Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Transkript

1 HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet är i gasform (ånga). Molekylerna fria från varandra. Vattnet i fast form (is). Vattenmolekylerna sitter ihop varandra lite glesare än i vätskan. Isen flyter ovanpå vattnet. Fasomvandlingar Hos de flesta ämnena ökar volymen när det blir varmare och minskar när det blir kallare. Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

2 HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 2 Ett ämnes tillstånd (eller fas) beskrivs ofta vid rumstemperatur, dvs vid 20 C. Vatten är en vätska. Järn är ett fast ämne. Syre är en gas. Men alla ämnen kan vid olika temperaturer finnas i gas / vätska / fast form. Övergången mellan fast form och vätska anges som ämnets smältpunkt. Övergången mellan vätska och gas anges som ämnets kokpunkt. Termometer En enkel termometer kan byggas med en vätskebehållare och ett stigrör. När vätskan blir varmare utvidgar den sig och stiger upp i röret.

3 HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 3 Termometern graderas genom att välja två fixpunkter. Celsiusskalan har valt vattnets smältpunkt (fryspunkt) och kokpunkt. Vattnets smältpunkt är vid 0 C Vattnets kokpunkt är vid 100 C Kelvinskalan har samma avstånd mellan graderna med utgår från den absoluta nollpunkten där inga atomer eller molekyler rör sig. Den absoluta nollpunkten är -273 C eller 0 K. Vattnets smältpunkt är 273 K Vattnets kokpunkt är 373 K I vissa länder används Fahrenheit istället. Den utgår från den lägsta temperaturen man kunde åstadkomma på konstgjord väg genom att blanda isvatten och saltlag samt kroppstemperaturen. Lägsta temperaturen med isvatten och saltlag är 0 F eller - Kroppstemperaturen är 96 F eller 35,6 C En omvandling mellan grader C och grader F är därför F = 9 C + 32 eller C = 5 (F 32) 5 9

4 HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 4 VATTEN EN UNDERLIG VÄTSKA sid 47 Is: Volymen ökar. Molekylerna är glesare och isen har mindre täthet än vätskan. Flyter ovanpå! Vätskan: Från 4 C ökar volymen och molekylerna blir glesare. Mindre täthet och lägger sig överst. MEN när temperaturen sjunker under 4 C ökar volymen också. Mindre täthet och lägger sig överst. Vad hade hänt annars? VÄRME SPRIDER SIG sid 48 Värme kan sprida sig på tre sätt: Ledning Ströming Strålning

5 HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 5

6 HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 6 VÄDER OCH KLIMAT sid Vårt väder och klimat beror på solens strålningsvärme och jordaxelns lutning. Under året kommer jorden att luta olika i fårhållande till solen.

7 HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 7 Kall och varm luft När luften värms kommer molekylerna att ligga längre ifrån varandra och den varma luften tar därför mer plats och blåser upp ballongen. Varm luft kommer också att mindre täthet/densitet än den kalla luften. I tillbringaren kommer korken att flyta ovanpå vattnet. Det som har lägre täthet än vattnet kommer att tryckas upp och flyta. Gummipropp kommer däremot att sjunka eftersom den har högre täthet än vattnet. I naturen värms luften upp av solen. Den varma luften får mindre täthet och pressas upp av kall luft med högre täthet. Det är detta man menar med uttrycket varm luft stiger.

8 VÄDER FYSIK FRÖR KLASS 7 Olika klimat årstider Vilken årstid är det nu? Jorden lutar mot solen. Norra halvklotet skuggas mindre Längre dagar Över polcirkeln är det ljust hela dygnet Årstiden är Sommar 1

9 Olika klimat - årstider Jorden lutar mot solen. Det är sommar Varmare väder Dagarna är längre och vi får mer energi från solen Ljuset går mindre snett genom atmosfären Norra halvklotet Ljuset går mindre snett genom atmosfären hinner spridas mindre. Träffar mindre yta 2

10 Olika klimat - årstider Ekvatorn (Eg. Norra vändkretsen) Ljuset står i zenit mitt på dagen Ljuset går rakt genom atmosfären kortaste vägen. Sprids ännu mindre. Träffar ännu mindre yta. Varmare klimat Årstid? Jorden lutar från solen. Norra halvklotet skuggas mer Kortare dagar Över polcirkeln är det natt dygnet runt Årstiden är Vinter 3

11 Jorden lutar från solen. Vinter Kallare väder Kortare tid energi från solen Ljuset går mer snett genom atmosfären Ljuset går mer snett genom atmosfären hinner spridas mer Träffar större yta 4

12 Ekvatorn: (Eg. södra vändkretsen) Ljuset står i zenit mitt på dagen Ljuset går rakt genom atmosfären kortaste vägen. Sprids ännu mindre. Träffar ännu mindre yta. Varmare klimat Årstid? Jorden lutar inte Lika långa dagar som nätter Vår och höst på norra halvklotet Solen rakt över ekvatorn nu 5

13 Väderkartor Högtryck Luften rör sig neråt ut mot lågtryck Ofta finare väder Vinden rör sig i en spiral medurs runt centrum Lågtryck Luften rör sig uppåt. Ofta mera regn Luften rör sig i en spiral moturs runt centrum 6

14 Kalla luft rör sig enligt blå pilar. Bildar en kallfront Varm luft rör sig enligt röda pilar Bildar en varmfront När kall luft möter varm pressas varm luft upp och kyls av. Avger regn. Vid en kallfront blir det kraftigare nederbörd. 7

15 Vid ekvatorn värms luften upp och stiger snabbt och avger nederbörd varje dag. Intill regnskogen strömmar den torra luften och ger ökenområden. Nederbörd Man mäter höjden på den nederbörd som fallit över ett område i mm. Snö får smälta innan man mäter i mm. För viss snö gäller att 1 cm i frusen form motsvarar 1 mm i smält form 8

16 Vindar Vindhastigheten mäts med en anemometer. Enheten är m/s Storm är vid 25 m/s. Om det blåser från norr till söder så säger man att det är nordlig vind. Sjöbris På sommaren värms luften upp över land snabbare än över vattnet. Detta gör att luften stiger uppåt vid land, kyls av över vattnet och sveper in mot land mitt på dagen. På motsvarande sätt bildas landbris på natten då land kyls av snabbare än vattnet. 9

17 Växthuseffekten Atmosfären ger ett täcke runt jorden som gör att en del av värmen som annars skulle lämnat jorden reflekteras tillbaka. Därmed får jorden en högre temperatur än man skulle haft utan atmosfär. Ökad koldioxidhalt har gett oss Den förstärkta växthuseffekten vilket ger flera negativa effekter på jorden. 10