionell gödsling Dikning/dikesrensning Röjning Gallring Slutavverkningstidpunkt Årlig
Läs merNaturhänsyn vid avverkningsuppdrag
Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske
Läs merSkog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring
Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens
Läs mer3. Norra Täby. 3. Norra Täby. Skala 1:17000
3. Norra Täby Skala 1:75000 1 2 3 4 5 6 7 11 12 13 8 9 10 14 15 Skala 1:17000 148 Norra Täby, Hagby 15 16 Norra Täby, Vågsjö Skala 1:20000 10 17 18 Skala 1:20000 149 1. Runslingans naturpark Runslingan
Läs merBeskrivning av uppdrag, inklusive foton
Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Den vegetation som ska avverkas/röjas består av sly, buskar och yngre träd, samt några äldre och grövre träd. Allt ska transporteras bort till angiven upplags plats
Läs merOkulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009
Okulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009 Svartsjö Trädkonsult cathrine.bernard@telia.com 0704-90 52 81 Svartsjö Trädkonsult Runby Gårdar augusti 2009 1 Uppdrag På uppdrag av Jacksons Trädvård
Läs merRisker för svampsjukdomar i teori och praktik
Risker för svampsjukdomar i teori och praktik Pia Barklund Institutionen för Skoglig Mykologi och Patologi Pia.Barklund@mykopat.slu.se www skogsskada.slu.se Främmande trädslag möjlighet eller hot 6 7 oktober
Läs merEffekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag?
Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag? Per Erik Karlsson IVL Svenska Miljöinstitutet/ Inst. f. Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet. Forskningen som redovisas
Läs merSkogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Läs merÖkade risker för skador på skog och åtgärder för att minska riskerna
RAPPORT 9 2012 Ökade risker för skador på skog och åtgärder för att minska riskerna Hans Samuelsson, Hillevi Eriksson, Gunnar Isacsson Skogsstyrelsen oktober 2012 Författare Hans Samuelsson Hillevi Eriksson
Läs merNaturvärdesinventering Vårgårda Hallaberget
NATURCENTRUM AB Naturvärdesinventering Vårgårda Hallaberget 2019-04-23 Naturcentrum nr 1893 Uppdragsgivare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg Uppdragsgivarens kontaktperson Henrik
Läs merKvalitet från planta till planka
Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med
Läs merJordbruksdepartementet Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag.
Jordbruksdepartementet 2010-08-11 REMISSYTTRANDE Jo2010/3670 Regler om användning av främmande trädslag Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag. Allmänna synpunkter
Läs merFuture Forests: Forskning, Fakta, Fantasi
Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi Urban Nilsson Sydsvensk skogsvetenskap Alnarp Future forests Biodiversitet Idéer, värderingar och intressen Mark och vatten Samverkan och konflikt I framtidens
Läs merBilaga 8. Ökade risker för nya skadegörare på skog och åtgärder för att minska riskerna
Bilaga 8 Ökade risker för nya skadegörare på skog och åtgärder för att minska riskerna Författare: Hans Samuelsson, Hillevi Eriksson och Gunnar Isacsson Skogsstyrelsen Vässa växtskyddet för framtidens
Läs merSkogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823
Läs merGrönområdesplan över Oxhalsö 2:26 m.fl. fastigheter, Blidö församling, Norrtälje kommun.
RAPPORT 1(6) Datum 2014-02-27 Diarienr Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 186 30 Vallentuna stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-514 514 62, fax 08-511752 85 Grönområdesplan över Oxhalsö
Läs merLöv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum
Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Olof Widenfalk Fotografier: Lina Widenfalk (Greensway) Upplägg Historik löv i skogen Lövinblandning - Fördelar och naturvårdsnytta Lövet i landskapet
Läs merAction A3 Inventering gamla träd och sammanställning av befintligt underlag i Kalmars län
Action A3 Inventering gamla träd och sammanställning av befintligt underlag i Kalmars län NR DIAMETER TRADSLAG TRADSTAT OMGIVNING ATGBEHOV KARAKTAR1 KARAKTAR2 KOMM DATUM OMRADE 1 56 Ek Levande Betesmark
Läs merKvalitet från planta till planka
beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet
Läs mer4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000
4. Östra Täby 1 2 3 4 9 5 6 10 11 8 12 7 13 Skala 1:18000 177 4. Östra Täby 1. Jaktvillans naturpark Arninge Kundvägen = Fornlämningsområde Skala 1:2000 = Fornminnesobjekt =Kulturlämning 178 1. Jaktvillans
Läs merNaturhänsyn vid grothantering
Naturhänsyn vid grothantering Vad är grot? Grot är en förkortning av grenar, ris och toppar. Grot samlas i högar, skotas, flisas eller krossas och används sedan till biobränsle under handelsnamnet skogsflis.
Läs merMiljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål
Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål Bränsleprogrammet Hållbarhet Johnny de Jong Cecilia Akselsson, Gustaf Egnell, Stefan Löfgren, Bengt
Läs merHur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?
Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Resultatet av en snabb inventering 2008 av trädklädda betesmarker som åtgärdats under och efter införandet av den s k 50-trädsregeln Leif
Läs merImplementering av vindskademodellen enligt Lagergren et al. i Heureka
Implementering av vindskademodellen enligt Lagergren et al. i Heureka Översiktlig beskrivning av beräkningsgång Nedan beskrivs hur stormskada beräknas för enskilda träd på provytan. Här följer en översiktlig
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0
Läs merÄlgbetesinventering (ÄBIN) 2015
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Kartan visar områdets avgränsning samt det slumpmässiga stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning
Läs merMöjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år
Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling
Läs merSkogsskötsel och svampskador en översikt
Skogsskötsel och svampskador en översikt Av Jan Stenlid Skogen är utsatt för en rad olika svampsjukdomar vilka tillsammans ger förluster på mer än en miljard kronor årligen hos skogsägarna i Sverige. De
Läs merSKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11
SKOGSBRUKSPLAN Flasbjörke 11 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 2 0,0 0,1 7 20 0 1 71 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,0
Läs merSCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie
SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2016-06-01 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt
Läs merSkogsbruksplan. Blekinge län
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län LERYD :8 Ronneby Ronneby Blekinge län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 208-07-03 208-07-03-2028-07-03 208-07-03 Sammanställning
Läs merVarför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU
Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5)
Läs merSkogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson
Läs merÖkat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?
Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Föredrag vid seminariet Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat och energiarbete, Piteå, 12 nov 2013, anordnat av Sveaskog och Biofuel Region
Läs merSkogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm
Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.
Läs merAskåterföring till skog några erfarenheter från Sverige
Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Oslo 2012-03-16 Ulf Sikström, Skogforsk Allt vanligare syner i skogen Av skördad m 3 s: 90 % slutavv. 10 % gallring GROT-skörd: Ca 70000 ha (Bedömning
Läs merÖversiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3
Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig
Läs merSamråd om skogsbruksåtgärder
SAMRÅD 1(3) Datum 2015-03-05 Ärendenr A 67163-2014 Hallands distrikt Anders Hejnebo Ryttarevägen 8, 30262 HALMSTAD anders.hejnebo@skogsstyrelsen.se Tfn 035-136835 Er referens MAST00191878_1_1_T orpa Fastighet
Läs merRubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg
Riksskogstaxeringen Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg Beskrivning av data TaxWebb Analysverktyg - Beskrivning av data Utgivningsår: 2015, Umeå Utgivare: Riksskogstaxeringen,
Läs merÄlgbetesinventering (ÄBIN) 2015
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Län: ÄFO: Områdets areal, (ha) 145300 Värmland Bergslagskanalen Inventeringen av detta område koordineras av Skogforsk med finansiering av skogsbruket. Skogsstyrelsen står
Läs merGranbarkborren scenario - bekämpning. Hussborg Gunnar Isacsson
Granbarkborren scenario - bekämpning Hussborg 2014-09-23 Gunnar Isacsson Innehåll Gissningar om framtiden Bekämpningsåtgärder Förebyggande åtgärder Övervakning gbb 2014, norra bekämpningsområdet Hemsö
Läs merAngående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk
Stockholm den 18 maj 2017 Ärendenummer Dnr 2014/2973 Skogsstyrelsen Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk Sveaskog anser att det skogliga dialogarbetet runt målbilder är viktigt
Läs merFastighet: BOARP 1:4 med flera Skifte nr: 1 Mjölberget
sid 1 / totalt Trädslag Medeldia Staantal Fastighet: BOARP 1:4 ed flera Skifte : 1 Mjölberget 1 G1 2.1 G28 frisk Gallring 3 25 145 H 25 180 386 eller Ingen åtgärd BESKRIVNING Kuperat Gallrat. 2 G1 0.9
Läs merGROT är ett biobränsle
GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,
Läs merContortan i SCAs skogsbruk
Contortan i SCAs skogsbruk Varför? Hur? - Resultat? Umeå 13/2 2009 Per Persson 2009-02-18 Varför nya trädslag? Få svenska alternativ Bättre bör finnas? jfr jordbruket! Önskvärda egenskaper God härdighet
Läs merSnytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:
Snytbaggen - åtgärder i Norrland Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: www.snytbagge.se Snytbaggeskador i Norrland Skador av snytbagge på barrträdsplantor betraktas allmänt som
Läs merFrämmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef
Främmande trädslag på Sveaskog Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef Sveaskogs markinnehav Finns i hela Sverige 3,3 milj. ha produktiv skogsmark 20% naturvård All vår skog är FSCcertifierad Trädslagsfördelning
Läs merIntroduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL TRÄDLIV AB
Introduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL Innehåll Trädvård bakgrund & historisk översikt Trädens behov och livscykel Trädhälsa och sjukdom Skötsel och skydd Trädet behöver Energi vatten ljus
Läs merSkogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson
Läs merÄlgbetesinventering (ÄBIN) 2015
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 HÄR SKA KARTA IN SOM BESKÄRS TILL LÄMPLIG STORLEK. Kartan visar ÄFO i länet samt det slumpmässiga stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta
Läs merSkogliga åtgärder vintern 2011/2012
INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att
Läs merRiktad skogsskadeinventering av törskaterost 2008
Institutionen för skoglig resurshushållning 2009-01-30 Sören Wulff Per Hansson Riktad skogsskadeinventering av törskaterost 2008 Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) genomförde för andra året i rad en riktad
Läs merCLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast
Läs merStorskogsbrukets sektorsansvar
Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 134,7 1,4 10 1 % 89 1 7 1 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,5 2 Övrig areal 0,7 0 Summa landareal
Läs merProjekt: 2.3 Rekreation Innehåll Allmänt om modellen... 1 Modellens resultat... 2 Variabler... 2 Funktion... 3 Implementering... 4
Rekreationsindex-bestånd Torgny Lind SLU, Umeå 2007-08-31 Version: 0.5 5 sidor Rekreationsindex-bestånd Projekt: 2.3 Rekreation Innehåll Allmänt om modellen... 1 Modellens resultat... 2 Variabler... 2
Läs merOm Skogsbruksplanen kommentar 2015
Om Skogsbruksplanen kommentar 2015 Inklassningarna: NO Naturvårdsmål Orört I avdelningar med höga naturvärden där fri utveckling är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 11,5 55 Myr/kärr/mosse 0,0
Läs merSkogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening
www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande
Läs merFörsurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige
Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige jämförelse med sur deposition Baserat på följande artikel: kl Johan Iwald, Stefan Löfgren, Johan Stendahl, Erik Karltun. Acidifying effect
Läs merSkogsbruksplan. Jönköpings län
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län STENBRO 1:2 Hässleby-Kråkshult Eksjö Jönköpings län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. -07-31 -07-31 - 20-07-31-07-31 Sammanställning
Läs merIntroduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL TRÄDLIV AB
Introduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL Innehåll Trädvård bakgrund & historisk översikt Trädens behov och livscykel Trädhälsa och sjukdom Skötsel och skydd Trädet behöver Energi vatten ljus
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar Produktiv skogsmark 165,3 83 Myr/kärr/mosse 16,7 8 Berg/Hällmark 9,9 5 Inäga/åker 6,6 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,6
Läs merEffekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Läs merFriställning av skyddsvärda träd 2017
Naturcentrum / Naturvård Rapport 2017-11-29 Friställning av skyddsvärda träd 2017 Redovisning av utförda åtgärder Mikael Lindén Naturvård & reservatsförvaltning Naturcentrum Telefon (direkt): 0852302520
Läs merTrygga din skogs framtid. Återväxt/plantering
Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering När skogen avverkas ska den ersättas med ny. Vid föryngringen lägger du grunden till det nya beståndet. Du har då stora möjligheter att forma skogen och skapa
Läs merSkogsbruksplan. Släthult 1:26 Misterhult Oskarshamn Kalmar län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress. Oskarshamns kommun BOX 706 OSKARSHAMN
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Släthult 1:26 Misterhult Oskarshamn Kalmar län Ägare Adress Oskarshamns kommun BOX 706 OSKARSHAMN Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-8 2014-2023
Läs mer