Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag
|
|
- Katarina Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag
2 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och
3 E Förklara vad tryck är Tryck är kraft fördelat på en yta. -liten area högt tryck - stor area lågt tryck C Förklara hög och lågtryck Normalt lufttryck är 1013 hpa vid havsytan. Högtryck är när lufttrycket är högre än normalt lufttryck, Lågtryck är när lufttrycket är lägre än normalt lufttryck, A Utföra beräkningar med tryck
4 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och
5 Veta vad värme och temperatur är Värme Temperatur är ett mått på hur snabbt partiklar rör sig
6 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och
7 Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Värme sprids genom 1.Ledning 2.Strömning 3.Strålning
8 1. Ledning Om du håller en silversked i en kopp varmt vatten så blir skeden varm. Förklaringen är att värmen sprids från atom till atom tills hela skeden är varm. Värmen gör att atomerna vibrerar och puttar till varandra. Alla metaller leder värme bra. Silver och koppar leder värme bäst
9 2. Strömning Varför är element oftast placerade vid fönster och nära golvet?
10 3.Strålning Solen är vår viktigaste värmekälla Hur kan värme överföras från solen till jorden? Eftersom det är vacuum i rymden är det inte fråga om ledning eller strömning. Det sker genom strålning värmestrålning eller infraröd strålning.
11 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och
12 E Veta hur materia(ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme Metaller leder värme bra, silver och koppar leder värme bäst Vatten har speciella egenskaper: se nästa sida Gas leder inte värme, gas isolerar Gas påverkas mest av värme. Gas utvidgar sig mycket mer än både fasta ämnen och vätskor när de värms. C Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Mörk färg absorberar mer strålning än ljus färg A Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos fasta ämnen. Ett problem som kan uppstå är när betong krymper eller utvidgas t.ex. vid brobyggen måste man ta hänsyn till detta. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till. Bimetaller används i termostater. Där har man två metaller som reagerar olika på värme. T.ex. ett strykjärn. När bimetallen värms upp böjer den sig och gör så att strömmen bryts.
13 Vatten Alla ämnen som hettas upp får större volym utom vatten När nollgradigt vatten värms minskar vattnets volym till en början. Vid 4 o C är volymen minst. Tack vare den här egenskapen bottenfryser inte sjöar på vintern (s141)
14 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och
15 E Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram Anders Celsius Temperaturskalor C Ha kunskaper om Kelvinskalan William Thomson Kelvin Två fixpunkter Fixpunkt 1: vattnets fryspunkt 0 o C Fixpunkt 2: vattnets kokpunkt 100 o C Avståndet mellan dessa punkter delas in i 100 delar Varje del kallas en grad Den absoluta nollpunkten När atomerna inte rör sig mer =den absoluta nollpunkten 0 K = -273 o C 373 K = 100 o C 273 K = 0 o C A-nivå Omvandla mellan K och C
16 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Ha kunskaper om Kelvinskalan Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till Dessa punkter har ni redan klarat av på läxförhöret. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och
17 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och
18 Hur fungerar isolering Isolering ser till att värme varken leds, strömmar eller strålar ut från innehållet. Utformningen är gjord för att försvåra för värmen att ta sig över från den varma sidan till den kalla. Isoleringens roll är att skapa en balans mellan de tre värmeöverföringssätten. Isolering Vilka material isolerar bäst och varför Cellplast (bubbelplast) Glasull, stenull (gul isolering i t.ex. hus) Halm Kork Sågspån Träull Värmeisolering är åtgärder för att begränsa värmeflödet mellan två kroppar. Det förekommer i många sammanhang - som byggnadsdelar, i kläder och i matlagning. Ull Wellpapp De material som isolerar bäst är porösa, de innehåller mycket luft
19 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och
20 I de flesta sjöar fryser bara vattnet på ytan till is. Skälet är att vatten är tyngst vid fyra grader. Allt vatten i sjön kyls till 4 grader innan det bildas is på ytan (is är lättare än vattnet och flyter därför på ytan). När isen har bildats och blivit rejält tjock (~20-30 cm) isolerar den vattnet så att ingen ytterligare avkylning sker. Grunda sjöar och dammar kan dock bottenfrysas. Att sjöar inte kan bottenfrysa är mycket viktigt för allt liv i vattnet. Fiskar och andra smådjur i vattnet kan på så sätt överleva vintern i sjön.
21 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och
22 Förklara följande begrepp: Luftfuktighet: Luften innehåller vattenånga. Luftfuktighet är ett mått på mängden vattenånga som finns i luften. När mängden vattenånga i luften är så stor som möjligt, säger vi att luften är mättad. Den relativa fuktigheten är då 100% Mäts med en hygrometer i enheten procent % Vind: Vind är flödet av luft i atmosfären. Vindar kan röra sig i alla riktningar horisontellt, vertikalt och i virvlar. Luften rör sig från ställen med högt tryck mot ställen med lågt tryck. Ju större skillnad det är i lufttrycket, desto kraftigare blir vinden. Med vindriktning menas den riktning varifrån det blåser. Mäts med en anemometer i enheten m/s.
23 Varmfront Den varms luften tränger undan kalla luften. Kallfront Den kalla luften tränger undan den varma luften
24 Sjöbris Det är vindar som blåser från vattnet in över land. Över land värms luften upp snabbare än över vatten. Den varma luften ersätts av kall luft som tidigare befann sig över vatten.
25 Regn Snö och hagel Regn bildas när vattendroppar i ett moln krockar med varandra och blir större och större. När dropparna blir för tunga faller de till marken Om det är tillräckligt kallt i molnet bildas det iskristaller. När de slår sig samman med vattendropparna så faller det snö eller hagel
26 Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck och temperatur. E C A Förklara vad tryck är Förklara hög och lågtryck Utföra beräkningar med tryck Veta vad värme är och temperatur ett mått på Veta hur värme sprids och kunna ge exempel på detta Veta hur materia (ex. olika metaller, vatten och luft) påverkas av värme. Ha insikt i hur celsiusskalan är uppbyggd och hur den togs fram. Veta vad som händer med de minsta byggstenarna i tre olika tillstånd: gas, flytande och fast form. Kunna förklara hur isolering fungerar Förklara följande begrepp: Luftfuktighet Varmfront Kallfront Vind Sjöbris Regn, snö, hagel Kunna sätta ut vädersymboler på en Sverigekarta Känna till hur värmetagning sker på färgade ytor Ha kunskaper om Kelvinskalan och avdunstning Veta vilka material som isolerar bäst och varför Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och Ha kunskaper om problem vid temperaturväxlingar hos olika fasta ämnen. Förklara hur en bimetall reagerar på värme och vad man kan använda den till och avdunstning och ge en utförlig förklaring om sambanden mellan dessa Kunna beskriva varför en sjö aldrig bottenfryser och
27 Klart Mest klart Det är molnfritt eller bara några obetydliga molntussar. Det innebär soligt väder på dagen och stjärnklart på natten. Regn Himlen kan vara täckt av molnslöjor, men de är i så fall så tunna att de inte skymmer solen nämnvärt. På natten kan man se åtminstone de ljusaste stjärnorna genom molnslöjorna. Om det är fråga om tjockare moln så täcker de högst en fjärdedel av himlen. Mulet Himlen är helt täckt av moln och det regnar hela dagen eller i alla fall ihållande en längre stund. Himlen är helt täckt med tjocka moln. Det är "grått".
28 Regnskur Halvklart Bymoln eller upptornade stackmoln som det regnar ur. Skurar, inte heldagsregn. Det kan också innebära ett regnväder som kommer in över området efterhand. Alltså först ganska soligt väder och senare molnigt med regn. Symbolen kan också beskriva ett omvänt förlopp. Det vill säga upphörande regn och lättande molntäcke. Det är mycket moln på himlen, men med en del gluggar där solen skymtar. Symbolen kan även innebära att stackmolnen växer till under dagen och eventuellt ger någon regnskur. Som förra figuren kan symbolen också innebära lättande molntäcke från molnigt till en del sol, eller tvärt om (ökad molnighet)
29 Molnigt Växlande molnighet Mulet Molnigt, men det kommer inte att regna ur molnen. Molnen behöver inte ge ett helgrått intryck och man kan ibland även skymta solen igenom dem. Det är ofta lite tunnare moln än regnmoln. Det finns moln som tidvis skymmer solen, t ex stackmoln Byar av snöblandat regn Samma betydelse som symbolen för regnskurar, men nederbörden kommer i form av snöblandat regn
30 Snöblandat regn Snöfall Samma betydelse som symbolen för mulet och regn, men nederbörden kommer i form av snöblandat regn. Snöbyar Samma betydelse som symbolen för mulet och regn, men nederbörden kommer i form av snö. Åskskurar Samma betydelse som symbolen för regnskurar, men nederbörden kommer i form av snö. Samma betydelse som symbolen för regnskurar, men det förekommer också åska. I samband med åska är det ofta kraftiga regnskurar.
31 Åska Dimma Samma betydelse som symbolen för mulet och regn, men det förekommer också åska. I samband med åska är det ofta kraftigt regn.
Värme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
Läs merVärme, kyla och väder. Åk
Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara
Läs merVärmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Läs merMeteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Läs merTätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
Läs merVärmelära. Fysik åk 8
Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar
Läs merVad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite
Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på
Läs merVärme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten
Läs merMeterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären
Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen
Läs merNamn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
Läs merVätskors volymökning
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Läs merTemperatur. Värme är rörelse
Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merVad är vatten? Ytspänning
Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna
Läs merKlimatet i Skandinavien
Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:
Läs merKonsten att spå väder
Konsten att spå väder P G ANDBERT Så kallade "vädergubbar,, står i en klass för sig. Nu menar jag inte de där, som tittar på fiskfjäll eller rotar i djurens inälvor, för att få reda på hur vädret skall
Läs mer8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder
8 Värme och väder Inledning Inledningen till kapitlet på sidorna 134 135 i grundboken och sid 78 i lightboken handlar om vädret, ett populärt samtalsämne. I rubriken skriver vi att solen värmer och skapar
Läs merhur man beräknar längdutvidgningen på material hur man beräknar energiåtgången när man värmer, smälter eller förångar olika ämnen
Värmelära s.16 22 Efter detta arbetsområde förväntar jag mig att du kan berätta om de två temperaturskalorna Celsius och Kelvin beskriva på vilka tre sätt värmeenergi kan spridas och hur man kan motverka
Läs merMETEOROLOGI. Innehåll
1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning
Läs merFörmågor och Kunskapskrav
Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens
Läs merAllt kallare ju högre vi kommer
S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio
Läs merFörord. 1. Grundfysik; Atomen, massa och vikt.
GRUNDFYSIK Förord Fysiken försöker förklara vad som sker runt omkring oss. T ex varför föremål flyter, hur åska uppstår och varför jorden snurrar runt solen. Flera saker, kommer du att märka, finns det
Läs mer8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta
8 Värme och väder 8.1 1 Bygg ett brandlarm 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta 8.2 5 Värme sprids genom ledning 6 Massa,
Läs mergrundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne
Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan
Läs merCumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis.
Cumulus humilis Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis. Stackmoln är typiska sommarmoln. När solen värmer, stiger varma luftbubblor från marken som osynliga varmluftballonger. Någon eller
Läs merInstuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?
Läs merFysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh
Atmosfären Atmosfären är spelplatsen för alla väderfenomen, så första steget är att stifta bekantskap med denna tunna hinna som omger jordklotet, och utan vilken allt liv på jorden vore en omöjlighet.
Läs merAtmosfäriska systemet, väder
Atmosfäriska systemet, väder Kompendiet tar upp förekommande termer och begrepp med förklaringar. Följande pptvisar, huvudsakligen, bilder som inte finns i kompendiet. Obs att molnbilder är tillgängliga
Läs merKLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Läs merIskunskap del 2 2015-01-14. Svårbedömd is. Saltis och is på tillbakagång. Drevviken. Johan Porsby 1
Svårbedömd is Saltis och is på tillbakagång 1 2 3 Drevviken 4 5 6 7 10 8 11 9 Johan Porsby 1 Draken på Drevviken Saltis skärgårdsis Isen Miljön Saltis Fruset vatten + saltlake Saltfickorna krymper i kyla
Läs merVäder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015
Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väderprognoser! Väderprognos är en bedömning av hur framtidens väder kommer att bli antagligen de närmaste dagarna eller under en längre period. Man samlar
Läs merTrycket är beroende av kraft och area
Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte
Läs merFörbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme
Eld Eld kan vara värmande, mysigt och häftigt men det kan som ni alla vet även vara farligt. Eld är faktiskt också kemi. Det är namnet på en kemisk process som alstrar värme och ljus. Man brukar säga att
Läs merFasta ämnen. ALLA Fasta ämnen utvidgar sig under uppvärmning
Fasta ämnen ALLA Fasta ämnen utvidgar sig under uppvärmning Experiment 1: Vi hade en stålkula upphängd i en ståltråd så att kulan var ungefär en halv millimeter från bordsskivan och satte den i gungning
Läs merAlice och världens väder
Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.
Läs merTryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14
Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer
Läs merFlervalsfrågor 2007-02-15
Flervalsfrågor ( 61 st) Svaren till flervalfrågorna skrivs på dennas sida med ett kryss för valt alternativ. Endast ett alternativ får anges för att frågan skall kunna bedömas. Det rätta svaret är det
Läs merSortera på olika sätt
Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.
Läs merOmtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik
Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar
Läs mer5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.
Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,
Läs merI vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.
TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag
Läs mer1. Solen A. Cirka ljusår från jorden. 2. Andromedagalaxen B. Cirka 8 ljusminuter från jorden.
1. Solen, Andromedagalaxen och Vintergatans centrum befinner sig olika långt från jorden. Kombinera ihop vart och ett av alternativen 1-3, med avstånden A-C från jorden. 1. Solen A. Cirka 30 000 ljusår
Läs merVATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?
VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR
Läs merFörslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merVilket väder vi har med tonvikt på nederbörd
Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Mycket nederbördsrikt väderår 2012 2012 var ett av de nederbördsrikaste åren som vi noterat i Sverige. Ända sedan i april har det varit en nästan ändlös rad
Läs merUppvärmning, avsvalning och fasövergångar
Läs detta först: [version 141008] Denna text innehåller teori och korta instuderingsuppgifter som du ska lösa. Under varje uppgift finns ett horisontellt streck, och direkt nedanför strecket finns facit
Läs merInstuderingsfrågor med svar inför prov om:
Instuderingsfrågor med svar inför prov om: Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former (tillstånd), vattnets kretslopp och vattens egenskaper. Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former(tillstånd). 1. Vad heter
Läs merFysik. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2016/2017 Fysik Delprov A1 Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merNorra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter
Norra halvklotet Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Klimatet Milt Atlanten Golfströmmen Fungerar som en värmebehållare
Läs merTrycket är beroende av kraft och area
Tryck Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte uppleva
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för
Läs merKarl Johans skola Åk 6 MATERIA
MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket
Läs merTemperatur T 1K (Kelvin)
Temperatur T 1K (Kelvin) Makroskopiskt: mäts med termometer (t.ex. volymutvidgning av vätska) Mikroskopiskt: molekylers genomsnittliga kinetiska energi Temperaturskalor Celsius 1 o C: vattens fryspunkt
Läs merMateria Sammanfattning. Materia
Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia
Läs merFacit till 38 No-försök
Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merRepetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar
Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens
Läs merÅr 4ab, VT Ett häfte om. Väder. Av: Patrik Mars. Patrik Mars, Byskolan, Södra Sandby
Namn: År 4ab, VT 2009 Ett häfte om Väder Av: Patrik Mars Patrik Mars, Byskolan, Södra Sandby www.lektion.se Innehållsförteckning sid. Väder Meteorologi 3 Årstider 4 Solen och dess strålar 11 Termometern
Läs merVatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?
Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten
Läs merStall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark
Stall och ventilation för hästar Anders Ehrlemark Bostäder och lokaler för människor Stora utrymmen per person Viktigt med termisk komfort Obetydlig värmeavgivning från människorna ger uppvärmningsbehov
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att
Läs merDe första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor
De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna
Läs mer"Densitet, Tryck, Värme, Väder"
"Densitet, Tryck, Värme, Väder" Grundskola 7 8 1 Densitet, tryck, värme, väder Skapad 216-11-1 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan"
Läs merOPTIK läran om ljuset
OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte
Läs merLUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER
-: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger
Läs merMETEOROLOGI! Grunder för segelflygare
1 METEOROLOGI! Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2016 flyg.pk2.se 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet
Läs merVäxthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Läs merLUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN
LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?
Läs merVad är allt uppbyggt av?
ÅR 4-6 Kemi KAPITEL 1 Vad är allt uppbyggt av? Kläderna du har på dig, vattnet du dricker och pennan du skriver med, huset du bor i är uppbyggd av små byggstenar. Vi kallar dem atomer. Atomer finns i allting
Läs merSoliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt
Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64 annika.palmgren@fysik.lu.se Soliga dagar sofi.jonsevall@gavle.se www.fysik.org Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Ord och begrepp
Läs merKapitel 5. Atmosfärens cirkulation
Kapitel 5 Atmosfärens cirkulation 74 Varför rör sig luften? Huvudfrågorna Är vindarna på jorden slumpmässiga, eller följer de regelbundna mönster? Vilka implikationer har atmosfärens cirkulation för klimatet?
Läs merTips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O
Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merKlimat och hållbar utveckling 7A
Klimat och hållbar utveckling 7A I detta arbetsområde ska vi arbeta med klimat och väder. Vi kommer att undersöka vilket klimat de har på olika platser och hur det påverkar människors levnadsvillkor. Vi
Läs merVäderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström
Väderlära: uftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... uftmassor & fronter ågtryck & högtryck Åska Sammanfattning uftmassor och fronter
Läs merSvara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.
Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs merLABORATION 3 FYSIKLINJEN AK1. Denna laboration gar ut pa att studera sambandet mellan tryck och temperatur,
I I V E R S U N + C K H O L M S FYSIKUM Stockholms universitet EXPERIMENTELLA METODER LABORATION 3 GASTERMOMETERN FYSIKLINJEN AK1 Varterminen 2001 1 Mal. Denna laboration gar ut pa att studera sambandet
Läs merKöldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne
Köldbryggor Köldbryggor består av icke isolerande material som förbinder en kall yta med en varm yta, t ex ute med inne. Årets vintermode: Prickigt och rutigt Bilderna är från Kalhäll i norra Stockholm.
Läs merFysikkurs: Tryck, värme och temperatur
Fysikkurs: Tryck, värme och temperatur Mål: Få kunskap om tryck, värme och temperatur i sammanhang med materiens olika former. Kunna genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikt i hur
Läs mera sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla
a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan
Läs merGÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Läs merVädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder Vädrets makter: Lokalväder Per Axelsson per@misu.su.se Energibalansen vid ytan - lokal temperatur Gränsskiktet Urbana värmeöar Sjöbris Bergsvindar 2 Vad är det
Läs merWilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merMarkfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson
Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,
Läs merKemi. Vatten och Luft
Namn: Klass: Kemi Vatten och Luft Bedömning Elevens förmåga att Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa
Läs merVinterbladet BETONGTILLBEHÖR. upp tillvaron
Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR Ett Ibland litet blir urval det vad ju kallt vi kan och erbjuda mörkt dig... - Vi har materialet som lyser upp tillvaron Synas och hålla värmen Varselväst Gummistövlar Vinterhandskar
Läs merGÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Läs mer2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?
2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-
Läs merIgor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI
Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Hydrologi (grekiska Yδρoλoγια, Hydrologia = vattenlära) är läran om vattenförhållandena på jorden. Hydrologi omfattar: Hydrometerologi, hydroinformatik:
Läs merFalsklarm brandvarnare
Falsklarm brandvarnare Kort information om: BRANDVARNARENS FUNKTION En brandvarnare detekterar och reagerar på rökpartiklar i luften, och inte på värme eller gas som många tror. Rökpartiklarna gör att
Läs merFysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.
Läs merVatten och luft. Åk
Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker
Läs merLägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten)
Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten) Lägg Storhet och enhetskorten i ordning (de gula korten) 4 Lägg symbol och enhets korten i ordning (de orange korten) 4 Placera energislagen i ordning,
Läs merMED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE
MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE Fra dokumentasjon til pedagogisk dokumentasjon, - konsekvenser for praksis. Maria Hedberg ALLT HÖR IHOP! Barnsyn/ Kunskapssyn Syn på lärande föräldrarna reflektion BARNS
Läs merFÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI
ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merT / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på?
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 11 JANUARI 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merKemispråket. Inom kemin används ett gemensamt språk av tecken för olika ämnen. Förr i tiden använde vi tecken för att visa ämnet.
Kemispråket Inom kemin används ett gemensamt språk av tecken för olika ämnen. Förr i tiden använde vi tecken för att visa ämnet. Tecknet för krigsguden Mars användes även för järn. Men i takt med att mänskligheten
Läs mer