LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.
|
|
- Ove Bo Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 OLIKA KLIMATOMRÅDEN
2 LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.
3 VÄXTLIGHET Jorden består av sju stora världsdelar: Nordamerika, Sydamerika, Europa, Afrika, Asien, Oceanien och Antarktis. En karta som visar växtlighet ger dig en bild av vad som växer i olika delar av världen. Kartan ger även en uppfattning om landskapets höjd över havet genom att bergskedjor och höjder är markerade.
4 ANVÄND KARTBOKEN OCH HITTA: En världsdel med mycket odlad mark En världsdel med öknar En världsdel med stora tropiska regnskogar
5 VÄDER OCH KLIMAT Vädret växlar men vädret på en plats bildar över en längre tid ett mönster. Vädret under en lång tid (30 år) kallas klimat - alltså det genomsnittliga vädret inom ett område. Man har delat in jorden i olika klimatzoner. Områden inom samma klimatzon har ungefär samma sorts klimat. Klimatet påverkar vad det är för växtlighet.
6 Jordens klimatzoner
7 DEN TROPISKA ZONEN I ett bälte om båda sidor av ekvatorn finns en het zon - den tropiska zonen. I norr och söder avgränsas zonen av vändkretsarna. Hettan beror på att solen träffar jordytan rakt uppifrån och därför mycket tätt. Den tropiska zonen är inte bara varm utan det regnar även mycket under hela året. De stora tropiska regnskogarna ligger här.
8 DEN TROPISKA ZONEN: REGNSKOGSKLIMAT I ett ganska smalt bälte på båda sidor om ekvatorn är klimatet hett och fuktigt. Medeltemperaturen är omkring 25 grader i skuggan. Det regnar så gott som varje dag, ca 2000 mm/ året. Värmen gör att vattnet snabbt omvandlas till vattenånga. Värmen och fukten gör att det växer mycket. Den oerhörda mängden växter i regnskogen bi det koldioxid, som annars skulle kunna bidra till växthuseffekten. Samtidigt avger växterna i skogen livsviktigt syre.
9 REGNSKOGEN - EN SÅRBAR PLATS Alla delar av naturen vildar ett ekosystem. Ett samspel mellan olika arter av växter och djur där alla är beroende av varandra och av omvärlden. Över 80 procent av jordens djuroch växtarter lever i regnskogen. Idag är regnskogen hotad på grund av skövling. Fortsätter regnskogen att minska kommer det på sikt att påverka klimatet för hela jorden.
10 DEN TROPISKA ZONEN: SAVANN OCH STÄPPKLIMAT Norr och söder om regnskogen är klimatet fortfarande hett men i te fullt så fuktigt. I dessa områden förekommer torrtid, en period då de tropiska regnen upphör att falla. I dessa områden råder savannstäppklimat. Savannen består till största delen av högt gräs men det finns även träddungar. Stäppen är torrare och där växer mest glest, torrt gräs och buskar
11 SUBTROPISKA ZONER Söder och norr om den tropiska zonen ligger de subtropiska zonerna. I dessa områden är det fortfarande varmt men det regnar betydligt mindre än i den tropiska zonen. I dessa områden ligger de flesta av jordens heta öknar.
12 SUBTROPISKA ZONER: ÖKENKLIMAT Vid södra och norra vändkretsen ligger jordens största öknar. Där råder en torr och klar högtrycksluft. Dagarnas är mycket heta medan nätterna ofta är kalla. Det regnar mindre än 250 mm/året därför finns det bara växter som tål torka. Vis enstaka platser finns det god tillgång på vatten så kallade oaser. Där finns en del bofasta människor i övrigt lever mest nomader i öknen.
13 TEMPERERADE ZONER Norr och söder om de subtropiska zonerna ligger områden som inte värms upp lika intensivt av solen - de tempererade zonerna. Här är det tydliga växlingar mellan årstiderna. Sverige ligger i den norra tempererade zonen.
14 TEMPERERADE KLIMATZONER Det tempererade klimatet är indelat i två olika klimatperspektiv: kalltempererat klimat och varmtempererat klimat. Den del av klimatzonen som ligger närmast polcirkeln är kalltempererad, här trivs barrskogen. Söder om barrskogen är det lite varmare och där råder varmtempererat klimat, här förekommer mer lövskog. Klimatet varierar också beroende på om området ligger vid kusten eller i inlandet.
15 TEMPERERADE ZONER: KUSTKLIMAT De västra delarna av Europa, Nordamerikas västkust, sydvästra delen av Sydamerika, östra delen av Australien samt Nya Zeeland har kustklimat. Vindarna från havet värmer under vintern och kyler under sommaren. Kustklimatet är gynnsamt för människor, många tätbefolkade områden i Västeuropa och på den nordamerikanska västkusten ligger i den här klimatzonen.
16 TEMPERERADE ZONER: FASTLANDSKLIMAT De allra största områdena i Nordamerika och Asien har fastlandsklimat. Skillnaden mellan vinter och sommar blir stor. Mycket kalla vintrar och varma somrar. I dessa områden - på det norra halvklotet - finns stora sammanhängande barrskogsbälten. I barrskogsbältet finns en del större städer men i övrigt är det ganska glest befolkat.
17 TEMPERERADE ZONER: MEDELHAVSKLIMAT Länderna kring Medelhavet ligger norr om norra vändkretsen. Somrarna är heta och torra vilket gör det svårt att bedriva jordbruk men ett väder som lockar många turister. Under vinterhalvåret drar det varma vädret söderut vilket medför lågtryck med nederbörd - det blir alltså vinterregn. Snöfall är ovanliga. Liknande klimat finner man även i t.ex. Kalifornien, delar av Chile och sydvästra Australien. Gemensam är att de ligger på västsidan av kontinenterna och på ungefär samma avstånd från ekvatorn.
18 ANVÄND KARTBOKEN OCH HITTA: En ort med kustklimat En ort med fastlandsklimat En ort med medelhavsklimat
19 POLARZONERNA Vid polerna i norr och söder ligger jordens allra kallaste områden, här är det mycket kallt hela året. De sneda solstrålarnas värme fördelas över en mycket stor yta som därför bara blir lite uppvärmd. Dessutom reflekterar snön och isen strålningen tillbaka ut i rymden. Växtligheten här är obefintlig eller mycket sparsam.
20 POLARZONERNA: ARKTIS OCH ANTARKTIS Antarktis, den södra polarkontinenten är nästan helt istäckt och saknar bofast befolkning. I norr upptar Arktiska oceanen en stor del av polarområdet. Det mesta av havet är täckt av is men under sommaren drar sig iskanten mot norr.
21 POLARZONERNA: ARKTIS OCH ANTARKTIS Arktis mest beboeliga trakter är Nordkalotten(de nordligaste delarna av Norge, Sverige, Finland och Ryssland). Det beror på att Golfströmmen och ljumna västvindar mildrar vinterkylan. Här lever bland annat samer som lever av jakt, fiske och renskötsel. I de nordligaste delarna av Kanada och Grönland lever inuiterna, ett folk som levt i polarområdena i tusentals år. De livnär sig på säljakt och fiske.
22 POLARZONERNA: POLARKLIMAT Polarklimatet kännetecknas av långa och kalla vintrar. Under vinterhalvåret är solljuset obetydligt. Den korta sommaren varar tre till fyra månader och då är det ljust dygnet runt. Solen värmer dock inte upp jordytan särskilt mycket. Det blir ofta inte varmare än 5 plusgrader. Här växer inga träd eftersom marken bara tinas upp några centimer under sommarhalvåret. Växtligheten på tundran består mest av ris, lavar, gräs osv. Den ständiga tjälen eller permafrosten kan få flera hundra meter ner i marken.
23 CENTRALA ORD OCH BEGREPP Väder - klimat Klimatzoner Vändzonerna Tropiska zonen - savann - stäpp Subtropiska zonerna - öken - nomader Tempererade zoner - kalltempererat klimat - varmtempererat klimat Kustklimat - inlandsklimat - medelhavsklimat Polarzoner - Antarktis - Arktis Samer - inuiter - tundra - tjäle - permafrosten
De fyra klimatzonerna
De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar
Läs merKlimat och hållbar utveckling 7A
Klimat och hållbar utveckling 7A I detta arbetsområde ska vi arbeta med klimat och väder. Vi kommer att undersöka vilket klimat de har på olika platser och hur det påverkar människors levnadsvillkor. Vi
Läs merAfrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter.
Afrika Afrika är den näst största världsdelen. Afrika ligger i söder, alltså längst ned i mitten på kartan. Här bor 14% av världens alla människor. Det är ungefär 922 011 000 stycken. I Afrika är det mycket
Läs merMålbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus
Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete
Läs merGEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)
GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den
Läs merPå Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,
EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.
Läs merKLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7
KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7 1 KLIMATZONER GEOGRAFI ÅR 7 PLANERING TID Vecka 47 48 genomgångar och eget arbete. (Obs! Allt är cirka tider.) Vecka 49 51 grupparbete. ARBETSSÄTT Lektioner med genomgångar,
Läs merKlimatzoner & växtlighet
Klimatzoner & växtlighet Klimatzoner och växtlighet Olika växter har olika krav på sin miljö. Till exempel kräver träden i den tropiska regnskogen en varm och fuktig miljö medan barrträden klarar sig bäst
Läs merGeografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi.
De flesta skolämnen är lätta att förstå vad de handlar om - det hörs ju på namnet (t.ex. historia och engelska), men vad lär man sig om när man läser geografi? Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur
Läs merUndervisningen i geografi ska enligt Skolverket behandla bl.a. följande innehåll i år 7 9
grundkurs i geografi, år 7 - Kartan - geografiämnets viktigaste hjälpmedel - Klimatet - Det som skapar förutsättningar för natur och därmed även människa Under er första geografiperiod på högstadiet ska
Läs merEuropa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9
Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Våra världsdelar och kontinenter 1. Hur många är de stora kontinenterna och vad heter de? 2. Hur många världsdelar finns det? 3. Vilka två världsdelar ligger
Läs merVår livsmiljö jorden och havet. Facit
Vår livsmiljö jorden och havet. Facit A. VÅR PLANET 1a. Jordens galax heter Vintergatan. b. En galax är en samling av stjärnor. c. Jorden har kanske skapats genom en jätteexplosion i rymden, Big bang",
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merTundra. Var finns biomet? Formad för 10000 år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr.
Alpint klimat Kallt, snöigt och blåsigt. Det alpinska klimatet är vanligt förekommande i berg. På latin står alpes för höga berg, vilket förklarar binomets lokalisation. Alpint klimat förekommer i de högre
Läs merKLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Läs merNorra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter
Norra halvklotet Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Klimatet Milt Atlanten Golfströmmen Fungerar som en värmebehållare
Läs merTätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
Läs merLPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.
LPP i Geografi Varför läser vi Vad skall vi gå igenom Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi geografi? Eleverna skall ges förutsättningar
Läs merARBETSRAPPORTER. Kulturgeografiska institutionen Nr. 781
ARBETSRAPPORTER Kulturgeografiska institutionen Nr. 781 Behandling av klimat- och vegetationszoner i grundskolans senare år En analys av fyra läroböcker i geografi Mikaela Vahlström Uppsala, juni 2011
Läs mer2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.
1. Vad beror det på att det finns olika klimat på jorden? Ange minst tre olika faktorer. 1. Solens olika instrålning. Vid ekvatorn faller solens strålar rakt på området vilket ger varmare klimat. Ju längre
Läs merAnpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper
Anpassningar i naturen Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Begrepp att kunna Ekologi Ekosystem Biotop Biologisk mångfald Näringskedja Näringsväv Kretslopp Naturtyp Anpassning Polartrakt
Läs merTobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien
Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.
Läs merKLIMATDIAGRAM VILKEN PLATS? San Francisco Mandurah (Perth) Barcelona Moskva ATT TÄNKA PÅ NÄR DU LÄSER AV KLIMATDIAGRAM Vädret kan variera från dag till dag. Klimatet beskriver genomsnittsvärden för
Läs merDEN STORA AMERIKARESAN 7-9, GY
Filmhandledning DEN STORA AMERIKARESAN 7-9, GY USA:s geografi USA är ett stort land och täcker stora delar av Nordamerika. Befolkningen är nästan 320 miljoner till antalet och landets geografi skiljer
Läs merExtramaterial till Geografi 7-9
Extramaterial till Geografi 7-9 Livsmiljöer s. 53-126 Här finns gratis extramaterial som hör till Capensis Geografi 7-9. Allt extramaterial har en tydlig koppling till geografiboken, men för att kunna
Läs merUpptäck Jordens resurser människor och miljö
Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och
Läs merOlika typer av kartor Tematiska kartor Topografiska kartor En karta kan visa olika saker Europas födelse Jordens tektoniska plattor Europas utseende Naturlandskap Landskap som naturen format Kulturlandskap
Läs merAnteckningar Va rldens delar
Anteckningar Va rldens delar 1. Tanken med detta arbete är att klara eventuellt nationellt prov i Geo och att få en hel del VA 2. Homo Sapiens uppstod för ca 200 000 år sedan 3. I östra Afrika, vi är alla
Läs merKOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader.
62 LIVSMILJÖER JORDENS KLIMATZONER De tre viktigaste faktrerna sm bestämmer klimatet på en plats är: O O O breddgraden (avstånd till ekvatrn), höjden över havet ch avståndet till havet. Wladimir Kppen
Läs merDecember Februari Under mitten av seklet förväntas i stort sett hela Arktis ha ökat med 4 grader.
Arktis Arktis är det nordligaste området på Jorden och omfattar nordpolen. Arktis har genomgått den snabbaste förändringen vad det gäller uppvärmning och man talar om Arktisk förstärkning av den globala
Läs merGeografi åk 7. Lycka till!
Geografi åk 7 För nästan fem miljoner år sedan bildades planeten Jorden. Sedan dess förändras jordytan ständigt. De flesta förändringar av jordytan sker så långsamt att det knappast märks under en människas
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merLärarhandledning. för det digitala läromedlet Solklart - omgivningslära
Lärarhandledning för det digitala läromedlet Solklart - omgivningslära Innehåll 1. Inledning 2. Tanken bakom läromedlet 3. Min världsbild 4. Navigeringen 1. Inledning Läromedlet Solklart Omgivningslära
Läs merJordens fyra klimatzoner.
Hans Zettby 2018-12-11 sid 1 (10) Varför är det varmast vid ekvatorn? Vid ekvatorn, jordklotets midja, träffar solstrålarna rakt mot markytan. Vid polerna träffar solstrålarna snett. Det betyder att varje
Läs merÄmnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.
Läs merFrågor och svar. om polarforskning
Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta
Läs merVäxthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).
Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merBoken om Sveriges, Nordens och Europas geografi
Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi Enligt Lgr 11 och kursplanen i geografi ska eleverna ha kunskaper om namngeografi, känna till namn och lägen på Sveriges landskap, samt orter, berg, hav
Läs merTemaarbete i NO- och SO-ämnena. Åk 7. Förutsättningar för. Liv på Jorden
Temaarbete i NO- och SO-ämnena Åk 7 Förutsättningar för Liv på Jorden Innehållsförteckning Nationella mål:... 3 Övergripande mål och riktlinjer:...3 Centralt innehåll, SO och NO:... 3 BASKURS...4 Arbetsgång...
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs merSO.S Geografi 7 9. Bedömningsmodell och lösningsförslag till lärarhandledningen. Av Göran Svanelid
SO.S Geografi 7 9 Bedömningsmodell och lösningsförslag till lärarhandledningen Av Göran Svanelid SO.S Geografi 7 9 Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Bedömningsmodellen i geografi Alla lärare känner
Läs merKlimatserien. Andreas Lundqvist. www.vader.andens.com
Klimatserien Av Andreas Lundqvist www.vader.andens.com Första delen, publicerad 9 januari 2008 I och med det här inlägget så inleder jag min lilla klimatserie, alla uppgifter kommer från SMHI, Nasa, Noaa
Läs merBEFOLKNINGSFÖRDELNING
BEFOLKNINGSFÖRDELNING VAD SKA JAG KUNNA? Resonera om orsakerna till och konsekvenserna av befolkningsfördelning i olika delar av världen Alltså: Varför bor människor på vissa platser men inte på andra
Läs merGeologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu
1. Naturens processer gör att landskapet ständigt förändras, bland annat genom att floder kan hitta nya vägar och att material kan transporteras från en plats till en annan. Vad kallas den geologiska process
Läs merFakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vi människor måste fundera hur vi kan göra för att jorden inte ska bli varmare och isarna inte ska smälta. Som det ser ut nu släpper vi
Läs merLANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och
Läs merEfter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.
Efter istiden, som tog slut för ca 10 000 år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet. De första djuren som kom till Finland var fiskar, sälar och fåglar. Så småningom kom också däggdjuren,
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi
ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera
Läs merVärme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
Läs merStorskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)
! http://www.matnat.org Klimatmodeller Klimatmodeller Klimatmodeller, eller GCM s (General Circulation Models, även lite slarvigt kallade Global Climate Models), är ett viktigt arbetsredskap när forskare
Läs merDen här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften.
K Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften. 3 Från Himalaya till Bengaliska viken 4 I det här provet kommer du att få följa vattnets färd från Himalaya, över
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merVilket väder?! Pär Holmgren
Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad
Läs merFakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE Extremt väder 1. Vilket av dessa väderförhållanden tycker du är obehagligast? Motivera ditt svar. värme och torka stora skogsbränder häftiga regn orkaner översvämningar
Läs merAllt kallare ju högre vi kommer
S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merMeteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
Läs merEvolution 1 elevuppgift
Evolution 1 elevuppgift Du ska med hjälp av de olika klimatrummen i Botaniska trädgårdens växthus, få lära dig mer om: Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och samevolution, samt deras
Läs merJordklotet GRUNDBOKEN sid. 4
Jordklotet GRUNDBOKEN sid. 4 Jorden är rund - Jordgloben - Nordpolen och Sydpolen 1. Här ska du rita en egen jordglob med kontinenter och oceaner. Rita även in Nordpolen och Sydpolen. Måla din jordglob
Läs merProjektarbete Ekologi Merkurius HT-2014
Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Tid: 3 Helklasslektioner 2,3,10 oktober samt, 1 labbtimme under v.42 / 43 samt eventuellt hemarbete. Redovisningar av valt område sker v 42/43 Inlämning: Fredag
Läs mer1. Torrt gräs X. Bark 2. Lättantändligt ämne från svamp.
1 Om du ska göra upp eld ute i naturen, så tycker en del att det kan vara bra att ha med sig papper eller lite fnöske, för att få fyr på brasan, men vad är egentligen fnöske? 1. Torrt gräs X. Bark 2. Lättantändligt
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merKurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar
Läs merArbetsområde: Kartan. Världen i din ficka
Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka Huvudsakligt ämne: Geografi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet geografi syftar till: Länk Följande
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga
Läs merVäxthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Läs merUtbildning och omvärldskunskap stadens framtid
Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid
Läs merDet hydrologiska kretsloppet i stora drag
Det hydrologiska kretsloppet i stora drag Till atmosfären: Evaporation från hav+evapotranspiration från land=419+69 = 488 Nederbörd: Över hav 382, över land 106 = 488 Evaporationen + Evapotranspirationen
Läs merMysteriet med de grönländska vikingarna
Mysteriet med de grönländska vikingarna I slutet av 900-talet emigrerar (utvandrar) knappt tusen vikingar från Island. De immigrerar till Grönland. Som mest bor det cirka fem, sex tusen vikingar på Grönland.
Läs merGEOGRAFI, 7A v
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SMEDSHAG SSKOLAN SID 0 (9) 2013-10-06 GEOGRAFI, 7A v. 35-41 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar
Läs merTräningsmaterial till boken Människan och världen Jorden.
GEOGRAFI Människan och världen Jorden PETER GRÖNDAL människan och världen omslag.indd 1 2016-10-27 16:59 Träningsmaterial till boken Människan och världen Jorden. Till läraren Människan och världen Jorden
Läs merFörmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:
Lpp Geografi år 4 Syfte: Är att tydliggöra hur geografikunskaper kan användas för att lösa problem. Eleverna får följa med Holger och Mortensen på en spännande resa genom Sverige i hopp om att finna en
Läs merSnowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC
Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Sedimentologisk bevis för och emot hypotesen Bergarter Sedimentärastrukturer Paleoklimat och miljö Lagerföljd Fossil
Läs merNaturen i Nepal. Nationalparker
Naturen i Nepal Nepal ligger i Sydasien på de sydliga sluttningarna av Himalaya. Landet ligger på samma breddgrader som Nordafrika och Florida (omkring 28 grader nordlig bredd). Nepals norra granne är
Läs merNamn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
Läs merBEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.
1 (8) Samtliga Födda i Danmark Födda i Finland Födda i Norge Födda i 448 1 6 6 2 13 19 27 29 62 185 35 17 11 6 6 1 644 1 9 1 5 18 9 14 25 37 74 277 57 32 26 29 12 7 59 6 6 4 1 2 2 1 2 3 3 18 34 4 6 2 2
Läs merLPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.
LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Europaresan Arbetsbeskrivning: Eleverna kommer att genomföra en resa genom minst fyra av Europas länder. Eleverna ska ta
Läs merEN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merAtt navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste
Läs merVi lär oss att använda kartor och att använda dem för att förstå geografisk information, jämföra länder och annat.
"Europa" Skapad 2014-10-19 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Baserad på "ografi Europa" från Bergfotens skola, Tyresö Redigerad senast 2014-11-10 av Erika Hermansson 1 av 6 Vi arbetar med Europas
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Samhällsorienterande ämnen 3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att
Läs merVärlden idag och i morgon
Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den
Läs merMAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta
MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden
Läs merBakgrundsupplysningar for ppt1
Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt
Läs merBEFPAK-Befolkningsförändringar helår 2004 KF
BEFPAK-Befolkningsförändringar helår 24 KF Tabell 13: Antal utrikes födda boende i kommunen och omflyttningar av utrikes födda fördelade efter världsdel och vistelsetid i Sverige 1 (5) Finland Norge Övriga
Läs merKemi. Vatten och Luft
Namn: Klass: Kemi Vatten och Luft Bedömning Elevens förmåga att Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa
Läs merBedömningsmodell och lösningsförslag till SO-S Geografi lärarhandledning
Bedömningsmodell och lösningsförslag till SO-S Geografi lärarhandledning Göran Svanelid SO S Geografi 7-9 lärarhandledning Göran Svanelid och Liber AB Får kopieras 1 Bedömningsmodellen i geografi Alla
Läs merGEOGRAFI. År 1 år 3. Kunna räkna upp årstiderna, dess klimat och tidslängd i Sverige.
LOKAL KURSPLAN I SO ANNERSTASKOLAN 2006 Utarbetad av: GEOGRAFI År 1 år 3 LPO 94 Eleven skall Att uppnå Arbetssätt Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Eleven skall: Ha förvärvat
Läs merMAMMUT. Utställningsfakta
MAMMUT Utställningsfakta 1 Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden har kommit
Läs merFörslag den 25 september Geografi
Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor
Läs merE S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E
EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till
Läs merEtt förändrat klimat hot eller möjligheter?
Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Plan för klimatanpassning Växjö kommun 2013 Klimatet förändras Människor över hela världen arbetar med att minska skadliga utsläpp i miljön för att hindra katastrofala
Läs mer