Växthuseffekten och klimatförändringar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Växthuseffekten och klimatförändringar"

Transkript

1 Växthuseffekten och klimatförändringar

2 Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla planeter med atmosfär, t.ex. Venus (i mycket kraftig form) och Mars (i svag form).

3 Såhär fungerar växthuseffekten Solljus = kortvågig strålning (hög energi mot jorden. Det som inte reflekteras (på t.ex. snö och vatten) tas upp av jorden och omvandlas till värme = infraröd strålning (långvågig). Utan någon som helst atmosfär skulle jordens medeltemperatur ligga runt - 17 o C -17 o C!!!

4 Såhär fungerar växthuseffekten Med en atmosfär som absorberar värmestrålning så får vi en naturlig växthuseffekt. Solljus = kortvågig strålning (hög energi mot jorden. 21% reflekteras direkt av t.ex. moln. 1-2% tas upp av växterna för fotosyntes. Resten (67%) når jorden => värme = infraröd strålning (långvågig). Atmosfären absorberar värme och återsänder värmestrålning till jorden.

5 Såhär fungerar växthuseffekten Jorden värms upp => jorden sänder även ut värme. En del av den värme som jorden sänder ut går direkt ut i rymden. Även en del av den värme som absorberas av atmosfären går ut i rymden. => Global temperaturbalans. Gör så att medeltemperaturen på jorden ligger runt +15 o C istället = mycket behagligare!!! +15 o C

6 Naturlig växthuseffekt vs. växthuseffekt Okej men om det ändå sker naturligt vad är problemet?

7 Atmosfären: främst N 2 och O 2 släpper igenom värmestrålning. Innehåller även s.k. växthusgaser, främst H 2 O och CO 2. H 2 O och CO 2 => absorberar värme => sänder ut värme => alla riktningar => även tillbaka till jorden. Ond cirkel: ökat utsläpp CO 2 => förhöjd temperatur => mer vattenånga i atmosfären => förstärkt växthuseffekt => temperaturen höjs ännu mer Värmestrålning = infraröd strålning = våglängd 700nm- 1mm. Växthusgaser

8 En del av solljuset absorberas direkt av atmosfären. Reflektion. Atmosfären tar emot energi från solljus och värmestrålning, men även från uppåtstigande luft som värmts vid markytan. Även den energi som går åt när vatten avdunstar frigörs när vattenångan kondenseras till moln.

9 Klimatförändringar = benämning på variationerna av jordens globala klimat över tiden. Nu: används för att beskriva den senaste tidens temperaturstegring som kallas global uppvärmning Global avkylning: förekom under istiderna.

10 Möjliga orsaker till naturliga Kontinentaldrift Variationer i solaktivitet Vulkanisk aktivitet klimatförändringar Berg bildas, land höjs, havens form förändras. Ex. bildning av Panamanäset stängde av utbyte mellan Atlanten och Stilla Havet Land reflekterar mer solljus än vatten => förr fanns det is där Sahara ligger idag! Korrelation mellan mängden solfläckar och jordens temperatur är hög. Störningar i den termohalina cirkulationen Variationer i jordens omloppsbana Vulkaniska utbrott => ökad mängd aska och sot i atmosfären => reflektion av solljus => avkylning av jordytan. Havsströmmar => värme från ekvatorn mot polerna. Havsströmmar => värme Ex. Golfströmmen. från ekvatorn mot polerna. Störningar => Ex. Golfströmmen. klimatförändringar. Störningar => klimatförändringar.

11 Klimatförändringar p.g.a. växthuseffekten.

12 db=23&article=u

13 Vad har växthuseffekten med mig att göra?

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och

Läs mer

ETE331 Framtidens miljöteknik

ETE331 Framtidens miljöteknik ETE331 Framtidens miljöteknik VT2017 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Miljöteknik minskar problemet Översikt och exempel Miljöteknik (aktuella

Läs mer

ETE331 Framtidens miljöteknik

ETE331 Framtidens miljöteknik ETE331 Framtidens miljöteknik VT2018 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Miljöteknik minskar problemet Översikt och exempel Miljöteknik (aktuella

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Växthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar

Växthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar Växthuseffekten Vi beräknade ovan att skillnaden mellan jordens yttemperatur och den utstrålande temperaturen var 33 grader, men detta ger ingen insikt om de fysikaliska processerna bakom uppvärmningen

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik

ETE310 Miljö och Fysik ETE310 Miljö och Fysik VT2016 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik

ETE310 Miljö och Fysik ETE310 Miljö och Fysik VT2015 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden) ! http://www.matnat.org Klimatmodeller Klimatmodeller Klimatmodeller, eller GCM s (General Circulation Models, även lite slarvigt kallade Global Climate Models), är ett viktigt arbetsredskap när forskare

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar

Läs mer

Klimatförändringar genom jordens historia

Klimatförändringar genom jordens historia Klimatförändringar genom jordens historia Lärande för hållbar utveckling ht 2008 Mikael Berglund Institutionen för naturvetenskap, MIUN Mikael.Berglund@miun.se 060-148797 Sammanfattning: Dagens situation:

Läs mer

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

Fysik C & D Projekt i klimatfysik Fysik C & D Projekt i klimatfysik Första timmen: Föreläsning: Strålning och klimat Andra timmen: Projektintroduktion Temperaturstrålning Total temperaturstrålning från svart kropp: Φ = σt ; Enhet för Φ:

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

Allt kallare ju högre vi kommer

Allt kallare ju högre vi kommer S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio

Läs mer

Om växthuseffekten och koldioxiden ett försök att bringa klarhet i de många missuppfattningarna

Om växthuseffekten och koldioxiden ett försök att bringa klarhet i de många missuppfattningarna Om växthuseffekten och koldioxiden ett försök att bringa klarhet i de många missuppfattningarna Att växthuseffekten är koncentrerad till ekvatorsområdet, borde inte vara så svårt att förstå! Läroboksförfattarna

Läs mer

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat?

Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat? Klimatvariationer Vad vet vi om gångna klimat? Har varit 8-10 grader varmare än nu 2300 milj. år istid (gamla isräfflor m.m.) 350-250 milj. år: istid igen på Pangea men även varmt i delar av världen (Karbontiden)

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN

WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN WASAS LÖFTE VÅRT VARUMÄRKE ÄR NU 100% KLIMATKOMPENSERAT 1 Vi vill sätta våra värderingar till handling och ta vårt ansvar för planeten. För Wasa ligger några saker varmt

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Marcus Löfverström

Marcus Löfverström Jordens strålningsbalans och atmosfärens allmänna cirkulation: Hadleycellen, subtropiska högtryck, intertropska konvergenszonen - ITCZ, vissa globala förhållanden Marcus Löfverström marcus@misu.su.se Vem

Läs mer

De kylande stjärnorna

De kylande stjärnorna Jag har läst De kylande stjärnorna En kosmisk syn på klimatförändringarna Av Henrik Svensmark & Nigel Calder Översättning av Peter Pettersson Anarchos förlag (2008) Henrik Svensmark Innan du bestämmer

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Norra halvklotet Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Klimatet Milt Atlanten Golfströmmen Fungerar som en värmebehållare

Läs mer

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

Fysik C & D Projekt i klimatfysik Fysik C & D Projekt i klimatfysik Första timmen: Föreläsning: Strålning och klimat Andra timmen: Projektintroduktion: träff med mentor Temperaturstrålning Total temperaturstrålning från svart kropp: =

Läs mer

KLIMA TSMAR T SKOLA KLIMATSMART SKOLA

KLIMA TSMAR T SKOLA KLIMATSMART SKOLA Lågstadiet INLEDNING Att kunna beskriva och förstå hur det vi gör varje dag kan påverka vår miljö är mycket viktigt. Det är också viktigt att kunna komma med egna förslag på hur man kan bidra till att

Läs mer

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper Checklistor och exempeltexter Naturvetenskapens texttyper checklista argumenterande text Checklista för argumenterande text Tes Vilken åsikt har du? eller vilken fråga vill du driva? Argument För att motivera

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln

Läs mer

vatten i en varmare värld Vattenpaketet Fördjupningstext moment 4

vatten i en varmare värld Vattenpaketet Fördjupningstext moment 4 vatten i en varmare värld Vattenpaketet Fördjupningstext moment 4 Detta material får användas icke-kommersiellt. För publicering av bildmaterial kontakta ursprungskällan. Ange Vattenpaketet som källa vid

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande

Läs mer

Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?

Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Raimund Muscheler Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för geologi Lunds universitet

Läs mer

Klimatet i Skandinavien

Klimatet i Skandinavien Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:

Läs mer

Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson

Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder Vädrets makter: Lokalväder Per Axelsson per@misu.su.se Energibalansen vid ytan - lokal temperatur Gränsskiktet Urbana värmeöar Sjöbris Bergsvindar 2 Vad är det

Läs mer

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR

Läs mer

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket FJÄRRVÄRME VATTEN ELNÄT ÅTERVINNING ELFÖRSÄLJNING BIOGAS VINDKRAFT Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket Adress: Varvsallén 14, Härnösand För att studiebesöket skall bli så värdefullt som möjligt är det

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

VA-frågor och klimatförändringar

VA-frågor och klimatförändringar VA-frågor och klimatförändringar - Ur ett anläggningsägarperspektiv och dess påverkan Anders Fransson Energi- och Miljöcenter TM Borås Energi och Miljö AB Klimatförändringar - globalt Avvikelser från global

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin Skolan Det här avsnittet handlar om vad klassen kan göra för att hushålla med energin i skolan. Övningarna skapar förståelse för varför klimat- och energifrågor är viktiga. Dessutom får eleverna fundera

Läs mer

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS INNEHÅLL OBSERVERADE FÖRÄNDRINGAR FÖRÄNDRINGAR I ATMOSFÄREN STRÅLNINGSDRIVNING FÖRÄNDRINGAR I HAVEN FÖRÄNDRINGAR I SNÖ-

Läs mer

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring. Fotosyntes Som fotosyntesens upptäckare brukar man ibland räkna britten Joseph Priestley, även om denne inte fick hela sammanhanget klart för sig. Priestley experimenterade 1771 drog slutsatsen att växter

Läs mer

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Innan provet kan eleverna ges en checklista för att värdera om de har förberett sig på det som kommer att tas upp och diskuteras i provet. De får ta ställning till

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

4. Planering för en framtida klimatförändring

4. Planering för en framtida klimatförändring 4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som

Läs mer

Kapitel 5. Atmosfärens cirkulation

Kapitel 5. Atmosfärens cirkulation Kapitel 5 Atmosfärens cirkulation 74 Varför rör sig luften? Huvudfrågorna Är vindarna på jorden slumpmässiga, eller följer de regelbundna mönster? Vilka implikationer har atmosfärens cirkulation för klimatet?

Läs mer

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR DEMOKRATI och VETANDE Lars Cornell vit@tjust.com 2015-04-10 2015-04-11 Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2015/kva-granskning.pdf KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE

Läs mer

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008 Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Vem är Magnus Enell? Idag, sedan september 2003- Grundare av Enell Sustainable

Läs mer

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6 Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6 Syftet med övningen är att eleverna lära sig att årstiderna orsakas av jordaxelns lutning och av att jorden kretsar runt solen. Bakgrund:

Läs mer

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv. Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.

Läs mer

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning Staffan Wohrne Fil.dr. Inledning Jordens klimat styrs av mycket komplicerade processer. Människan känner inte till alla dessa, men med hjälp av pågående klimatforskning

Läs mer

Växthuseffekten i läromedel

Växthuseffekten i läromedel Rapport IBG-LP 09-001 Växthuseffekten i läromedel En läromedelsanalys hur växthuseffekt behandlas från 1970-talet till idag Per Ekstrand Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet

Läs mer

Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning

Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning Prof. Emeritus Bo Nordell Luleå Tekniska Universitet bon@ltu.se Sköra Bottenviken Luleå den 9 mars 2019 Global energibalans Reflekterande strålning

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Klimat och hållbar utveckling 7A

Klimat och hållbar utveckling 7A Klimat och hållbar utveckling 7A I detta arbetsområde ska vi arbeta med klimat och väder. Vi kommer att undersöka vilket klimat de har på olika platser och hur det påverkar människors levnadsvillkor. Vi

Läs mer

Insikter och dilemman i klimatfrågan

Insikter och dilemman i klimatfrågan GL BAL UTMANING Insikter och dilemman i klimatfrågan Martin Hedberg Februari 2009 insikter och dilemman i klimatfrågan 1 GlobRapport _210x297_v7.indd 1 09-02-26 13.45.37 2 insikter och dilemman i klimatfrågan

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

Exempeluppgift. Förutsättningar för liv

Exempeluppgift. Förutsättningar för liv Exempeluppgift Förutsättningar för liv exempeluppgift för läraren FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LIV I den här uppgiften får eleverna träna på informationssökning i en läroboks text. Informationen använder eleverna

Läs mer

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Alvesta 13 november 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time

Läs mer

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Innehållsförteckning s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Tankar om Energi - Instuderingsfrågor 1, Hitta Energin - Vad är energi? Jo allt är energi. Energi kan finnas lagrad allt möjligt

Läs mer

Inre krafter - Geografi Gleerups

Inre krafter - Geografi Gleerups Lärarmaterial Inre kra!er Krafter som får energi från jordens inre kallas inre krafter. Det handlar till exempel om bergskedjeveckning, vulkaner och jordbävningar. Dessa krafter kan också sägas vara uppbyggande

Läs mer

Frågor om Klimat. Ett arbete av elever för elever. Ett arbete gjort av NV-klassen som tog studenten 2011. Se bild nästa sida.

Frågor om Klimat. Ett arbete av elever för elever. Ett arbete gjort av NV-klassen som tog studenten 2011. Se bild nästa sida. Frågor om Klimat Ett arbete av elever för elever Ett arbete gjort av NV-klassen som tog studenten 2011. Se bild nästa sida. En rapport i kursen NkA samt kompletterad i MK Läsåren 09-11 Handledare Rutger

Läs mer

Värme, kyla och väder. Åk

Värme, kyla och väder. Åk Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Svenska fysikersamfundet 1 oktober Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Meteorolog SMHI sedan 2000 Fjärranalys dvs satellit och radar Anna Eronn, SMHI Vid sidan om: Väder

Läs mer

Observera att växthuseffekten är ett naturligt fenomen!!! Utan den skulle jordens medeltemperatur som nu är ca 15ºC ligga 35 grader lägre

Observera att växthuseffekten är ett naturligt fenomen!!! Utan den skulle jordens medeltemperatur som nu är ca 15ºC ligga 35 grader lägre Växthuseffekten Observera att växthuseffekten är ett naturligt fenomen!!! Utan den skulle jordens medeltemperatur som nu är ca 15ºC ligga 35 grader lägre Vi borde hellre tala om global uppvärmning Påstådda

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Uppgiften var att skapa illustrationer till fyra texter. Illustationerna tydliggör allt det som texten beskriver. 1. Månens rörelser Månen roterar runt jorden

Läs mer

6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur

6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur 6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur Ljusets dubbelnatur Det som normalt bestämmer vilken färg vi upplever att ett visst föremål har är hur bra föremålet absorberar eller reflekterar de olika våglängderna

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 9: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värme kan överföras från en kropp till en annan genom strålning (värmestrålning). Det är därför vi kan känna solens

Läs mer

Påverkar människan klimatet?

Påverkar människan klimatet? Klimatförändringar och global uppvärmning "KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH GLOBAL UPPVÄRMNING - VILKA SVAR GER KLIMATVETENSKAPEN?" Historisk information Nutida observationer, teori och modellering Vetenskapligt

Läs mer