Konsten att spå väder

Transkript

1 Konsten att spå väder P G ANDBERT Så kallade "vädergubbar,, står i en klass för sig. Nu menar jag inte de där, som tittar på fiskfjäll eller rotar i djurens inälvor, för att få reda på hur vädret skall bli. Nej, inte den sortens vädergubbar, utan vanligtvis bönder eller fiskare, som bara ge nom att kasta en blick på himlen kan säga hur vädret kommer att bli. De står som sagt i en klass för sig och allra mest imponerad blir man av att de inte behöver några datorer eller andra avancerade hjälpmedel, för att kunna göra en väderprognos. Visserligen ba a för ett dygn eller så, men ändå. Dessutom brukar de ha rätt. Man kan verkligen fråga sig hur de bär sig åt? Svaret är att de inte alls "bär sig åt". De helt enkelt observerar naturens tecken och då främst molnen på himlen. Så har bönder, fiskare och jägare gjort i alla tider och gör faktiskt så än. Förr i världen fanns det ju ingen vare sig radio eller TV, som kunde ge några väderprognoser. Man fick själv titta på himlen och försöka att lära sig vad olika molnformationer betydde. Så småningom gjorde man enkla ordspråk eller väderspråk av hur det vanligtvis brukade bli. Sådana där väderregler, som bland annat finns i den gamla Bondepraktikan. För det mesta är det mycket bra regler. Du kan också bli en väderspåman alldeles på egen hand. Titta upp på himlen och försök. Som hjåilp får Du här 6 stycken mol bilder, vad de he ter och vad de betyder. Lycka till och hoppas att Du blir en bra profet. Glöm inte att "övning ger färdighet". 16

2 Varmfront Flerlagersmoln BESKRIVNING Det här åir molnsktirmen, uppdraget, frarr,för en varmfront. Längst upp syns círrus fitid'ermoln, som består av iskristaller och ligger på över meters höjd. De har karakùäristiska uppåtböjda spetsar och kallas därför círrus unícinus ouriderscirrus. De tätnar till cirrosftatus slöimoln. Molnbanken neråt horisonten bestfu av øltostratus skíktrnoln samt altocurnulus böliernoln De molnen består mest av vattendroppar. Dessutom syns nàgra enstaka stta,tocurnalus valktnoln, som räknas till de lâga molnen. Ett lågtryck närmar sig. Det kommer att mulna allt mer och molnen blir mtare och mörkare. Om 812 timmar kommer regnet (eller snön). Från och med nu öka vinden stadigt och wider moturs. Senare kan det bli kuling eller möjþen storm. L7

3 Bakom ett tåstryck Medelhöga moln BESKRIV TING trtt lågtryck har passerat. Först varmfronten med sitt váder och detta är bakkanten på kallfrontens molnskärm. Det övre molntäckeb ligger mellan och m höjd. I den kyliga luften inunder har det bildats Cumulus stackmoln. Det här är,'baksidan,, av ett lågtryck. Molntäcket kommer att dra undan samtidigt som vinden vrider medurs. Två saker kan sedan hända:. Antingen klarnar det upp och blir soligt och fint. o Eller också växer stackmolnen bill sig. Det blir molnigt, kyligt och blåsigt, samt en mängd regnskurar (snöbyar). 19

4 C lonimbus Flerhöjdsmoln BESKRIVNING Bymoln, liksom stackmoln, byggs upp av värme. Antingen över soluppvärmt land, vilket är vanligast, eller också över tillräckligt varmt vatten. Det här molnet har vuxit så högt att det slagit "huvudet" i stratosfären. Det kan vara mer än meter mellan bas och topp. Består av vattend oppar och iskristaller. Den översta, delvis trådiga delen, innehåller enbart iskristaller. Den kallas för,,städet,, eftersom den liknar ett hammarstäd. Undersidan brukar vara blåsvart och liksom koka. Detta är molnhimlarnas drottning. Cumulonimbus bymoln brukar ge regn, hagel eller snöbyar. Inte så sällan blir det åska. Vinden blir alltid byig och i närheten av molnen kan det förekomma stormbyar. 20

5 Cumulus humilis vackertvädersmoln Låga moln BESKRIVNIING Cumulus stackmoln. De skulle också kunna kallas för uärme eller solmoln eftersom de lever av värme. I detta fall är de mycket platba och har darför tilltalsnamnet humilis Ldgucixt. De kan inte r,äxa på höjden för aft etb hogtryck lagt ',locket på,'. Består av vattendroppar och bru kar liggar på höjdnivåer upp till meter. Vanligtvis är de blomkålsliknande. Hôgst upp syns cirrusmol,n fjcidermoln, De besbår av iskristaller, Ser ofta så hâr ul i samband med högtryck. Dessulom syns ett par gamla hc ndensatonsstrimmor, Vädret fortsatter att vara lorrt och soligt. Platta cumulus stacþmol, som inte växer i hojden även orn det blir varmare. De bunna blåvita cirrusmolnen högl dâruppe tyder inte heller på någon vâderfórändring. 27

6 Stratocumulus valkmoln Låga moln BESKRIVNING Vitgrå moln som ser ut som rullar eller valkar. De kan ligga tätt ihop och vara dystert grå, men på bilden syns en annan variant. H ir tu de tunna och Ëir skilda åt, vilket brukar vara vanligt under sommaren. I detta fall fu det fråga om morgondimma, som stiger till väders tack vare solvärmen. Samma solvärme som senare bränner bort dem. Stratocumulus ualþ,moln bestfu av vattendroppa och ligger på höjdnivåer mellan 30O och m. Den håir varianten av stta,tocumulus ualkmoln räknas till "vackertvädersmolnen'. timme har solen bränt bort dem och det blir sannolikt en skön och solig dag. Inom nâgon 23