Iskunskap del Svårbedömd is. Saltis och is på tillbakagång. Drevviken. Johan Porsby 1
|
|
|
- Bo Eklund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svårbedömd is Saltis och is på tillbakagång Drevviken Johan Porsby 1
2 Draken på Drevviken Saltis skärgårdsis Isen Miljön Saltis Fruset vatten + saltlake Saltfickorna krymper i kyla -> hård is växer vid värme -> mjuk is Saltis är därför mycket temperaturkänslig Ny saltis är mjuk och böjlig Hängmatta Ytmjuk saltis trots kyla Johan Porsby 2
3 Ny saltis Äldre saltis c:a 1 m Avsaltning Uppsaltning Isens salthalt minskar med tiden Saltet dräneras genom kanaler i isen Saltisen blir dock aldrig helt lik sötis c:a 1 dm c:a 1 m Dubbelis Tallriksis OBS! Isprovet ligger upp och ned c:a 1 dm Johan Porsby 3
4 Saltis med olika hårdhet Svenska Högarna Uppsvallad is Landkallar Isskjutning Blisa andninshål för säl Svinga Johan Porsby 4
5 Öppen spricka varningstecken Isen kalvar Strandbräcka Hel fjärd spricker upp Svårt att ta sig i land Strandbräcka Vattentemperaturen i en sjö C m Sommar Höst Vinter Vår Johan Porsby 5
6 Saltvatten Högre salthalt ger: Lägre fryspunkt (under 0 ºC) Tyngre vatten Största tyngd vid lägre temperatur än + 4 ºC (Under fryspunkten vid salthalt över 25 ) Salthalt Fryser Tyngst Skiktning Sjöar 0 ± 0 ºC + 4 ºC Varmare nedåt* Östersjön ~6-0,5 ºC + 3 ºC Svag Västkusten ~35-2 ºC (- 3,5 ºC) Saltare nedåt * vintertid Sjö (vinter) Kallt 0 C Varmt (upp till + 4 C) Skiktning Språngskikt Hav Bräckt Salt havsvatten (35 ) Salt påverka tyngden mycket mer än temperaturen (skillnaden mellan 0 och + 4 C motsvarar 0,1 i salthalt) Saltsprångskikt Isbildning kräver avkylning ovan språngskiktet Språngskikt nära ytan ger snabb isläggning men risk att isen snabbt går upp av strömmar Språngskikt Isläggning Östersjön c:a 60 m Trög men stabil Västkusten under 10 m Lynnig Infjärdar, åmynningar under 1 m Tidig och stabil Tidiga saltvatten vid älvmynningar Några exempel: Luleå skärgård (Luleälven m.fl.) Kalvfjärden, Tyresö (Drevvikens utlopp) Järnafjärden (Mälaren via Södertälje kanal) Tureholmsviken, Trosa (Trosaån) Nordre älvs fjord, Göteborg (Göta älv) Gullmarsfjorden (Munkedalsälven m.fl.) Bedöma saltis Risker på saltis Svårigheter: Ljud: svaga eller inga alls Pikning: mjuk is är svårpikad Färg & mönster: varierande och svårtolkade Kärnis och stöpis: svåra att skilja Vågor och vind: svårbedömd påverkan Isen: Varierande Svårbedömd Temperaturkänslig Miljön: Vind och vågor Kraftiga strömmar Båtrännor och råkar Ödemark Johan Porsby 6
7 Paus Is på tillbakagång Vad försämrar isen? (Bärigheten) 1. Värme från luften (milt väder) 2. Värme från vattnet (strömmar) 3. Strålning (vårsol) 4. Mekanisk åverkan (vind, vågor, båtar och skridskoåkare) Värme från vattnet Ger uttunning, men isens kvalité försämras inte Förstärks av strömmar ofta fläckvis underfrätning (mörka fläckar) Strömfrätning - skärgård Höga vattenflöden Johan Porsby 7
8 Värme från luften Isen blir varm Mjuk yta Kristallgränserna smälter svagare is Kärnis hårdare än stöpis Landlöst Stöpisar mjuknar i värme Kärnis tål värme bättre än stöpis Blöt yta ofta hårdare än torr Landlöst Vatten på isen Johan Porsby 8
9 Varm is Vad är en iskristall? Överkurs! Iskristallerna separerar Svagare is I en kristall sitter vattenmolekylerna i ett regelbundet mönster (c:a 1 miljon / mm) Typisk iskristall: mellan 1 mm och 1 m c:a 1 dm Isen växer snabbast längs a-axlarna, långsammast längs c-axlen (därav snöstjärnans form) a c a a Ostörd isläggning stora kristaller Iskristaller sett genom polfilter c:a 1 dm Foto: Jacob Lindberg Isläggning med snö små kristaller Solstrålning c:a 1 cm Johan Porsby 9
10 Tyndallsfigurer Våris med stora iskristaller Foto: Jan Ehrsson Mörka fläckar smalstaviga kristaller Grova kristaller separerar Foto: Lars Mörch c:a 1 dm Pipis stavformade kristaller Olika kristallstruktur och våriskaraktär Stilla vatten Kärnis Vatten i lätt rörelse (Lätt) snöfall i avkylt vatten Stöpis Snöslask ovanpå isen Grovkristallin över 1 dm Medelkristallin 1 10 cm Smalstavig is 3 30 mm Kornig is c:a 1 mm c:a 1 dm Ljusgrå Hård yta Mörk, blank Kullrig yta Mattsvart Lömsk! Ljus Ytmjuk Johan Porsby 10
11 Värmepåverkad is Värme från vattnet (ström) Värme från luften Solstrålning - 6 C 0 C - 2 C - 3 C 0 C 0 C 0 C 0 C 0 C Solvak Kall is Uttunnande underifrån Varm is Försvagad is Kall yta Varm inuti Lurig is Is varm under ytan Blidväder kontra sol Blidväder under vintern (ofta gråväder) Mild luft, dålig utstrålning liten skillnad natt/dag Dålig stabilisering på natten Långsam försämring från dag till dag Istyp påverkar ythårdheten (stöpis mjuknar snabbt) Solig vår Solen dominerar stor skillnad natt/dag God stabilisering klara nätter Plötslig försämring under dagen Istyp påverkar bärigheten (smalstavig kärnis farligast) Våris Torr yta varningstecken! 30 minuter tidigare Vatten tränger upp vid belastning = porös och dålig is Johan Porsby 11
12 Våris: starta tidigt, avsluta i tid Säker reträtt Summering: is på tillbakagång Kliv av isen i tid! Ström och vårsol är farligare än varmt väder Isen försvagas ofta mer än den tunnas ut Varm is är svagare än kall is Våris med smalstavig kärnis är farligast Saltis är oberäknelig på våren Johan Porsby 12
Blisa. Värmepåverkad is. Isteori del Johan Porsby 1. Isbedömning och risker. Tillflöde. Sund 0 C - 2 C - 6 C - 3 C 0 C 0 C 0 C 0 C 0 C
Isbedömning och risker Sund Tillflöde Vindbrunn Isgräns Blisa Värmepåverkad is Värme från vattnet (ström) Kall is - 6 C - 3 C 0 C Lokalt uttunnad Värme från luften Varm is 0 C 0 C 0 C Försvagad is Solstrålning
Grundkurs i iskunskap
Grundkurs i iskunskap Johan Porsby, 2012-10-11 Inledning Detta material är tänkt att vara underlag för en teoretisk grundutbildning i iskunskap. Tidsåtgången uppskattas till 2 lektionstimmar om cirka 45
Iskunskap. Johan Porsby. Upplägg. Lektion 1. Minnesramsa. Sund, grund, brunn inlopp, utlopp, avlopp udde, råk, ränna vass, bro, brygga alla stygga
Iskunskap Johan Porsby Konsten att hitta rolig is utan att plurra Johan Porsby Undervisat i islära sedan 1990 Ledare i 25 år Medlem av säkerhetsgruppen 2006 johan.porsby@sssk.se Upplägg 1 Grunder Vanliga
Grundkurs i iskunskap
Grundkurs i iskunskap av Johan Porsby Inledning Detta material är tänkt att vara underlag för en teoretisk grundutbildning i iskunskap. Tidsåtgången uppskattas till 2 lektionstimmar om cirka 45 minuter
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Grundkurs i iskunskap
Grundkurs i iskunskap Johan Porsby, 2015-10-04 Inledning Detta material är tänkt att vara underlag för en teoretisk grundutbildning i iskunskap. Tidsåtgången uppskattas till 2 lektionstimmar om cirka 45
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp
Isens uppbyggnad och känslighet
Isens uppbyggnad och känslighet för förändring Anders Omstedt Göteborg University Earth Sciences Centre Ocean Climate Group www.oceanclimate.se Tips Stockholms Skridskoseglarklubb, SSSK, Johan Porsby http://www.sssk.se/kunnande/iskunskap.h
Värme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
Is på dekis om egenskaper hos is på tillbakagång
Is på dekis om egenskaper hos is på tillbakagång Johan Porsby Plusgrader i luften och isarna smälter. Det behöver inte betyda att man inte kan åka skridskor, men man måste vara mer försiktig. Is på tillbakagång
Klimatet i Skandinavien
Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten
Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsovetenskapliga institutionen Rev. 2006-02-07 Stephan Svenning ISKUNSKAP OCH SÄKERHET
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsovetenskapliga institutionen Rev. 2006-02-07 Stephan Svenning ISKUNSKAP OCH SÄKERHET Texten har ingen ambition att vara en komplett lära om iskunskap eller isbedömning utan ska ses
Vad är vatten? Ytspänning
Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder Vädrets makter: Lokalväder Per Axelsson per@misu.su.se Energibalansen vid ytan - lokal temperatur Gränsskiktet Urbana värmeöar Sjöbris Bergsvindar 2 Vad är det
Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?
Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten
Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.
Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande
Värmelära. Fysik åk 8
Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Rapporter Märsta - Sigtuna. Säsongen
Rapporter Märsta - Sigtuna Säsongen 2007-2008 Datum Område Antal pers Åksträcka Övrigt 16/12 16/12 Tämnaren 10 25,35 Fina isar. Soligt. 23/12 Skofjärden (förmiddagstur) 28 18, 24 Fina, nyfrusna isar. Mulet.
Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O
Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i
Facit till 38 No-försök
Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,
Säkerhetsrelaterade händelser inom Skridskonätet 2014/15
Säkerhetsrelaterade händelser inom Skridskonätet 2014/15 Safety related incidents within Skridsko.net 2014 2015 Skridskonätets säkerhetsinformationsgrupp (SIG) Skridsko.net Safety Information Group (SIG)
Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser
Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper
KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter
Norra halvklotet Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Klimatet Milt Atlanten Golfströmmen Fungerar som en värmebehållare
Is på sjöar och älvar
HYDROLOGI Nr 117, 2012 Is på sjöar och älvar Erfarenheter sammanställda av statshydrolog Sven Fremling 1951. Bearbetade 1991 och 1997 av Thore Karlin och Birgitta Raab. Sven Fremling, Thore Karlin, Birgitta
grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne
Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan
Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. 1-3 4-6 7-9. Kan avgöra om en källa är användbar
Lärarhandledning Isen på toppen av burken Mål Årskurs 1-3 Vad gäller utveckling av förmågor Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. Progression av förmågor 1-3 4-6
Älskade Pelargoner...
Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter
Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av?
1. Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av? 1. Hårt glas x. Kol 2. Kåda 2. Hur varm är lava? När det är tillräckligt varmt smälter berget. Så varmt är det
Värme, kyla och väder. Åk
Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara
PGK. Rektangulärt kylbatteri för kallvatten
Rektangulärt kylbatteri för kallvatten Document translated from English 1723911-SE 25-11-2012 A001 Innehåll 1 Produktinformation... 1 2 Mått... 1 3 Montering... 2 3.1 Montering av aggregatet... 2 3.2 Vattenanslutningar...
Vi och naturen i Öresund
Foto: Marint Kunskapscenter /Michael Palmgren Vi och naturen i Öresund Samlade övningar med lärarinstruktioner Årskurs: 2 3 Material:, Eva Hörnblad PI och Anne-Cathrin Ek-Hamfelt www.malmo.se/pedagogiskakartor
Karl Johans skola Åk 6 MATERIA
MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket
Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:
1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar
Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.
Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2014/2015. Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2015-11-02
Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2014/2015 Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2015-11-02 Säsongen 2014/15 Säsongen 2014/2015 började sent i Stockholms närhet, och blev tämligen isfattig med mycket
Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Meteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Varför saltar man på hala vägar (Lärarversion)?
Varför saltar man på hala vägar (Lärarversion)? Sammanfattning Detta försök visar hur köldblandningar fungerar samt förklarar vad som sker kemiskt. Teori Ren is (snö) smälter när den blir 0 C. Vid smältpunkten
Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp, ytan anm.
Siktdjup i Ivösjön 2015 stn 65. På samma sätt som tidigare. Ny mätare är Nils-Arne Haglin från Ivö Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp, ytan anm. 19 april 4,3 gul 6,5 130 mm regn under januari (Klagstorp)
Klimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne
Köldbryggor Köldbryggor består av icke isolerande material som förbinder en kall yta med en varm yta, t ex ute med inne. Årets vintermode: Prickigt och rutigt Bilderna är från Kalhäll i norra Stockholm.
Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR. upp tillvaron
Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR Ett Ibland litet blir urval det vad ju kallt vi kan och erbjuda mörkt dig... - Vi har materialet som lyser upp tillvaron Synas och hålla värmen Varselväst Gummistövlar Vinterhandskar
Minnesanteckningar NT-ombudsträff 9 10 februari 2015
Minnesanteckningar NT-ombudsträff 9 10 februari 2015 Utomhus Temat för dagen blev is. Anledningen till det var att vi ville utnyttja isen som resurs i lärandet och att få uppleva sjön under olika årstider.
Final i Wallenbergs Fysikpris
Final i Wallenbergs Fysikpris 26-27 mars 2010. Teoriprov 1. En kylmaskin som drivs med en spänning på 220 Volt och en ström på 0,50 A kyler vatten i en behållare. Kylmaskinen har en verkningsgrad på 0,70.
Instuderingsfrågor med svar inför prov om:
Instuderingsfrågor med svar inför prov om: Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former (tillstånd), vattnets kretslopp och vattens egenskaper. Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former(tillstånd). 1. Vad heter
INSTALLATIONS & ANVÄNDARHANDBOK
f o r SOLVÄRMESYSTEM FÖR POOLER A För ovanjords pooler Produktnummer: 2950100 INSTALLATIONS & ANVÄNDARHANDBOK Hur soluppvärmning av poolen fungerar Poolpumpen pumpar automatiskt vattnet genom solfångarna.
Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite
Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på
Sortera på olika sätt
Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.
14/1 21/1 28/1 4/2 11/2 18/2 25/2 4/3 7/3 11/3 18/3 25/3 (bilder på slutet)
Rapporter Märsta - Sigtuna Säsongen 2000-2001 mer bilder på slutet 14/1 21/1 28/1 4/2 11/2 18/2 25/2 4/3 7/3 11/3 18/3 25/3 (bilder på slutet) Inledning Efter en mycket mild inledning på vintern, med bedrövligt
Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175
Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga
Omblandat vid <15m och permanent skiktat vid större djup, övre och undre lagret. Mindre utsatt eller skyddat
Typindelning av Sveriges kustvatten Bilaga 3 Kustvatten Beskrivning & djupkategori Skiktning & salinitet Vågexponering Vattenutbyte 1. Västkustens inre Skärgård med många skyddade öar och grunda vikar.
Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Räkneövning/Exempel på tentafrågor
Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att
METEOROLOGI. Innehåll
1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning
Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme
Eld Eld kan vara värmande, mysigt och häftigt men det kan som ni alla vet även vara farligt. Eld är faktiskt också kemi. Det är namnet på en kemisk process som alstrar värme och ljus. Man brukar säga att
Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20
Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession
Stekpannor MATERIAL SKÖTSEL
Stekpannor MATERIAL SKÖTSEL Välj rätt stekpanna - anpassa valet efter maten du ska laga Stekpannor finns i många olika modeller och material, och de är alla framtagna för sina speciella ändamål. Det finns
LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN
LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?
Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt
Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64 annika.palmgren@fysik.lu.se Soliga dagar sofi.jonsevall@gavle.se www.fysik.org Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Ord och begrepp
Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.
Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM
Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft
Kemispråket. Inom kemin används ett gemensamt språk av tecken för olika ämnen. Förr i tiden använde vi tecken för att visa ämnet.
Kemispråket Inom kemin används ett gemensamt språk av tecken för olika ämnen. Förr i tiden använde vi tecken för att visa ämnet. Tecknet för krigsguden Mars användes även för järn. Men i takt med att mänskligheten
5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.
Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,
Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson
Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,
Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Temperatur. Värme är rörelse
Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi
hur man beräknar längdutvidgningen på material hur man beräknar energiåtgången när man värmer, smälter eller förångar olika ämnen
Värmelära s.16 22 Efter detta arbetsområde förväntar jag mig att du kan berätta om de två temperaturskalorna Celsius och Kelvin beskriva på vilka tre sätt värmeenergi kan spridas och hur man kan motverka
MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal
MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och
Illustration Saga Fortier och Norah Bates
Illustration Saga Fortier och Norah Bates The big bang The big bang I rymden fanns en liten liten prick inte större en en ärta. Men plötsligt hände det något, den lilla pricken exploderade. Och bakom all
Friluftsfrämjandet Sunne Långfärdsskridsko
Turrapporter 2002-03 - Sunne@Vänerskridsko Turrapporter Säsongen 2002-03 Datum Tur Deltagare 5/4 Stor-Jangen 2 29/3 Mellan-Fryken 3 22/3 Övre Fryken 3 1/2 Lysvik-Bryggegården 2 3/11 Anneforstjärn, Grässjön,
RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER
RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt Om näringsämnen
PGK. Rektangulärt kylbatteri för kallvatten. Installationsinstruktioner. VIKTIGT: Läs denna instruktion innan produkten monteras.
Rektangulärt kylbatteri för kallvatten SE VIKTIGT: Läs denna instruktion innan produkten monteras. Dimensioner 2 Montering Kanalkylare är avsedd för kallvatten som köldbärare. Den har kylbatteri med rör
10 säsongers erfarenhet av säkerhet i SSSK. Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2013-10-09
10 säsongers erfarenhet av säkerhet i SSSK Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2013-10-09 Sammanfattning Säkerhetsgruppen i SSSK bildades 2003 och har nu verkat under tio säsonger. Säkerhetsgruppen bedömer
Solpaneler. Solpanelssystem: Solpanelssystemet består av: Solpanel Regulator Batteribank
Solpaneler Solpanelen är en anordning som omvandlar solenergin till elektricitet. Solljuset absorberas av solcellsmaterialet därefter sparkas elektroner ut ur materialet, dessa leds i en externkrets och
T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på?
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 11 JANUARI 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...
Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger
KEIM Silikatfärg till villor
KEIM Silikatfärg till villor Se om ditt hus Rätt rådgivning med Rätt produkter KEIM ger lång hållbarhet! KEIM silikatfärg är en investering i lång hållbarhet. De första KEIM behandlade fasaderna i Skandinavien
Isvett. Lärarhandledning. Barnens Livräddningsskola 3. Lärarhandledning till ISVETT
Isvett Lärarhandledning Barnens Livräddningsskola 3 Lärarhandledning till ISVETT 1 Lära för livet Barnens Livräddningsskola finns för att tidigt ge barn rätt attityd till och grundläggande kunskaper i
Semesterväder vad säger statistiken
Semesterväder vad säger statistiken Juni är den ljusaste av de tre sommarmånaderna, och normalt sett är den också lite torrare och mindre molnig. Juli brukar vara den varmaste månaden men också den regnigaste.
DELPROV B. Förmåga att genomföra systematiska undersökningar
DELPROV B. Förmåga att genomföra systematiska undersökningar Provet innehåller exempel på uppgifter i biologi, fysik och kemi 1. Vårblommor Framför er har ni två vanliga växter som vi i Sverige både odlar
KYL-/FRYSBOX 12/24/230V
KYL-/FRYSBOX 12/24/230V Bruksanvisning HN nr. 8896 Lycka till med Er nya kylbox kom ihåg att noggrannt läsa igenom denna bruksanvisning före användning och spara den för eventuellt senare bruk. Kylboxen
Framsida BRF RYNNINGEHÖJDEN LÄGENHET. Brf Rynnningehöjden
Framsida BRF RYNNINGEHÖJDEN Välkommen till LÄGENHET Brf Rynnningehöjden Lägenhetsmanual ALLMÄNNA RÅD Som medlemmar i BRF Rynningehöjden äger vi gemensamt de fastigheter som föreningen består av. Det är
Mycket nederbörd och hög tillrinning
Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter
Avancerad övning om dykreflexen
Avancerad övning om dykreflexen Hur påverkas din hjärtfrekvens av dykning? När marina däggdjur dyker så håller de sig under vatten under lång tid. För att göra detta måste de hantera syret sparsamt i kroppen.
Päls med många funktioner
Foto: Wikimedia Commons Rådjurskidet har en fläckig päls för att bättre smälta in i bakgrunden och undvika att bli upptäckt. Päls med många funktioner Övning till Bi-lagan nr 2 2017, månadsuppslaget för
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
Byggnation av en luftsolfångare
Sjöfartshögskolan Byggnation av en luftsolfångare Författare: Petter Backman Ronny Ottosson Driftteknikerprogammet 120 hp Examensarbete 6 hp Vårterminen 2013 Handledare: Jessica Kihlström Sjöfartshögskolan
insidan det är som räknas RepoRtage VåRda inredningen
RepoRtage VåRda inredningen det är insidan som räknas Med några få, enkla tips kan du själv sköta om din läderklädsel och kanske till och med färga om skinnet. Steg för steg visar vi hur du får tillbaka
Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan
Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som
Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad
Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Säkerheten vid våra kraftverk
Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna