Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O
|
|
- Ann Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, Jönköping Tfn , upptech@jonkoping.se,
2 FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i fast form Gå ut med eleverna en vinterdag och leta efter fruset vatten. Iskristaller bildar mönster på kalla fönsterrutor när vattenånga långsamt fryser. När vatten droppar i mycket kall luft bildas istappar. Snöflingor bildas när vattenånga fryser. Låt eleverna fånga snöflingor på en bit svart tyg eller kartong. Titta på flingorna i förstoringsglas. Alla flingor är olika, men de har alltid sex hörn. När ni kommer in kan eleverna måla eller klippa snöstjärnor. Vad händer när vatten blir is? Material: En lien flaska utan kork eller en plastmugg, vatten, markeringspenna, frys Försöka att med detta material ta reda på vad som händer då vatten fryser. Isberget Material: stor isbit, glasskål, vatten 1. Lägg isbiten i den vattenfyllda glasskålen och se hur den flyter. Vatten är unikt på det sättet att det i fast form, dvs. is, väger mindre än i flytande form. Isen får en lägre densitet(täthet) eftersom volymen ökat. 2. Lägg märke till att det bara är en liten del av isbiten som är ovanför vattenytan, en tiondel ungefär. Därför är isberg så lömska för båtar. 2
3 FLYTANDE VATTEN Hur mycket vatten innehåller en gurka? Material: gurka, kniv, våg, ev. mikrovågsugn 1. Väg gurkan och notera vikten 2. Skär försiktigt några skåror i gurkan och låt den torka i mikrovågsugnen under lagom effekt(om du tar för hög effekt kan gurka börja brinna efter ett tag.) 3. Väg gurka igen när allt vatten är borta. Hur mycket av gurkan var vatten. Om man ej har mikrovågsugn kan man skära gurkan i skivor och låta den torka i ett fönster. Kan du knyta vattenknut? - Trolla med hjälp av ytspänningen i vattnet. Material: plastburk, nål eller spik, rinnande kranvatten 1. Gör fem stycken jämna hål i en rad bredvid varandra nära plastburkens botten. Gör inte hålen för små. Det bör vara en halv cm mellan varje hål. 2. Håll burken under en rinnande vattenkran. Försök att med fingrarna föra ihop vattenstrålarna till en sammanbunden. 3. kan du knyta upp vattenknuten så att du får tillbaka de fem olika vattenstrålarna. 3
4 Kan ni lyfta fröken med vatten? Material: tjock plastslang som är ca 1,5 m lång, badboll eller en plastpåse, träplatta 25 * 25 cm, tratt, modellera, ev. vetekli 1. Tvinga in slangen i badbollen. Täta med modellera. Om det är svårt att täta kan man blanda lite vetekli i vattnet. 2. Lägg träplattan ovanpå blåsan och sätt tratten i plastslangens öppning. 3. Låt någon ställa sig på plattan. Håll upp slangen och fyll på med vatten. Vattentrycket gör att plattan sakta höjer sig. Saltvatten Material: rumsvarmt vatten i en kanna, salt, sked, tefat 1. Häll salt i en kanna med vatten. Vad händer? 2. Häll i mera salt och rör om med skeden. Vad händer med saltet? 3. Doppa i fingret och smaka på vattnet. Vad smakar det? 4. Häll lite av saltvattnet på ett tefat. Ställ fatet i ett soligt fönster. Vad har hänt med vattnet efter ett par dagar? Vad finns kvar på fatet. Färga ev. saltvattnet innan ni ställer det i fönstret. Vackra färgade saltkristaller kommer då att ligga på fatet efter ett par dagar. 4
5 FLYGANDE VATTEN - VATTENÅNGA Var finns det vatten? Material: plastpåse, gummiband, solljus eller lampa som ger värme, saker du vill se om det finns vatten i tex. bröd, frukt, din egen hand mm. 1. Fundera ut hur du med hjälp av detta material kan undersöka om något innehåller vatten. 2. Hur gör du??? Rita och berätta Utvinn vatten ur sand Material: ett plastskynke, burk, stenar, sandlåda som ej ligger i skuggan. 1. Gräv först en djup och bred grop i sanden. Den kan vara en meter djup och en meter bred, men du kan också göra den mindre. Gräv så att gropens sidor blir branta. 2. Lägg några gröna växter i gropens botten och ställ sedan burken mitt på botten. 3. Täck gropen med ett plastskynke eller en stor plastpåse. Lägg sedan stenar på plasten runt gropen så att den inte blåser bort. 4. Till sist lägger du en sten mitt på plasten så att plasten trycks ned mot burken på gropens botten. Var noga med att plasten inte vidrör marken i gropen eller gropens sidor. Vad kommer att hända? Solen värmer upp marken under plasten. Den fuktighet som finns i växterna och i sanden avdunstar och stiger uppåt och till slut blir luften mättad av vattenånga. Detta experiment går även att göra inomhus med en hink med sand som du gör en grop i mitten av och en lampa som ger värme eller solljus. 5
6 Regn i ett glas Material: en grön kvist, ett dricksglas, matolja, vatten, en stor glaskupa(glasskål eller plastpåse), solljus eller en lampa som ger värme 1. Ställ den gröna kvisten i ett gals med vatten. 2. Häll ett tunt lager matolja på vattnets yta. 3. Sätt glaskupan över och låt stå i sol. Efter ett tag bildas det imma på glaskupan. Med hjälp av förstoringsglas ser man att det är små, små droppar. Oljan släpper inte igenom något vatten så vattnet på kupan måste komma från den gröna kvisten. Växten suger upp vatten genom stammen och avger det till luften som vattenånga genom små sporer i sina blad. När vattenångan träffar den kalla glaskupan kondenseras den. 4. Gör om försöket utan kvist. Koka vatten i pappersmugg Material: två pappersmuggar med handtag (ej vaxad), 0,5 cm vatten i den ena muggen, ljus, tändstickor, burk med vatten 1. Tänd ljuset och håll muggen utan vatten över lågan. Snart tar muggen eld och du släcker den genom att lägga den i burken med vatten. 2. Ta den andra muggen med vatten och håll över ljuset. Efter några minuter kokar vattnet. Så länge det finns vatten i muggen finns det ingen risk att muggen ska ta eld. Vatten kan inte bli varmare än 100 grader, därefter övergår det i ånga. Vattnet kyler botten av muggen till sin egen temperatur, dvs. 100 grader. För att muggen ska ta eld krävs det mycket högre värme. 6
7 Se blomman slå ut Material: papper, ev. färger, skål med vatten 1. Klipp ut en blomma ur papperet så som du vill att den ska se ut. 2. Måla gärna blomman i vackra färger. 3. Vik sedan in blombladen så långt det går. 4. Häll vatten i en skål. Lägg blomman på vattenytan och studera vad som sker. Bladen kommer att slå ut som hos en riktig blomma. Varför slår pappersblomman ut? Vatten sugs in i de pyttesmå kanalerna som finns i papperet. Då sväller papperet upp och blombladen reser på sig och slår ut. Vattenångan kondenseras till vatten, dvs. ångan omvandlas till vattendroppar på plasten, som är kallare än marken. Vattendropparna blir större och större och rinner till slut ned längs plasten och droppar ner i skålen. 7
Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?
Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merVattenpass, vattenlås, vattenhjul
Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre
Läs merGÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Läs merGÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Läs merUNDERVISNINGSMATERIAL
UNDERVISNINGSMATERIAL ARBETSUPPGIFTER UNDERVISNINGSMATERIAL 2: RESAN Berättelse del 1: Uppgift 1: Uppgift 2: Gruvarbetaren Rita ett hus som värms med geotermisk energi Soltornet med geotermisk energi Berättelse
Läs merKemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1
Så trodde vi innan experimentet Station 1 X 2 Hypotes 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Så blev resultatet av experimentet Försök att förklara resultatet och utveckla gärna något nytt experiment för att
Läs merAlla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...
Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger
Läs merVÄLKOMMEN TILL. Vikarielärares Experimentkalender 2018
VÄLKOMMEN TILL Vikarielärares Experimentkalender 2018 INSTRUKTION TILL ÅRETS JULKALENDER FRÅN VIKARIELÄRARE.SE Till läraren. Hej, vad kul att du hittat hit och vill göra Vikarielärares experimentkalender.
Läs merVATTENEXPERIMENT. Undersök hur många vattendroppar som får plats på ett rent tvåeurosmynt innan vattnet rinner över!
VATTENEXPERIMENT RÄKNA PIPETTDROPPAR! Undersök hur många vattendroppar som får plats på ett rent tvåeurosmynt innan vattnet rinner över! Undersök hur många vattendroppar som får plats men på ett tvåeurosmynt
Läs merSå här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. 1-3 4-6 7-9. Kan avgöra om en källa är användbar
Lärarhandledning Isen på toppen av burken Mål Årskurs 1-3 Vad gäller utveckling av förmågor Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. Progression av förmågor 1-3 4-6
Läs merFacit till 38 No-försök
Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,
Läs merVad är vatten? Ytspänning
Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna
Läs merKemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.
Läs merExperiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp
Experiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp Att skapa ett jordklot i miniatyr för att förstå vattnets kretslopp. Du behöver det här Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor Sand Jord Lagom stora växter
Läs merSvara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.
Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande
Läs merKemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.
Läs mer5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.
Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,
Läs merElevblad biologisk mångfald
Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina
Läs merGör så här: Lägg några potatisar av samma sort att gro på olika ställen i skolan. En del placeras på en ljus plats, medan andra läggs i mörker.
GRONINGSFÖRSÖK Innan det är dags att sätta potatis bör man låta dem förgro. Vilken påverkan har ljus och temperatur på groningen? Gror olika sorter olika snabbt? potatis av olika sorter mörk plats ljus
Läs merLjud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...3 Skydda hörseln...3 Toner med kroppen...4 Ljus...6 Bryt ljus...6 Reflektera ljus...6 Enkla maskiner...
1 Ljud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...3 Skydda hörseln...3 Toner med kroppen...4 Ljus...6 Bryt ljus...6 Reflektera ljus...6 Enkla maskiner...7 Hävstången...7 Kilen...7 Fjädern...8 Hjulet...8 Pröva
Läs merKavel Något att kavla på, t.ex. en bakplåt Kartong och tejp eller plastburk/bytta till gjutram Gips Ram eller snöre/ståltråd till upphängning
Du behöver: Saltdeg Kavel Något att kavla på, t.ex. en bakplåt Kartong och tejp eller plastburk/bytta till gjutram Gips Ram eller snöre/ståltråd till upphängning Recept på saltdeg 1 Kavla ut degen ca 2
Läs merSortera på olika sätt
Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.
Läs merVATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?
VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR
Läs merVattnets former. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Vatten Åk 1-3
Vattnets former Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs merHANDLEDNING TILL FILMEN AV AGNETA DANIELSSON
HANDLEDNING TILL FILMEN AV AGNETA DANIELSSON FÖRSLAG PÅ FRÅGOR OCH AKTIVITETER VAR ÄR MIN KOMPIS? Att Prick blev rädd när Fläck var borta är fullt förståeligt. Att tappa bort sin vän kan skrämma både liten
Läs merUppdrag 6. Rullstensåsar och isälvsdeltan
Uppdrag 6. Rullstensåsar och isälvsdeltan Detta görs på en grusås där eleverna kan göra en rundvandring på en del av åsen, känna och se höjdskillnaden och sedan fundera över hur formationen uppkommit.
Läs mer2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?
2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-
Läs merExperimentera mera. Copyright Lab4Kids
Experiment Experimentera mera Experiment sid Regnbågsmjölken 3 Upp- och nervända glaset 4 Papperskromatografi 5 Lek- & lär med Lab4Kids! Ägget i flaskan 6 Maskros-osmos 7 Svettas växter? 8 Badväder? 9
Läs mer38 No-försök du kan göra hemma
38 No-försök du kan göra hemma Till Eleven I No är det roligt att prova sig fram, laborera och fundera över olika experiment. Här är det meningen att du själv göra flera smålaborationer hemma. De flesta
Läs merLuftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3
Luftundersökningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs merFrån Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander.
Denna undersökning bör endast genomföras i vuxet sällskap. Dessa risker finns: Glasflaskan som används utsätts för temperatur- och tryckförändringar, vilket gör att den kan spricka. Då finns en risk för
Läs merDen olydiga tändsticksasken
Den olydiga tändsticksasken Försök - med pekfingret - långsamt och försiktigt ställa tändsticksasken att stå på kant. Lyckas du? Pröva på nytt, men starta med tändsticksasken liggandes uppochned. Lyckas
Läs merKarl Johans skola Åk 6 MATERIA
MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket
Läs merKartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3
Läs merUndersökningar och experiment
Undersökningar och experiment Utan berggrunden inget liv! Vad behöver växter för att överleva? Svar: ljus, koldioxid, vatten och näring. Berggrunden är den som förser växterna med mineralnäring. Man kan
Läs merKemi. Vatten och Luft
Namn: Klass: Kemi Vatten och Luft Bedömning Elevens förmåga att Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa
Läs mer1:a gången på vårt NTA arbete.
1:a gången på vårt NTA arbete. TEMA LUFT- för barn födda -05 1 april Vi började med att samla alla barnen och berätta att vi vid 5 st tillfälle ska experimentera och lära oss mer om luft. Vi frågade vad
Läs merUtmaning soldestillation
Globalt experiment under KEMINS ÅR Utmaning soldestillation I det här dokumentet finns en beskrivning av uppgiften Utmaning soldestillation, som är en del av det globala experimentet som genomförs under
Läs merFysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Fysik Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merVad gömmer sig det bestämmer du!
1 (5) Vad gömmer sig det bestämmer du! Utifrån en rektangulär låda får eleverna konstruera något som rör sig med hjälp av pneumatik. Kanske blir det ett monster som gömmer sig i en grotta eller en figur
Läs merVattnets former. Rev
Vattnets former Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs merVärme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
Läs merNamn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
Läs merVatten. Vattenmolekyl. Ytspänning Lägg en bit plast på bordet och droppa en stor droppe vatten på det.
Vatten 2 1 Vatten...3 Vattenmolekyler...3 Ytspänning...3 Kapillärkraft...4 Gör en vetenskaplig undersökning...5 Vad man förlorar i väg vinner man i kraft...6 Utför arbete med sprutorna...7 Densitet...8
Läs merLaborera åk 4-6. Lärarhandledning anpassad till LGR11
Laborera åk 4-6 Lärarhandledning anpassad till LGR11 Att arbeta med Laborera 4-6 Upptechs tema Laborera 4-6 är ett komplement till skolans kemiundervisning. Med glädje och nyfikenhet tar sig Laboria* och
Läs merVärmelära. Fysik åk 8
Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar
Läs merKemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2013/2014 Kemi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merGirlang med tygblommor
Girlang med tygblommor Det finns ofta lådvis av tygblommor på loppiset. Köp loss en låda av dem och gör girlanger, eller varför inte kransar att ha i håret. ett gäng tygblommor snöre eller tråd eventuellt
Läs merRita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.
Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför
Läs merLabbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson
Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska
Läs merVad behöver man ev. inhandla?
Hot nano coating med kaustic soda (Version 2016-Aug-07) En hands on guide för hur man gör nano coating, i detta fall på kopparplattor. Det är ju det första steget man behöver göra för att komma igång med
Läs merENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia
ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra
Läs merInspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn
Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn Snögubbe Flaska 1. Gör en stor boll av leran (storleken beroende på flaskhalsens storlek). 2. Ta av korken och tryck på bollen
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merNågra labbar om hur vatten och papper interagerar
Några labbar om hur vatten och papper interagerar Absorption av en vattendroppe Absorptionsmängd Absorptionshastighet Pappersstyrka Papperstillverkning Introduktion Många av de saker vi omger oss med är
Läs merÖvning Fyll i. Övning Fundera på. Övning Hitta felen Hitta 7 fel i texten. 1 VAD ÄR NO?
1 VAD ÄR NO? Övning Fyll i Övning Förklara orden på svenska Övning Fundera på Övning Hitta felen Hitta 7 fel i texten. Engelsmannen hålls kvar Svensken Isaac Newton kom på varför jorden och de andra planeterna
Läs merTejpa fast nålen över hålet på undersidan av locket. Ställ fram muggen, lägg ett sugrör bredvid Sätt på locket.
Klipp hål i botten på muggen. Tejpa fast nålen över hålet på undersidan av locket. Lägg vattenballongen i muggen. Ställ fram muggen, lägg ett sugrör bredvid Sätt på locket. NÄR OFFRET TRYCKER NER SUGRÖRET
Läs merLaborera på Klimat för alla åldrar
1 Laborera på Klimat för alla åldrar KRC på Bolincentrets Klimatfestival 2017. Häftet finns på Innehåll Att göra här... 2 1.Hur påverkar växthuseffekten våra världshav?... 2 2. Hur påverkas havsnivån av
Läs merVattentema på Hägneskolan.
Vattentema på Hägneskolan. Under vårterminen pratar eleverna på Hägneskolan om vatten och vattnets betydelse för en hållbar utveckling. Eleverna skaffar sig kunskap genom samtal, att läsa faktatexter,
Läs merHur man gör en laboration
Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs
Läs merVärme, kyla och väder. Åk
Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara
Läs merLuftundersökningar. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11
Luftundersökningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs merARBETSBLAD TILL TROLLERI OCH MAGI ALLT ÄR KEMI
ARBETSBLAD TILL TROLLERI OCH MAGI ALLT ÄR KEMI Experiment Namn Klass Kan du göra en egen vulkan? Trolldegen bör torka innan du häller i lavaingredienserna. Gör helst vulkanen minst en dag innan den ska
Läs merEXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN
EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK. Hej!
Hej! Nedan finns de olika fysikaliska fenomen vi provade och försökte förklara under denna workshop. Har du frågor om någon av delarna så är du välkommen att höra av dig och jag hoppas du har nytta av
Läs mergrundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne
Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan
Läs merSäkerhet och riktlinjer för hantering av doftämnen
Säkerhet och riktlinjer för hantering av doftämnen Gemensamt för doftämnen: Hydrolater är en biprodukt vid destillering av örter och blommor till eteriska oljor. Vid destilleringen värms vattnet upp och
Läs merFjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.
Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från
Läs merFYSIKALISKA APTITRETARE
FYSIKALISKA APTITRETARE Ett sätt att börja en fysiklektion och genast försöka fånga elevernas intresse, är att utföra ett litet experiment eller en demonstration. Kraven som ställs på ett sådant inledande
Läs merFysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.
Läs merVi och naturen i Öresund
Foto: Marint Kunskapscenter /Michael Palmgren Vi och naturen i Öresund Samlade övningar med lärarinstruktioner Årskurs: 2 3 Material:, Eva Hörnblad PI och Anne-Cathrin Ek-Hamfelt www.malmo.se/pedagogiskakartor
Läs merDELPROV B. Förmåga att genomföra systematiska undersökningar
DELPROV B. Förmåga att genomföra systematiska undersökningar Provet innehåller exempel på uppgifter i biologi, fysik och kemi 1. Vårblommor Framför er har ni två vanliga växter som vi i Sverige både odlar
Läs merProva att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.
SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna
Läs merA way of going on. Enkelt iste 3 tsk fruktte 1 liter kokande vatten 50 g socker 1 citron, skivad Isbitar för servering
A way of going on A way of going on Det finns inte mycket som slår känslan av att vara väl rustad. Väl rustad för ett nytt kapitel, för nya perspektiv. Väl rustad för att utforska nya, smartare sätt att
Läs merHanna Svensson och Johanna Ingered 2013-02- 11
LINNÉUNIVERSITETET Vatten Vattnets funktioner och egenskaper Hanna Svensson och Johanna Ingered 2013-02- 11 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Syfte sid 3 Naturvetenskapligt och tekniskt innehåll sid
Läs merENERGIHUSET. Övningens mål
ENERGIHUSET Övningens mål Målet med övningen är att eleverna ska lära sig om energibesparing och energieffektivitet, inklusive kostnadsfrågor. Övningen baseras på det faktum att uppvärmning och nerkylning
Läs merLika löser lika - polärt och opolärt
Lika löser lika - polärt och opolärt Vätskor A. Blandbarhet mellan vatten och andra vätskor. Du har tillgång till : Aceton, glycerol, propylenglykol, etanol, bensin, lacknafta, motorolja, matolja, T-röd
Läs merLÄRAR- HANDLEDNING PAPPER
LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad
Läs merGrön Flagg Tema Vatten 2009-2011
Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Våra 5 mål Kretslopp alla ska kunna redogöra för vattnets kretslopp Liv i vatten alla ska kunna berätta om något som lever i vatten Rädd om vatten alla ska förstå att det
Läs merSpråkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson
Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material
Läs merTEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar
Handläggare Anette Johansson Stensbergs förskola 070 5585332 Datum 13 2014-05-22 TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Teknikcentrum, förskolan som inspirerar barnen i Teknik och
Läs merVärme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten
Läs merVika Förskola Spring önskelista 20100209
Vika Förskola Spring önskelista 20100209 Då vi har en gård som är mycket exponerad för solen känns solskydd extra viktigt. Backen upp mot rutschkanan där det kan vara mycket sol vill vi ha som den är eftersom
Läs merUndersök MÅNENS FASER Bygg en månlåda
Undersök MÅNENS FASER Bygg en månlåda Varför kan vi se månen? Hur uppstår månens faser? Med hjälp av en månlåda kan ni enkelt undersöka varför vi kan se månen samt faserna nymåne, halvmåne och fullmåne.
Läs merSnabbt om. Daniel Tavast. tavast@kth.se
Snabbt om Daniel Tavast tavast@kth.se Massa fibrer blir ett papper 2013-08-14 Daniel Tavast 2 Fibrer växer på träd 2013-08-14 Daniel Tavast 3 Trä, en biokomposit Trä består av Cellulosa Hemicellulosa Lignin
Läs mer1. Miljöråd. 2. Tema, mål & aktiviteter
Rapporten godkänd 2010-12-02 Kommentar: Vilkent roligt och kreativt sätt att presentera frågeställningarna till barnen! Era mål är välformulerade och ni har härliga bilder som visar er verksamhet, vi skulle
Läs merPolhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3
Polhem 350 Lärarhandledning för årskurs 1-3 JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn 036-10 50 00 (vxl) Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping www.jonkoping.se UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping
Läs merVad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite
Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på
Läs merBergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.
Ämnen i jordskorpan; station a) Bergarter Stenar av olika sorter: granit, gnejs, fältspat, kvarts, ev glimmer. Bilder av stenarterna, se webbsidan för temadagen. Granit och gnejs är våra vanligaste bergarter.
Läs merInstuderingsfrågor med svar inför prov om:
Instuderingsfrågor med svar inför prov om: Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former (tillstånd), vattnets kretslopp och vattens egenskaper. Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former(tillstånd). 1. Vad heter
Läs merVattenrening nr 53400
53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment
Läs merEtt inspirationshäfte för att barn ska få en förförståelse
Ett inspirationshäfte för att barn ska få en förförståelse 1 Visste du att det finns lika mycket vatten idag som det fanns på dinosauriernas tid. Dessutom är det samma vatten. Så det vatten som du dricker
Läs merNTA - tema luft - HT-11
NTA - tema luft - HT-11 Nu har vi startat vårt NTA arbete med de största barnen på förskolan. Vid det första tillfället den 15 september hade vi en introduktion på vad luft är för något och vi gjorde några
Läs merKemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2013/2014 Kemi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merPneumatik/hydrauliksats
Studiehandledning till Pneumatik/hydrauliksats Art.nr: 53785 Den här studiehandledningen ger grunderna i pneumatik och hydralik. Den visar på skillnaden mellan pneumatik och hydraulik, den visar hur en
Läs merUNDERVISNINGSMATERIAL
UNDERVISNINGSMATERIAL ARBETSUPPGIFTER UNDERVISNINGSMATERIAL 1: SUNNY Uppgift 1: Skapa ett energinät Uppgift 2: Rita elbilen Sunny Uppgift 3: Soltornet ÄVENTYRSPAKET UPPFINNARNA OCH SOLHJULET Copyright
Läs merVar med och spara på vårt vatten! Från hav till moln VAR KOMMER VATTNET IFRÅN? VATTENKRIG LAGA MAT DUSCHA DRICKA SPOLA TVÄTTA BILEN PLASKA DISKA
Dricksvattnet i våra kranar är vårt viktigaste livsmedel. Men här på Gotland har vi dåligt med vatten. Grundvattennivåerna är mycket låga och de rinner inte till tillräckligt med till våra insjöar (träsk)
Läs merAtt fundera på - Var hittade du stenen? - När hittade du stenen? - Varför valde du just den stenen?
Uppgift 1. Om stenar kunde tala 1 a. Leta reda på en sten du tycker om. - Var hittade du stenen? - När hittade du stenen? - Varför valde du just den stenen? 1 b. Presentera Presentera din sten. Använd
Läs merSlutet gott, allting gott!
Slutet gott, allting gott! Vi har väl alla varit med om månader när bankomaten hånskrattar sitt Uttag medges ej och vi letar förtvivlat efter bortglömda mynt i burkar och fickor därhemma. Det är då vi
Läs mer