Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt

Transkript

1 Fukt, allmänt Fukt finns överallt Luften Marken Material Ledningar 1 Fukt, allmänt Fuktproblem, exempel Mögel, röta, lukt Hälsoproblem i byggnader Korrosion (rost) Kondens Isbildning Fuktrörelser, krympning och svällning mm. 2 Fukt, allmänt Ibland är fukten synlig, när? Vatten Is Ånga Vattenånga i luft, synlig? Fukt i material, synlig? 3

2 Fukt, allmänt Oftast är den skadliga fukten ej synlig. För att avgöra om luften eller materialen är fuktiga eller torra krävs att man mäter fuktnivån. Praktiskt innebär detta att om man i ett skadefall torkat bort allt synligt vatten så kan skadlig fukt fortfarande finnas kvar. 4 Fuktig luft, allmänt Luften ger och tar Exempel torkning av tvätt Kondens på dricksglas utomhus i augusti Kondens på insida fönster Torkning av material vid t.ex. en vattenskada 5 Fuktig luft, allmänt När är luften torr? Vilken årstid? Är det skillnad på utomhus och inomhus? När råder ett bra torkklimat? 6

3 Fuktig luft, allmänt Luft innehåller alltid en viss mängd vattenånga. Luften kan innehålla mer vattenånga ju varmare luften är. Luft med temperaturen 20 C kan maximalt innehålla 17.3 g/m³ vattenånga. Vid temp 0 C kan luften maximalt innehålla 4.9 g/m³ vattenånga. 7 Vattenånga Mättnadsånghalt Mättnadså ånghalt g/kbm Temperatur C Man ser att ju varmare luften är desto mer vattenånga kan den innehålla Relativ fuktighet Relativ Fuktighet RF, (RH), (RÅ) Talar om hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till vad den maximalt kan innehålla vid aktuell temperatur. 9

4 Ånghalt Ånghalten talat om hur mycket vattenånga luften innehåller. Ånghalten = mättnadsånghalten (t) * RF v = v s * RF Exempel t = 20 C, RF = 50 % ger v s = g/m³, v = * 0.5 = 8.64 g/m³ 10 Vattenånga relativ fuktighet (RF) Mättnadsånghalt RF=8,64/30,31= 29 % Mättnadsång ghalt g/kbm RF=8,64/9,41 = 92 % Daggpunktstemperaturen t dagg = 8,7 C RF=8,64/17,28 = 50 % RF = 100 % Temperatur C Temperatur o RF utomhus Temp o RF ute T / RF, C / % Månad Temp RF 12

5 Ånghalt utomhus Ånghalt ute v, g/m³ Månad Ånghalt 13 Ånghalt inomhus Vid stationära förhållanden gäller: v i = v u + FT Där FT = fukttillskott, d.v.s. den fukt som produceras i byggnaden. Vilka faktorer påverkar fukttillskottet? 14 Ånghalt inomhus Vid stationära förhållanden gäller: G v i = v u + FT = v u n*v Där FT = fukttillskott, g/m³ G = fuktproduktion, g/h n = antal luftväxlingar, h-1 V = volym, m³ 15

6 Fuktavgivning från människan Vila g/h Vid hög aktivitet upp till 400 g/h 16 Fukttillskott Normalt bör fukttillskottet ej överstiga ca 1-3 g/m³. Högre fukttillskott än 3-4 g/m³ indikerar att ventilationen är dålig och/eller att fuktproduktionen är hög. Vid avfuktning skall fukttillskottet vara negativt eller mycket litet. Detta förutsatt att avfuktaren fungerar. 17 Fukttillskott -daggpunkt Mättnadsånghalt 35 Mättnadsångha alt g/kbm V FT = 1 g/m³ T dagg = -6,7 o C V FT = 4 g/m³ T 27 dagg = 2,7 o C V FT = 6 g/m³ T dagg = 7,1 o C Temperatur C

7 RF inomhus RF inomhus är lika med ånghalten inomhus delat med mättnadsånghalten för temperaturen inomhus. v i RF i = v s (t inomhus) 19 RF inomhus Exempel Sommar v u = 12 g/m3 FT = 1 g/m3 ger v i = 12+1=13 g/m3 t=22 C ger vs = g/m³ ger RF = 13 / = 67% t=18 C ger vs = g/m³ ger RF = 13 / = 85 % Vinter v u = 3 g/m3 FT = 1 g/m3 ger v i = 3+1=4 g/m3 t=22 C ger vs = g/m³ ger RF = 4 / = 21% t=18 C ger vs = g/m³ ger RF = 4 / = 26 % 20 Fuktig luft, sammanfattning 1 Högre lufttemperatur ger lägre RF i luften. Lägre lufttemperatur ger högre RF i luften. RF inomhus är hög på sommaren och låg på vintern. När är avfuktningsbehovet störts? 21

8 Daggpunkt Den lägsta temperaturen till vilken luften kan kylas utan att dimma fälls ut kallas daggpunkten. Vid daggpunkten är luftens RF alltid 100 % Om luften kyls till under daggpunkten så kommer en del av vattenångan att fällas ut i form av kondens. För att kondens skall kunna ske inomhus vintertid måste ett visst fukttillskott finnas. Om fukttillskottet är noll så blir daggpunkten inomhus lägre än utomhusluftens temperatur, d.v.s. kondens kan ej ske. 22 Hjälpmedel Mollierdiagram (IX-diagram) Mättnadsånghaltstabell Med dessa hjälpmedel klarar man det mesta när det gäller fuktig luft! 23 IX-diagram (Mollierdiagram) I IX-diagrammet anges vatteninnehållet i g/kg torr luft. 24

9 Exempel i IX-diagrammet Fukttillskott Klimat inomhus Uppvärmning Klimat utomhus 25 Exempel i IX-diagrammet Värmning Kondensavfuktare Sorptionsavfuktare 26 Mättnadsånghaltstabell I tabellen anges ånghalten g/m³ luft. 27

10 Räkneexempel Beräkna ånghalten om luftens temperatur är 20 C och RF är 50 %. Vad är luftens daggpunkt? Vad blir RF om luftens temperatur höjs till 25 C? Vad blir daggpunkten? Vad blir RF om luftens temperatur sänks till 15 C? Vad blir daggpunkten? 28 Räkneexempel Med hjälp av en daggpunktsmätare har luftens temperatur bestämts till 21.7 C och daggpunkten har bestämts till 19.7 C. Vad är luftens RF? Med hjälp av en psykrometer har har luftens temperatur bestämts till 20 C och den våta temperaturen har bestämts till 15 C. Vad är luftens RF? Vad är luftens daggpunkt? 29 Räkneexempel Följande har mätts upp: RF ute = 85 %, t ute = -10 C Fuktillskottet k tt t bedöms vara litet, t 0.5 g/m³, d.v.s. byggnaden är väl ventilerad. Vad blir RF inne om temp=20 C? 30

11 Räkneexempel Följande har mätts upp: RF ute = 85 %, t ute = 10.5 C RF inne = 50 %, t inne = 22.3 C Hur stort är fukttillskottet? 31 Diskussion Hur påverkas RF på en vind av förändringar i uppvärmningssystem? Vad blir förväntad RF på en väl isolerad vind vintertid? Varför ventilerar vi en vind? 32