METEOROLOGI. Innehåll
|
|
|
- Dan Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1
2 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning 0 5 km höjd, -12 km Vad påverkar luftens temperatur? Jordytan Moln Vad påverkar luftens fuktighet? Hav, sjöar, vegetation Vad händer när fuktigheten ökar? 4 Lufttryck Trycket av luften ovanför Normalt: 1013 hpa (mb) 1 mb 8 m Större höjd lägre tryck Hälften på 5000 m Syrgas krävs över 3500 m Lufttryckmätare barometer höjdmätare! 2
3 5 Moln När bildas moln? För mycket fukt i luften eller för låg temperatur Daggpunkt Högsta temp där droppar bildas (moln, dimma) när fukt tillförts när temp sänkts 6 Molntyper Cb 3
4 7 Stiga i termikblåsa Stiger mer i centrum Men flygplanet sjunker mer i brant sväng!! Tips: Öka farten ordentligt när du lämnar blåsan! Kurs - Fart - Moln - Mark 8 Skiktning (temp) Temperatur - höjd Sjunker ca 6.5 /1000 m i snitt upp till ca 10 km Inversion Temp stiger med höjden Hinder för termik Disigare "instängd" luft under Stabil skiktning Labil skiktning 4
5 9 Termik Uppvärmning av marken Luftbubblor värms Störning bubblan börjar stiga Om skiktning labil Luftbubblan fortsätter stiga Den blir större och svalnar Ofta bildas moln i termiken Moln ökar termiken Men även "torrtermik" utan moln finns 10 Skiktning vid termik i moln! Luftpaket värms nära marken - och börjar stiga Stighastighet beror på dess temp.överskott mot omgivande luft 5
6 11 Blåsans upp- och nervindar m Stor kärna t.ex grustag, sydsluttning T Molnbashöjd: ca 125 x (T-Tdpm) Tdpm 12 Vindens inverkan på termiken Kanal Blåsa Högre molnbas Kraftigare termik 6
7 13 Vindens inverkan på termiken Kortvarig termik Pulser från samma plats Molnet har släppt kanalen Hitta termiken Sök mot vinden Sväng mot vinden 14 Vindar Blåser det från högt till lågt lufttryck? NEJ! Vindstyrka Ökar med tryckskillnaden Vindriktning längs isobarer vädersystem långlivade Vad är västlig vind? Kommer från väst 270 7
8 15 Andra vindar Sjöbris Sol på land stig Kallt hav / sjö Kall vind in över land Landbris Vind ut mot varmare vatten på natten 16 Termik och vind Sjöbris(front) Kall vind släcker ut termik Moln bildas inte Stark vind Molngator kan bildas under inversion när vinden är stark och ökar med höjden 8
9 17 Sjöbrisfront 18 Termikgator molngator 9
10 19 Följ molngatorna och mindre tussar från kursen på KURSVINKELN 20 Molngator i sjöbrisfront 10
11 21 Lävågor: fjällfllygning Lävågor kan ge kraftigt stig utan termik Nå höjdvinster på m Bakom bergskedja (hinder) Stark vind km/t, vinkelrätt mot hindret Stabil skiktning Rotorer Turbulenta luftrullar bakom hindret (i lä) Lävågsmoln Lenticularis Föhn-glugg 22 Dags för dramatik i vädret FRONTER Gränser mellan luftmassor Varmmasseväder Sämre sikt, ev dimma/moln Stabil skiktning, dvs sommartid dålig termik Kallmasseväder Luftmassan värms underifrån God sikt, friskt Labilare skiktning, dvs termik kan bildas (länge) Skurar och moln, byig vind 11
12 23 Varmfront Varm luftmassa tränger fram mot kall Lugn, flack och bred ( mil) Börjar med höga moln Ci sänker sig Cs As Ns Helmulet och lugnt regn till sist 24 Kallfront Kall luftmassa tränger undan varmare Pressar upp varmluften moln direkt Börjar med regn Passiv kallfront Molnen kommer i omvänd ordning mot varmfront Ns As Cs Ci 12
13 25 Aktiv kallfront Aktiv kallfront rör sig snabbt 75 km/h Kraftig hävning Cb i rad längs fronten Kraftigt regn, hagel Byig vind Ocklusionsfront Kallfronten har (delvis) hunnit ikapp varmfronten 26 Cumulunimbus Cb farliga Kraftiga fallvindar framför Cb (som rör sig snabbt) Plötslig stark markvind kan puffa iväg plan Farligt vid landning Cb Landa direkt! Förankra flygplanen 13
14 27 Följ vädret under veckan Tips: bra väderlänkar på: flyg.pk2.se 28 Väderprognosen Växjö 14
15 31 Tips Läs i "tjocka boken" (den är bra, även efter certet :-) Läs om polarfront, hur lågtryck uppstår och utvecklas Lufthavet efter kallfront ger bästa flygvädret Följ vädret under veckan Kolla alltid vädret före flygning Stäm av vädret varje flygdag för att förstå prognoserna flyg.pk2.se väder och utbildningsmaterial 16
METEOROLOGI! Grunder för segelflygare
1 METEOROLOGI! Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2016 flyg.pk2.se 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet
TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING
1 TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING Hur utnyttjar man termiken bättre? Förstå väderprognoserna Walter Hansson och Poul Kongstad 2 Hur utnyttjar man termiken bättre? Blåsor Ingång - Centrering - Lämna
Meteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik
Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar
Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK
Väderbriefing Tolka sondering Prognoser påp nätet En bra dag Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Vad vill segelflygaren veta Blir det termik? När r startar termiken? Får r vi cumulus?
Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären
Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen
North U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida
Banans Språk Vänster kant Vänster sida Mitten Höger sida Höger kant Lämärke Barbordsmärke Lovartmärke Styrbordsmärke Rumbline Rumbline Layline Babord layline Styrbord layline 1 Layline Babord layline Styrbord
En enkel segelflygprognos
En enkel segelflygprognos Charlotte Pöntynen Boström 25 oktober 2010 Innehåll 1 Väderläge 2 2 Luftmassa 3 2.1 Radar............................... 4 2.2 Satellit............................... 4 2.3 Tempogram............................
Frågebanken frågor. 3 Det finns många så kallade parametrar som spelar in när lyftkraften uppkommer, ange minst tre olika.
Aerodynamik 1 Beskriv på ett enkelt sätt hur lyftkraften uppkommer. 2 Ett segelflygplan saknar motor men trots det så alstrar flygkroppen och vingarna motstånd, förklara hur ett segelflygplans dragkraft
Flervalsfrågor 2007-02-15
Flervalsfrågor ( 61 st) Svaren till flervalfrågorna skrivs på dennas sida med ett kryss för valt alternativ. Endast ett alternativ får anges för att frågan skall kunna bedömas. Det rätta svaret är det
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp
Meteorologi - översikt
Meteorologi - översikt Global meteorologi Global cirkulation och Coriolis effekt Markvind och höjdvind Lågtryck, högtryck och fronter Skiktning och hävning Lokal meteorologi Föhn Sjöbris Våg Alpint väder
NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 1
1 NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 1 Vad är Mc Cready s teori? Delfinflygning Walter Hansson och Poul Kongstad 2 NÅ LÄNGRE - och KOM HEM Del 1 McCready-teorin Delfinflygning Del 2 Trattar Utelandning Handdator
Grovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor
Grovplanering Flygmeteorologi 5 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF
Värme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Klimatet i Skandinavien
Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:
Segelflygteori Meteorologi
Östra Sörmlands Flygklubb Segelflygteori Meteorologi Urban Norrström 0730 55 88 00 urban.norrstrom@osfk.se Segelflygteori - Meteorologi Innehåll - Meteorologi 1. Atmosfären 2. Moln 3. Begrepp 4. Väder
Frågebanken svar. Beskrivningen skall ha den här innebörden: Vilotryck - trycket som uppstår av den luftpelare som uppstår av atmosfären ovanför oss
Aerodynamik 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Beskrivningen skall ha ungefär den här innebörden: Luften som strömmar över runt en vinge vinklas ned bakom vingen och reaktionen till denna av vinkling är en Luftkraft som
Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser
Vädrets makter Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Skalor i atmosfären Anticyklon 500-5000 km Fullt utvecklad " mellanbreddscyklon 1500-3000
Segelflygteori - Meteorologi
Segelflygteori - Meteorologi Teoretisk utbildning för segelflygcertifikat - SHB615 Kunskapskrav i Meteorologi Teoritillfälle Kunskap Kännedom Introduktion Väderprognoser med tolkning X Övning 28 Termikens
Östra Sörmlands Flygklubb. Segelflygteori. Meteorologi. Urban Norrström Segelflygteori - Meteorologi
Östra Sörmlands Flygklubb Segelflygteori Meteorologi Urban Norrström 0730 55 88 00 urban.norrstrom@osfk.se Innehåll - Meteorologi 1. Atmosfären 2. Moln 3. Begrepp 4. Väder och väderlek 5. Uppvindar 6.
Teori för vinschbehörighet
Teori för vinschbehörighet Ori Levin 2011-08-16 www.offground.se 1 Teorikursens innehåll Materialkunskap Vind och väder Aerodynamik Startteknik och kommunikation Flyglära 2011-08-16 www.offground.se 2
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder Vädrets makter: Lokalväder Per Axelsson per@misu.su.se Energibalansen vid ytan - lokal temperatur Gränsskiktet Urbana värmeöar Sjöbris Bergsvindar 2 Vad är det
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten
Allt kallare ju högre vi kommer
S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio
Rapport RL 2007:17. Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom.
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2007:17 Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007 Dnr L-09/07 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna
NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 2
1 NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 2 Trattar Utelandning Handdator i flygplanet (PDA) Walter Hansson och Poul Kongstad 2 NÅ LÄNGRE - och KOM HEM Del 1 McCready-teorin Delfinflygning Del 2 Trattar Utelandning
TIPS PÅ PRESENT VAD GER DU NÅGON SOM HAR ALLT? FLY WITH STYLE
TIPS PÅ PRESENT VAD GER DU NÅGON SOM HAR ALLT? 3 INNEHÅLL Ge bort en upplevelse... 3 Tandemflyg...4 Grundkurs skärmflyg...6 Kurs Paramotor...8 Om Parabase Outdoor...9 Villkor & information...10 GE BORT
Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi
Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre
A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10
Förra gången A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10 B. Kompression -> Volymen minskar. Arbete utförs på paketet. Energi tillförs
Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser
Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd
Tid , kl Plats Båsenberga kursgård, N59.03 E15.54
Haveri med segelflygplanet SE-TSB, 2005-06-10, Dnr L-17/05 Statens haverikommission har beslutat att olyckan skall utredas enligt lagen (1990:712) om undersökning av olyckor och överlåter åt Segelflygförbundet
KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Atmosfäriska systemet, väder
Atmosfäriska systemet, väder Kompendiet tar upp förekommande termer och begrepp med förklaringar. Följande pptvisar, huvudsakligen, bilder som inte finns i kompendiet. Obs att molnbilder är tillgängliga
Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström
Väderlära: uftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... uftmassor & fronter ågtryck & högtryck Åska Sammanfattning uftmassor och fronter
Föreläsning 2 Vädrets makter
Föreläsning 2 Vädrets makter Föreläsning 2 Hävning Torradiabatiskt temperaturavtagande Hydrostatisk balans Skiktningen i atmosfären Fuktadiabatiskt temperaturavtagande Skiktningskurvor och hävningskurvor
Konsten att spå väder
Konsten att spå väder P G ANDBERT Så kallade "vädergubbar,, står i en klass för sig. Nu menar jag inte de där, som tittar på fiskfjäll eller rotar i djurens inälvor, för att få reda på hur vädret skall
Värme, kyla och väder. Åk
Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara
Cumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis.
Cumulus humilis Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis. Stackmoln är typiska sommarmoln. När solen värmer, stiger varma luftbubblor från marken som osynliga varmluftballonger. Någon eller
Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07
Rapport Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering eller annat ändamål använda
Segelflyghandboken Datum 040530
Utbildning Sid nr 1 av 7 Kunskapskrav i Flyglära 1 Vikning, orsak - korrigering Kropp Vingar 2 Stabilisator Vikning med luftbroms Rodren Luftbromsen 3 Låg inflygning till landning, åtgärder Rodrens manövrering
Fysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh
Atmosfären Atmosfären är spelplatsen för alla väderfenomen, så första steget är att stifta bekantskap med denna tunna hinna som omger jordklotet, och utan vilken allt liv på jorden vore en omöjlighet.
Kappseglings kurs. 13 mars 2018 USS klubblokal Mats Wahlberg
Kappseglings kurs 13 mars 2018 USS klubblokal Mats Wahlberg Agenda Inledning - deltagare Olika former av kappsegling Meteorologi för kappsegling Segla bana kort version kopplat till meteorologin Seglingsteknik
Kapitel 5. Atmosfärens cirkulation
Kapitel 5 Atmosfärens cirkulation 74 Varför rör sig luften? Huvudfrågorna Är vindarna på jorden slumpmässiga, eller följer de regelbundna mönster? Vilka implikationer har atmosfärens cirkulation för klimatet?
Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015
Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väderprognoser! Väderprognos är en bedömning av hur framtidens väder kommer att bli antagligen de närmaste dagarna eller under en längre period. Man samlar
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd
Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Mycket nederbördsrikt väderår 2012 2012 var ett av de nederbördsrikaste åren som vi noterat i Sverige. Ända sedan i april har det varit en nästan ändlös rad
Assigned Area Task -Strategi 1. Historia 2. Förberedelser 3. Mot första arean Medelhastighet Före eller efter tiden
Assigned Area Task -Strategi 1. Historia 2. Förberedelser 3. Mot första arean Medelhastighet Före eller efter tiden 4. Flygning mellan areorna Flyg rakt 5. Rundning på rätt sätt Sidvind Med- och motvind
Sträckflygning intro 2
1 Sträckflygning intro 2 Har du flugit tagit ut loggfiler SeeYou RST? Hur ser det ut i rst-online.se? GPS-genomgång idag Loggfiler från FLARM och GPS-NAV (förra gången) Skapa en bana och deklarera den
Illustration och text Kim Jarl
Illustration och text Kim Jarl Vi ska prata Longitud och Latitud Kartor och kartprojektioner Karttecken Kompassen Satelitnavigering Navigationsbegrepp Övning Jorden Som ett stort schackbräde Jorden Som
Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan
Svenska fysikersamfundet 1 oktober Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Meteorolog SMHI sedan 2000 Fjärranalys dvs satellit och radar Anna Eronn, SMHI Vid sidan om: Väder
Grovplanering. Flygmeteorologi 4. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor
Grovplanering Flygmeteorologi 4 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Dimma, stabilitet, inversion, moln Fronter, luftmassor,
Navigering med GPS. Förstå och öva på våra GPS-enheter SeeYou-programmet och GPS-loggar. Poul Kongstad och Walter Hansson. Kronobergs Segelflygklubb
1 Navigering med GPS Förstå och öva på våra GPS-enheter SeeYou-programmet och GPS-loggar Poul Kongstad och Walter Hansson 2 Flyg bättre med GPS och flygdator 1 Lär känna våra fina flyginstrument Roligare
ISSN 1400-5719. Rapport RL 2009:01. Olycka med flygplanet SE-IIX på Norasjön, T län, den 10 juni 2008
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2009:01 Olycka med flygplanet SE-IIX på Norasjön, T län, den 10 juni 2008 Dnr L-12/08 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna är
till ditt presentkort en provutbildning som segelflygpilot
Grattis! till ditt presentkort en provutbildning som segelflygpilot i Uppsala Flygklubb ASK 21 över Uppsala Foto: F Ödén Du kommer att få en oförglömlig upplevelse något utöver det vanliga ASK 21 under
OTTSJÖ fjällflygläger 2003 av Lennart Jonsson
OTTSJÖ fjällflygläger 2003 av Lennart Jonsson 5/3 Onsdag. Startar resan genom att plocka upp ASK 21:an på Vängsö Klockan 13:00. 18:30 kommer jag till vandrarhemmet vid Iggesund där jag övernattar. 6/3
Utelandning. Anders Blom
Sikta Högre! Utelandning Anders Blom Förord En förutsättning för att på ett njutningsfullt sätt sträckflyga är att kunna vissa saker om segelflygning, en del enkla andra mer komplicerade. Att sträckflyga
Rapport RL 2007:18. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom.se
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2007:18 Olycka med varmluftsballongen SE-ZIU på Kärrtorps idrottsplats, AB län, den 10 juni 2007 Dnr L-10/07 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet
Förord. 1. Grundfysik; Atomen, massa och vikt.
GRUNDFYSIK Förord Fysiken försöker förklara vad som sker runt omkring oss. T ex varför föremål flyter, hur åska uppstår och varför jorden snurrar runt solen. Flera saker, kommer du att märka, finns det
Flyglära. Vi börjar med den grundläggande delen
Flyglära Vi börjar med den grundläggande delen Det rent hantverksmässiga manövrerandet av flygplanet. Roderhantering osv. Den rent taktiska manövreringen. Hur vi flyger i varvet osv. Innan vi börjar!!
Introduktion till PDA för segelflygning
1 Introduktion till PDA för segelflygning 1. Vad kan en PDA göra för segelflygare 2. SeeYou Mobile Poul Kongstad 2 Intro-program Vad är PDA och vad tillför den segelflygning Hur fungerar det? Loggar Livsviktiga
Termikflygning. Robert Danewid
Termikflygning Robert Danewid Det är stiget som ger farten! medelfart Fart mellan blåsor Den förste termikflygaren Robert Kronfeld Den första termikflygningen Robert Kronfeld i Professor, maj 1928 80
1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden.
Flygväder? Höga moln: 1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden Låga moln: Medel höga moln: 1. Altocumulus, AC små tussar,
Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström
Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... Storskaliga fenomen: Monsun Jetströmmar och Rossbyvågor Walkercirkulationen
RASP Termikprognos Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb
RASP Termikprognos Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb RASP Termikprognos Don't shoot the messenger RASP Termikprognos Hur det började Cert 2007 Började sträckflyga 2009, sen började väderjakten Hittade
Lite repetition om GPS-NAV. Kronobergs Segelflygklubb
1 Lite repetition om GPS-NAV 2 Varför navigator / flygdator vid ban- eller sträckflygning? Vore väl bra om du vet säkert: Hur du lätt hittar till nästa delmål och hur långt det är kvar Hur du egentligen
Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UON i Eskilsryd, Västra Götalands län, den 6 juli SHK Dnr L-19/06
Rapport Olycka med segelflygplanet SE-UON i Eskilsryd, Västra Götalands län, den 6 juli 2006 SHK Dnr L-19/06 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering eller annat ändamål
Tillbud mellan flygplanen SE-DON och OY-KKC vid Stockholm/Arlanda flygplats, AB län, den 29 juni 2000
ISSN 1400-5719 Tillbud mellan flygplanen SE-DON och OY-KKC vid Stockholm/Arlanda flygplats, AB län, den 29 juni 2000 Dnr L-066/00 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna
W820 Professionell Bluetooth -väderstation
W820 Professionell Bluetooth -väderstation AT&T 11:57 AM BACK TEMPERATURE CURRENT TEMPERATURE 20 MIN 7 C MAX 25 C C 25 C AVG DEW POINT 18 C TEMPERATURE CHART FOR THE LAST 48 HOURS 25 C 10 C 9 C 12 C 3AM
Kapitel 3. Standardatmosfären
Kapitel 3. Standardatmosfären Omfattning: Allmänt om atmosfären Standardatmosfären Syfte med standardatmosfären Definition av höjd Lite fysik ISA-tabeller Tryck-, temp.- och densitetshöjd jonas.palo@bredband.net
SLG. Haveriet orsakades av att erforderlig motoreffekt ej. sannolikt berott på en slirande drivrem
Haverier och störningar 2009 SLG Misslyckad start Haveriet orsakades av att erforderlig motoreffekt ej kunnat erhållas vid start och stigning vilket i sin tur sannolikt berott på en slirande drivrem Jantar
8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta
8 Värme och väder 8.1 1 Bygg ett brandlarm 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta 8.2 5 Värme sprids genom ledning 6 Massa,
Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 7. Teoretisk utbildning för segelflygcertifikat Kunskapskrav i Flyglära
Utbildning Sid nr 1 av 7 Kunskapskrav i Flyglära 1 Vikning, orsak - korrigering Kropp Vingar 2 Stabilisator Vikning med luftbroms Rodren Luftbromsen 3 Låg inflygning till landning, åtgärder Rodrens manövrering
8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder
8 Värme och väder Inledning Inledningen till kapitlet på sidorna 134 135 i grundboken och sid 78 i lightboken handlar om vädret, ett populärt samtalsämne. I rubriken skriver vi att solen värmer och skapar
Sollfahrtteori. Historik, teori och praktiska råd. DFS Reiher. Robert Danewid
Sollfahrtteori Historik, teori och praktiska råd Robert Danewid DFS Reiher Kursen behandlar grundläggande teori och historik om Termikflygning Sollfahrt Finalglidning Blandat med praktiska tips Polarkurvan
Slutrapport RL 2013:18
ISSN 1400-5719 Slutrapport RL 2013:18 Olycka den 24 juni 2013 med motorsegelflygplanet SE-UDA vid Huggenäs, Värmlands län. Diarienr L-78/13 2013-11-13 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt.
Några myter.. Som ska avfärdas
Några myter.. Som ska avfärdas Centrifugalkraften Sväng i medvind G-kraft funktion av lutning Stall steget Muchan Sväng i medvind Myten Om man svänger från motvind till medvind tappar man fart och riskerar
Examinationsmanual Pilot 1
Examinationsmanual Pilot 1 Svenska Skärmflygförbundet Sid nr 1 Innehållsförteckning Svenska Skärmflygförbundet Sid nr 2 1 Examinationsmanual Pilot 1 Under hela examinationen skall elevkortet EK P1 användas
Klimat och hållbar utveckling 7A
Klimat och hållbar utveckling 7A I detta arbetsområde ska vi arbeta med klimat och väder. Vi kommer att undersöka vilket klimat de har på olika platser och hur det påverkar människors levnadsvillkor. Vi
Uppgifter till Väder och klimat-delen i Fysik 1
Uppgifter till Väder och klimat-delen i Fysik 1 De här uppgifterna använde jag våren 2014 när vi avsatte lite mer tid än vanligt (ca tre veckor och 6 lektionspass) till väder och klimat-delen. Dag Mån
RASP, vad är de röda kryssen? Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb
RASP, vad är de röda kryssen?www.soaringweather.eu Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb RASP Termikprognos Hur det började Cert 2007 Började sträckflyga 2009, sen började väderjakten Hittade Dr Jack's
- att lära känna bakgrunden till väderfenomenen. - att lära sig göra egna iakttagelser och slutsatser
1 METEOROLOGI - INLEDNING Förändringar i vädersituationen bildar de största potentiella riskerna för flygare. Otjänligt väder bör alltid anses som ett hinder för en emotsedd flygning. Syftet med detta
Alice och världens väder
Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.
Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UNG i Fivlered, O län, den 7/ SHK Dnr L-18/07
Rapport Olycka med segelflygplanet SE-UNG i Fivlered, O län, den 7/8 2007 SHK Dnr L-18/07 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering eller annat ändamål använda allt material
BRUKSANVISNING. VIKTIGT! En radiostyrd modell! INTE EN LEKSAK! Data: Spännvidd: 2000mm Längd: 1100mm
RC BRUKSANVISNING Data: Spännvidd: 2000mm Längd: 1100mm Ingår: Fyrkanals fabriksmonterad radio Fyra fabriksmonterade microservon Fabriksmonterad motor (borstlös) Fabriksmonterat fartreglage Litium Polymer
Förnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Trycket är beroende av kraft och area
Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte
Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 7. Sträckflygning och tävlingsflygning
Utbildning Sid nr 1 av 7 Sträckflygning och tävlingsflygning Allmänt Utbildningarna genomförs som 3 olika kurser. Utbildningarna är frivilliga men kan användas för fortsatt utbildning och ger en ökad kunskap
Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?
Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år? Acknowledgements: Lin Tang, Weine Josefsson, Michelle L. Bell 1 2 Mark användning
Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Klimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson
Ejection system, Konceptuell design
Ejection system, Konceptuell design Huvsprängning Frontruta Ansiktsskydd Canopybreakers Låssprint Vridomkopplare i kabinen Säkrad Osäkrad Fallskärm Höjdmätare Syrgas Utskjutningshandtag Säkerhetsbälte
Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation Exempellösningar
Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation 19.4.2013 Exempellösningar Examen görs med en 12 m lång sjövärdig motorbåt, som är utrustad med bland annat huvudkompass, fast
Segelflyg en sport som passar alla!
Segelflyg är en sport där du i ett segelflygplan blir uppbogserad av ett motorflygplan till 500-1000 meters höjd och där utnyttjar du uppåtvindar s.k. termik vilket bildas när solen lyser på en markyta.
Slutrapport RL 2011:13
ISSN 1400-5719 Slutrapport RL 2011:13 Olycka med flygplanet SE-MBZ på Morups flygfält, N län, den 9 maj 2011 Diarienr L-38/11 2011-10-06 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering
Rapport RL 2002:21. Rapporten finns även på vår webbplats:
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2002:21 Olycka med flygplanet SE-EAR i luftrummet ovanför Arvika/Westlanda flygplats, S län, den 10 maj 2002 Dnr L-021/02 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt.