Introduktion till Fjärranalys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Introduktion till Fjärranalys"

Transkript

1 Introduktion till Fjärranalys Lars Eklundh Inst. för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap EXTA50: Samhällsmätning Litteratur: Harrie, Geografisk informationsbehandling: kap. 5.4, 5.5, denna presentation, samt övningen.

2 Fjärranalys, jordobservation och fotogrammetri Fjärranalys: All insamling av data på avstånd, t.ex. - Flygbilder - Satellitdata - Radar och Lidar (laser) både markbaserad och från luften Jordobservation: fjärranalys av jordytan Fotogrammetri: användning av stereografiska fjärranalysdata för skapande av höjddata m.m.

3 Copernicus Europas nya program för jordobservation Environmental information is of crucial importance. It helps to understand how our planet and its climate are changing, the role played by human activities in these changes and how these will influence our daily lives. eu Cost during 1998 to 2020 is estimated to be 8.4 billion Euros

4 Varför använda fjärranalys? Täcker stor yta. Många karteringar omöjliga att utföra utan fjärranalys enbart p.g.a. att det tar för lång tid med fältbaserade metoder Ger överblick: vissa mönster, m.m. kan bara ses från ovan, t.ex. arkeologi, geologiska strukturer, landformer, m.m. Ger bild av förändring och dynamik Ger möjlighet till aktualitet

5 Användning av fjärranalys (exempel) Rita kartor ekonomiska, topografiska, orienteringskartor (vägar, byggnader, markanvändning, terräng) Skogsbruk skogsgränser, inför avverkningar (höjd, täthet), skogsvägar, kalhyggen, upprätta skogsbruksplaner, hälsotillstånd Samhällsplanering planering av städer, utbyggnadsområden, grönområden, naturreservat, byggnadsmodeller Geologi jordarter, landformationer, terrängtyper Ekologiska studier kartering av vegetationstyper, vegetationsförändringar, ädellövskog, våtmarker Väder prognoser, klimateffekter Militärt spaning, kartering av framkomlighet Forskning globala förändringar, klimat, vegetation, hav, is, atmosfär, miljöförstöring, u-landsfrågor, etc.

6 Flygbilder Svartvit bild pankromatisk hög geometrisk upplösning bra för mätning Färgbild multispektral lägre geometrisk upplösning bra för tolkning av markegenskaper ofta IR-bilder bra för vegetation

7 Flygstråk med överlappande bilder Tolkning av bilder i 3D stereo Mätning av höjder av objekt Höjdmodeller Ortofoton Image:

8 Bildegenskaper tolkning data (bilder) information (karta) Bildegenskaper definieras av geometrisk upplösning - pixelstorlek spektral upplösning - antal våglängdsband tidsupplösning - hur ofta bilderna kan tas radiometrisk upplösning - hur känslig en sensor är atmosfären - moln, dis, m.m. m.m.

9 Clemenstorget, Lund bild:

10 Clemenstorget, Lund

11 Inzoomning

12 Inzoomning

13 Inzoomning 25 cm 25 cm

14 Ales stenar

15 Kontrastskillnader ger ökad upplösning

16 Olika texturer

17 Ortofoton foton i ortogonalprojektion

18 Satellitteknik skillnad mot flygbildsteknik Högre flyghöjd Lägre upplösning Längre väg genom atmosfären störningar Annan geometri (ej centralprojektion, jordkurvatur påverkar) Elektronisk mätning med kalibrerad radiometer möjligt mäta fysikaliska storheter (radians, reflektans, strålningstemperatur) Multispektral registrering smalare och fler våglängdsband Fasta banor eller positioner Regelbunden återkomst Bättre tillgång till tidsserier

19 Olika rumslig och temporal skala m m m år månad dag Litet område Stort

20 Satellitbanor Fjärranalyssatelliter går i Geostationära eller nära-polära banor GNSS (t.ex. GPS) -satelliter: banhöjd ca km Harrie, L. (red.), 2013, Geografisk informationsbehandling, kap. 5

21 Geostationära satelliter Roterar med samma vinkelhastighet som jorden, dvs. de befinner sig alltid över över samma punkt på jordytan (ekvatorn) Befinner sig ca km över jordytan Framför allt meteorologiska Satelliterna kan se mycket stort område (nästan halva jorden) Täta registreringar i tiden (15-30 min) Meteosat visible and infrared imager. VIS: , SWIR: IR:

22 Meteosat 3 km upplösning 12 våglängdsband Meteosat-8 09 May 2003, 1215 UTC

23 Sahara: moln och stoftstorm Meteosat 3 March 2004

24 Solsynkron nära-polär satellitbana Harrie, L. (red.), 2013, Geografisk informationsbehandling, kap. 5

25 Nära-polära satelliter Går i en NÄRA-POLÄR BANA runt jorden. Omloppstiden är ca 100 minuter. Banan är för det mesta SOLSYNKRON, dvs. banan bibehålles i en konstant position i förhållande till solen under satellitens rörelse. Detta innebär att satelliten alltid passerar vid SAMMA LOKALA TID på samma latitud. Flyger på ca KM höjd. Tittar på ett begränsat område Både meteorologiska och jordresurs-satelliter.

26 Vädersatelliten NOAA 1 km upplösning 5 våglängsband daglig återkomst

27 Havsis i Arktis 2005 jämfört med 1979

28 Landsat Första jordresurssatelliten 1972 idag Sensor TM/ETM/OLI 30 m upplösning 7-9 våglängdsband återkomsttid 16 dagar

29

30

31

32

33 Skogsavverkning Rondonia (Brasilien) ca 100 x 100 km Source: Källa: Google USGS / Google Earth

34 Skogsavverkning Rondonia (Brasilien) ca 100 x 100 km Source: Källa: Google USGS / Google Earth

35 Skogsavverkning Rondonia (Brasilien) ca 100 x 100 km Source: Källa: Google USGS / Google Earth

36 Skogsavverkning Rondonia (Brasilien) ca 100 x 100 km Source: Källa: Google USGS / Google Earth

37 Skogsavverkning Rondonia (Brasilien) ca 100 x 100 km Source: Källa: Google USGS / Google Earth

38 Källa: Google

39 Quickbird 0.6 m upplösning, 4 våglängdsband Bild: DigitalGlobe

40 GeoEye 0,5 m upplösning Port-au-Prince, Haiti efter jordbävningen 12/1, 2010 (magnitud 7) Källa: GeoEye

41 New Orleans augusti, 2005, kl Källa: Digitalglobe / Google

42 Typer av sensorer Aktiva sensorer har egen energikälla (laser, radar) Passiva sensorer utnyttjar solen som energikälla, man mäter reflekterad eller emitterad energi. Data registreras elektroniskt och lagras och distribueras i digitalt format. Bilder skapas som liknar rasterskikt. Dessa kan finnas i ett eller flera våglängdsband.

43 Laserskanning Pixelupplösning: cm Höjdupplösning: cm Källa: Nebel & Partner

44 SAR - Synthetic Aperture Radar Radar Oil slick, Skåne Tsunami damage - Nicobar island

45 Radar Mt. Vesuvio Messina strait

46 Elektromagnetiska spektrumet Synligt ljus är en liten del av det elektromagnetiska spektrumet. Kortare våglängder är t.ex gammastrålning, röntgenstrålning och UV-ljus. Längre våglänger är t.ex. nära-infraröd (NIR), termal-infraröd (TIR, värmestrålning), mikrovågsstrålning och radiovågor.

47 Solspektrum och atmosfärisk absorption (nm) Solen (5800 K) emitterar energi med maximum i det synliga området.

48 Atmosfäriska fönster

49 Elektromagnetisk strålning sprids mot markytan

50 Processer när energin interagerar med materia reflektion transmission absorption värme emission Förhållandet mellan dessa beror på materians egenskaper. Den reflekterade och emitterade energin kan registreras av satellitsensorn

51 Spektrala signaturer plotta reflektans mot våglängd

52 Bladreflektion i synligt och nära infrarött (NIR) ljus Reflektion (%) Våglängd (µm) blått grönt rött nära IR

53 Skillnad vanlig färgfilm mot IR-färgfilm Lillesand, Kiefer and Chipman

54 Botaniska trädgården, Lund Bild: Panoramio (

55 Botaniska trädgården skillnad RGB mot IR-färg

56 Dalby söderskog : RGB IR-färg

57 Sensorer flygkameror satellitsensorer Harrie, L. (red.), 2013, Geografisk informationsbehandling, kap. 5 CCD (charge coupled devices) GSD (ground sampled distance) = pixelstorlek på marken

58 Multispektral registrering Skapa FCC (false color composite) genom att kombinera olika våglängdsband NIR R Rött G Grönt B

59 Landsat ETM - våglängdsband Landsat TM Reflectance (%) Senescent leaves Yellowing Green leaves leaves visible NIR MIR Wavelength (micro meter)

60 Landsat 7 Enhanced Thematic Mapper (ETM) band R G B

61 Landsat ETM enskilda våglängdsband

62 Rött Nära infrarött

63 Landsat ETM FCC NIR Rött Grönt

64 Spectral reflectance Vegetationsindex Aritmetiska kombination av olika våglängder Enkel differens = R NIR - R red NDVI = (RHomogeneous vegetation NIR R red) / (R NIR + R red ) Soil LAI 1 LAI Red Near-IR Utnyttjar denna skillnad jord lite vegetation mycket vegetation Uttrycker vegetationens grönska och minskar effekt av störande bakgrund, atmosfär, m.m

65 Hur vi analyserar fjärranalysdata Bildtolkning / mätning av olika objekt. Kontrast och färgförstärkningar FCC Rumsliga bilder kantskärpning etc.

66 Hur vi analyserar fjärranalysdata, forts. Automatisk klassificering av multispektrala bilddata Övervakad klassificering: användaren tränar datorn med statistik från träningsytor Bildstatistik i n våglängdsband för varje klassd Jämför alla pixlar med träningsdata Multispektrala data Klassad bild

67 Hur vi analyserar fjärranalysdata forts. Oövervakad klassificering: Datorn delar in bilden i olika klasser användaren undersöker vad dessa motsvarar i verkligheten Multispektrala data klustring Tilldelning av klassattribut

68 Hur vi analyserar fjärranalysdata forts. Mätning av egenskaper Kräver omräkning av bilddata till fysikaliska storheter (radians) Kan bygga på fysikaliska eller empiriska relationer - Temperatur - Energibalans Vegetationens struktur (bladyta, trädtäthet, biomassa etc.) Vegetationsprocesser (fotosyntes, avdunstning etc.) Markfuktighet - Föroreningar - Atmosfärsegenskaper - m.m. Förändringsprocesser Multitemporala data Analys av fjärranalysdata i GIS

69 Havsytetemperatur NOAA Juli 1984

70 Atmosfäriskt Ozone ERS-2 GOME

71 Vattenånga Meteosat-7 20 Oct 98, 1200 UTC

72 Användning av satellitburen fjärranalys KARTERING för planering av utnyttjande av regionala och nationella resurser: markanvändning, skogsresurser UPPDATERING av topografisk kartinformation Regionala, nationella och internationella INVENTERINGAR av existerande resurser, och hur dessa förändras: berggrund, markanvändning, tropiska skogar, m.m. EU-ÖVERVAKNING av jordbrukssubventioner: Enbart i Sverige bönder! Stickprov, automatisk klassning av Landsat TM-data, jämförelse med kartor som bönderna har ritat.

73 Användning av satellitburen fjärranalys, forts METEOROLOGISK/OCEANOGRAFISK verksamhet: moln, vind, strömmar, havsis-övervakning, våghöjd, is, snö, m.m Kanske största operativa användningen av satellitdata! ÖVERVAKNING vid aktuella miljöproblem eller katastrofer: stormar, oljeutsläpp, översvämningar, torka/svält, bränder, gräshoppsangrepp, algblomning, m.m. MILJÖ OCH KLIMATFORSKNING: näringsläckage/vattenkvalitet, försurning/skogsdöd, ökenspridning och annan markförstöring, insektsangrepp, tropiska sjukdomar, klimatförändringar, kolbalansstudier, isförhållanden, glaciärer, m.m.

74 Hantering av stora datamängder Global kartering med högupplösande data (Landsat, SPOT HRV, Aster ) innebär processering av tusentals satellitscener alla med olika radiometri, atmosfärsförhållanden, geometri etc. Image: Metria

75 Vår forskning med satellitdata Effekt av klimatförändringar i olika områden Beräkning av kolupptag i vegetation med satellitdata Övervakning av skogsskador pga. stormar och insektsangrepp. Studier av torka och ökenspridning Interaktionen mellan människa-miljö Studier av växtlighetens säsongsdynamik (fenologi) Biodiversitet Vattenkvalitet

76 Förändringar - stormen Gudrun januari 2005 SPOT 2004 SPOT 2005

77 GPP NDVI, LAI anomalies Produktion och kolbalans i olika miljöer Grönland: trend av produktivitet Sahel: trend av grönska Temperature Year Tagesson et al. 2012, JAG, Accepted for publication. Year Eklundh and Olsson 2003, Geophys Res. Lett., 30. Hickler et al. 2005, Geophys Res. Lett., 32. Seaquist et al. 2008, Biogeosciences, 6.

78 PPI Övervakning av insektsskador Björkmätare, Abisko, 2005, km Insektsutbrott Insektsutbrott

79 Lätta kameror och sensorer för UAV RGB camera Multispectral camera Thermal camera

80 First UAV results Jun 2016 Aug 2016 SITES station Lönnstorp 2016

81 Tillgänglighet till satellitdata Kommersiella data köpes från t.ex. Metria Nationell databas med gratis svenska satellitdata: SACCESS saccess.lantmateriet.se Arkiv med gratis LANDSAT-data Gratis tillgänglighet till globala satellitdata från NASA Ny svensk tjänst för Copernicus-data: SWEA

82 Tack! E-post:

Introduktion till Fjärranalys

Introduktion till Fjärranalys Introduktion till Fjärranalys Lars Eklundh Inst. för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap EXTA50: Samhällsmätning Litteratur: Harrie, Geografisk informationsbehandling: kap. 5.4, 5.5, denna presentation,

Läs mer

Introduktion till Fjärranalys

Introduktion till Fjärranalys Introduktion till Fjärranalys Lars Eklundh Inst. för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap EXTA50: Samhällsmätning Litteratur: Harrie, Geografisk informationsbehandling: kap. 5.4, 5.5, denna presentation,

Läs mer

Introduktion till Fjärranalys

Introduktion till Fjärranalys Introduktion till Fjärranalys Lars Eklundh Inst. för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap EXTA50: Samhällsmätning Litteratur: Harrie, Geografisk informationsbehandling: kap. 5.4, 5.5, denna presentation,

Läs mer

PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP

PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP Detektion och kartering av insektsskador i skog med satellitdata. PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP Disposition Generellt (kort) om fjärranalys av vegetation Presentation

Läs mer

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Lars Eklundh Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemanalys Lågupplösande satellitdata NOAA AVHRR: dagliga data 1-5 km 5 våglängsband 1982

Läs mer

Här finns en kort beskrivning av CropSAT

Här finns en kort beskrivning av CropSAT Här finns en kort beskrivning av CropSAT 1 Målet med det här dokumentet är att ge en introduktion till konceptet med att använda satellitbilder för att undersöka växande grödors status. Användare av CropSAT

Läs mer

Satelliter för jordobservation

Satelliter för jordobservation Satelliter för jordobservation Hans Jonsson, hans.jonsson@lm.se, Metria Geoanalys Hans Jonsson, 2009-03-10, FA-dagarna på Djurönäset Satelliter kring jorden Ca 800 satelliter med olika uppgifter kommunikation,

Läs mer

Introduktion till fotogrammetrin

Introduktion till fotogrammetrin Introduktion till fotogrammetrin Lars Harrie, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskaper Flera bilder är framtagna av Mikael Johansson, Lantmäteriet Disposition 1)Introduktion 2)Tillämpningar

Läs mer

Möjligheter med nya data från Sentinel-3

Möjligheter med nya data från Sentinel-3 Möjligheter med nya data från Sentinel-3 Image: ESA Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB 10 dec 2015 SENTINEL-3 Sentinel-3 är en komplex och omfattande plattform, med en serie av instrument.

Läs mer

Introduktion till fotogrammetrin

Introduktion till fotogrammetrin Introduktion till fotogrammetrin Lars Harrie, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskaper Flera bilder är framtagna av Mikael Johansson, Lantmäteriet Disposition 1)Introduktion 2)Tillämpningar

Läs mer

Skogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning

Skogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning Skogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning Lars Björk Enheten för Geografisk information Skogsstyrelsen, Umeå 1 Övergripande mål Datadelning mellan myndigheter Skogsstyrelsen ska årligen

Läs mer

Laboration 5: Introduktion till digital fjärranalys & olika sensorer

Laboration 5: Introduktion till digital fjärranalys & olika sensorer Laboration 5: Introduktion till digital fjärranalys & olika sensorer För program: IDRISI Selva Syfte Syftet med denna övning är att ge en kort introduktion till fjärranalys med hjälp av programmet IDRISI,

Läs mer

Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data

Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data Heather Reese Avdelning för skoglig fjärranalys Institutionen för skoglig resurshushållning Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Umeå Rymdstyrelsens

Läs mer

Kartering av grunda havsbottnar

Kartering av grunda havsbottnar Kartering av grunda havsbottnar Petra Philipson, Vattenfall Power Consultant AB Kartering av bottnar och identifiering Sjöfartsobjekt? Kan högupplöst satellitdata användas för kartering av grunda bottnar

Läs mer

Snabb introduktion till Fjärranalys

Snabb introduktion till Fjärranalys Snabb introduktion till Fjärranalys Hernán De Angelis 3 maj 2015 Den här texten är en mycket kortfattad guide till fjärranalys. Syftet är att lägga grund till diskussioner under inlärningstillfälle och

Läs mer

Växthuseffekten och klimatförändringar

Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla

Läs mer

Fjärranalys. How do we discuss and catagorize remote sensing? the resolutions

Fjärranalys. How do we discuss and catagorize remote sensing? the resolutions Fjärranalys Remote Sensing Systems How do we discuss and catagorize remote sensing? the resolutions Spatial Resolution -- what size we can resolve Spectral Resolution -- what wavelengths do we use Radiometric

Läs mer

MAGASINBESTÄMNING OCH TILLRINNINGSBERÄKNING

MAGASINBESTÄMNING OCH TILLRINNINGSBERÄKNING MAGASINBESTÄMNING OCH TILLRINNINGSBERÄKNING Utvärdering av möjligheter med laserskanningen från beredskapsplaneringsprojekten, ny nationell höjddata (NNH) och satellitbilder Duncan McConnachie Magasinbestämning

Läs mer

fjärranalys spaning från rymden

fjärranalys spaning från rymden 147 fjärranalys spaning från rymden wolter arnberg Den 18 maj 1980 nåddes världen av beskedet att vulkanen Mount Saint Helens fått ett utbrott. 400 meter av vulkanens topp hade sprängts bort. Det är ett

Läs mer

Fjärranalys från 1930 till idag. Håkan Olsson. Ljungbergsseminarium 2016-02-18. Årtalen är ungefärliga!

Fjärranalys från 1930 till idag. Håkan Olsson. Ljungbergsseminarium 2016-02-18. Årtalen är ungefärliga! Fjärranalys från 1930 till idag Håkan Olsson Ljungbergsseminarium 2016-02-18 Årtalen är ungefärliga! Flygbilder Ca år: 1858 1915 1925 1930 1940 1950 1955 1962 1983 2005 2010 2015 Balongfotografering över

Läs mer

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2018.

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2018. FÖRSÄTTSBLAD I nstitutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskaper I nstitutionen för Teknik och Samhälle Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl. 8-13 9 januari, 2018. Denna tentamen

Läs mer

Fjärranalys för kommuner

Fjärranalys för kommuner Fjärranalys för kommuner Sara Wiman, Metria Kartdagarna och GIT-Mässan, 2012-03-28 Metria FA Stockholm (ca 25 pers) Vår expertis Spetskompetens inom: Fjärranalys Bildbearbetning (satellit och flygbilder)

Läs mer

Torbjörn Westin, Spacemetric AB Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB

Torbjörn Westin, Spacemetric AB Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB Torbjörn Westin, Spacemetric AB Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB Introduktion Korta företagspresentationer Motiv och bakgrund Bilder, ljusberoende Frikoppla laserdata från bilder Metod Laserdata,

Läs mer

Vad kan fjärranalystekniken bidra med?

Vad kan fjärranalystekniken bidra med? Vad kan fjärranalystekniken bidra med? Håkan Olsson Institutionen för skoglig resurshushållning Avdelningen för skoglig fjärranalys e-post: hakan.olsson@slu.se Från rymden till marken via flyg och UAV

Läs mer

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat Rymden för SMHI och din vardag Jordobservationer för väder, vatten och klimat Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI är den svenska myndigheten för meteorologiska, hydrologiska, oceanografiska

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens

Läs mer

Tidsserieanalys av vegetation med Sentinel 2

Tidsserieanalys av vegetation med Sentinel 2 Tidsserieanalys av vegetation med Sentinel 2 Lars Eklundh Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap Fjärranalysdagarna, 21 22 oktober, 2015, Stockholm Innehåll Vegetationsstudier med satellit

Läs mer

Vallslåtter. årets viktigaste dag. Olika skördeintäkt samma netto agra vått. Bevattna och säkra din skörd. Stråförkortat går.

Vallslåtter. årets viktigaste dag. Olika skördeintäkt samma netto agra vått. Bevattna och säkra din skörd. Stråförkortat går. Vallslåtter årets viktigaste dag KUNSKAP FRÅN HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS HIR-RÅDGIVARE V V GRANSKAD 3. 2 0 16 MAJ Olika skördeintäkt samma netto agra vått Bevattna och säkra din skörd Stråförkortat går nu

Läs mer

PRODUKT: HYPERSPEKTRAL IR, DATA FRÅN BORRKÄRNOR (PROCESSERAD, NIVÅ 2)

PRODUKT: HYPERSPEKTRAL IR, DATA FRÅN BORRKÄRNOR (PROCESSERAD, NIVÅ 2) Produktbeskrivning 1(5) Fastställd datum Versionsnummer 2015-04-20 0.6 Geodata/Förvaltning Kontakt kundservice@sgu.se PRODUKT: HYPERSPEKTRAL IR, DATA FRÅN BORRKÄRNOR (PROCESSERAD, NIVÅ 2) Kort information

Läs mer

4/29/2011. Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl maj, 2011.

4/29/2011. Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl maj, 2011. FÖRSÄTTSBLAD 4/29/2011 Institutionen för Geo- och Ekosystemvetenskaper Institutionen för Teknik och Samhälle Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl. 8-13 2 maj, 2011. Besvara frågor till

Läs mer

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2019.

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2019. FÖRSÄTTSBLAD I nstitutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskaper I nstitutionen för Teknik och Samhälle Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl. 8-13 15 januari, 2019. Denna tentamen

Läs mer

Fjärranalys för kulturmiljövården. Underlag för arbete med lägesbestämda fornlämningar

Fjärranalys för kulturmiljövården. Underlag för arbete med lägesbestämda fornlämningar Underlag för arbete med lägesbestämda fornlämningar Underlag för arbete med lägesbestämda fornlämningar Metria har gjort denna rapport på uppdrag av Riksantikvarieämbetet 2014. Upphovsrätt enligt Creative

Läs mer

Laserskanning. Lars Harrie, Lunds universitet. Flera bilder har tagits fram av Gunnar Lysell, Lantmäteriet

Laserskanning. Lars Harrie, Lunds universitet. Flera bilder har tagits fram av Gunnar Lysell, Lantmäteriet Laserskanning Lars Harrie, Lunds universitet Flera bilder har tagits fram av Gunnar Lysell, Lantmäteriet Innehåll 1. Introduktion 2. Grundläggande teknik för flygburen laserskanning 3. Data från flygburen

Läs mer

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion RYMD I VÄST Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion RYMDENS TILLÄMPNINGAR VARFÖR BEHÖVER VI SATELLITER & RAKETER? Vetenskap Myndigheter Väderprognoser Kommunikation Navigering

Läs mer

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl december, 2012.

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl december, 2012. FÖRSÄTTSBLAD Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskaper Institutionen för Teknik och Samhälle Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl. 8-13 21 december, 2012. Denna tentamen

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Laserskanning. Lars Harrie, Lunds universitet. Flera bilder har tagits fram av Gunnar Lysell, Lantmäteriet

Laserskanning. Lars Harrie, Lunds universitet. Flera bilder har tagits fram av Gunnar Lysell, Lantmäteriet Laserskanning Lars Harrie, Lunds universitet Flera bilder har tagits fram av Gunnar Lysell, Lantmäteriet 1. Introduktion Innehåll 2. Grundläggande teknik för flygburen laserskanning 3. Data från flygburen

Läs mer

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2017.

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2017. FÖRSÄTTSBLAD I nstitutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskaper I nstitutionen för Teknik och Samhälle Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl. 8-13 10 januari, 2017. Denna tentamen

Läs mer

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus 1. Hur är vår planet beroende av ljus? 2. Vad är ljus? 3. Vad är elektromagnetisk energi? 4. Vad kallas de partiklar som energin består av? 5. Hur snabbt är ljusets

Läs mer

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden) ! http://www.matnat.org Klimatmodeller Klimatmodeller Klimatmodeller, eller GCM s (General Circulation Models, även lite slarvigt kallade Global Climate Models), är ett viktigt arbetsredskap när forskare

Läs mer

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2015.

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2015. FÖRSÄTTSBLAD I nstitutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskaper I nstitutionen för Teknik och Samhälle Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl. 8-13 12 januari, 2015. Denna tentamen

Läs mer

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what

Läs mer

Copernicus. -och nya satelliter och sensorer i Sentinelprogrammet

Copernicus. -och nya satelliter och sensorer i Sentinelprogrammet Copernicus -och nya satelliter och sensorer i Sentinelprogrammet Geografiska Informationsbyrån -tre grundare Sara Wiman Tobias Edman Greger Lindeberg www.geografiskainformationsbyran.se Geografiska Informationsbyrån

Läs mer

Fjärranalys av skador på al utmed vattendrag och sjöar i södra Sverige. Ulf Bjelke, ArtDatabanken, SLU. Camilla Jönsson, Metria

Fjärranalys av skador på al utmed vattendrag och sjöar i södra Sverige. Ulf Bjelke, ArtDatabanken, SLU. Camilla Jönsson, Metria Fjärranalys av skador på al utmed vattendrag och sjöar i södra Sverige Ulf Bjelke, ArtDatabanken, SLU Camilla Jönsson, Metria BAKGRUND Under 2000-talet har bestånd av skadade och döda alar rapporterats

Läs mer

FÖRSÄTTSBLAD. Rättningsmall fråga 1-4 för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2019.

FÖRSÄTTSBLAD. Rättningsmall fråga 1-4 för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2019. FÖRSÄTTSBLAD I nstitutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskaper I nstitutionen för Teknik och Samhälle Rättningsmall fråga 1-4 för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl. 8-13 15 januari, 2019.

Läs mer

UAS Obemannad flygfotografering Trimtec AB www.trimtec.se. Copyright. 2013 Trimtec AB, all rights reserved

UAS Obemannad flygfotografering Trimtec AB www.trimtec.se. Copyright. 2013 Trimtec AB, all rights reserved UAS Obemannad flygfotografering Trimtec AB www.trimtec.se UAS Obemannad flygfotografering Agenda UAS Fördelar Tekniken Hur det går till Användningsområden Lagar Tillstånd Regler Kamera Egenskaper Noggrannhet

Läs mer

2014-05-27. Vegetation, klimat och satellitdata. Satellitdata Biom Årstidscykler. Ekosystem Biodiversitet Övningsintro: Kenya

2014-05-27. Vegetation, klimat och satellitdata. Satellitdata Biom Årstidscykler. Ekosystem Biodiversitet Övningsintro: Kenya Vegetation, klimat och satellitdata Vegetation, klimat och satellitdata ANNA MARIA JÖNSSON, INST. FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP, LU Satellitdata Biom Årstidscykler Ekosystem Biodiversitet Övningsintro:

Läs mer

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2017.

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2017. FÖRSÄTTSBLAD I nstitutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskaper I nstitutionen för Teknik och Samhälle Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl. 8-13 10 januari, 2017. Denna tentamen

Läs mer

Grönområden grönytor och asfalt i tätort.

Grönområden grönytor och asfalt i tätort. Grönområden grönytor och asfalt i tätort stefan.svanstrom@scb.se Indata Satellitdata, SPOT (Metria) Vägnät ur Vägdatabasen (Vägverket) Tätortsgräns samt buffer (SCB) Jordbruksblock (Jordbruksverket) Byggnadsregister

Läs mer

Copernicus och Swea. Björn Lovén

Copernicus och Swea. Björn Lovén Copernicus och Swea Björn Lovén Copernicus Europas ögon på jorden Europeiska kommissionen Jordobservationssatelliter och in situ sensorer Data kan skräddarsys efter användarens behov Tillhandahåller fri

Läs mer

Från laserdata till kvalitetsäkrad höjdmodell. Christofer Grandin. christofer.grandin@blomasa.com

Från laserdata till kvalitetsäkrad höjdmodell. Christofer Grandin. christofer.grandin@blomasa.com Från laserdata till kvalitetsäkrad höjdmodell Christofer Grandin christofer.grandin@blomasa.com Blom i Europa Blom-kontor (22st, ca 1 000 anställda ) Länder med Blom Pictometry snedbilder Från laserdata

Läs mer

Bildtolkning och informationsinnehåll i flygbilder. Bildtolkningsprocessen. Bildtolkningsprocessen

Bildtolkning och informationsinnehåll i flygbilder. Bildtolkningsprocessen. Bildtolkningsprocessen Bildtolkning och informationsinnehåll i flygbilder Bildtolkningsprocessen Bildtolkningsprocessen Inkommande strålningen Objektens reflektionsegenskaper Bildkvalitet Tolkarens förmåga att tolka 1 Bildtolkningsprocessen

Läs mer

Grunderna i. Digital kamerateknik. SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29

Grunderna i. Digital kamerateknik. SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29 Grunderna i SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29 Min resa genom Mpixel världen 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1 3 2MP Nanozoomer 4 Scanner 1,5GP Kamera20,5MP Kamera 3,6GP5 Iphone 8MP Serie1

Läs mer

Skogsbrandsdetektion i Sverige. Rickard Hansen. rickard.hansen@msb.se

Skogsbrandsdetektion i Sverige. Rickard Hansen. rickard.hansen@msb.se Skogsbrandsdetektion i Sverige Rickard Hansen rickard.hansen@msb.se Syfte med studien Nuvarande situation i Sverige och de olika länen. Behovet i de olika länen. Befintliga och alternativa detektionsmetoder.

Läs mer

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young

Läs mer

Sårbara platser. Sårbara platser

Sårbara platser. Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser

Läs mer

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Statistik från satellit Storstadsnatur Konferens om grönstruktur och landskap i Stockholmsregionen Tisdagen den 4 maj 2010 Marianne.Eriksson@scb.se

Läs mer

Geografi åk 7. Lycka till!

Geografi åk 7. Lycka till! Geografi åk 7 För nästan fem miljoner år sedan bildades planeten Jorden. Sedan dess förändras jordytan ständigt. De flesta förändringar av jordytan sker så långsamt att det knappast märks under en människas

Läs mer

Jenny Andersson Examensarbeten i Naturgeografi nr 53 Populärvetenskaplig sammanfattning --------------------------------------------------------------------------- ----- Användning av globala sattellitdata

Läs mer

Texturerade 3D-modeller

Texturerade 3D-modeller Texturerade 3D-modeller från flygbilder och gatubilder Helén Rost Caroline Ivarsson (examensarbete 2014) Bakgrund 3D-modeller används idag allt oftare för att Visualisera Planera Utvärdera Kommunicera

Läs mer

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Ben Smith med bidrag av Wenxin Zhang och Paul Miller Inst för naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Klimatmodeller är fortfarande

Läs mer

Fjärranalys av skogsskador efter stormen Gudrun

Fjärranalys av skogsskador efter stormen Gudrun Fjärranalys av skogsskador efter stormen Gudrun Skogens återhämtning efter den värsta stormen i modern tid Remote sensing of forest damage after the storm Gudrun The recovery of the forest since the worst

Läs mer

Produktbeskrivning: Digitala flygbilder

Produktbeskrivning: Digitala flygbilder L A N T M Ä T E R I E T 1(11) D atum: D ok umentversion: 2013-04-15 1.2 Produktbeskrivning: Digitala flygbilder Förändringsförteckning Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 2 1.1 Innehåll... 2 1.2

Läs mer

Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?

Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Raimund Muscheler Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för geologi Lunds universitet

Läs mer

Produktbeskrivning: Historiska ortofoton

Produktbeskrivning: Historiska ortofoton L A N T M Ä T E R I E T 1(12) Datum: Dokumentversion: 2012-12-04 1.1 Produktbeskrivning: Historiska ortofoton Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 3 1.1 Innehåll... 3 1.2 Geografisk täckning...

Läs mer

Växthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar

Växthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar Växthuseffekten Vi beräknade ovan att skillnaden mellan jordens yttemperatur och den utstrålande temperaturen var 33 grader, men detta ger ingen insikt om de fysikaliska processerna bakom uppvärmningen

Läs mer

Vattenkvalitet.se. från forskning till fungerande tillämpning. Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB. Vattenfall AB

Vattenkvalitet.se. från forskning till fungerande tillämpning. Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB. Vattenfall AB Vattenkvalitet.se från forskning till fungerande tillämpning Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB Ovärderliga kollegor Niklas Strömbeck Strömbeck Consulting Susanne Kratzer Systemekologiska institutionen,

Läs mer

Militära och civila satelliter för jordobservation. Hans Jonsson, Metria Geoanalys, hans.jonsson@lm.se 2011-03-14

Militära och civila satelliter för jordobservation. Hans Jonsson, Metria Geoanalys, hans.jonsson@lm.se 2011-03-14 Militära och civila satelliter för jordobservation Hans Jonsson, Metria Geoanalys, hans.jonsson@lm.se 2011-03-14 Militära satelliter för olika ändamål SIGnals INTelligence (SIGINT) som erhålls via uppsnappning

Läs mer

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus och det är kombinationer

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Bevissäkring från rymden

Bevissäkring från rymden Bevissäkring från rymden Instruktion för hur satellitbilder och fjärranalys kan användas i miljöbrottsutredningar som rör vattenverksamhet Analyser av satellitbilder kan bestämma tidsintervall för när

Läs mer

SKOGLIG FJÄRRANALYS. Version: 1.0 (12 december 2016)

SKOGLIG FJÄRRANALYS. Version: 1.0 (12 december 2016) SKOGLIG FJÄRRANALYS Version: 1.0 (12 december 2016) Skogshushållningsserien, Skoglig Fjärranalys, PREFACE SLU, 21 augusti 2018 PREFACE This compendium has been generously financed by the Erik Johan Ljungbergs

Läs mer

GIS-Väst. Smartare klimatinformation. David Wiselqvist

GIS-Väst. Smartare klimatinformation. David Wiselqvist GIS-Väst Smartare klimatinformation David Wiselqvist David.wiselqvist@havochvatten.se Smartare klimatinformation (SKI) Verktyg för bättre kunskap och ökad förmåga till klimatanpassning Anders Persson m.fl.

Läs mer

Från grundkarta till terrängdatabas

Från grundkarta till terrängdatabas Från grundkarta till terrängdatabas 2.11.2012 Kari Hautamäki Österbottens lantmäteribyrå Innehåll Milstolpar De viktigaste produktionsmetoderna Utvecklingen av produktionsmiljön Framtidsutsikter Milstolpar

Läs mer

Samhällsmätning EXTA50, 9 hp

Samhällsmätning EXTA50, 9 hp Samhällsmätning EXTA50, 9 hp Lars Harrie och Perola Olsson Naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Lars Ollvik och Sven Agardh Teknik och Samhälle, LTH Varför är geografisk information intressant

Läs mer

Geodata och tjänster från Lantmäteriet som ingår i FUK 25 nov 2014 Lunds universitet

Geodata och tjänster från Lantmäteriet som ingår i FUK 25 nov 2014 Lunds universitet Geodata och tjänster från Lantmäteriet som ingår i FUK 25 nov 2014 Lunds universitet Julie Mostert Innehåll Lantmäteriets Geodata som ingår i FUK Geodata för nedladdning Geodatatjänster Övrigt av intresse

Läs mer

Delaktivitet 3d: Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling

Delaktivitet 3d: Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling Delaktivitet 3d: Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling Lena Engström, Kristin Piikki, Mats Söderström och Bo Stenberg. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Inst. för Mark

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Mät och Kart 2017 Noggrannheter UAS

Mät och Kart 2017 Noggrannheter UAS Noggrannheter UAS Anders Huhta Metria AB Metria rikstäckande mät- och konsultbolag. Vi är cirka 260 personer finns på 24 orter i Sverige. Metria är ett av landets ledande företag i branschen, vi kompetens

Läs mer

GMES vår vaktpost i rymden

GMES vår vaktpost i rymden GMES vår vaktpost i rymden Flygteknik 2010, Markus Borsand Director, Marketing & Sales Earth Observation and Navigation Översikt Varför miljöövervakning via satellit? GMES: Global Monitoring for Environmental

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik

ETE310 Miljö och Fysik ETE310 Miljö och Fysik VT2016 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och

Läs mer

Högupplösta geodata och 3D omvärldsmodeller - nuvarande och framtida möjligheter ur ett FOI-perspektiv

Högupplösta geodata och 3D omvärldsmodeller - nuvarande och framtida möjligheter ur ett FOI-perspektiv Högupplösta geodata och 3D omvärldsmodeller - nuvarande och framtida möjligheter ur ett FOI-perspektiv Dr. Gustav Tolt FOI Avd. för Informationssystem Linköping Agenda Introduktion Framställning av 3D

Läs mer

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl december, 2013.

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl december, 2013. FÖRSÄTTSBLAD I nstitutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskaper I nstitutionen för Teknik och Samhälle Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl. 8-13 20 december, 2013. Denna tentamen

Läs mer

Bild. Maria Norin

Bild. Maria Norin Bild Maria Norin 2016-02-24 Flygfotografering en lång historia Riksdagen beslutade 1937 att Rikets Allmänna Kartverk ska ta fram en riksfotokarta Gradvis utveckling mot digital produktionslinje från 1980-talet

Läs mer

ETE331 Framtidens miljöteknik

ETE331 Framtidens miljöteknik ETE331 Framtidens miljöteknik VT2017 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Miljöteknik minskar problemet Översikt och exempel Miljöteknik (aktuella

Läs mer

UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö

UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö UAV inom precisionsodling - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö För att producera en jämn gröda av rätt kvalitet, behövs kunskap om marken och grödan för att fatta

Läs mer

Fjärranalys för kartering av strandekosystem

Fjärranalys för kartering av strandekosystem Fjärranalys för kartering av strandekosystem Anna Koffman, Calluna & Sandra Wennberg, Metria Ny dynamisk reglering av Mälaren Mer vatten måste tappas för att skydda mot översvämning och för låga nivåer

Läs mer

Solsystemet samt planeter och liv i universum

Solsystemet samt planeter och liv i universum Solsystemet samt planeter och liv i universum Kap. 7-8, Solsystemet idag och igår Kap. 9.2, Jordens inre Kap. 10, Månen Kap 17, asteroider, kometer Kap 30, Liv i universum Jordens inre Medeltäthet ca 5500

Läs mer

SLUs forskning om 3D fjärranalysdata för kartering och skattning av skog och fjällvegetation

SLUs forskning om 3D fjärranalysdata för kartering och skattning av skog och fjällvegetation SLUs forskning om 3D fjärranalysdata för kartering och skattning av skog och fjällvegetation Avdelning för skoglig fjärranalys Institutionen för skoglig resurshushållning Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16 Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16 Syfte Detta projekt bygger vidare på tidigare arbeten och

Läs mer

Precisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök)

Precisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök) Precisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök) Örjan Berglund (orjan.berglund@slu.se) ; Mats Söderström (mats.soderstrom@slu.se) Redan massor av sensorer

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik

ETE310 Miljö och Fysik ETE310 Miljö och Fysik VT2015 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se. Elektromagnetisk strålning

ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se. Elektromagnetisk strålning ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se Elektromagnetisk strålning Innehållsförteckning ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 SPEKTRET... 3 Gammastrålning...

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik Satelliter Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik 080626 Innehåll Typer av satelliter Vädersatelliter Svenska satelliter Aktuell forskning påp IRF Cassini Cluster Rosetta SPOT Samarbete mellan Sverige, Frankrike

Läs mer

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov Cecilia Johansson and Eirik Malnes Fjärranalysdagarna, 10-11 mars 2009 Projektet ISIS2 Ökad kunskap om snö genom att kombinera

Läs mer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna

Läs mer

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer