Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Transkript

1

2 Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden

3

4 Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden

5 Klimathistoria ppm: högsta halt av koldioxid på år Vissa forskare: 4 miljoner år

6

7 Faktorer som förändrar klimatet Variation på stora tidsskalor, år: Jordbanan ändrar sin form (ellipticitet) Jordaxelns lutning Vridning av jordaxeln (precession) Variation på korta tidsskalor, år: Vulkanutbrott, meteornedslag Solens intensitet El Niño/La Niña Mänsklig påverkan: Utsläpp av växthusgaser

8 Hur kan vi studera framtidens klimat? Vi vet mycket om hur klimatsystemet fungerar Vi vet att utsläppen av växthusgaser ökar Vi har tillgång till superdatorer

9 Att simulera klimat Matematiska ekvationer som beskriver förhållanden mellan lufttryck, temperatur, vind och fukt Modell av jordens hav, land och atmosfär Superdator Beräknade värden Att simulera klimatet i 100 år för hela jorden kan ta flera veckor 8

10 Antaganden om framtida utsläpp

11 Antaganden om framtida utsläpp RCP8.5: utsläppen fortsätter att accelerera. RCP4.5: kraftfull klimatpolitik, utsläppen kulminerar år Enhet: W/m 2 Inget scenario är mer sannolikt än något annat.

12 Effektstudier: hydrologi Bearbetning av klimatscenarier: DBS-metoden (minimerar systematiska fel i klimatdata med hjälp av högupplösta observationer) Hydrologisk modell (HBV) ger flöden, snö, avdunstning, markfuktighet Information om framtida vattenresurser och risker för översvämningar HBV-modellen

13 Statistik Modellerna ger tidsserier av meteorologiska och hydrologiska data. För att visualisera resultaten krävs statistikberäkningar: Meteorologi: - Medeltemperatur, värmebölja - Nederbördsperioder, kraftig nederbörd Hydrologi: - Säsongsflöden, höga flöden, lågflöden - Markfuktighet - Snötäcke

14 Hantering av osäkerheter Antaganden om framtida utsläpp Den största osäkerheten är att vi inte vet hur politiken utformas. - Studera alltid flera scenarier Modeller Har begränsningar och kan omöjligt beskriva alla delar i hela klimatsystemet. - Studera resultat från flera klimatmodeller Upplösning i tid och rum Ej enstaka dagar eller år - Trender över långa tidsperioder Enskilda gridrutor kan ge missvisande resultat. - Studera alltid ett större område (minst 10x10 km)

15 Tidsperioder

16 Årsmedeltemperatur Referensperiodens ( ) medelvärde är 3,4 C

17 Årsmedeltemperatur

18 Årsmedeltemperatur

19 Årsmedeltemperatur RCP RCP 4.5

20 Årsmedeltemperatur RCP RCP 4.5

21 Gävleborg varmare än Skåne RCP Referensperiod

22 Förändring i medeltemperatur vs Vinter Vår RCP 8.5 Sommar Höst

23 Vegetationsperiod Längd Start Referensperiodens ( ) medelvärde är 170 dagar Referensperiodens ( ) medelvärde är vecka 17

24 Referensperiodens ( ) medelvärde är 2 dagar Värmebölja RCP 4.5 RCP8.5

25 Slutsatser temperatur Årsmedeltemperaturen var under ,4 C i Gävleborg. De senaste 25 åren har temperaturen stigit ca 1 grad. Om vi begränsar våra utsläpp inom en snar framtid (RPC4.5) kommer medeltemperaturen hamna på dryga 6 C i slutet av seklet. Om vi inte begränsar våra utsläpp (RCP8.5) kommer temperaturen hamna på drygt 8 C, vilket är varmare än Skånes medeltemeratur idag. Temperaturökningen är störst på vintern, upp emot 7 grader enligt RCP8.5. Då hamnar medeltemperaturen under vintern på 0 C. Vegetationsperioden ökar med dagar. Värmeböljorna blir längre, upp emot 2 veckor.

26 Årsmedelnederbörd Referensperiodens ( ) medelvärde är 676 mm

27 Årsmedelnederbörd

28 Årsmedelnederbörd

29 Årsmedelnederbörd RCP RCP 4.5

30 Årsmedelnederbörd RCP RCP 4.5

31 Förändring i medelnederbörd vs Vinter Vår RCP 8.5 Sommar Höst

32 Referensperiodens ( ) medelvärde är 16 dagar Dagar med 10 mm nederbörd RCP 4.5 RCP8.5

33 Intensiv nederbörd Största entimmesnederbörd Största dygnsnederbörd RCP 4.5 Referensperiodens ( ) medelvärde är 33 mm RCP 8.5

34 Slutsatser nederbörd Årsmedelnederbörden var under mm. Nederbörden ökar med mellan 20 (RCP4.5) och 30% (RCP8.5) till slutet av seklet. Ökningen är störst på vinter och vår, upp till 40%. Den kraftiga nederbörden ökar, största dygnsnederbörd med ca 20% och entimmesnederbörd med 20-30%.

35 Avrinningsområden i Gävleborgs län

36 Total medeltillrinning Ljusnan, utlopp i havet Vinter Vår År Sommar Höst

37 Total 10-årstillrinning vs vs RCP 8.5 RCP 4.5

38 Total 100-årstillrinning vs vs RCP 8.5 RCP 4.5

39 Lokal medeltillrinning, säsong vs Vinter Vår RCP 8.5 Sommar Höst

40 Tillrinningens årsdynamik jämfört med referensperiod , Ljusnan, utlopp i havet

41 Tillrinningens årsdynamik jämfört med referensperiod , Gavleån

42 Antal dagar med snötäckt mark RCP 4.5 RCP

43 Antal dagar med skidföre RCP 4.5 RCP

44 Låg markfuktighet RCP 4.5 RCP

45 Slutsatser vattenföring Den totala årsmedeltillrinningen ökar med 15-30% (Ljusnan). Stora skillnader mellan årstiderna, vinterflödena kan öka med mellan 50 och 100%. Vår och höst visar en liten ökning (Ljusnan) medan sommarflödena minskar i hela länet. De allra största flödena uppvisar olika signaler inom länet, generell ökning hos de kustnära mindre avrinningsområdena och minskning i de större områdena i väster. Vårfloden ökar något enligt RCP4.5 och tidigareläggs ca 1 vecka. Enligt RCP8.5 minskar vårfloden och tidigareläggs ca 2 veckor. Snötäcket minskar, det blir sällsynt med skiföre till slutet av seklet enligt RCP8.5. Markfuktigheten minskar i hela länet.

46

47 Metadata Vägledning Rapport

48 klimatanpassning.se

49 klimatanpassning.se

50

51 Skräddarsydda beslutsunderlag Åtgärdsanalyser Översvämningskartering Statistiska analyser Lågpunktskartering Kontaktuppgift för SMHIs professionella tjänster Sten Lindell, Chef Affärsområde Samhällsbyggnad Tel , E-post