A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10
|
|
- Ann Engström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förra gången
2 A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10
3 B. Kompression -> Volymen minskar. Arbete utförs på paketet. Energi tillförs till paketet. -> Temperaturen stiger! 9/14/10
4 Skiktning i atmosfären Instabil: gynnar vertikala rörelser Stabil: dämpar vertikala rörelser Neutral: balans mellan de vertikala krafterna (tecken på ett väl omblandat skikt)
5 Skiktning i atmosfären Skiktningskurva = uppmätt temperaturavtagande Hävningskurva = teoretisk (t.ex. -1 o C/100m för torr luft) h,p://
6 Fuktadiabatiskt temperaturavtagande Luftpakets rörelse utan nederbördsutfällning Kondensationsnivå a.! Luftpaketet följer det torradiabatiska temperaturavtagandet. b.! Luftpaketet följer det fuktadiabatiska temperaturavtagandet.
7 Villkorligt instabil atmosfär (torrstabil, fuktinstabil) Absolut stabil atmosfär Höjd [m] 1000 fuktadiabat Absolut instabil atmosfär torradiabat Temperatur [ o C]
8
9
10 !"#$%&'()*+&%$(,-$%."'/0/1(2( 30.#/0/1(456(7..8"9&(*8(#$4::*$( ;4./( <0))*( =%#%$>-$#(
11 !"#$%&$'()*%$+,)-*#,..%#$/#012$ /,-*3-2%4,-2/0#-,#$ 5%#4/)%#$6#7-$8%13-$ 9%-*$,:8$2;,<$!"#'#0--(-=$%1$6,22()%$'#0-2)3-$,21$>>>$ AB.(2/$2;,#)3/$.7$3-$%3#,2,)$0#$
12 !"#$%"%&'()'*+#%$,+--(,'.' /,0/%"%&1232/42%' 524'/,6)1'2%'0)2,*67%($'-8'9::.;::<'=0,'(7')(72%8%&('1/('/+%$2%12,('>##')(72%'?4(%' C)2,*67%($2%')"$'*+#%D"#$%"%&'6,'?%&2=6,'E<'(##418'/,6)1'$24'/+%$2%1(>+%1/6,%+,'=0,' *+#%D"#$%"%&A' F(72%*+#2/G#2,%('"'2%'$,+--2'B(,'=6,,2' &,(%%(,'.H'$2%'1(**(%B8##(%$2'/,(I2%'6,'#6&,2'.H'$,+--2%'#0121'?--'"&2%' J67%($18%&4,GK/24'6,'B0&,2'0)2,'2%'/,0/4'G4('.H'*"%$,2'$,+--(,'/,6)2,'B0&,2'8%&4,GK/' =0,'(7'/+%$2%1(>+%'1/('1/2' L,0/%"%&1232/42%'6,'140,,2'=0,'1*8'$,+--(,'.H'1*8'$,+--(,')6M2,'1(/4(,2'
13 !"#$%"%&'()'*+#%$,+--(,'.' /,0/%"%&1232/42%'
14 !"#$%"%&'()'*+#%$,+--(,'.' #/0%"%& %' 567%($0&,($1%'6,'#6&,1'"' )(71%#/0%"%&(,8'3+%$1%0(9+%'/)1,' )(71%#/0#"&('3+%$1%0(9+%036,%+,'3(%' 031')"$'#6&,1'/)1,*67%($'+:;'9##'+:;' *1$'"'+*67($'#<=' $,+--(,'1=1,0+*'3+%:1%4,(9+%1%'()' $14'#/04('6*%14'6,'04/,,1'
15 !"#$%$&#'(')*'$+,#+ )-")$%$&#'(')*'$+."-+#/ "#$%$&#'(')*'$+,%)7&+
16 !"#$$%&&'()*+,-.#/+0#1& #&.+5-3*6"+1'+-.+5&1.7.8.,+1'+3*#"1+#29+3/6+ 7"#$$1"+ :&801+3*#"1+7"#$$1"+91"+#&801+;1&&913%,9-*-"+ <*#"1+7"#$$1"+98..-"+8;1=+3/6+7"#$$1"+#29+ 7"#$$1".1+3&63+7(";>"+89#$+?80%,+$"# '1"/1+/#&.+;>"+1=+58& "5>"7+
17 !"##$%&'()*+,-(.*/)*/,+0 1"+2*"3*+(4/,5*33*+( 6,#+(78+(9*3':(8$(9:2*(-,#+2/,448/(,5;("37/"3'8##*/( A*<8(#*2*/(B##(8<("37/"3'8##*/($%&*/(4:(9*7,3'+82(8$(-,#+2/,448/(
18 23(456*.'1$%&'((")*+,*-.* 23(456*6'$%"$578'$569&$7)*,:+*-.* /0'&*.'1$%&'((")*+,,*-.*!"#$%&'((")*+,,,*-.*
19 !"#$% Altocumulus Cirrus Cumulus Cumulonimbus &'#()*%+,$"-%./0$'$+1)023#$'$+%)0%#456%
20 Moln, höga Cirrus = hårlock, fjun Cumulus = hög, stapel Stratus = breda ut sig Cirrus Cirrus cumulus Cirrus stratus
21 Moln, höga Molnbas 5-13km Strimmigt utseende Består av iskristaller Cirrus Cirrus cumulus Cirrus stratus
22 Moln, mellanhöga Alto = hög, höjd Cumulus = hög, stapel Stratus = breda ut sig Altocumulus Altostratus
23 Moln, mellanhöga Molnbas 2-7km Består oftast av en blandning av is och underkylt vatten Altocumulus Altostratus Bildas genom turbulent (altocumulus) eller storskalig hävning av stora luftlager (altostratus)
24 Moln, låga Cumulus = hög, stapel Stratus = breda ut sig Stratocumulus Stratus
25 Moln, låga Molnbas <2km!"#$%&'()*+,'%-./#*"*(' %-'$)'#0(1)'#23#%(1)*' Stratocumulus Stratus
26 Moln, stor vertikal utsträckning Nimbus = nederbörd Cumulus = hög, stapel Stratus = breda ut sig Cumulnimbus Cumulus Nimbustratus
27 Utvecklingen av konvektiva moln Cumulus Cumulonimbus med städ Cumulonimbus
28 Dimma Definition: Dis: sikten är mellan 1 och 10km Dimma: sikten är mindre än 1km Sikt dvs det längsta avståndet man kan se konturer av hus, träd odyl. med blotta ögat. Dimmdroppar har en radie på ca 0.01mm
29 Fyra typer av dimma 1.! Strålningsdimma 2.! Advektionsdimma 3.! Orografiskdimma 4.! Sjörök/blandningsdimma Dimman försvinner genom att: 1.! Dimma löses upp (avdunstar) då solen värmer luften. 2.! Dimman kan lyftas upp och ligga kvar på högre höjd som dimmoln (stratus).
30 !"#$%&'&()*'++,-!"#$%&'&(-.#$&-+,#/0&-/1%0#-*0"-2&*0#)",-%23%,(#0"- )4+-5%'#-&$#-+67&,*)$&("#18/0"-489-%230&- /4&*0&)0#,#-
31 !"#$%&'()"*++,-.,/+-01%& )3/6++,/-*(-6#$/-%,44,/$-1("$/4,27-%84)-1("$/*0/9(-':;- %'("$()$/,/--
32 !"#$"%&'()*+,,%) -./01)23+1$%')453%')630")07)4+1*0")#84) (9:')*5",0*;)<%701=1$%1)(#1*01'0"%")#84) >+:*%")*+,,%;)
33 !"#$#%&'()*+*,*-.+,//)0 1)$/ %7-0( $06::05$;*0 <)=9*>?)*02340%>(.0)<0-9*2/0)=0 '()*+)0.,-0/9+0+9*0%)(()$90(689*0
34 Nederbörd från konvektiva moln på mellanbreddgraderna Radie (!m) Fallhastighet (cm/s) Kondensationskärna Molndroppe 10 1 Stor molndroppe Regndroppe Lejenäs 2006
35 Nederbörd från konvektiva moln på mellanbreddgraderna!" is & vatten 0 o C is #" is & vatten is z $" % )*+& " % &'(( ","-. ' /0.112" % )*+& ","-134 ' /0.112" T 2 < T 1 vatten vatten kondensationsnivå regn snö 0 o C % )*+& " % &'(( " T T 2 T 1 Nederbördsutlösning genom frysning regn eller snö? Kallt när det regnar
36 Nederbörd via koalecens Vanligt över hav i tropikerna Droppar av olika storlek har olika fallhastighet. Vid kollisioner slås dropparna ihop till större droppar -> växer till regndroppar, några splittras och kolliderar på nytt När uppvinden < fallhastigheten faller regndropparna ut.
37 Nederbörd Orografisk nederbörd Frontnederbörd Konvektiv nederbörd
38 Nederbördstyper Duggregn Underkylt regn Regn Cumulonimbus Snö Stratus Nimbostratus Hagel
39 !"##"$%"&$'$() *+,$-',.$'$()/01230)/+$.3$4"5+$4/10$+0) 607/$'$(4383/93$)(70)"&)#+,$.0+::"0)#;493)21<")4'()49+0")'$$"$).3)-,'0)49"-',") =74$'$(4383/93$)#+9230/"0)/07/$'$(4383/93$)+>?)(70)"&)#+,$.0+::"0)/"$)-',."4)') C0+::"0)21<30)(3$+#)/+$.3$4"5+$)+>?)/+,,'4'+$D/+",3>3$4B) E4/0'49",,30)21<30):;)-3/+49$".)"2)#+,$.0+::"0)(3$+#)F30(30+$GH'$.3'43$):0+>3443$B)
40 !"##"$%"&$'$() Dimma: Strålningsdimma, Advektionsdimma, Orografisk dimma och Sjörök/blandningsdimma Nederbörd i varma moln bildas främst genom koalecens I konvektiva moln bildas den genom kraftiga uppvindar som lyfter vattnet till frysnivån > iskristallerna växer på bekostnad av vattendroppar > faller ner och samlar på sig mer vatten på vägen. Nederbörd är konvektiv, orografisk eller frontrelaterad
41 !J#J%K%L%MNOP5?NQO#N#,#N%QJQ O#%RPS%L!O?,QN4JKON#J# VÄDRETS MAKTER MO1003, 7.5 hp HT 2012 *3E*H81??FG6T *TE2*81??FG6+ 2HE2+81??FG61 *ED8*3??FGH3 +E*28*3??FGH*!" #$ %& #' ()!" #$ %& #' ()!" #$ %& #' ()!" #$ %& #' ()!" #$ %& #' () *+, (-./ (-./ (-./ (-0/ (-!/ (-0/ (-!/ *1 (-./ (-./ (-./ (-./ (-0/ (-!/ (-0/ (-!/ 23 (-./ 4*5 4* *DE*18*3??FGH2 22E2I8*3??FGH6 218*3E28**??FGHH DE18**??FGHD *2E*I8**??FGHI!" #$ %& #' ()!" #$ %& #' ()!" #$ %& #' ()!" #$ %& #' ()!" #$ %& #' () *+ (-0/ (-!/ ( # *1 (-0/ (-!/ ( # #,,77)'7 (-./ Föreläsning, Bodil Karlsson (-0/ Föreläsning, Jenny Lindvall (-!/ Föreläsning, Marcus Löfverström 4*58. 49:;):$<=><<$'&?*?@)>77? :;):$<=><<$'&?2?@)>77? :;):$<=><<$'&?6?@)>77?58. # #;&ABC;&
42
43
44
Föreläsning 2 Vädrets makter
Föreläsning 2 Vädrets makter Föreläsning 2 Hävning Torradiabatiskt temperaturavtagande Hydrostatisk balans Skiktningen i atmosfären Fuktadiabatiskt temperaturavtagande Skiktningskurvor och hävningskurvor
Läs merVädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder Vädrets makter: Lokalväder Per Axelsson per@misu.su.se Energibalansen vid ytan - lokal temperatur Gränsskiktet Urbana värmeöar Sjöbris Bergsvindar 2 Vad är det
Läs merCumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis.
Cumulus humilis Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis. Stackmoln är typiska sommarmoln. När solen värmer, stiger varma luftbubblor från marken som osynliga varmluftballonger. Någon eller
Läs merFlervalsfrågor 2007-02-15
Flervalsfrågor ( 61 st) Svaren till flervalfrågorna skrivs på dennas sida med ett kryss för valt alternativ. Endast ett alternativ får anges för att frågan skall kunna bedömas. Det rätta svaret är det
Läs merEmissioner, meteorologi och atmosfärskemi
Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre
Läs merVäderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK
Väderbriefing Tolka sondering Prognoser påp nätet En bra dag Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Vad vill segelflygaren veta Blir det termik? När r startar termiken? Får r vi cumulus?
Läs merVäderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström
Väderlära: uftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... uftmassor & fronter ågtryck & högtryck Åska Sammanfattning uftmassor och fronter
Läs merMETEOROLOGI. Innehåll
1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning
Läs merKlimatet i Skandinavien
Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:
Läs merNamn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
Läs merMeterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären
Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen
Läs merMeteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Läs merMETEOROLOGI! Grunder för segelflygare
1 METEOROLOGI! Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2016 flyg.pk2.se 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet
Läs merVädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser
Vädrets makter Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Skalor i atmosfären Anticyklon 500-5000 km Fullt utvecklad " mellanbreddscyklon 1500-3000
Läs merFjadermoln, Cirrus (Ci)
Fjadermoln, Cirrus (Ci) Hoga, tunna, vita mom n som bestar av sma iskristaller. De är ofta toviga och oregelbundna med fjaderlika kanter, darav namnet. Ibland kan de vara "hariga" och likna langa vita
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merKonsten att spå väder
Konsten att spå väder P G ANDBERT Så kallade "vädergubbar,, står i en klass för sig. Nu menar jag inte de där, som tittar på fiskfjäll eller rotar i djurens inälvor, för att få reda på hur vädret skall
Läs mer1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden.
Flygväder? Höga moln: 1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden Låga moln: Medel höga moln: 1. Altocumulus, AC små tussar,
Läs merSegelflygteori Meteorologi
Östra Sörmlands Flygklubb Segelflygteori Meteorologi Urban Norrström 0730 55 88 00 urban.norrstrom@osfk.se Segelflygteori - Meteorologi Innehåll - Meteorologi 1. Atmosfären 2. Moln 3. Begrepp 4. Väder
Läs merVad är vatten? Ytspänning
Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna
Läs merVärme, kyla och väder. Åk
Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara
Läs merAllt kallare ju högre vi kommer
S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio
Läs merAtmosfäriska systemet, väder
Atmosfäriska systemet, väder Kompendiet tar upp förekommande termer och begrepp med förklaringar. Följande pptvisar, huvudsakligen, bilder som inte finns i kompendiet. Obs att molnbilder är tillgängliga
Läs merVärme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
Läs merAlice och världens väder
Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.
Läs merNederbörd. Nederbörd
Nederbörd Nederbörd För att nederbörd skall kunna bildas i atmosfären krävs att det finns tillräckligt med vattenånga samt att det finns fasta partiklar (mycket, mycket små). Om vattenångan kyls ner på
Läs merVilket väder vi har med tonvikt på nederbörd
Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Mycket nederbördsrikt väderår 2012 2012 var ett av de nederbördsrikaste åren som vi noterat i Sverige. Ända sedan i april har det varit en nästan ändlös rad
Läs merSegelflygteori - Meteorologi
Segelflygteori - Meteorologi Teoretisk utbildning för segelflygcertifikat - SHB615 Kunskapskrav i Meteorologi Teoritillfälle Kunskap Kännedom Introduktion Väderprognoser med tolkning X Övning 28 Termikens
Läs merFysik parameterisering. Lisa Bengtsson, SMHI FoUp
Fysik parameterisering Lisa Bengtsson, SMHI FoUp Varför parameterisering Fysikaliska processer som är mindre än modellens gridavstånd beskrivs som funktion av de storskaliga variablerna U, V, W, T, q,
Läs merStatistisk kartläggning av dimma längs E4:an mellan Helsingborg och Jönköping
Statistisk kartläggning av dimma längs E4:an mellan Helsingborg och Jönköping Caroline Vahlberg Abstract Fog is a small-scale weather phenomenon that are fascinating to people. However, the presence of
Läs merÖstra Sörmlands Flygklubb. Segelflygteori. Meteorologi. Urban Norrström Segelflygteori - Meteorologi
Östra Sörmlands Flygklubb Segelflygteori Meteorologi Urban Norrström 0730 55 88 00 urban.norrstrom@osfk.se Innehåll - Meteorologi 1. Atmosfären 2. Moln 3. Begrepp 4. Väder och väderlek 5. Uppvindar 6.
Läs merEn enkel segelflygprognos
En enkel segelflygprognos Charlotte Pöntynen Boström 25 oktober 2010 Innehåll 1 Väderläge 2 2 Luftmassa 3 2.1 Radar............................... 4 2.2 Satellit............................... 4 2.3 Tempogram............................
Läs merMeteorologi (Meteorology)
PPL MÅLDOKUMENT MED KUNSKAPSNIVÅER (1, 2, 3 OCH EK) 050 Meteorologi (Meteorology) Version 1, 2010-02-02 050 00 00 00 METEOROLOGI 050 01 00 00 ATMOSFÄREN 050 01 01 00 Atmosfärens sammansättning och vertikala
Läs merMarcus Löfverström
Jordens strålningsbalans och atmosfärens allmänna cirkulation: Hadleycellen, subtropiska högtryck, intertropska konvergenszonen - ITCZ, vissa globala förhållanden Marcus Löfverström marcus@misu.su.se Vem
Läs merNederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL
Nederbörd VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL Innehåll Uppkomst Olika typer av nederbörd Nederbörd och vattenbalans Variation i tid och rum Mätningar och analys Uppkomst Uppkomst - Kondensering
Läs merGrovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor
Grovplanering Flygmeteorologi 5 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF
Läs mergrundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne
Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan
Läs merVärme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp
Läs merNorth U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida
Banans Språk Vänster kant Vänster sida Mitten Höger sida Höger kant Lämärke Barbordsmärke Lovartmärke Styrbordsmärke Rumbline Rumbline Layline Babord layline Styrbord layline 1 Layline Babord layline Styrbord
Läs merMeteorologi (Meteorology)
LAPL/PPL SYLLABUS OCH MÅLKRAV MED KUNSKAPSNIVÅER (,, ) 050 Meteorologi (Meteorology) Version, 05-0- 050 00 00 00 METEOROLOGI 050 0 00 00 ATMOSFÄREN 050 0 0 00 Atmosfärens sammansättning, utsträckning och
Läs merNedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele
presenterat på Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele Esbjörn Olsson SMHI/Sundsvall Innehåll: Bakgrund Nuvarande produktion av isbildningsprognoser Prognosmetoder Prognosmodeller och deras begränsningar
Läs merTätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
Läs merIgor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI
Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Hydrologi (grekiska Yδρoλoγια, Hydrologia = vattenlära) är läran om vattenförhållandena på jorden. Hydrologi omfattar: Hydrometerologi, hydroinformatik:
Läs merMaria Österlund. I luften. Mattecirkeln Tid 1
Maria Österlund I luften Mattecirkeln Tid 1 NAMN: Hur mycket är klockan? prick kl 4 kvart i 7 halv 11 kvart över 1 halv 9 prick kl 7 Fågeln Fiffi är ute och flyger. Klockan i kyrktornet visar 11. Tre timmar
Läs merKLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Läs merVärmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Läs merVärme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten
Läs merKOD: M1HT-VT Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT Luft och buller, 7,5 HP
Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT 11-12 Luft och buller, 7,5 HP 2011-02-01 Skrivtid: 0900-1300 Lokal: Sal 6, Östra paviljongen Kom ihåg att skriva din
Läs merVäderencykopedin del 1
Varje dag vill alla ha samma information: Vad blir det för väder idag? Vi vill veta vilket väder det blir för att välja rätt kläder och för olika utomhus aktiviteter. Väderprognoser hjälper till att forma
Läs merStorskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström
Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... Storskaliga fenomen: Monsun Jetströmmar och Rossbyvågor Walkercirkulationen
Läs merNorra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter
Norra halvklotet Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Klimatet Milt Atlanten Golfströmmen Fungerar som en värmebehållare
Läs merSemesterväder vad säger statistiken
Semesterväder vad säger statistiken Juni är den ljusaste av de tre sommarmånaderna, och normalt sett är den också lite torrare och mindre molnig. Juli brukar vara den varmaste månaden men också den regnigaste.
Läs merFysik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2013/2014 Fysik Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merVäder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015
Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väderprognoser! Väderprognos är en bedömning av hur framtidens väder kommer att bli antagligen de närmaste dagarna eller under en längre period. Man samlar
Läs merMålbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus
Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete
Läs merhlager 2: 75 m 3 15 km 17 km h Lager 3: 100 m 3 hlager 5: 100 m 3 15 km 22 km 17 km 17 km 14 km Lager 1: 50 m 3
MATEMATIKUPPGIFTER I INTRÄDESFÖRHÖRET 2000 Uppgift 1 En långtradarchaufför skall frakta virke från olika lager till fabriken (se nedanstående bild). Hur lönar det sig för chauffören att frakta virket,
Läs merMeteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser
Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd
Läs merStatistisk analys av blixtdata för Danmark
Statistisk analys av blixtdata för Danmark 2002-2010 Kandidatarbete i meteorologi Sandra Andersson Nadine Damsberg Köpenhamns universitet Lunds universitet 7 juni 2011 Intern handledare: Aksel Walløe Hansen
Läs merKan hagel bli hur stora som helst?
Lennart.wern@smhi.se 2010-03-12 Kan hagel bli hur stora som helst? Det dök upp ett ärende här på vår avdelning "Information och Statistik" på SMHI angående ett hagel som skulle ha vägt 600 gram och fallit
Läs merVad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite
Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på
Läs merVATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?
VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merUtomhuskonferensen Mitt i naturen Vörå. Skrivunderlag (t.ex. kartong och klädnypor), penna och papper åt alla
Vattnets kretslopp ca 45 minuter, åk 3-4 Utomhuskonferensen Mitt i naturen 12-13.9.2013. Vörå Vad betyder vattnets kretslopp? Skrivunderlag (t.ex. kartong och klädnypor), penna och papper åt alla Påsar/lådor/kuvert/annat
Läs merVi och naturen i Öresund
Foto: Marint Kunskapscenter /Michael Palmgren Vi och naturen i Öresund Samlade övningar med lärarinstruktioner Årskurs: 2 3 Material:, Eva Hörnblad PI och Anne-Cathrin Ek-Hamfelt www.malmo.se/pedagogiskakartor
Läs merSjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras
Avdunstning Avdunstning Energi från solen tillförs en fri vattenyta och omvandlar vattnet till vattenånga. När avdunstningen ökar kommer luften till sist att mättas av vattenånga och kondensation börjar.
Läs merFysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.
Läs merEn statistisk kartläggning av dimma för Arlanda flygplats
En statistisk kartläggning av dimma för Arlanda flygplats Sammanfattning Dimma är ett komplext småskaligt väderfenomen som gäckat meteorologerna ända sedan väderprognosernas start och varit en bidragande
Läs merGrovplanering. Flygmeteorologi 4. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor
Grovplanering Flygmeteorologi 4 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Dimma, stabilitet, inversion, moln Fronter, luftmassor,
Läs merFrågebanken svar. Beskrivningen skall ha den här innebörden: Vilotryck - trycket som uppstår av den luftpelare som uppstår av atmosfären ovanför oss
Aerodynamik 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Beskrivningen skall ha ungefär den här innebörden: Luften som strömmar över runt en vinge vinklas ned bakom vingen och reaktionen till denna av vinkling är en Luftkraft som
Läs merDE FYRA ELEMENTEN UPPGIFTSMATERIAL
DE FYRA ELEMENTEN UPPGIFTSMATERIAL Det här uppgiftsmaterialet är tänkt för lågstadiegrupper som stöd under självständiga besök. Man kan bekanta sig med materialet på förhand och uppgifterna kan göras antingen
Läs merExtramaterial till Geografi 7-9
Extramaterial till Geografi 7-9 Livsmiljöer s. 53-126 Här finns gratis extramaterial som hör till Capensis Geografi 7-9. Allt extramaterial har en tydlig koppling till geografiboken, men för att kunna
Läs merVid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa
Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Regnvatten strömmar som ytavrinning till vattendrag. Stanna
Läs merom hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM
om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland
Läs mer0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm
Läs mer
Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan
Svenska fysikersamfundet 1 oktober Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Meteorolog SMHI sedan 2000 Fjärranalys dvs satellit och radar Anna Eronn, SMHI Vid sidan om: Väder
Läs merOrd och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik:
Lektion 5 Ord och fraser Vi pratar om väder Uttal Väder-kommentarer Grammatik: När ska vi använda obestämd och bestämd form? När ska vi säga går och åker Reflexiva, possessiva pronomen (sin, sitt, sina)
Läs merUtvärdering av regnmätning och droppstorleksfördelning från en distrometer
Självständigt arbete vid Institutionen för geovetenskaper 2015: 17 Utvärdering av regnmätning och droppstorleksfördelning från en distrometer Emelie Wennerdahl INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER Självständigt
Läs merOTTSJÖ fjällflygläger 2003 av Lennart Jonsson
OTTSJÖ fjällflygläger 2003 av Lennart Jonsson 5/3 Onsdag. Startar resan genom att plocka upp ASK 21:an på Vängsö Klockan 13:00. 18:30 kommer jag till vandrarhemmet vid Iggesund där jag övernattar. 6/3
Läs merPeter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro Vilka skyfall skall vi förbereda oss på?
Peter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro 2019-05-15 Vilka skyfall skall vi förbereda oss på? Vad är ett skyfall? SMHIs definitioner > 50 mm på 60 minuter > 1 mm på en minut Återkomsttider: hur intensivt
Läs merVäxthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).
Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning
Läs mer4:e Reviderade utgåvan
2011-09-21 4:e Reviderade utgåvan Soluppgång över SSAB Luleå Foto Sivert Mässing 1 Inledning Det här är ett häfte där vi försöker beskriva vädret på ett enkelt och förhoppningsvis lättbegripligt sätt.
Läs merKlimat och hållbar utveckling 7A
Klimat och hållbar utveckling 7A I detta arbetsområde ska vi arbeta med klimat och väder. Vi kommer att undersöka vilket klimat de har på olika platser och hur det påverkar människors levnadsvillkor. Vi
Läs merGEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)
GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den
Läs merUtvärdering av prognosmodeller
Självständigt arbete vid Institutionen för geovetenskaper 2017: 20 Utvärdering av prognosmodeller för låga moln Joakim Pyykkö INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER Självständigt arbete vid Institutionen för
Läs merVärmelära. Fysik åk 8
Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar
Läs merTill alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!
Övningsuppgifter Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit! 1 Man har en blandning av syrgas och vätgas i en behållare. eräkna
Läs merVatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?
Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merProduktblad Montage Miljö Underhåll
ABC-YGWA VÄDERGALLER 2015-04 Produktblad Montage Miljö Underhåll YTTERVÄGGSGALLER ABC YGWA VÄDERGALLLER ANVÄNDNING ABC-YGWA Vädergaller är ett mycket effektivt uteluftsgaller som används i alla typer av
Läs merVATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson
NO MED MUSIK VATTNET ÅKER RUNT Text och musik: Richard Kristiansson Vattnet åker runt, runt, runt, runt, runt på en upptäcktsfärd, genom luft och hav och mark och träd runt hela vår värld. När vattnet
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merTentamen Luft och buller 7,5 hp
Sid 1 (14) Luft och buller 7,5 hp Kom ihåg att skriva kod på alla papper Du lämnar in. Skriv på angiven plats eller om så behövs på baksidan av papperet. Om du skriver på lösa blad, börja på nytt blad
Läs merInstuderingsfrågor med svar inför prov om:
Instuderingsfrågor med svar inför prov om: Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former (tillstånd), vattnets kretslopp och vattens egenskaper. Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former(tillstånd). 1. Vad heter
Läs merLUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER
-: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger
Läs merSvara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.
Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande
Läs mer-Befuktar luften - Befuktning SUPERMARKETS. Användingsområden. Information om ert befuktningssystem för frukt och grönsaker Färskt in - Färskt ut
-Befuktar luften - Befuktning SUPERMARKETS Användingsområden Information om ert befuktningssystem för frukt och grönsaker Färskt in - Färskt ut Introduktion Den relativa fuktigheten i en stormarknad är
Läs merErgo Fysik 1 Läraranvisning Textview. Verksnummer: 31274
Ergo Fysik 1 Läraranvisning Textview Verksnummer: 31274 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information om hur den pedagogiskt anpassade boken
Läs merVäder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS Idag startar vintersäsongen! Vädersituationer Mätvärden Prognoser Tjänster Vinterväghållning
Läs merEtt inspirationshäfte för att barn ska få en förförståelse
Ett inspirationshäfte för att barn ska få en förförståelse 1 Visste du att det finns lika mycket vatten idag som det fanns på dinosauriernas tid. Dessutom är det samma vatten. Så det vatten som du dricker
Läs merInstitutet för rymdfysik Kiruna
Atmosfärforskning Institutet för rymdfysik Kiruna 2 Atmosfärforskning vid IRF Atmosfärforskningsprogrammet (AFP) vid Institutet för rymdfysik grundades 1996 som en del av Miljö- och Rymdforskningsinstitutet,
Läs mer