PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP
|
|
- Marianne Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Detektion och kartering av insektsskador i skog med satellitdata. PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP
2 Disposition Generellt (kort) om fjärranalys av vegetation Presentation av 5 studier av insektsskador i skog vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet.
3 Vad ser man i satellitdata? Ortofoto 2010 SPOT 10m pixel 2008 MODIS 250m pixel 2008
4 . men hur ofta ser man det? MODIS 250m pixel dag MODIS 8-dagars och simulerad SPOT 26-dagars tidsserier MODIS 8-dagars simulerad SPOT ndvi SPOT 10m pixel månad dagars period
5 . men hur ofta ser man det? MODIS 250m pixel dag MODIS 8-dagars och simulerad SPOT 26-dagars tidsserier MODIS 8-dagars simulerad SPOT ndvi SPOT 10m pixel månad dagars period
6 Spektrala egenskaper för vegetation
7 Spektrala egenskaper vegetation, jord Baserad på:
8 Övervaka vegetation med satellitdata - Spektrala band MODIS: Rött - (0,62 0,67 μm) Nära infrarött (NIR) (0,84 0,88 μm)
9 Övervaka vegetation med satellitdata - Vegetationsindex Normalized Difference Vegetation Index Baseras på reflektansen i nära infraröd (NIR) och röda våglängdsbanden NDVI = (NIR-röd)/(NIR+röd) (Rouse et al., 1973; Tucker, 1979)
10 Förändringsanalys - jämföra bilder från olika tidpunkter Stormen Gudrun Spot 2004 Spot 2005
11 Förändringsanalys - jämföra bilder från olika tidpunkter Skillnad i NDVI Stormen Gudrun Spot 2005
12 Tidsserieanalys - hitta avvikelser från det normala
13 Studie I - södra Skåne Gransköldlus, Physokermes inopinatus Olsson, P-O., Jönsson, A. M., Eklundh, L., A new invasive insect in Sweden - Physokermes inopinatus: Tracing forest damage with satellite based remote sensing. Forest Ecology and Management.
14 Studie I: - Gransköldlus och sotsvamp Foto: Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
15 Studie I: - skador i ortofoto Angripet granbestånd Kommunerna i Skåne Utvärderingsdata: Ortofoton tagna I början av juni 2010.
16 Gransköldlus Physokermes inopinatus - SPOT 10 m. pixel storlek (080726) Lantmäteriet - Saccess
17 Gransköldlus Physokermes inopinatus - SPOT 10 m. pixel storlek (080726) Frisk granskog (080726) Skadad granskog (100602) Lantmäteriet - Saccess
18 Gransköldlus Physokermes inopinatus - metod och resultat Förändring I GNDVI (NDVI med grönt istället för rött våglängdsband) användes för att identifiera skadade pixlar. Lantmäteriets markanvändningskarta användes för att identifiera barrskog, och klassning baserad på SPOT data gjordes för att ta fram en karta över granskogen. 78% av skadorna upptäcktes med en överklassning på 46%.
19 Gransköldlus Physokermes inopinatus - MODIS 250 m. pixel storlek Data smoothing with the TIMESAT package Lantmäteriet - Saccess
20 Gransköldlus Physokermes inopinatus - tidig upptäckt av skada
21 Studie II Åsnes, NO Oslo Barrstekel, Neodiprion sertifer Eklundh, L., Johansson, T., Solberg, S., Mapping insect defoliation in Scots pine with MODIS timeseries data Remote Sensing of Environment.
22 Studie II: - MODIS data MOD13Q1: MODIS Produkt som ger NDVI i 16-dagars perioder där värdet är det bästa under perioden. 250 m. pixelstorlek
23 Studie II: - Effekt av angrepp normalt år År med insektsangrepp Data smoothing with the TIMESAT package
24 Studie II: - Skadekartor över Åsnes Utvärderingsdata: LIDAR data insamlad före och efter angreppen. Bästa metoden identifierar 80% av pixlarna med angrepp. Graden av angrepp svårt att bedömma med MODIS data Markanvändningskarta viktig för att identifiera tallskog.
25 Studie III Östra Finland Barrstekel, Neodiprion sertifer, Diprion pini D. Pini angrepp sedan 2002 I östra delen (Palokangas). N. Sertifer angrepp sedan 2009 I västra delen (Outokumpu). Google Earth
26 Studie III: (pågående) - Vad är normalt 1 MOD13Q1 16-day NDVI Plot 3 1 MOD13Q1 16-day NDVI Plot 17 NDVI 0.9 Remaining foliage Seasonal max NDVI ndvi 0.7 ndvi NDVI Remaining foliage Seasonal max NDVI Remaining foliage = 100% - barrförlust (%) Seasonal max = säsongsmax beräknat med TIMESAT
27 Studie IV Abisko Björkmätare, Epirrita autumnata, Operophtera brumata. Lars Eklundh, Margareta Hellström Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet.
28 Studie IV: - Varningssystem För generalla skador Använder MODIS 8-dagars data med 250 m. pixel storlek Baseras på avvikelser från en normal årscykel Testat på björkmätare i Abisko Abisko 2004
29 Studie IV: - Normal variation Normal variation
30 Studie IV: - Detektion av skada
31 Studie IV: - Skador i Abisko 2004 juni / juli 2003 juni / juli 2004
32 Studie V Abisko Björkmätare, Epirrita autumnata, Operophtera brumata. Kristian Morin, masteruppsats Handledare: Lars Eklundh, Perola Olsson
33 Skalerat NDVI Studie V: - MODIS 16-dagars NDVI Data smoothing with the TIMESAT package
34 Studie V: - z-värde för att identifiera skada Z = χ μ σ χ = maximum NDVI 2012 μ = mean NDVI value for the years 2001, 2002, 2003 and 2009 σ = standard deviation for the years 2001, 2002, 2003 and 2009 Skalerat NDVI
35 Studie V: - Skadekarta baserad på z-värden
36 Går det övervaka skogsskador över stora områden (länder) med en generell metod? Med anpassade metoder går det att upptäcka insektsskador med hög noggrannhet när åren utan skador är relativt jämna. Problem med mer generell metod: Vad är normalt (Speciellt i områden med stor variation mellan åren). Skador som är mindre tydliga. Markanvändningskartor viktigt att avgränsa aktuella områden
37 TACK!!
Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata
Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Lars Eklundh Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemanalys Lågupplösande satellitdata NOAA AVHRR: dagliga data 1-5 km 5 våglängsband 1982
Tidsserieanalys av vegetation med Sentinel 2
Tidsserieanalys av vegetation med Sentinel 2 Lars Eklundh Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap Fjärranalysdagarna, 21 22 oktober, 2015, Stockholm Innehåll Vegetationsstudier med satellit
Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data
Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data Heather Reese Avdelning för skoglig fjärranalys Institutionen för skoglig resurshushållning Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Umeå Rymdstyrelsens
Här finns en kort beskrivning av CropSAT
Här finns en kort beskrivning av CropSAT 1 Målet med det här dokumentet är att ge en introduktion till konceptet med att använda satellitbilder för att undersöka växande grödors status. Användare av CropSAT
Laboration 5: Introduktion till digital fjärranalys & olika sensorer
Laboration 5: Introduktion till digital fjärranalys & olika sensorer För program: IDRISI Selva Syfte Syftet med denna övning är att ge en kort introduktion till fjärranalys med hjälp av programmet IDRISI,
Fjärranalys av skador på al utmed vattendrag och sjöar i södra Sverige. Ulf Bjelke, ArtDatabanken, SLU. Camilla Jönsson, Metria
Fjärranalys av skador på al utmed vattendrag och sjöar i södra Sverige Ulf Bjelke, ArtDatabanken, SLU Camilla Jönsson, Metria BAKGRUND Under 2000-talet har bestånd av skadade och döda alar rapporterats
Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra
Introduktion till Fjärranalys
Introduktion till Fjärranalys Lars Eklundh Inst. för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap EXTA50: Samhällsmätning Litteratur: Harrie, Geografisk informationsbehandling: kap. 5.4, 5.5, denna presentation,
Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Foto: Anna Marntell, Skogsstyrelsen Klimatförändringar och transport via världshandeln ger Fler möjligheter för främmande arter att nå Sverige.
Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata. Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna 2009-03- 10
Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna 2009-03- 10 1 Blockdatabasen En geografisk databas över Sveriges jordbruksmark Ägs och förvaltas
3 D data från optiska satelliter - Skogliga tillämpningar
3 D data från optiska satelliter - Skogliga tillämpningar Håkan Olsson, Henrik Persson, Jörgen Wallerman, Jonas Bohlin, Heather Reese, Michael Gillichinsky, Johan Fransson SLU Bakgrund Skattningar av trädbiomassa
Introduktion till Fjärranalys
Introduktion till Fjärranalys Lars Eklundh Inst. för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap EXTA50: Samhällsmätning Litteratur: Harrie, Geografisk informationsbehandling: kap. 5.4, 5.5, denna presentation,
Skogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning
Skogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning Lars Björk Enheten för Geografisk information Skogsstyrelsen, Umeå 1 Övergripande mål Datadelning mellan myndigheter Skogsstyrelsen ska årligen
Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet
Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Ben Smith med bidrag av Wenxin Zhang och Paul Miller Inst för naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Klimatmodeller är fortfarande
MAGASINBESTÄMNING OCH TILLRINNINGSBERÄKNING
MAGASINBESTÄMNING OCH TILLRINNINGSBERÄKNING Utvärdering av möjligheter med laserskanningen från beredskapsplaneringsprojekten, ny nationell höjddata (NNH) och satellitbilder Duncan McConnachie Magasinbestämning
Introduktion till Fjärranalys
Introduktion till Fjärranalys Lars Eklundh Inst. för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap EXTA50: Samhällsmätning Litteratur: Harrie, Geografisk informationsbehandling: kap. 5.4, 5.5, denna presentation,
Fjärranalys av skogsskador efter stormen Gudrun
Fjärranalys av skogsskador efter stormen Gudrun Skogens återhämtning efter den värsta stormen i modern tid Remote sensing of forest damage after the storm Gudrun The recovery of the forest since the worst
Vad kan fjärranalystekniken bidra med?
Vad kan fjärranalystekniken bidra med? Håkan Olsson Institutionen för skoglig resurshushållning Avdelningen för skoglig fjärranalys e-post: hakan.olsson@slu.se Från rymden till marken via flyg och UAV
Vallslåtter. årets viktigaste dag. Olika skördeintäkt samma netto agra vått. Bevattna och säkra din skörd. Stråförkortat går.
Vallslåtter årets viktigaste dag KUNSKAP FRÅN HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS HIR-RÅDGIVARE V V GRANSKAD 3. 2 0 16 MAJ Olika skördeintäkt samma netto agra vått Bevattna och säkra din skörd Stråförkortat går nu
Introduktion till Fjärranalys
Introduktion till Fjärranalys Lars Eklundh Inst. för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap EXTA50: Samhällsmätning Litteratur: Harrie, Geografisk informationsbehandling: kap. 5.4, 5.5, denna presentation,
Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus
Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder
Hur ser skogsnäringen på ökande mängder av satellitdata? Erik Willén
Hur ser skogsnäringen på ökande mängder av satellitdata? Erik Willén Skogforsk skall tillföra svenskt skogsbruk tillämpbara kunskaper, tjänster och produkter som bidrar till ett lönsamt, hållbart bruk
Introduktion till fotogrammetrin
Introduktion till fotogrammetrin Lars Harrie, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskaper Flera bilder är framtagna av Mikael Johansson, Lantmäteriet Disposition 1)Introduktion 2)Tillämpningar
ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov
ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov Cecilia Johansson and Eirik Malnes Fjärranalysdagarna, 10-11 mars 2009 Projektet ISIS2 Ökad kunskap om snö genom att kombinera
Delaktivitet 3d: Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling
Delaktivitet 3d: Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling Lena Engström, Kristin Piikki, Mats Söderström och Bo Stenberg. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Inst. för Mark
Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen
Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre
En undersökning av samband mellan förändringar i fenologi och temperatur med hjälp av GIMMS datasetet och klimatdata från SMHI
Seminarieuppsatser nr 161 En undersökning av samband mellan förändringar i fenologi och temperatur 1982-2005 med hjälp av GIMMS datasetet och klimatdata från SMHI Carl Bergman 2009 Centrum för Geobiosfärsvetenskap
Service Contract No. 3601/B2007.EEA.52942. Presentation vid Fjärranalysseminariet 2009 Erik Willén Metria
Service Contract No. 3601/B2007.EEA.52942 Presentation vid Fjärranalysseminariet 2009 Erik Willén Metria Global Monitoring for Environment and Security Services In-situ systems GMES Space systems Data
Vilka fågelarter förekommer här?
Vilka fågelarter förekommer här? Hur vet vi var arterna finns? Kan habitatmodellering vara ett redskap? Christer Johansson SOF-Birdlife Bilder (där inte annat anges): Lasse Olsson www.birding.se ? Tjäderförekomst
Torbjörn Westin, Spacemetric AB Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB
Torbjörn Westin, Spacemetric AB Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB Introduktion Korta företagspresentationer Motiv och bakgrund Bilder, ljusberoende Frikoppla laserdata från bilder Metod Laserdata,
Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU
Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5)
Introduktion till fotogrammetrin
Introduktion till fotogrammetrin Lars Harrie, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskaper Flera bilder är framtagna av Mikael Johansson, Lantmäteriet Disposition 1)Introduktion 2)Tillämpningar
CropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig
CropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig CropSat.se Resultatet av ett SLF projekt i samarbete mellan SLU Skara, Mats Söderström Lantmännen,
Rapport 5 2015. Satellitbildskartering av lämnad miljöhänsyn i skogsbruket en landskapsansats
Rapport 5 2015 Satellitbildskartering av lämnad miljöhänsyn i skogsbruket en landskapsansats Andreas Eriksson, Tomas Eriksson, Camilla Jönsson, Anders Persson, Torbjörn Rost Skogsstyrelsen, April 2015
På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS
132 Mats Söderström På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS Jordbrukets miljöpåverkan måste minska samtidigt som produktiviteten måste öka. Det är en svår ekvation att lösa. Nya
Laserskanning Nya möjligheter för skogsbruket. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing
Laserskanning Nya möjligheter för skogsbruket Regeringsuppdrag under 3 år Totalt ca 20 MSEK till Skogsstyrelsens förvaltningsanslag för utveckling av förbättrade skogliga skattningar från laserdata Medlen
Fjällbjörkmätarlarvers påverkan på fjällbjörkskog
Examensarbete INES nr 464 Fjällbjörkmätarlarvers påverkan på fjällbjörkskog En fjärranalysstudie om markvegetationsförhållanden i subalpin miljö Minou Melvin Moon 2018 Institutionen för Naturgeografi och
Fjärranalys för kartering av strandekosystem
Fjärranalys för kartering av strandekosystem Anna Koffman, Calluna & Sandra Wennberg, Metria Ny dynamisk reglering av Mälaren Mer vatten måste tappas för att skydda mot översvämning och för låga nivåer
Bevissäkring från rymden
Bevissäkring från rymden Instruktion för hur satellitbilder och fjärranalys kan användas i miljöbrottsutredningar som rör vattenverksamhet Analyser av satellitbilder kan bestämma tidsintervall för när
Växternas årscykel - hur förutsäger vi fram9den?
Växternas årscykel - hur förutsäger vi fram9den? Cecilia Olsson doktorand, Lunds universitet Handledare: Anna Maria Jönsson, Lars Eklundh och Ben Smith 2 (16) Innehåll Innehåll Fenologiprojektet EV träds
Kartering av skogsskador hos bok och ek i södra Sverige med hjälp av satellitdata
Seminarieuppsatser nr 122 Kartering av skogsskador hos bok och ek i södra Sverige med hjälp av satellitdata Anders Magnusson 2005 Centrum för Geobiosfärsvetenskap Naturgeografi och Ekosystemanalys Lunds
Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus
Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder
Grönområden grönytor och asfalt i tätort.
Grönområden grönytor och asfalt i tätort stefan.svanstrom@scb.se Indata Satellitdata, SPOT (Metria) Vägnät ur Vägdatabasen (Vägverket) Tätortsgräns samt buffer (SCB) Jordbruksblock (Jordbruksverket) Byggnadsregister
Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander
29-3-12 Barbro Johansson Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander 29-3-12 Barbro Johansson Bakgrund - frågeställning Vi brukar anta att: Användning
SLUs forskning om 3D fjärranalysdata för kartering och skattning av skog och fjällvegetation
SLUs forskning om 3D fjärranalysdata för kartering och skattning av skog och fjällvegetation Avdelning för skoglig fjärranalys Institutionen för skoglig resurshushållning Sveriges Lantbruksuniversitet
Grönytor i och omkring tätorter
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (15) Grönytor i och omkring tätorter 2010 MI0805 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...
SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet
SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten
Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk
Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk Cecilia Akselsson 1, Jörgen Olofsson 1 och Per Erik Karlsson 2 tillsammans med många andra CLEO-medarbetare 1 Naturgeografi och Ekosystemvetenskap,
Skogsbrandsdetektion i Sverige. Rickard Hansen. rickard.hansen@msb.se
Skogsbrandsdetektion i Sverige Rickard Hansen rickard.hansen@msb.se Syfte med studien Nuvarande situation i Sverige och de olika länen. Behovet i de olika länen. Befintliga och alternativa detektionsmetoder.
Laserskanning för bättre beslut i skogsbruket - nu eller i framtiden?
Laserskanning för bättre beslut i skogsbruket - nu eller i framtiden? Johan Holmgren SkogsGIS 9-10 april 2014 Foto: Lee Shand Laserskanner: TopEye, BLOM Vilken information kan vi få? http://commons.wikimedia.org/wiki/file:airborne_laser_scanning_discrete_echo_and_full_waveform_signal_comparison.svg
Satellite-based Crop Damage Estimation DNR 215/11
Satellite-based Crop Damage Estimation DNR 215/11 Rapport för Rymdstyrelsen november 2012 Satellite-based Crop Damage Estimation Nr: MS11/2253 Text: Michael Ledwith För mer information kontakta: Michael
Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter
Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Statistik från satellit Storstadsnatur Konferens om grönstruktur och landskap i Stockholmsregionen Tisdagen den 4 maj 2010 Marianne.Eriksson@scb.se
Förbättrad grönytekartering i urbana områden
Förbättrad grönytekartering i urbana områden Rapport för Rymdstyrelsen December 2013 FÖRBÄTTRAD GRÖNYTEKARTERING I URBANA OMRÅDEN Rymdstyrelsens DNR: 255/12 Metrias DNR: MS2012/3453 Text: Sara Wiman, Metria
Proteinprognos i maltkorn och höstvete
Proteinprognos i maltkorn och höstvete Thomas Börjesson, Agroväst, Sandra Wolters, SLU och Mats Söderström, SLU Bakgrund: Varför proteinprognoser? Proteinmålet missas ganska ofta: Ex. 2015, låga proteinhalter,
Samhällsmätning EXTA50, 9 hp
Samhällsmätning EXTA50, 9 hp Lars Harrie och Perola Olsson Naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Lars Ollvik och Sven Agardh Teknik och Samhälle, LTH Varför är geografisk information intressant
Fjärranalys för kommuner
Fjärranalys för kommuner Sara Wiman, Metria Kartdagarna och GIT-Mässan, 2012-03-28 Metria FA Stockholm (ca 25 pers) Vår expertis Spetskompetens inom: Fjärranalys Bildbearbetning (satellit och flygbilder)
Metodutveckling för datainsamling i NILS landskapsruta
Metodutveckling för datainsamling i NILS landskapsruta Skattningar med laserdata och optiska satellitbilder Nils Lindgren, Björn Nilsson, Anna Allard, Marianne Åkerholm, Pernilla Christensen och Håkan
DON vädermodeller och inomfältsvariationer. Baltiskt samarbete Thomas Börjesson Agroväst
DON vädermodeller och inomfältsvariationer. Baltiskt samarbete Thomas Börjesson Agroväst Agenda Vädermodeller för prediktion av DON. Inomfältsvariation DON i Västsverige. - Söderström och Börjesson, 2012,
Nationell skogliga skattningar från laserdata. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing
Nationell skogliga skattningar från laserdata Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing Disposition Inledning, 3 min (Svante Larsson, projektledare) Skogliga skattningar från laserdata,
Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus
Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa Mare Lõhmus Mare.lohmus.sundstrom@ki.se Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft? Dämpar buller? Sänker temperaturen och motverkar urbana
Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald. Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå
Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå Innehåll Allmänt om Riksskogstaxeringen Trender och
Jenny Andersson Examensarbeten i Naturgeografi nr 53 Populärvetenskaplig sammanfattning --------------------------------------------------------------------------- ----- Användning av globala sattellitdata
Uppskattning av maltkornskvalitet
Uppskattning av maltkornskvalitet Mats Söderström, SLU & Sweco mats.soderstrom@mark.slu.se Mats Söderström 1,3, Tomas Börjesson 2, CG. Pettersson 2, Knud Nissen 2, Olle Hagner 4 1 Swedish Univ. of Agric.
Frågor för klimatanpassning i skogsbruket
Frågor för klimatanpassning i skogsbruket Carina Keskitalo Professor i statsvetenskap, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, 901 87 Umeå. Tfn 090-786 50 80. Email Carina.Keskitalo@geography.umu.se
Snabb introduktion till Fjärranalys
Snabb introduktion till Fjärranalys Hernán De Angelis 3 maj 2015 Den här texten är en mycket kortfattad guide till fjärranalys. Syftet är att lägga grund till diskussioner under inlärningstillfälle och
Användning av satellitdata
R A P P O RT 4 1 9 9 8 Användning av satellitdata - hitta avverkad skog och uppskatta lövröjningbehov - Anders Persson och Hans Bank Skogsstyrelsen Användning av satellitdata - hitta avverkad skog och
Copernicus och Swea. Björn Lovén
Copernicus och Swea Björn Lovén Copernicus Europas ögon på jorden Europeiska kommissionen Jordobservationssatelliter och in situ sensorer Data kan skräddarsys efter användarens behov Tillhandahåller fri
Laserdata för miljöövervakning
Laserdata för miljöövervakning Håkan Olsson, SLU, Umeå, baserat på bidrag från: Johan Holmgren, Mats Nilsson, Heather Reese, Eva Lindberg, Mattias Nyström, Ann-Helen Granholm, Jonas Bohlin Karin Nordkvist,
Ny historisk databas om skog
Ny historisk databas om skog Anna-Lena Axelsson Institutionen för skoglig resurshushållning SLU, Umeå Lantmäteriet, I2011/0032. Riksskogstaxeringen Har pågått sedan 1923 Tillstånd, tillväxt och avverkning
BEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER. - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB
BEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB Bakgrund: landskap i olika nivåer Cell: minsta beståndsdelen i en kategorisk karta (raster),
Rapport 2006:59. Uppföljning av miljömål om lövskogsföryngring med hjälp av fjärranalys.
Rapport 2006:59 Uppföljning av miljömål om lövskogsföryngring med hjälp av fjärranalys www.o.lst.se Uppföljning av miljömål om lövskogsföryngring med hjälp av fjärranalys Rapport 2006:59 PRODUKTION Länsstyrelsen
Copernicus. -och nya satelliter och sensorer i Sentinelprogrammet
Copernicus -och nya satelliter och sensorer i Sentinelprogrammet Geografiska Informationsbyrån -tre grundare Sara Wiman Tobias Edman Greger Lindeberg www.geografiskainformationsbyran.se Geografiska Informationsbyrån
Innovationer för hållbar växtodling 3d. Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för precisionsodling
Innovationer för hållbar växtodling 3d. Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för precisionsodling Lena Engström, Kristin Piikki, Mats Söderström och Bo Stenberg. Sveriges lantbruksuniversitet
Fjärranalys för kulturmiljövården. Underlag för arbete med lägesbestämda fornlämningar
Underlag för arbete med lägesbestämda fornlämningar Underlag för arbete med lägesbestämda fornlämningar Metria har gjort denna rapport på uppdrag av Riksantikvarieämbetet 2014. Upphovsrätt enligt Creative
Distribution av Skogliga grunddata och anknytande produkter
Distribution av Skogliga grunddata och anknytande produkter Liselott Nilsson GIS-specialist Skogsstyrelsen Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing För nedladdning Skogliga grunddata
Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar
Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Stormar 2005 Stormen Gudrun ca 75 milj. m3sk 2007 Stormen Per ca 16 milj. m3sk 2008 Stormar ca 3 milj. m3sk
Nödrop från Expedition C3: skicka fler tekniker!
Nödrop från Expedition C3: skicka fler tekniker! Detta har hänt: Expeditionen lättade i maj 2008 efter noggranna förberedelser. Motstånd och faror lurade överallt, men vi litade på vårt trumfkort helautomatisk
Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl december, 2012.
FÖRSÄTTSBLAD Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskaper Institutionen för Teknik och Samhälle Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl. 8-13 21 december, 2012. Denna tentamen
jordbrukslandskap Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i
Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskap Jörg Brunet & Per-Ola Hedwall, SLU Alnarp Jessica Lindgren & Sara Cousins, Stockholms universitet Karin Hansen, IVL Stockholm Frågeställningar
Forest regeneration in Sweden
Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.
Från skyddade skogsområden till nätverk av skyddade områden
Från skyddade skogsområden till nätverk av skyddade områden Västerbottens exempel Peter Jonsson 2014-09-09 Mål Via objektiva metoder: -Hitta koncentrationer av värdekärnor -Göra preciseringar av befintliga
FMSF55: Matematisk statistik för C och M OH-bilder på föreläsning 5, a 2 e x2 /a 2, x > 0 där a antas vara 0.6.
Lunds tekniska högskola Matematikcentrum Matematisk statistik FMSF55: Matematisk statistik för C och M OH-bilder på föreläsning 5, 28-4-6 EXEMPEL (max och min): Ett instrument består av tre komponenter.
Fjärranalys från 1930 till idag. Håkan Olsson. Ljungbergsseminarium 2016-02-18. Årtalen är ungefärliga!
Fjärranalys från 1930 till idag Håkan Olsson Ljungbergsseminarium 2016-02-18 Årtalen är ungefärliga! Flygbilder Ca år: 1858 1915 1925 1930 1940 1950 1955 1962 1983 2005 2010 2015 Balongfotografering över
Analys av egen tidsserie
Analys av egen tidsserie Tidsserieanalys Farid Bonawiede Samer Haddad Michael Litton Alexandre Messo 9 december 25 3 25 Antal solfläckar 2 15 1 5 5 1 15 2 25 3 Månad Inledning Vi har valt att betrakta
Vad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD?
Vad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD? Alla tre är mått på hur bra anpassningen är och kan användas för att jämföra olika modeller. Den modell som har lägst MAPE, MAD och/eller MSD har bäst anpassning.
Bättre inventeringar av marina miljöer Kunskap för planering och förvaltning av kust och hav Johnny Berglund, Länsstyrelsen Västerbotten
Bättre inventeringar av marina miljöer Kunskap för planering och förvaltning av kust och hav Johnny Berglund, Länsstyrelsen Västerbotten Prövning av vattenverksamhet Prövning och och strandskydd tillsyn
RISK-EOS A EUROPEAN NATURAL DISASTER SERVICE. Fjärranalysseminarium Djurönäset 10 mars 2007
RISK-EOS A EUROPEAN NATURAL DISASTER SERVICE Fjärranalysseminarium Djurönäset 10 mars 2007 Innehåll 01 Överblick: GMES och GSE 02 Risk-EOS-tjänster 03 Risk-EOS Steg II Kristianstad 04 Utvärdering 05 Anvädarperspektiv
Projekt Insektsbekämpning 2011
PROJEKTPLAN 2011-01-01-2011-12-31 Projekt Insektsbekämpning 2011 Versionshantering Versionsnr Datum Ändring och orsak Ansvarig 1 8 mars Ny projektplan LGE 2 9 mars Justering i budget LGE 3 Projektägare
Hur skriva och granska uppsats?
Hur skriva och granska uppsats? Inst för Skogsekonomi Disposition Hur skriva uppsats? Disposition av uppsats Praktiska frågor Referenser Citat Käll- och litteraturlista Tabeller och diagram Språkbruk Skrivinstruktioner
PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket
Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket
1 Fredrik Gaustad: Arkeologien i Vefsnbygdene, Vefsn bygdebok bind III, 1977. 2 Helgeland historie bind 1, s. 227. 3 Leif Elsvatn: Samiske stedsnavn i Hattfjelldal. 4 Notat av Gunhild Granefjell,
10.20 3D-geoinformationsteknik: mer än att bara bygga och visualisera 3Dmodeller.
Program 09.00 Välkommen Kent Börjesson, ordförande i GISiDé 09.10 Flygburen laserskanning och flygfotografering 09.50 Fika Kombinerad laserskanning och flygfotografering är ett kraftfullt verktyg för att
Metod för kartläggning av skyddszoner
Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas
genom en kombination av satellitdata och N-sensorer
CropSAT: kväverekommendationer och grödstatuskartering inom fält genom en kombination av satellitdata och N-sensorer Mats Söderström, Henrik Stadig, Knud Nissen och Kristin Piikki Institutionen för mark
Betrakta kopparutbytet från malm från en viss gruva. För att kontrollera detta tar man ut n =16 prover och mäter kopparhalten i dessa.
Betrakta kopparutbytet från malm från en viss gruva. Anta att budgeten för utbytet är beräknad på att kopparhalten ligger på 70 %. För att kontrollera detta tar man ut n =16 prover och mäter kopparhalten
Fjärranalys. How do we discuss and catagorize remote sensing? the resolutions
Fjärranalys Remote Sensing Systems How do we discuss and catagorize remote sensing? the resolutions Spatial Resolution -- what size we can resolve Spectral Resolution -- what wavelengths do we use Radiometric
Kartering av förbuskning på Öland med satellitdata
Kartering av förbuskning på Öland med satellitdata Rapport för Rymdstyrelsen, Naturvårdsverket och LIFE-Nature Eva Ahlcrona, Conny Jacobson och Thomas Johansson September 2003 M E T R I A INGÅR I LANTMÄTERIET
Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner
Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på
Rapeseed Biodiesel and Climate Change Mitigation in the EU
Seminar series nr 151 Rapeseed Biodiesel and Climate Change Mitigation in the EU Bjarne Munk Lyshede 2008 Geobiosphere Science Centre Physical Geography and Ecosystems Analysis Lund University Sölvegatan