Klimatet i Skandinavien

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Klimatet i Skandinavien"

Ann-Christin Fransson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: mm/år < 500 mm/år Våtast: mm/år Torrast: 250 mm/år >1000 mm/år 1

2 Milt, maritimt klimat > 0 º Inlandsklimat Jämtlandspasset, mildare/blåsigare Inlands - klimat Havsvattentemperatur och is-utbredning påverkar klimatet högst påtagligt! Medetemp grader. Medeltemp grader. Under sommaren är medel-temperaturen likartad i stora delar av Sverige. Beror främst på höjden över havet. Medeltemp grader. 2

3 Normalt antal dagar med snötäcke (djup >1 cm som täcker > 50%) Största uppmätta snötäcke under talet Snötäckets djup beror på : - vinterns längd - dominerande vindar - topografi - höjd över havet Lokalt maximum vid ostvindar och öppet hav. Max vid situationer med mycket NOvind. Dessutom högre terräng Max vid Nederbördsrika S-SO lägen, lång vinter 3

4 Hur värms atmosfären upp? Reflektion Temperaturprofil i atmosfären dagtid Markytan värms => Marken värmer luften Hur sker avkylningen av atmosfären? Temperaturprofil i atmosfären nattetid +2 INVERSION -5 Markytan kyls av => Kyler luften underifrån 4

5 Solen är drivkraften bakom alla vädersystem!. Men hur påverkar det egentligen våra lågtryck, högtryck, moln och vindar? Tryck och temperatur Uppvärmning Hög densitet => Högt tryck avkylning Låg densitet =>Lågt tryck H Luften strömmar från högre lufttryck mot lägre. L 5

6 Energi i lågtryck Energin i ett lågtryck kommer från varm och fuktig luft som avkyls och kondenseras. Vid kondensation frigörs energi => fördjupar lågtrycket och förstärker vind och nederbörd. Ju varmare och fuktigare luft desto större potentiellt energi finns det! Hur utvecklas lågtryck på våra breddgrader? Normalt tar det mellan 5 och 7 dagar, fro m att ett lågtryck föds till det försvagas och dör ut. På den tiden kan också lågtrycket röra sig från USA:s ostkust till Skandinavien. 6

7 Typisk lågtryckspassage över Skandinavien Största Nederbördsmängderna Blåsigast bakom kallfronten Mildast, fuktigast Per-stormen 13 jan 2007 = Stormvindar m/s 7

8 Vattnet i atmosfären Varm luft kan innehålla mer vattenånga än kall luft Vid temperaturen + 30 grader kan luften innehålla upp till 6 ggr mer vattenånga än vid 0 grader! Ju högre temperatur desto större sannolikhet för stora nederbördsmängder All avkylning leder till kondensation dagg/frost dimma moln Uppvärmning leder till avdunstning upptorkning Moln/dimupplösning Grafisk beskrivning av luftens förmåga att innehålla vattenånga vid olika temperaturer 8

9 Molnbildning: Från vattenånga till vattendroppar I atmosfären ger all avkylning förr eller senare kondensation => molnbildning Vattenånga (gas) + kondenstationskärnor (stoft, salt, föroreningar) Svävande vattendroppar c:a 1/1000 mm Moln Molnbildning: Från vattendroppar till iskristaller Om luftens temperatur går under -10 grader, fryser vattendropparna till iskristaller. vattendroppar + fryskärnor (små partiklar) iskristaller 9

10 Moln och nederbördsbildning: Molnen består av små fritt svävande vattendroppar (1/100-1/1000 mm diameter!) eller iskristaller. Underkylda vattendroppar är vanligt förekommande ned till -10 grader! Tjocka moln ( i vertikal led) med en blandning utav iskristaller/droppar är oftast en förutsättning för nederbörd KALLT Orografisk hävning Varmfront En varmfront närmar sig.. 10

11 Molnbildning genom avkylning i vertikal eller horisontal led Konvektion=> regn/snöbyar Advektion=> lätt nederbörd (duggregn) Kall atmosfär Varm fuktig luft Uppvärmd land-/havsyta Kall land eller havsyta Sommar Vinter 11

12 Frysande regn Temp Temp.profil Inversion Minus 1-5 Stora nederbördsmängder: - Största dygnsnederbörden under juli/aug - Sekundärt maximum oktdec vid Västkusten samt västra fjällen (väster om vattendelaren). -Minsta nederbördsmängderna feb-april 12

13 Påverkan av topografi/konvergens 1 mm regn = 1 l/m3 (10mm på 1000m3 = l!) 1 mm snö => 1 cm snö nära noll, men cm vid T< -5 º Nederbörden ökar c:a 10% för varje 100m:s stigning upp till m ö h (ej tvingad hävning) Vid tvingad hävning (kraftig vind mot bergsluttning) kan mängderna bli % högre! Nederbördskugga på läsidan av berg. Effekten beror på höjd samt årstid. Nederbördsförstärkning (konvergens) vid N-NO vindar på ostkusten, samt S-SV vindar på Västkusten. Exempel på konvergens och topografisk hävning: Topografisk (tvingad) hävning Kustkonvergens 13

14 Lågtrycksbanorna som kan ge mest nederbörd i Sverige Denna lågtrycksbana mest vanlig vintertid. Mycket ndb i söder. Se upp! Lågtrycksbanan 5b från Kontinenten eller Svarta Havet kan ge mycket stora ndb-mängder! Vanligast på sommaren. Exempel på nederbördsmängder vid lågtryck från sydost, lågtrycksbana 5b 90% av de extrema nederbördsmängder (> 50mm/dygn) som uppmätts under 1900-talet härör från dessa lågtryck! 14

Relevanta dokument

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i