H Gustavsson, J Andreasson, D Eklund, K Hallberg, G Persson, E Sjökvist och J Tengdelius Brunell

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "H Gustavsson, J Andreasson, D Eklund, K Hallberg, G Persson, E Sjökvist och J Tengdelius Brunell"

Transkript

1 Anpassning till förändrat klimat i Norrbotten SMHI:s klimatanalys för Norrbottens län H Gustavsson, J Andreasson, D Eklund, K Hallberg, G Persson, E Sjökvist och J Tengdelius Brunell Denna skrift är en förkortad version av SMHI:s rapport Klimatanalys för Norrbottens län (rapportnr )

2 Länsstyrelsen i Norrbottens län har, liksom alla andra länsstyrelser i landet, i uppdrag att på regional nivå samordna arbetet med anpassning till ett förändrat klimat. Uppdraget innebär samordning, rådgivning och stöd till kommuner och regionala aktörer i deras klimatanpassningsarbete. Ett uttalat mål är att skapa strategier för anpassning till ett förändrat klimat på såväl kommunal som regional nivå. SMHI har på uppdrag av länsstyrelsen i Norrbottens län utfört en regional klimatanalys. Detta är en sammanfattning av SMHI:s utredning. För detaljer hänvisas till utredningen i sin helhet. Sammanställningen redovisar en stor mängd data och beräkningar som syftar till att ge en översiktlig bild av klimatförhållandena i Norrbottens län såväl under dagens förhållanden som i framtidens klimat. Arbetet är baserat på observationer och analyser från SMHI samt klimatscenarier från den internationella klimatforskningen. Framtidsberäkningarna avser i första hand tidsperioden fram till år Titel: SMHI:s klimatanalys för Norrbottens län Adress: Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå Telefon: E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: Grafisk produktion och textbearbetning: Plan Sju kommunikation AB ISSN: Rapport nr 12/2012

3 Sammanfattning Länsstyrelsen i Norrbottens län har gett SMHI i uppdrag att genomföra en sammanställning av dagens och framtida klimat för Norr bottens län. SMHI har utfört en regional klimatanalys för perioden fram till slutet av detta sekel. Arbetet grundar sig på observationer och analyser från SMHI samt klimatscenarier från den internationella klimatforskningen. Framtidsberäkningarna avser i första hand tidsperioden fram till år För att ge en bild av de osäkerheter som råder om framtidens klimat har ett flertal klimatscenarier utnyttjats. Detta urval är betydligt mer omfattande än det begränsade antal scenarier som fanns tillgängliga när Klimat- och sårbarhetsutredningen lade fram sitt slutbetänkande hösten Rapporten har utarbetats av SMHI, Affärsområde Miljö & Säkerhet. Följande huvudsakliga slutsatser framgår av analysen: Klimatberäkningar visar på en entydig ökning av årsmedeltemperaturen beräknas bli 4-6 C varmare i slutet av seklet jämfört med referensperiodens ( ) medeltemperatur på -1,5 C. Mest framträdande är temperaturökningen under vintermånaderna. Årsmedelnederbörden ökar med % över länet i slutet av seklet. Totalt sett kan störst procentuella förändring av nederbörd under året väntas i fjällområdena. En stor spridning kan dock ses i de olika scenarieberäkningarna. Kraftiga regn kan förväntas öka i framtiden. Ökningen är störst i de områden som har flest dygn med kraftig nederbörd i dagens klimat. Snötillgången minskar efter hand som klimatet blir varmare. I slutet av seklet har perioden med snötäckt mark minskat med mer än en månad över hela länet. Ett mildare klimat leder till längre växtsäsong. En tidigare start på vegetationsperioden blir alltmer vanligt och i slutet på århundradet mer permanent. Vegetationsperiodens slut blir allt senare på året. Generellt väntas årsmedelvattenföringen öka med 10 till 25 % i de större älvarna mot slutet av seklet. Den för dagens klimat vanliga säsongsdynamiken med en tydlig flödestopp på våren kommer att förändras. De allra högsta vårflödena minskar i storlek men högre flöden kan i stället förväntas under längre perioder. Vinter- och höstflöden ökar generellt i alla områden. Beräknade framtida högsta flöden (BHF) för Torneälvens mynning pekar på minskande flöden i slutet på seklet. I ett kortare framtidsperspektiv är osäkerheterna stora och beräknade förändringar pekar på både ökande och minskande flöden. Ett antal övriga klimatberoende förhållanden i Norrbottens län behandlas också i rapporten. Tjäldjupet kan förväntas öka som en konsekvens av kortare perioder av snötäckt mark. Antalet dagar för behov av uppvärmning minskar samtidigt som behovet av kylning kan komma att öka något. Förändrad säsongsdynamik leder till att vattenföringen med 100-års återkomsttid väntas minska i de flesta punkter längst älvarna. Det finns ännu inget entydigt vetenskapligt underlag som visar på ändrade risker för krafiga stormar i framtiden. Modellresultaten är inte entydiga, men tyder på att förändringen av stormar för norra Sverige är liten. Nya forskningsresultat kan dock ändra denna slutsats i framtiden. De studier som hittills gjorts tyder inte på någon förändring av framtida brandrisker för länet. Denna klimatanalys behandlar inte framtida havsvattenstånd. 3

4 4

5 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Metod för framtidsanalys... 6 Tidsperioder... 6 Variation och osäkerhet Grafer... 7 Utsläppsscenarier... 7 Klimatscenarier... 7 Norrbottens läns framtidsklimat... 8 Temperatur... 8 Vegetationsperioder Varma perioder Kalla perioder Behov av kylning och uppvärmning Nederbörd Medelnederbörd för år och säsong Kraftig nederbörd Perioder utan nederbörd Vattenföring Vattenföringens säsongsvariation Medelvattenföring årsvattenföring Beräknat högsta flöde för Torneälven Snö och tjäle Maximalt vatteninnehåll i snö Antal dagar med snö Tjäle Extrema vindar Brandrisker Slutsatser

6 6

7 Metod för framtidsanalys Klimatsammanställningen har gjorts för Norrbottens län avseende temperatur, nederbörd och vattenföring. Resultat som gäller extrema vindar, snö och tjäle samt brandrisker baseras på tidigare studier. Tidsperioder De studerade tidsperioderna är för dagens klimat, och för analys av framtidsklimatet har två perioder valts: och. I klimatstudier jämförs aktuella värden med medelvärden för en längre period, en s.k. referensperiod. I enlighet med internationell praxis används i denna rapport den så kallade meteorologiska standardnormalperioden som referensperiod. Nästa standardnormalperiod kommer att bli Variation och osäkerhet Det är viktigt vid tolkning av resultat från analyser av förändringar i ett framtida klimat att ursprunget till de variationer och osäkerheter som förekommer tydligt framgår och även hur denna variation kan bidra med information. Tolkningen av rapportens grafer bör koncentreras till långsiktiga trender snarare än till absoluta värden. Osäkerheter i den typ av resultat som presenteras i denna analys påverkas av: Val av utsläppsscenarier Val av global klimatmodell Val av regional klimatmodell Naturlig variabilitet Utsläppsscenarier För att kunna göra beräkningar av framtida klimat behövs antaganden om framtida utsläpp av växthusgaser. Vanligtvis används utsläppsscenarier som utarbetats av FN:s klimatpanel, IPCC. Några exempel visas i Figur Dessa bygger på antaganden av världens utveckling fram till år I utsläppsscenarierna görs olika antaganden om jordens folkmängd, ekonomisk tillväxt, teknologisk utveckling m.m. Utifrån dessa antaganden uppskattas hur mycket klimatpåverkande gaser och partiklar som kommer att släppas ut. Dessa utsläpp ger upphov till förändringar i atmosfärens sammansättning som t.ex. mängden koldioxid i luften, vilket i sin tur påverkar klimatet. Klimatscenarier Samma utsläppsscenario kan ge upphov till olika klimatscenarier beroende på vilka globala och regionala modeller som används. Under flera år användes huvudsakligen sex klimatscenarier för de flesta studier av klimateffekter i Sverige, inklusive av den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen. Dessa sex klimatscenarier bygger på en global klimatmodell från Hadley Centre i England och en från Max-Planck-institutet i Tyskland. Dessa globala modeller har körts med utsläppsscenario A2 respektive B2. CO2 emissions (GI C/yr) Scenarios A1B A1T A1FI A2 B1 B2 IS92a Year Scenarios A1B A1T 1100 A1FI A B1 B2 900 IS92a Year CO2 concentration (ppm) Antagande om framtida utsläpp av koldioxid, CO2, (vänster) och resulterande CO 2 -koncentrationer (höger) enligt olika scenarier (modifierad från IPCC, 2001). 7

8 Norrbottens läns framtidsklimat Den största delen av klimatets variation inom länet kommer från variationer som beror på topografin, närheten till havet och de stora sjöarna. Detta regionala mönster syns även i de justerade klimatscenarierna. När klimatsignalen studeras, i termer av exempelvis procentuell förändring, är de regionala skillnaderna vanligen små. Kartan visar den observerade årsmedeltemperaturen ( C). Temperatur Årsmedeltemperaturen i Norrbottens län för referensperioden var -1,5 C. För perioden var medeltemperaturen för länet -0,5 C, dvs. ca 1 C varmare än referensperioden Årsmedeltemperaturen ökar successivt och når temperaturer i medeltal 4-6 C varmare i slutet av seklet jämfört med referensperioden. Kartan här ovan visar hur den observerade årsmedeltemperaturen varierar i länet, Det är varmast längs kusten och kallast på höjdpartierna. I beräkningarna över framtidsklimatet ökar årsmedeltemperaturen över hela länet med en något mindre ökning i de mest höglänta områdena. Det samma kan även sägas om säsongerna. Differenskartorna antyder också att temperaturökningen på års- och säsongsbasis är något högre i kustområden jämfört med övriga länet. För vintern ser dock ökningen i medeltemperatur ut att vara jämnt fördelad över länet. Det är dock små skillnader och upplösningen (detaljeringsgraden i kartorna) är hög. Vintermedeltemperatur (december-februari) Differens vs (Δ C) Differens vs (Δ C) 8

9 Vårmedeltemperatur (mars-maj) Differens vs (Δ C) Differens vs (Δ C) Sommarmedeltemperatur (juni-augusti) Differens vs (Δ C) Differens vs (Δ C) Höstmedeltemperatur (september-november) Differens vs (Δ C) Differens vs (Δ C) 9

10 Vegetationsperiod Differens vs (Δ C) Differens vs (Δ C) Vegetationsperioder I ett varmare klimat ökar växternas chanser att leva under längre perioder under året dvs. växtsäsongen/vegetationsperioden blir längre. Vegetationsperiodens start har i den här analysen definierats som första tillfället för varje år då dygnsmedeltemperaturen överstiger 5 C under 4 dagar i följd. Starttidpunkten avser den första dagen av de fyra. Kartan nedan visar resultaten relativt referensperioden Medelvärdet för referensperioden är dagnummer 140, vilket motsvarar senare delen av maj. Vegetationsperioden sträcker sig sedan 121 dagar framåt dvs. till slutet av augusti. Beräkningarna visar att en tidig start samt en senare sluttidpunkt på vegetationsperioden blir alltmer frekvent och i slutet på århundradet mer permanent. Jämfört med dagens klimat kan vegetationsperioden i ett framtida varmare klimat förlängas med upp mot 1-2 månader vilket skulle innebära att växtsäsongen förlängs in i oktober. I kustområden är vegetationsperioden längre än i inlandet. De kortaste vegetationsperioderna finns på de högre belägna delarna av länet och följer väl den topografiska kartan. Denna skillnad över länet kvarstår även i framtidsberäkningarna. Vegetationsperiod Kartan visar observerade värden för

11 Varma perioder Kartor över högsta dygnsmedeltemperatur, beräknad som medelvärde för 30 år, finns nedan. Överensstämmelsen mellan observationer och beräkningar är god. Medelvärdet av den högsta dygnsmedeltemperaturen för hela länet under perioden ligger på 18 C. I stort sett hela länet kan förvänta sig en ökning av de högsta dygnsmedeltemperaturerna fram emot slutet av seklet års medelvärden av högsta dygnsmedeltemperatur ( C). Kalla perioder Kartor över lägsta dygnsmedeltemperatur, beräknad som medelvärde för 30 år ses nedan. Överensstämmelsen mellan observationer och beräkningar är god men med något kallare förhållanden i beräkningarna. Förändringen i framtidsklimatet visar en kraftig ökning av de lägsta medeltemperaturerna i kustnära områden mot slutet av seklet års medelvärden av lägsta dygnsmedeltemperatur ( C). 11

12 Behov av kylning och uppvärmning Nedan presenteras kartor över graddagar för kylning ( C x dygn) med tröskelvärdet 20 C. Beräkningen görs så att för de dagar då dygnsmedeltemperaturen överstiger 20 C bidrar den dagens temperatur med en graddag för varje C överstigande 20 C. Dessa summeras sedan över året. Behovet av kylning är i dagens klimat vanligtvis litet, vilket också syns i den övre kartan för Det framtida klimatet uppvisar en ökning av antalet graddagar för kylning mellan graddagar i länets kustnära område vid slutet på seklet. För områden allra närmast kusten kan kylbehovet förväntas öka ytterligare. Eftersom utgångsläget visar mycket låga värden blir differenskartorna mycket lika kartorna för de beräknade framtidsperioderna. Nedan presenteras också kartor över graddagar för uppvärmning. Måttet baseras på att byggnaders värmesystem ska värma upp byggnader till 17 C. Resterande energibehov antas tillkomma från solinstrålning samt från värme alstrad av personer och elektrisk utrustning i byggnaderna. Antalet graddagar beräknas enligt de dagar då dygnsmedeltemperaturen underskrider ett valt tröskelvärde. Under vintertid räknar man på tröskelvärdet 17 C. Under vår, sommar och höst har solinstrålningen särskilt stor betydelse och för dessa säsonger väljs därför andra tröskelvärden; april 12 C, maj-juli 10 C, augusti 11 C, september 12 C, oktober 13 C. En dag i februari då dygnsmedeltemperaturen varit 6 C bidrar den dagen med 11 graddagar till årssumman. Antalet graddagar för uppvärmning varierar över länet och följer ganska väl topografin med störst behov på uppvärmning i de högre belägna områdena. En minskning över hela länet kan ses med tiden i framtidsberäkningarna jämfört med perioden Behov av kylning Beräknat antal graddagar för kylning överstigande 20 C. Behov av uppvärmning Beräknat antal graddagar för uppvärmning under året. 12

13 Nederbörd Statistik över dagens klimat för Norrbottens län har sammanställts utifrån SMHI:s areellt interpolerade databas PTHBV (Johansson, 2000; Johansson och Chen, 2003 och 2005). Databasen innehåller optimalt interpolerade observationer med en upplösning på 4 km x 4 km och med data från Årsmedelnederbörd Medelnederbörd för år och säsong Årsmedelnederbörden i Norrbottens län för referensperioden (30 år) var 661 mm. För perioden (18 år) var årsmedelnederbörden för länet 729 mm, dvs. en ökning med ca 10 %. Årsmedelnederbörden ökar successivt om än med stor variation mellan åren. I slutet av seklet varierar ökningen av årsmedelnederbörden ca %, i relation till referens perioden. Kartan här ovan visar hur den observerade årsmedelnederbörden varierar i länet De blötaste partierna följer topografin dvs. de högre partierna får mer nederbörd. De observerade värdena visas även för jämförelse med beräknade värden för samma period. Observerade och beräknade värden visar mycket god överensstämmelse för länet. Kartan visar den observerade årsmedelnederbörden (mm). I kartorna nedan visas den procentuella skillnaden i årsnederbörd för perioderna och jämfört med Fram till mitten av seklet är den procentuella förändringen jämfört med referensperioden inte så stor. Den största förändringen sker under seklets andra hälft. Årsmedelnederbörd Skillnad i årsmedelnederbörd (%) mellan perioden och (vänster) och och (höger). 13

14 För alla säsonger ses en ökad nederbörd (se nedan) under kommande sekel. Störst förändring visas för vinter- och höstnederbörden. En stor spridning ses dock i beräkningarna. Den procentuella ökningen, för vintern, varierar mellan 0 % och 20 % för merparten av länet för perioden i jämförelse med Vid slutet av seklet är ökningen för vintern betydligt kraftigare. Den når då värden över 30 % för merparten av länet Vintermedelnederbörd Vårmedelnederbörd Sommarmedelnederbörd 14

15 Höstmedelnederbörd 15

16 Kraftig nederbörd Nedan visas två klimatindex av kraftig nederbörd; största 1-dygnsnederbörd och största 7-dygnsnederbörd. Medelvärden för de årshögsta värdena över 30-årsperioderna , och visas tillsammans med observationer för perioden Största 1-dygnsnederbörden och 7-dygnsnederbörden uppvisar likartade fördelningar över länet med högsta värdena dominerade av topografiska förhållandena och lägre värden i inland och kust. I framtidsberäkningarna kvarstår det geografiska mönstret men den kraftiga nederbörden ökar. För 1-dygnsnederbörden nås > 41 mm i några områden och för 7-dygnsnederbörd > 105 mm. Det bör påpekas att siffrorna gäller för hela gridrutor och för medelvärden över 30 år och behandlar alltså inte extrema lokala skurar. Kraftig nederbörd Beräknade 30-årsmedelvärden av största 1-dygnsnederbörd (mm). Kraftig nederbörd Beräknade 30-årsmedelvärden av största 7-dygnsnederbörd (mm). 16

17 Nedan visas resultat i form av kartor över beräkningar med klimatindex antal dagar per år med nederbörd > 10 mm som medelvärden för 30-årsperioderna , och. Observerade värden för visas också. Dygnsmedelnederbörd på 10 mm i beräkningsrutorna betyder ett kraftigt regn över området. Minst antal dygn finner vi i länets norra delar. Detta mönster kvarstår även mot slutet av seklet men med större antal dygn i medeltal. Det innebär att de kraftiga regnen kan förväntas öka. Ökningen är störst i de områden som har flest dygn med kraftig nederbörd i dagens klimat. Kraftig nederbörd Beräknade 30-årsmedelvärden av antal dygn per år med nederbörd över 10 mm. Perioder utan nederbörd Nedan presenteras kartor med 30-årsmedelvärden över maximala antalet sammanhängande dygn per år utan nederbörd. Tröskelvärdet är dygn med < 1 mm nederbörd. De områden som visar flest sammanhängande dygn utan nederbörd verkar i stor utsträckning sammanfalla med dalgångarna längs de stora vattendragen. Beräkningarna visar att antalet sammanhängande dygn utan nederbörd minskar fram till slutet på seklet,. Perioder utan nederbörd Perioder utan nederbörd, definierad med tröskelvärdet <1 mm och maximalt antal dygn i följd per år, 30-årsmedelvärden. 17

18 Vattenföring För avsnittet om vattenföring hänvisas till den fullständiga versionen av SMHI:s rapport. Vattenföringens säsongsvariation Flödesvariation har under året beräknats i Torne älvens, Keräsjokis, Sangisälvens, Kalixälvens, Töreälvens, Jämtöälvens, Råneälvens, Altersundets, Luleälvens, Alåns, Rosåns, Alterälvens och Piteälvens mynningspunkter för den totala vattenföringen. Att den totala vattenföringen är beräknad betyder att allt tillrinnande vatten från uppströms delavrinningsområden är inräknat. Beräkningarna avser oreglerade förhållanden. För varje vattendrag visas beräkningar för perioden samt tillsammans med referensperioden Den förändring i säsongsdynamiken som ses för perioden jämfört med förstärks för perioden. Den för dagens klimat vanliga säsongsdynamiken med en flödestopp på våren, vilket syns tydligt för alla analyserade vattendrag förändras något redan men mer markant tills mot slutet av seklet. Flödestoppen under våren minskar i storlek men höga flöden kan förväntas under längre perioder. Vinter och höstflöden ökar generellt i alla områden. Förändringarna orsakas av ökad nederbörd under vintern och med mindre mängd nederbörd som lagras i form av snö beroende på högre temperaturer. Medelvattenföring Under ett år varierar vattenföringen i älvar kraftigt med perioder av högvattenföring och lågvattenföring. Medelvattenföringen är den genomsnittliga vattenföringen för en viss period. Generellt väntas årsmedelvattenföringen öka 10 till 25 % i de större älvarna mot slutet av seklet. Till mitten av seklet kan en ökning på upp mot 10 % väntas. I de mindre vattendragen blir den procentuella förändringen något mindre. Säsongsvis syns en tydlig ökning under alla årstider utom sommartid då istället en klar minskning väntas. Utvecklingen är likartad för samtliga större vattendrag. I kartbilderna nedan visas den lokala tillrinningen, det vill säga bara det bidrag av vatten som rinner från varje enskilt avrinningsområde. Det ger en bild av hur mindre vattendrag påverkas eftersom deras vattenföring endast beror Vattenföring Differens vs Differens vs

19 Lokal 100-årstillrinning av lokala förhållanden. I kartbilden över den lokala tillrinningen enligt klimatscenariemedianen syns en ökning på 5-10 % i länet södra delar. I länets nordligare delar är förhållandena i princip oförändrade. Mot slutet av seklet syns en jämnare ökning över hela länet av den lokala tillrinningen i klimatscenariomedianen på upp till 10-20% med en något större ökning i länets bergsområden i väst. 100-årsvattenföring Ett hundraårsflöde är det vattenflöde som på en viss plats i vattendraget statistiskt sett inträffar i genomsnitt en gång på hundra år. 100-årsvattenföringar har beräknats för året vid mynningen i havet för länets alla älvar. Beräkningarna är gjorda för oreglerade förhållanden på total tillrinning. Fram till i mitten på seklet är den totala 100-årsvattenföringen i stort sett oförändrad. Därefter tyder beräkningarna i samtliga områden, bortsett från Luleälven (median + percentiler) på en minskad total 100-årstillrinning vid slutet av seklet. I den här analysen är Luleälvens totala 100-årsvattenföring i stort sett oförändrad mot slutet av seklet. Effekterna av den minsk ande snömagasineringen slår igenom i resultaten för slutet av seklet då 100-årsvattenföringen väntas minska i de flesta punkter längs älvarna. Den lokala 100-årstillrinningen förändras olika över länet (se de två övre kartorna). Förändringen är mycket liten i stora delar av länet med en ökning i länets högre belägna delar och en minskning i kustnära områden. Mot slutet av seklet syns minskningen tydligare över stora delar av länet. Det är endast i länets högst belägna områden som ökningen kvarstår. De två nedre kartorna visar förändringen av den totala 100-årstillrinningen i hela länet beräknat från samtliga klimatscenarier för perioderna respektive. I dessa kartbilder visas den totala vattenföringen, det vill säga det ackumulerade flödesbidraget från alla uppströms avrinningsområden, till skillnad från den lokala tillrinningen som syns i kartorna ovan. Här ses ett mönster som liknar det för den lokala 100-årstillrinningen. Vid slutet av seklet syns minskade 100-årsflöden i stora delar av länet, undan taget Luleälven som är oförändrad. Beräknat högsta flöde för Torneälven Beräknade framtida högsta flöden (BHF) för Torneälvens mynning pekar på minskande flöden för slutet på seklet. I ett kortare framtidsperspektiv är osäkerheterna stora och beräknade förändringar pekar på både ökande och minsk ande flöden. Lokal 100-årstillrinning Total 100-årstillrinning Total 100-årstillrinning

20 Snö och tjäle Maximalt vatteninnehåll i snö Kartorna nedan visar att det maximala vatteninnehållet i snön för Norrbottens län kan komma att minska fram emot slutet av seklet med störst minskning i länets östra delar. Störst minskning relativt referensperioden kan förväntas i kustområden med ett maximalt vatteninnehåll upp till 25 % lägre (Gustavsson H. m.fl., 2011). Observera att utförda beräkningar görs på snöns vatteninnehåll i mm och inte på snödjup. Vid beräkning av snö är snöns vatteninnehåll i mm ett bättre mått än snödjup, då snödjupet är beroende av snöns densitet och därmed svårare att skatta korrekt. Observationer och beräkningar är därmed inte direkt jämförbara Median Antal dagar med snö Antal dygn med snötäcke var för Norrbottens län från 150 dagar i kustnära områden till över 225 i länets höglänta fjällområden i väst. De analyser baserat på observationer och de beräkningar som gjorts för klimatscenarierna visar mycket god överensstämmelse för Norrbottens län för normal perioden Mot slutet av seklet kan antalet dygn med snötäcke förväntas minska. Störst minskning förväntas enligt beräkningarna i länets östra delar samt länets högst belägna områden i väst. Den ökning av antalet snödagar, som syns i kartan intill, visar modellens svårighet att beräkna förändringar av snömängd i glaciärområden. Modellresultat från dessa områden präglas av mycket stora osäkerheter. 20

21 Median Tjäle Under vintern i Sverige tjälas marken. Tjälen innebär att vattnet i marken fryser och processerna runt tjälningen har stor betydelse för markens struktur. Särskilt stor betydelse har den årliga tjälningen för att motverka jordbrukets packningsskador på lerjordar. Skogsbruket är anpassat till att de tjälade jordarna ger större bärighet för skogsmaskiner. När huggning och transport av timmer görs vintertid på tjälad mark blir körskadorna mindre. Byggande av hus och vägar försvåras dock om marken riskerar att tjälas (SWECLIM, 2002). I grovkorniga jordar, som sand, fryser det vatten som finns i jorden massivt. Gränsen mellan fuktiga och torra skikt är skarp. Om jorden inte är vattenmättad kan vattnet expandera fritt i porutrymmet och därmed sker ingen tjällyftning dvs. jorden som helhet ökar inte i volym. En helt vattenfylld sand med en porositet på 50 volymprocent kan maximalt utvidgas ca 5 procent. Tjälen tillväxer successivt som en front allt djup are. I finkorniga jordar, som leror, bildas skikt av ren is omgärdad av jord. Tillväxten av dessa islinser sker genom en transport av vatten från omgivande jord. Tillväxten nedåt i marken sker ojämnt. Tjälningen i leror gör att partiklarna kommer närmare varandra vilket ökar den för strukturen positiva bildningen av aggregat. Snön har en isolerande förmåga vilket innebär att om snö täcker marken tidigt på säsongen så blir tjälningen mildare. Markvegetation och humuslager har också en isolerande effekt och hämmar tjälens tillväxt (Eckersten m. fl., 1998). Nedan visas en jämförelse av månads medel för snödjup och tjäldjup i dagens klimat (perioden ) samt för en temperaturökning med 3 grader. Tjälen utvecklas djupare i sandjordar än i lerjordar. För båda mätstationerna syns en minskning av snödjupet vid en temperaturhöjning. För båda jordarna släpper tjälen tidigare på året och säsongen blir därmed kortare även om största tjäldjupet inte minskar. För lerjorden vid Boden syns däremot en fördjupning av tjälen med det minskade snötäcket. Månadsmedelvärden för snödjup och tjäldjup i dagens klimat (perioden ) till vänster samt efter en temperaturökning med 3 grader till höger. Simulerat (blå kurva) jämförs mot observationer (svart kurva) och med en temperaturökning (röd kurva) för två mätplatser i Norrbotten, en med sandjord vid Luleå(överst) och en med lerjord, Boden(nederst). Enligt Lindström och Hellström (2007). 21

22 Kartor över det beräknade medeltjäldjupet i mars månad baserade på medelvärdet av de uppskattade parametervärdena för lera och sand enligt Lindström och Hellström (2007) presenteras nedan. De bör motsvara förhållanden för morän. För Norrbotten län syns en förändring mot ökande medeltjäldjup i ett varmare klimat. Studien visade att det är möjligt att grovt simulera medelvariation under året med hjälp av en enkel modell. De gjorda simuleringarna, liksom alla scenarioberäkningar är osäkra. I Finland har en studie också utförts på hur tjälad mark påverkas av en klimatförändring. Den visar att det årliga maximala tjäldjupet på snöfria ytor i södra och centrala Finland minskar från cm till cm djup. I de norra delarna av Finland blir minskningen av tjäldjupet större, från cm till cm djup. Detta beror främst på markegenskap erna. En annan förändring är en ökning av dagar utan tjäle. (SWECLIM, 2002). Tjälning och upptining är komplicerade processer med flera faktorer som påverkar, vilket delvis beskrivits ovan. De studier som hittills gjorts över hur framtidsklimatet kan påverka snö- och tjäldjup är få och givetvis förenade med stora osäkerheter. En viktig osäkerhetsfaktor är snödjupet och när snön kommer på säsongen. Kalla långa vintrar med tidigt snötäcke kan ge mindre tjäldjup än vintrar utan snö men med en kortare kall period. Med ett klimat i förändring kan variationen mellan år vara stor. Allt större delar av Norrbottens län får djupare tjäle i framtiden. Här ses simulerat medeltjäldjup i mars, motsvarande förhållandena för moränområden utan skog. Den vänstra figuren visar tjäldjup i dagens klimat och den högra med en medeltemperaturhöjning + 3 C. Beskuren från Lindström och Hellström (2007). Extrema vindar Framtida klimatscenarier tyder inte bara på att klimatet kommer att ändras utan även att förekomsten av globala extrema väderhändelser kan komma att förändras. Spridningen i modellresultaten gör det svårt att dra tydliga slutsatser. För norra Sverige tyder de flesta scenarier på en väldigt liten förändring. Även i den regionen är resultatet spretigt. Arbetet med att kartlägga de processer som är viktigast för att förstå utvecklingen av vindarna fortsätter. Brandrisker När det gäller brandrisker pågår en studie. De beräkningar som hittills gjorts för framtida förhållanden visar på en mycket liten förändring för Norrbottens län. 22

23 Slutsatser I denna rapport ges en översiktlig bild av klimatförhållandena i Norrbottens län i dag och i framtiden. För att ge en bild av de osäkerheter som råder om framtidens klimat, har ett antal klimatscenarier utnyttjats i arbetet. Detta urval är baserat på vad som varit tillgängligt vid SMHI:s forskningsavdelning när rapporten skrevs. Klimatforskningen bidrar ständigt med nya resultat som kan komma att modifiera bilden. Följande huvuddrag framgår av klimatanalyserna för Norrbottens län i denna rapport: Klimatberäkningar visar på en entydig ökning av årsmedeltemperaturen under det innevarande seklet. Årsmedeltemperaturen ligger i medeltal 4-6 C varmare i slutet av seklet jämfört med referensperioden ( ) medeltemperatur på -1,5 C. Mest framträdande är temperaturökningen under vintermånaderna. Årsmedelnederbörden ökar med % över länet i slutet av seklet. Totalt sett kan störst procentuella förändring av nederbörd under året väntas i fjällområdena. En stor spridning kan dock ses i de olika scenarieberäkningarna. Kraftiga regn kan förväntas öka i framtiden. Ökningen är störst i de områden som har flest dygn med kraftig nederbörd i dagens klimat. Snötillgången minskar efter hand som klimatet blir varmare. I slutet av seklet har perioden med snötäckt mark minskat med över en månad över hela länet. Ett mildare klimat leder till längre växtsäsong. En tidigare start på vegetationsperioden blir alltmer vanligt och i slutet på århundradet mer permanent. Vegetationsperiodens slut inträffar allt senare på året. Generellt väntas årsmedelvattenföringen öka med % i de större älvarna mot slutet av seklet. Den för dagens klimat vanliga säsongsdynamiken med en tydlig flödestopp på våren kommer att förändras. De allra högsta vårflödena minskar i storlek men högre flöden kan istället förväntas under längre perioder. Vinter och höstflöden ökar generellt i alla områden. Antalet dagar för behov av uppvärmning minskas mot slutet av seklet samtidigt som behovet av kylning kan komma att öka något. Som en följd av länets framtida, något blötare, somrar kan perioder med torka komma att minska fram emot slutet av seklet. Beräknade framtida flöden med en återkomsttid på 100 år väntas minska i de flesta älvarna. Beräkningarna tyder på att brandrisken inte förändras märkbart i länet jämfört med normalperioden, Det maximala vatteninnehållet i snön kan komma att minska fram emot slutet av seklet med störst minskning i länets östra delar. Störst minskning relativt referensperioden kan förväntas i kustområden med minskande maximalt vatteninnehåll på upp till 25 %. Mot slutet av seklet kan antalet dygn med snötäcke förväntas minska. Störst minskning förväntas i länets östra delar samt länets högst belägna områden i väst. Det finns ännu inget entydigt vetenskapligt underlag som visar på ändrade risker för kraftiga stormar i framtiden. Modellresultaten är något spretiga men tyder på att förändringen av stormar för norra Sverige är liten. Det syns en förändring mot ökande medeltjäldjup i ett varmare klimat. En viktig osäkerhetsfaktor är dock snödjupet och när snön kommer på säsongen. Kalla långa vintrar med tidigt snötäcke kan ge mindre tjäldjup än vintrar utan snö men med en kortare kall period. Med ett klimat i förändring kan variationen mellan år vara stor. När det gäller den lokala tillrinningen, vilket kan användas som ett mått på vad som händer i mindre vattendrag, syns en ökning i länets mer höglänta fjällområden. Ökad lokal tillrinning syns tydligast i de större älvarna. Den största nederbörden faller i inlandet samt i fjällområden. Då tempera turen förväntas öka och därmed även avdunstningsförlusterna kan det leda till att mindre del av nederbörden bildar avrinning. 23

24

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april

Läs mer

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra

Läs mer

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Västmanlands län Sammanställt 2010-12-07 Data för länet Observationsdata Dagliga observationsdata från SMHIs väderstationer har interpolerats

Läs mer

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata version januari 2019 Manual SMHI klimatdata Ägare Sametinget Ansvariga personer Anne Walkeapää Bengt Näsholm Leif Jougda Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Sametinget Anne Walkeapää anne.walkeapaa@sametinget.se

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat David Hirdman Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat med fokus på krishantering Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein,

Läs mer

Framtidsklimat i Hallands län

Framtidsklimat i Hallands län 1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC

Läs mer

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI 2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Framtida klimat i Stockholms län

Framtida klimat i Stockholms län Framtida klimat i Stockholms län Temaseminarium Hälsa 4 maj 2011 Foto: Sten Bergström, SMHI Regional klimatsammanställning Stockholms län SMHI, februari 2011 KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER SMITTSPRIDNING medeltemperatur

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:

Läs mer

Framtidsklimat i Skånes län

Framtidsklimat i Skånes län KLIMATOLOGI Nr 29, 2015 Framtidsklimat i Skånes län enligt RCP-scenarier Alexandra Ohlsson, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Anna Johnell, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén,

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Framtidsklimat i Norrbottens län

Framtidsklimat i Norrbottens län KLIMATOLOGI Nr 32, 2015 Framtidsklimat i Norrbottens län enligt RCP-scenarier Gitte Berglöv, Magnus Asp, Steve Berggreen- Clausen, Emil Björck, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra Ohlsson, Håkan

Läs mer

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Årsmedeltemperatur och Årsnederbörd 1961-1990 2 Normalperioder Världens meteorologer enades i början av 1900-talet

Läs mer

Framtidsklimat i Uppsala län

Framtidsklimat i Uppsala län KLIMATOLOGI Nr 20, 2015 Framtidsklimat i Uppsala län enligt RCP-scenarier Elin Sjökvist, Magnus Asp, Jenny Axén Mårtensson, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Anna Johnell, Linda Nylén,

Läs mer

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG +4 GRADER Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser har under

Läs mer

Framtidsklimat i Kalmar län

Framtidsklimat i Kalmar län KLIMATOLOGI Nr 26, 2015 Framtidsklimat i Kalmar län enligt RCP-scenarier Gunn Persson, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra Ohlsson,

Läs mer

Framtidsklimat i Gotlands län

Framtidsklimat i Gotlands län KLIMATOLOGI Nr 31, 2015 Framtidsklimat i Gotlands län enligt RCP-scenarier Gunn Persson, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra Ohlsson,

Läs mer

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare värld, Naturvårdsverket Årsmedeltemperatur

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar

Läs mer

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare

Läs mer

Framtidsklimat i Dalarnas län

Framtidsklimat i Dalarnas län KLIMATOLOGI Nr 16, 2015 Framtidsklimat i Dalarnas län enligt RCP-scenarier Elin Sjökvist, Gunn Persson, Jenny Axén Mårtensson, Magnus Asp, Steve Berggreen- Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Linda Nylén,

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

Framtidsklimat i Östergötlands län

Framtidsklimat i Östergötlands län KLIMATOLOGI Nr 23, 2015 Framtidsklimat i Östergötlands län enligt RCP-scenarier Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Anna Johnell, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra

Läs mer

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling

Läs mer

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Klimatanpassning 121001 Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Bakgrund Länsstyrelsen har två klimatuppdrag Klimatanpassning Energieffektivisering

Läs mer

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,

Läs mer

Klimatförändringar i Norrbottens kommuner BODEN

Klimatförändringar i Norrbottens kommuner BODEN A N PA S S N I N G T I L L F Ö R Ä N D R AT K L I M AT I N O R R B O T T E N Klimatförändringar i Norrbottens kommuner BODEN LÄNSSTYRELSEN i Norrbottens län har, liksom alla andra läns styrelser i landet,

Läs mer

Framtidsklimat i Södermanlands län

Framtidsklimat i Södermanlands län KLIMATOLOGI Nr 22, 2015 Framtidsklimat i Södermanlands län enligt RCP-scenarier Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Anna Johnell, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Framtidsklimat i Örebro län

Framtidsklimat i Örebro län KLIMATOLOGI Nr 18, 2015 Framtidsklimat i Örebro län enligt RCP-scenarier Gunn Persson, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra Ohlsson,

Läs mer

Framtidsklimat i Gävleborgs län

Framtidsklimat i Gävleborgs län KLIMATOLOGI Nr 36, 2015 Framtidsklimat i Gävleborgs län enligt RCP-scenarier Linda Nylén, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Jenny Axén Mårtensson, Alexandra Ohlsson, Håkan

Läs mer

+5 GRADER. Klimatet förändras

+5 GRADER. Klimatet förändras +5 GRADER Klimatet förändras Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser

Läs mer

Framtidsklimat i Värmlands län

Framtidsklimat i Värmlands län KLIMATOLOGI Nr 17, 2015 Framtidsklimat i Värmlands län enligt RCP-scenarier Linda Nylén, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Jenny Axén Mårtensson, Alexandra Ohlsson, Håkan

Läs mer

Klimatanpassningsguide. en introduktion till klimatanpassning i Västra Götalands län

Klimatanpassningsguide. en introduktion till klimatanpassning i Västra Götalands län Klimatanpassningsguide en introduktion till klimatanpassning i Västra Götalands län www.fotoakuten.se Foto: Daniel Andersson Klimatet förändras - anpassning måste påbörjas Jordens klimat håller på att

Läs mer

Klimatförändringar i Norrbottens kommuner ÄLVSBYN

Klimatförändringar i Norrbottens kommuner ÄLVSBYN A N PA S S N I N G T I L L F Ö R Ä N D R AT K L I M AT I N O R R B O T T E N Klimatförändringar i Norrbottens kommuner ÄLVSBYN Titel: Klimatförändringar i Norrbottens kommuner, Älvsbyns kommun Adress:

Läs mer

Framtidsklimat i Västernorrlands län

Framtidsklimat i Västernorrlands län KLIMATOLOGI Nr 35, 2015 Framtidsklimat i Västernorrlands län enligt RCP-scenarier Linda Nylén, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Jenny Axén Mårtensson, Alexandra Ohlsson,

Läs mer

Framtidsklimat i Västmanlands län

Framtidsklimat i Västmanlands län KLIMATOLOGI Nr 19, 2015 Framtidsklimat i Västmanlands län enligt RCP-scenarier Alexandra Ohlsson, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Anna Johnell, Jenny Axén Mårtensson, Linda

Läs mer

Vad händer med väder och klimat i Sverige?

Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? SMHI förvaltar och utvecklar information om väder, vatten och klimat Vi bedriver tillämpad forskning inom de olika

Läs mer

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 51 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2011-10-27 Sten Lindell 2010/2086/204 1.1 Beräknad naturlig vattenföring i

Läs mer

Framtidsklimat i Blekinge län

Framtidsklimat i Blekinge län KLIMATOLOGI Nr 30, 2015 Framtidsklimat i Blekinge län enligt RCP-scenarier Alexandra Ohlsson, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Anna Johnell, Jenny Axén Mårtensson, Linda

Läs mer

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken 2010-06-23 PM Johan Andréasson Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken Bakgrund SMHI genomför inom EU-interreg projeket Climate Proof Areas (CPA) beräkningar

Läs mer

Klimatförändringar i Norrbottens kommuner ARJEPLOG

Klimatförändringar i Norrbottens kommuner ARJEPLOG A N PA S S N I N G T I L L F Ö R Ä N D R AT K L I M AT I N O R R B O T T E N Klimatförändringar i Norrbottens kommuner ARJEPLOG LÄNSSTYRELSEN i Norrbottens län har, liksom alla andra läns styrelser i landet,

Läs mer

Klimatförändringar i Norrbottens kommuner PITEÅ

Klimatförändringar i Norrbottens kommuner PITEÅ A N PA S S N I N G T I L L F Ö R Ä N D R AT K L I M AT I N O R R B O T T E N Klimatförändringar i Norrbottens kommuner PITEÅ LÄNSSTYRELSEN i Norrbottens län har, liksom alla andra läns styrelser i landet,

Läs mer

Gustavsson H., Andreasson J., Eklund D., Hallberg K., Persson G., Sjökvist E. och Tengdelius Brunell, J.

Gustavsson H., Andreasson J., Eklund D., Hallberg K., Persson G., Sjökvist E. och Tengdelius Brunell, J. Gustavsson H., Andreasson J., Eklund D., Hallberg K., Persson G., Sjökvist E. och Tengdelius Brunell, J. Rapport Nr 2011-54 Klimatanalys för Norrbottens län Pärmbild: Länsstyrelsen, Norrbotten. Författare:

Läs mer

Framtidsklimat i Jämtlands län

Framtidsklimat i Jämtlands län KLIMATOLOGI Nr 34, 2015 Framtidsklimat i Jämtlands län enligt RCP-scenarier Linda Nylén, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Jenny Axén Mårtensson, Alexandra Ohlsson, Håkan

Läs mer

Framtidsklimat i Kronobergs län

Framtidsklimat i Kronobergs län KLIMATOLOGI Nr 27, 2015 Framtidsklimat i Kronobergs län enligt RCP-scenarier Gitte Berglöv, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Emil Björck, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra Ohlsson, Håkan

Läs mer

Rapport Nr 2010-78 Regional klimatsammanställning Stockholms län.

Rapport Nr 2010-78 Regional klimatsammanställning Stockholms län. Björn Stensen, Johan Andréasson, Sten Bergström, Joel Dahné, Dan Eklund, Jonas German, Hanna Gustavsson, Kristoffer Hallberg, Sandra Martinsson, Signild Nerheim och Lennart Wern Rapport Nr 2010-78 Regional

Läs mer

Framtidsklimat i Västerbottens län

Framtidsklimat i Västerbottens län KLIMATOLOGI Nr 33, 2015 Framtidsklimat i Västerbottens län enligt RCP-scenarier Gitte Berglöv, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Emil Björck, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra Ohlsson, Håkan

Läs mer

Extrema väder v ett ökande problem? Markku.Rummukainen@smhi.se Rossby Centre Om Extrema väder v ett ökande problem Har vädret blivit mer extremt? Har samhället blivit mer utsatt? Vad väntar vi oss se mer

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Framtidsklimat i Jönköpings län

Framtidsklimat i Jönköpings län KLIMATOLOGI Nr 25, 2015 Framtidsklimat i Jönköpings län enligt RCP-scenarier Alexandra Ohlsson, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Anna Johnell, Jenny Axén Mårtensson, Linda

Läs mer

Framtidsklimat i Västra Götalands län

Framtidsklimat i Västra Götalands län KLIMATOLOGI Nr 24, 2015 Framtidsklimat i Västra Götalands län enligt RCP-scenarier Gitte Berglöv, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Emil Björck, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra Ohlsson,

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Klimatförändringar i Norrbottens kommuner KIRUNA

Klimatförändringar i Norrbottens kommuner KIRUNA A N PA S S N I N G T I L L F Ö R Ä N D R AT K L I M AT I N O R R B O T T E N Klimatförändringar i Norrbottens kommuner KIRUNA LÄNSSTYRELSEN i Norrbottens län har, liksom alla andra läns styrelser i landet,

Läs mer

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag

Läs mer

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet David Hirdman Senaste nytt om klimatet Länsstyrelsedagarna i Umeå, 25 april 2012 Sveriges klimat nu och i framtiden Nya klimatindikatorer RCP den nya generationens klimatscenarier. 2 Sveriges klimat -

Läs mer

Hanna Gustavsson, Björn Stensen och Lennart Wern. Rapport Nr 2011-20 Regional klimatsammanställning Norrbottens län

Hanna Gustavsson, Björn Stensen och Lennart Wern. Rapport Nr 2011-20 Regional klimatsammanställning Norrbottens län Hanna Gustavsson, Björn Stensen och Lennart Wern Rapport Nr 2011-20 Regional klimatsammanställning Norrbottens län Omslagsbild: Storforsen, Piteälven i oktober 2010. Foto Sten Bergström. Författare: Uppdragsgivare:

Läs mer

Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI

Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Hydraulisk dimensionering, enligt Vägverket och Svenskt Vatten 2 Beräkning av dimensionerande flöden För större

Läs mer

Regional klimat- och sårbarhetsanalys Kronobergs län - Risker för översvämningar och höga flöden

Regional klimat- och sårbarhetsanalys Kronobergs län - Risker för översvämningar och höga flöden Anna Johnell, Dan Eklund, Hanna Gustavsson, Kristoffer Hallberg och Björn Stensen Regional klimat- och sårbarhetsanalys Kronobergs län - Risker för översvämningar och höga flöden 2 Författare: Uppdragsgivare:

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Åttonde varmaste oktober globalt sedan 1880 http://www.noaanews.noaa.gov/stories2010/20101118_globalstats.html

Läs mer

Klimatförändringar i Norrbottens kommuner LULEÅ

Klimatförändringar i Norrbottens kommuner LULEÅ A N PA S S N I N G T I L L F Ö R Ä N D R AT K L I M AT I N O R R B O T T E N Klimatförändringar i Norrbottens kommuner LULEÅ Titel: Klimatförändringar i Luleå kommun Adress: Länsstyrelsen i Norrbottens

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Årsmedelvärde av temperaturändring jämfört med perioden 1951-1980, samt fem-års löpande medelvärde.

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu

Läs mer

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar Johan Andréasson Photo: Göran Lindström, SMHI Slutseminarium för CPA-projektet i Arvika 2011-10-06 Upplägg Hur gör man? Från klimatmodell till flöden Beräkning

Läs mer

Regional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen

Regional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen Regional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen Björn Stensen, Johan Andréasson, Sten Bergström, Joel Dahné, Dan Eklund, Jonas German, Hanna Gustavsson, Kristoffer Hallberg,

Läs mer

Klimatanalys för Blekinge län

Klimatanalys för Blekinge län 2012:1 Klimatanalys för Blekinge län Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2012:1 Rapportnamn: Klimatanalys för Blekinge län, ingår även som bilaga till Regional klimatoch sårbarhetsutredning

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

4.3 KLIMAT OCH KLIMATANPASSNINGAR

4.3 KLIMAT OCH KLIMATANPASSNINGAR 4.3 KLIMAT OCH KLIMATANPASSNINGAR För att höja kunskapen och medvetenheten kring klimatförändringarna har SMHI tillsammans med andra klimatexperter fått uppdraget att ta fram länsvisa analyser som visar

Läs mer

Riktlinje. Riktlinjer för klimatanpassning. Luleå kommun

Riktlinje. Riktlinjer för klimatanpassning. Luleå kommun Riktlinje Riktlinjer för klimatanpassning Luleå kommun VISION Ger en bild av det samhälle vi vill nå. RIKTNINGAR Är en del av kommunens översiktsplan. Visar vad som är avgörande a prioritera för Luleå

Läs mer

Klimatet och våra utomhusanläggningar

Klimatet och våra utomhusanläggningar Klimatet och våra utomhusanläggningar Katarina Losjö Hydrolog SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut ) Tryck & Svets 2012 Luftens volym Havens volym Volymen av allt land över havets nivå

Läs mer

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007

Läs mer

Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL

Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL Nederbörd VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL Innehåll Uppkomst Olika typer av nederbörd Nederbörd och vattenbalans Variation i tid och rum Mätningar och analys Uppkomst Uppkomst - Kondensering

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad

Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad Rapport Nr. 54 Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad Sten Bergström, Johan Andréasson Pärmbild. Bilden av Karlstad från luften är tagen 2003 av Lars Furuholm (lars.furuholm@lansstyrelsen.se).

Läs mer

Klimatanalys för Skåne län

Klimatanalys för Skåne län Gunn Persson, Elin Sjökvist, Sofia Åström, Dan Eklund, Johan Andréasson, Anna Johnell, Magnus Asp, Jonas Olsson och Signild Nerheim Rapport Nr 2011-52 Klimatanalys för Skåne län Pärmbild: Rönne å svämmar

Läs mer

FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING

FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING Timo Persson Elin Fogelström Carl-Johan Lindström 14 november 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-12

Läs mer

Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting?

Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting? David Hirdman Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting? Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?

Läs mer

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Fredrik Charpentier Ljungqvist 1,2,3 1 Historiska institutionen, Stockholms universitet 2 Centrum för medeltidsstudier, Stockholms universitet

Läs mer

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Mycket nederbördsrikt väderår 2012 2012 var ett av de nederbördsrikaste åren som vi noterat i Sverige. Ända sedan i april har det varit en nästan ändlös rad

Läs mer

KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR

KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR Skellefteå kommun KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR SLUTRAPPORT Uppdrag: 249190, Fördjupad utredning avseende konsekvenser av Titel på rapport: Skellefteå kommun Konsekvenser av klimatförändringar Status:

Läs mer

Regional klimatsammanställning Stockholms län

Regional klimatsammanställning Stockholms län Anpassning till ett förändrat klimat Regional klimatsammanställning Stockholms län Kortversion Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram två korta skrifter som beskriver klimatets förändring inom regionen

Läs mer

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån Sten Lindell Prognosproblemet snö markvatten grundvatten sjöar avrinning 2 Prognosproblemet Minnen snö markvatten grundvatten sjöar avrinning

Läs mer

Peter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro Vilka skyfall skall vi förbereda oss på?

Peter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro Vilka skyfall skall vi förbereda oss på? Peter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro 2019-05-15 Vilka skyfall skall vi förbereda oss på? Vad är ett skyfall? SMHIs definitioner > 50 mm på 60 minuter > 1 mm på en minut Återkomsttider: hur intensivt

Läs mer

Kulturarv för framtida generationer. Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige

Kulturarv för framtida generationer. Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige Kulturarv för framtida generationer Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige Kallbadhuset i Varberg är ett exempel på en byggnad som kan komma att påverkas av både höjda havsnivåer och ökad nederbörd.

Läs mer

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Erik Engström Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Är den globala uppvärmningen över nu? Foto: Erik Engström 2 Nej, globalt sett fortsätter uppvärmningen! Avvikelse i globala medelyttemperaturen

Läs mer

Klimatanalys. Värmlands län

Klimatanalys. Värmlands län Klimatanalys Värmlands län PUBLIKATIONSNUMMER 2014:02 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2014:02 ISSN 0284-6845 Foton: Omslagsbild sjön Stor-En, Niclas Hjerdt SMHI. Rapporten är sammanställd av Gunn Persson,

Läs mer