LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER
|
|
- Ove Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LÄRARHANDLEDNING Papper
2 Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad - och för att vi även i fortsättningen ska vara återvinnare i världsklass vill vi väcka våra yngsta medmänniskors intresse för hållbarhets- och samhällsfrågor. För att göra barnen medvetna om hur pappersprodukter produceras, används, återvinns och blir till en ny produkt tror vi att det är viktigt att prata om en produkts hela livscykel i undervisningen. Det här kitet består av olika enheter och kreativa övningar som är tänkta att vara till hjälp i din undervisning. Innehåll En film som berättar om papprets historia, förklarar skogens roll som förnybar resurs och beskriver kretsloppet från råvara till återvunnen pappersprodukt. Ett kompletterande häfte, som med fördel läses i samband med filmen. Häftet bryter ner de olika filmsekvenserna i bild och text, så att alla elever får möjlighet att repetera innehållet. Häftet innehåller även begreppsförklaringar, som kan fördjupas i kommande undervisningtimmar som handlar om tillexempel fotosyntesen. Två experiment med papper som enkelt kan genomföras i klassrummet och utan att skaffa mycket tillbehör. I experimenten ska barnen bl.a. få känna på papper som material. Avsluta gärna experimenten med en gemensam diskussion kring resultatet. En pappersloppa som ger barnen tillfälle att pyssla, klippa och vika. I loppan finns quizfrågor om pappersåtervinning, perfekt för att lära sig svaren tillsammans med klasskamraterna, vännerna eller familjemedlemmarna. Ett quiz som är en utförligare version av loppan. De flesta frågorna kommer eleverna kunna besvara efter att ha sett filmen/läst häftet. Lösningarna på frågorna hittar du längre ner i denna lärarhandling. Två affischer som visar kretsloppet och tillverkningen av papper. De gör sig bra i klassrummet, förslagsvis vid återvinningsbehållarna, ifall sådana finns. Så här viker du loppan Framför dig har du ett kvadratformat papper. (Om du skriver ut loppan själv och pappret är i A4, behöver du först klippa ut kvadraten.) Lägg kvadraten med färgsidan nedåt. Vik alla fyra hörn så att spetsarna möts i mitten av pappret, då ska loppan se ut så här: Vik alla fyra hörn så att spetsarna möts i mitten, loppan ska nu se ut så här nu: Vik den och sätt sedan in fingrarna i de fyra hörnen och tryck till så att den ser ut som på bildern till höger: Vänd loppan upp och ner.
3 Begrepp Återvinning- att återvinna betyder att avfall tas om hand på ett resurseffektivt sätt, och att det återvunna materialet sedan kan återanvändas. I Sverige återvinns eller förbränns nästan allt avfall och endast en mycket liten del slängs på soptipp. När en tidning återvinns omvandlas papper till pappersmassa som kan användas om och om igen. Fibrerna i pappret slits dock ut efter ett tag vilket gör att det inte kan återvinnas hur mycket som helst. När fibrerna inte kan användas längre energiåtervinns de. Energiåtervinning att energiåtervinna betyder att fibrerna bränns upp, t.ex. i ett fjärrvärmeverk. I den processen produceras el och värme. Energiutvinning av avfall eller sopor är det näst sista steget i den så kallade avfallstrappan. Enligt avfallstrappan 1 ska man: 1. Förebygga att avfallet uppstår 2. Återanvända 3. Återvinna, exempelvis papper som blir nya pappersvaror. 4. Energiåtervinna, avfallet bränns och blir fjärrvärme och el. 5. Deponera, avfallet läggs på tipp och sprider växthusgaser. Genom att energiåtervinna avfallet tar vi bort det sista steget, så att energin i det kommer till nytta och utsläppen minskar. Fotosyntes Precis som du så behöver träd och andra levande växter näring och energi. Växterna får sin energi genom en process som kallas fotosyntes. Växter som är gröna har ett ämne som heter klorofyll som finns i de gröna växternas celler. Det är klorofyllet som gör att växterna kan genomföra fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Solljus Vatten Koldioxid När fibrerna bränns upp frigörs koldioxid som växterna tar upp vid fotosyntesen. Genom fotosyntesen producerar växterna två saker, näring åt sig själv i form av socker och syre som är livsviktigt för människor, djur och växter. Förnybar resurs Pappersmassa görs av skogsråvara som är en förnybar resurs. Med förnybart menas att skogen tack vare ett hållbart skogsbruk inte tar slut, utan istället växer och blir större för varje år. Skogsbruket påverkar klimatet positivt, eftersom träd och annan växtlighet binder koldioxid från luften. Förnybara resurser är fördelaktiga ur miljösynpunkt eftersom de inte är ändliga och har mindre klimatpåverkan. Pappersbruk ett pappersbruk är en fabrik som tillverkar papper från pappersmassa. Tillverkningen av massa och papper kan ske vid samma bruk, så kallade integrerade bruk, eller vid skilda massa- respektive pappersbruk (ointegrerade bruk). 1
4 Lösningar Quizet Var och när uppfanns pappret? II. Enligt en legend Kina för cirka 2000 år sedan Vad tillverkas papper av? I. Träd Vad händer med tidningar och annat papper på pappersbruket? II. Tidningarna och pappret rengörs och blir till pappersmassa Hur många gånger kan papper återvinnas och bli till en ny pappersprodukt? III. 7 gånger Varför ska man återvinna papper? I. För att man ska använda resurserna effektivt och för att det är viktigt för miljön Ungefär hur många procent av alla tidningar i Sverige återvinns? III. 90 % Vad händer med pappersfibrerna när de inte kan återvinnas längre? I. De bränns och blir till energi, el och värme Varför använder man returpapper när man producerar papper? I. För att spara elenergi och fiberråvara Vilka träd binder koldioxid? III. Alla träd Är koldioxiden som frigörs vid förbränningen av fibrer bra eller dålig för skogen? I. Bra för att den blir mat för skogen
5 Pappersexpriment förmåga att ta upp vatten Du behöver: Papper av olika slag, till exempel kontorspapper som används för utskrifter, hushållspapper, en broschyr och en dryckeskartong. En hink/bägare som du fyller med vatten, en glasstav samt en klocka Så här gör du: Bilda ett lag med den som sitter bredvid dig. Lägg ut olika sorters papper (till exempel ritpapper, toapapper, tidningspapper och mjölkkartong) framför dig. En av er sätter en droppe vatten på respektive papper samtidigt som den andre tar tid och observerar hur lång tid det tar för vattnet att sugas upp i papperet. Anteckna resultatet och kolla sedan gemensamt om alla i klassrummet fick samma resultat. Låt eleverna fundera över vilken funktion de olika uppsugningshastigheterna på papper har i vardagslivet. Den här övningen beräknas att ta ungefär 30 minuter. Vattnet svävar Du behöver: Ett glas. Ett vykort eller ett annat kraftigt papper, till exempel kan du klippa ut en bit från en mjölkförpackning. Så här gör du: Fyll ett glas med vatten ända upp till kanten. Lägg vykortet/pappersbiten från förpackningen över glaset. Håll ett finger på kortet och vänd glaset upp och ner. Ta sedan bort fingret och observera vad som händer. Rinner vattnet ut? Lösning: För att vattnet ska rinna ut måste luft komma in i glaset, men pappret/vykortet hindrar luften från att komma in i glaset. Därför stannar vattnet kvar i glaset. Kortet hålls på plats av att luften trycker på det underifrån. Vattnets tryck ovanifrån är faktiskt mycket mindre än luftens tryck underifrån. Först när glaset är högre än 10 m orkar luften inte hålla motstånd längre. Lärarfrågor: Låt barnen gissa vad som händer innan ni praktiskt genomför experimentet Låt barnen diskutera resultatet efter genomförandet Den här övningen beräknas att ta ungefär 10 minuter.
Hej! Det här häftet kompletterar filmen om papperskretsloppet.
PAPPRETS KRETSLOPP Hej! Det här häftet kompletterar filmen om papperskretsloppet. Häftet förklarar hur papper framställs, återvinns och återanvänds. Det blir roligast att läsa häftet i samband med filmen,
Läs merHej! Det här häftet kompletterar filmen om papperskretsloppet.
Papprets kretslopp Hej! Det här häftet kompletterar filmen om papperskretsloppet. Häftet förklarar hur papper framställs, återvinns och återanvänds. Det blir roligast att läsa häftet i samband med filmen,
Läs merVi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!
Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel
Läs merLÅT OSS ÅTERVINNA MER!
LÅT OSS ÅTERVINNA MER! Vi måste bli bättre på att hushålla med jordens resurser. Vi bör också minska energiförbrukningen, utsläppen och mängden sopor. Men hur? Finns det något konkret sätt att göra en
Läs merOM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER
OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som
Läs merdöden i datorn SPN-uppdrag
HUVUDUPPGIFT: Datorn på jobbet 1. Dator på jobbet intervju Väldigt många vuxna har inte bara en dator hemma som de använder ofta, de har en på jobbet också. Men, vad använder de egentligen sin dator till
Läs merKartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3
Läs merFotosyntes i ljus och mörker
Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring
Läs merAvfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning
Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla
Läs merUPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor
UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla spår efter människor som levde innan sopbergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön.
Läs merNu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel
Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt
Läs merMin sopbok. Batterier
Batterier Batterier finns i många prylar idag. Men vet du att en del av dem är farliga för miljön? De innehåller kvicksilver, kadmium eller bly som är miljöfarliga ämnen. Min sopbok Hur gör jag med mina
Läs merVart tar avfallet vägen?
Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter
Läs merHållbar utveckling. s. 76-83
Hållbar utveckling s. 76-83 Prov Du får ta med dig anteckningar Anteckningarna skriver du hemma, som en övning till provet De ska vara skrivna med din handstil, inga kopior eller utskrifter Anteckningarna
Läs merDESIGNA FÖR ÅTERVINNINGSBARHET PAPPERSGUIDEN
DESIGNA FÖR ÅTERVINNINGSBARHET PAPPERSGUIDEN När den förnybara pappersfibern återvinns stärker vi dess konkurrenskraft, och bidrar till en cirkulär ekonomi. Andreas Boo, VD, Pressretur Tillsammans skapar
Läs merPANTRESAN 2018 Lärarhandledning
SID 1/8 OM PANTRESAN JOBBA MED PANTRESAN När ni registrerar klassen får ni tillgång till sex spännande avsnitt av äventyret Pantresan som väcker lust och nyfikenhet kring begrepp som energi, hållbarhet
Läs merSORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.
SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester
Läs merSvenskarnas syn på återvinning
Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,
Läs merProva, titta och lär med kunskapsbanken
SID 1/8 OM PANTRESAN Jobba med pantresan När ni registrerar klassen får ni tillgång till sex spännande avsnitt av äventyret Pantresan som väcker lust och nyfikenhet kring begrepp som energi, hållbarhet
Läs merSå undervisar du om vattnets väg genom Stockholm
Lärarhandledning Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm Välkomna att bli våra Vattenvänner! Bli Vattenvän! en Vattenvän! Experiment, kluriga frågor och pyssel om ett vatten i världsklass Kul
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merhållbar affärsmodell för framtiden
hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter
Läs merDU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall
DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs merRita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.
Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför
Läs merSORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.
SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester som blivit kvar
Läs merAvfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället
Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal
Läs merFråga 1. Var slänger du tandborste, diskborste och toalettborste? 1. i brännbart. X. i plastförpackningar. 2. i farligt avfall
Fråga 1 Var slänger du tandborste, diskborste och toalettborste? 1. i brännbart X. i plastförpackningar 2. i farligt avfall Tips: Panta mera! Visste du att endast 85 procent av alla burkar pantas. Det
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna
Läs merEtt kunskapsmaterial för förskola och grundskola
Ett kunskapsmaterial för förskola och grundskola 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Låt oss återvinna mer s. 3 Övningar för förskolebarn och yngre elever s. 4 Övningar för äldre elever s. 5 Länktips s. 7 Bilaga 1
Läs merJakten på det farliga avfallet fortsätter!
Informatör Kiruna den 14 februari 2011 Stina Johansson Tfn. 0980-707 22 E-post: stina.johansson@tekniskaverkenikiruna.se Jakten på det farliga avfallet fortsätter! Tävlingen fortsätter och ger er båda
Läs merRiktlinjer för hantering av internt avfall
Riktlinjer för hantering av internt avfall Antaget av kommunstyrelsen 2018-12-17 Ska revideras senast 2020-12-31 Ansvarig tjänsteman: Hållbarhetsstrateg 1 Bakgrund Nybro kommun har fastställt följande
Läs merLyckad väg till minskat blöjavfall
Lyckad väg till minskat blöjavfall Varför ska vi arbeta med att minska blöjavfallet? Ett minskat blöjavfall leder till: minskade kostnader minskad miljöpåverkan ökad trygghet hos de boende ökad trivsel
Läs merSvenskarnas syn på återvinning
Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,
Läs merPASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med
PASS Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med 2 3 Hej! Det är jag som är Retoyträdet! Rita en bild på dig själv här. Hur ser jag ut
Läs merUtbildningspaket ÅTERVINNING - Grow Recycling -
Utbildningspaket ÅTERVINNING - Grow Recycling - Engagerande spel-baserat lärande om NO, teknik, matematik och hållbar utveckling. Grow Play Education Grow Play Education erbjuder skolpaket för elever i
Läs merFAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17
1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import
Läs merSORTERA SOPOR Varför och hur? Catrine Edlund Avfall Återvinning Teknisk förvaltning
SORTERA SOPOR Varför och hur? Catrine Edlund Avfall Återvinning Teknisk förvaltning Ca 35 anställda tar liten plats, väger mindre, är lätta att kyla och sist men inte minst ingen pant och inga tomflaskor
Läs merDet finns inget avfall, eller? Pernilla Cederlöf Avfall Återvinning Teknisk förvaltning
Det finns inget avfall, eller? Pernilla Cederlöf Avfall Återvinning Teknisk förvaltning Sophantering igår och idag Avfallsplanen Vad gör vi idag? Sopor som resurs Sopsorteringsskola Vi får vardagen att
Läs merLåt hushållssopor bli en resurs.
Låt hushållssopor bli en resurs. Biogas Jord Metaller Plast Glas Papper Matavfall till bruna påsen anläggning BIOGAS- ANLÄGGNING Biogas- JORD Jord 70 kilo matavfall per person och år ger biogas motsvarande
Läs merDet svenska hushållsavfallet
Det svenska hushållsavfallet 2018 Avfallshantering i världsklass 99,5% 99,5 procent av hushållsavfallet återvanns under 2017. Utmaningen nu är att minska mängden avfall. Sveriges kommuner och svenskarna
Läs merDet svenska hushållsavfallet
Det svenska hushållsavfallet 2018 Avfallshantering i världsklass Sveriges kommuner och svenskarna är duktiga på avfallshantering. Från insamling till sortering och återvinning. Med den här skriften vill
Läs merKemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.
Läs merDeponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB
Deponiska*en och restmaterial Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Miljörik(g hantering av askor från energiproduk(on Vi vill se e: hållbart samhälle där klimat- smarta lösningar bidrar (ll a: rä:
Läs merNu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar
i n d r a ng ti plast metall pappersförpackningar Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar Det ska vara lätt att göra rätt! I Sverige är vi ganska bra på återvinning av förpackningar
Läs merMiljö och Vatten i Örnsköldsvik AB
OM MIVA Miva () ett kommunalt bolag Bildades 2009, tidigare Tekniska kontoret Domsjö Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Miva Miva omsätter cirka 200 miljoner kronor och har drygt 100 medarbetare
Läs merFilm 6: Avfallssortering vad händer med avfallet?
Film 6: Avfallssortering vad händer med avfallet? STUDIO DAG Hej, här står jag med en massa saker som jag har tänkt återvinna. Var lämnar jag det och vad händer med det sen? Är det sant att elektronikskrot
Läs merChecklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper
Checklistor och exempeltexter Naturvetenskapens texttyper checklista argumenterande text Checklista för argumenterande text Tes Vilken åsikt har du? eller vilken fråga vill du driva? Argument För att motivera
Läs merEn bra kompis. - sagan om den goda förpackningen
En bra kompis - sagan om den goda förpackningen FRUKT 1 Det här är William och Ellen. Idag är de med sin farmor och farfar i affären. I affären är det fullt av människor och många hyllor med varor. Det
Läs merKÄLLSORTERINGSUTBILDNING
KÄLLSORTERINGS BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL 28/10/2013 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL Ledande såväl - 2 - lokalt som globalt Ledande aktör i Sverige Drygt 1100 medarbetare på cirka 60 kontor Ca 2 miljarder
Läs merENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia
ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra
Läs merKRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER
KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER Vad händer med alla pappersförpackningar när vi har slängt det? Lär er mer om pappersförpackningar genom att läsa sagan Pappis och pappersförpackningens resa! där barnen
Läs merBakgrund GRÖN PÅSE BRÄNNBAR PÅSE FARLIGT AVFALL
Bakgrund Nuvarande system för utökad källsortering av hushållsavfall startade år 2000 och är gemensamt för kommunerna Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg, Färgelanda och Mellerud. Sedan dess har vi vartannat
Läs merMILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.se
MILJÖMÅL: FRISK LUFT Lektionsupplägg: Undersök det osynliga Det kan vara svårt att förstå effekterna av luftföroreningar när de inte fysiskt går att se. Genom ett enkelt experiment synliggör ni för ögat
Läs mer2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se
2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se Svensk Fjärrvärme AB Raziyeh Khodayari 101 53 Stockholm raziyeh.khodayari@svenskfjarrvarme.se
Läs merTips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O
Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merKompletteringspass onsdagen den 13 november. Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän.
Kompletteringspass onsdagen den 13 november Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän. Arbeta enligt denna ordning: 1) Reflektionsfrågorna 2) Labbrapport
Läs merFSC-certifierade produkter från SCA
FSC-certifierade produkter från SCA Vad är FSC? Forest Stewardship Council (FSC) är en oberoende internationell organisation som främjar utvecklingen av miljöanpassade, socialt ansvarstagande och finansiellt
Läs merhållbara Fem möjligheter
hållbara Fem möjligheter blir Hållbarheten din fördel Att tänka hållbarhet och långsiktighet är ett måste på dagens marknad, oavsett bransch. Det innebär att kraven som ställs på dig blir fler. För dina
Läs merFramtidens kretsloppsanläggning
Framtidens kretsloppsanläggning Kretsloppsanläggningen i Högbytorp förvandlar det som ingen vill ha till sådant som alla behöver. Här gör vi el, värme, biogas och biogödsel av avfall. Varför bygger vi
Läs merDET SOM ÄR SKRÄP FÖR DIG KAN VARA EN SKATT FÖR ANDRA
DET SOM ÄR SKRÄP FÖR DIG KAN VARA EN SKATT FÖR ANDRA VÄLKOMMEN TILL MILJÖRUMMET ditt avfall är inget skräp Ditt avfall kan innehålla både farliga och värdefulla ämnen. Genom att källsortera kan de tas
Läs merKemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.
Läs merElevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs merKROPPEN Kunskapskrav:
Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,
Läs merElevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs merVälkommen med ditt avfall
Välkommen med ditt avfall Så här sorterar du Schampoflaskan blir en diskborste, tvättmedelspaketet en skokartong och syltburken byter skepnad till en läskflaska. När du källsorterar ditt avfall sparar
Läs merLektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
Läs merAREsigns - ultralätta ljusskyltar
Miljöarbete AREsigns - ultralätta ljusskyltar AREsigns tillverkar ultralätta, patenterade ljusskyltar som endast väger ca 10-30% av en traditionell skylt. Ljusskyltarna tillverkas både som ARE Panel och
Läs merSkolmaterial om matavfallsinsamling
Skolmaterial om matavfallsinsamling Nu finns ett enkelt skolmaterial om matavfallsinsamlingen (Gröna Påsen) i pdf format. Materialet är framtaget för att det enkelt ska kunna anpassas till barn och elever
Läs merMILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Läs merMILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP
Introduktion MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP Miljö tillhör ett av läroplanens fyra övergripande perspektiv. Redan i skollagens första paragraf fastställs vikten av miljöarbetet: Var och en som verkar inom skolan
Läs merMaterial. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.
Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.
Läs merFysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.
Läs merMiljöredovisning 2014
Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.
Läs merMiljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid
Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöfrågorna är viktiga för oss. För Sundsvall Energi står miljöfrågorna i fokus. Det är en del av vår vardag och vi jobbar aktivt för att ständigt
Läs merSyfte: Geografi värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.
Lärarhandledning Hållbar utveckling Vad är det och vad kan jag göra? Åk 4 6 Det här arbetet innefattar flera ämnen, geografi, biologi och kemi. Lärarhandledningen är uppdelad i två delar en SO-del och
Läs merHANDBOK FÖR KÄLLSORTERING
HANDBOK FÖR KÄLLSORTERING UTFÄRDARE: Eva Hasselström KONTAKT Kundservice Stena Recycling AB Salsmästaregatan 18-20 422 46 Göteborg Tfn 031 58 44 50 goteborg@stenarecycling.se www.stenarecycling.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merProva, titta och lär med kunskapsbanken
SID 1/8 OM PANTRESAN Jobba med pantresan När ni registrerar klassen får ni tillgång till sex spännande avsnitt av äventyret Pantresan som väcker lust och nyfikenhet kring begrepp som energi, hållbarhet
Läs merSorteringsanvisningar. - Miljöstation Slottsmöllan
Sorteringsanvisningar - Miljöstation Slottsmöllan Slottsmöllans miljöstation består av 10 fraktioner uppdelade på två miljöstationer. Miljöstationen uppfyller boverkets krav, handikappsanpassad och ISO
Läs merKlimatverktyg. En sammanfattning.
TILL FÖRMÅN FÖR FRÄLSNINGSARMÉNS SOCIALA ARBETE Klimatverktyg En sammanfattning. Myrorna har låtit det oberoende miljökonsultföretaget WSP göra ett klimatverktyg för hanteringen av secondhandkläder. Resultatet
Läs merLäs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.
I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste
Läs merAvfall i verksamheter
Avfall i verksamheter Vellinge.se TYG PÅSE FÖREBYGGANDE RE FILL LOPPIS ÅTERANVÄNDA DEPONI MATERIALÅTERVINNA ENERGIÅTERVINNA Grafik: Sysav DEPONERING Reglerna på avfallsområdet är många och inte alltid
Läs merKronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Läs merSortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan
Sortera ännu mera? Förslag till nya delmål för den gemensamma avfallsplanen för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och
Läs merFoto: Malmö stad / Annika Trenneman. Hållbar utveckling. Vad är det och vad kan jag göra? Övningar elev
Foto: Malmö stad / Annika Trenneman Hållbar utveckling Vad är det och vad kan jag göra? Övningar elev Årskurs: 4 6 Material: Eva Hörnblad och Annika Trenneman www.malmo.se/pedagogiskakartor Sorteringsmall
Läs merAllt du källsorterar, återvinns och får nytt liv
1 Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv 2 Du vinner på att återvinna! Varje gång du lämnar en förpackning eller en tidning till återvinning sker något stort. Ketchupflaskan blir en praktisk
Läs merBranschstatistik 2015
www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta
Läs merVart tar avfallet vägen?
Vart tar avfallet vägen?? Här anges de vanligaste avfallsslagen, hur de ska sorteras och vad som händer efter att du har sorterat ut de olika avfallsslagen. Avfall markerat med en röd ruta är farligt avfall.
Läs merEnergikostnad för olika förpackningar
Energikostnad för olika förpackningar Elevblad 16a Tabellen nedan visar hur mycket energi som går åt för att producera ett gram (1g) av olika slags förpackningsmaterial. Tabellen visar även hur lång tid
Läs merKällsortering Alskäret
Källsortering Alskäret Vem tar egentligen ansvar för vad? April 2015 Ann Martinsson Palmbrink Nacka kommun http://www.nacka.se/web/bo_bygga/avfall/inlamning/sidor/default.aspx Vem ansvarar? Kommunerna
Läs merKartläggningsguide för avfallstemat
Kartläggningsguide för avfallstemat Syftet med det här häftet är att erbjuda er färdiga mallar och metoder för kartläggningar inom avfallstemat. Häftet innehåller kartläggningsverktyg för både miljöbelastningen
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar
Läs merÅtervinning. Vår väg till ett bättre klimat.
Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och
Läs merOptimering av olika avfallsanläggningar
Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd
Läs merManual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla
Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska
Läs merPå upptäcksfärd i Frusna världar
På upptäcksfärd i Frusna världar Lärarhandledning Upptäck Abisko - väder och klimat Videofilm för barn i årskurs 4-6 om livet i nordligaste Sverige Följ med till Abisko, en ort i nordligaste Sverige. Här
Läs merNu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas
Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som
Läs merTRÄ. ett medvetet val
TRÄ ett medvetet val Av alla byggnadsmaterial intar trä en särställning. Det är ett förnybart och ekologiskt, miljövänligt och klimatsmart material. Och tänk att det faktiskt finns trähus som är flera
Läs mer