Syfte: Geografi värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Transkript

1 Lärarhandledning Hållbar utveckling Vad är det och vad kan jag göra? Åk 4 6 Det här arbetet innefattar flera ämnen, geografi, biologi och kemi. Lärarhandledningen är uppdelad i två delar en SO-del och en NO-del. Delarna kan göras parallellt eller först en del och sedan den andre. De stödjer varandra, men behöver inte genomföras samtidigt. 1. Vad ska vi lära? a) Boka besök hos SYSAV via deras hemsida Besöket kommer att ske i slutet av arbetsområdet. b) Inled arbetet genom att diskutera kunskapskravet för arbetsområdet tillsammans med eleverna och vad det betyder. Tillsammans diskuterar ni kunskapskravet och översätter till vardagsspråk, skriver mål som eleverna förstår. Som stöd finns kunskapskravet i Storbildsunderlag. Skriv ner er gemensamma översättning på ett större papper och häng upp det skrivna i klassrummet. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av åk 6 Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.

2 En klass som har arbetat med området har översatt kunskapskravet till vardagsspråk på följande sätt: Vi kan prata om hur vi ska göra så att miljön blir så bra som möjligt. Vi kan ge exempel på hur man själv kan välja vilka saker man köper och hur mycket saker man köper. När man köper saker ska man tänka på miljön och hur människorna som tillverkar dem har det. c) Titta på vad som står i centralt innehåll för området. Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Som stöd finns centralt innehåll för området i Storbildsunderlag. Samtala kring hur utdraget ur det centrala innehållet passar ihop med kunskapskravet. Är det något i er vardagsdefinition av kunskapskravet som ska förändras efter det att ni diskuterat centralt innehåll? Omformulera vid behov. Använd er vardagsdefinition varje gång ni påbörjar en lektion inom arbetsområdet. 2. Hållbar utveckling, vad är det? a) Läs faktatexten Hållbar utveckling - Vad är det och vad kan jag göra? b) I övningen Globala målen sorteringsuppgift får eleverna tillfälle att fylla begreppet hållbar utveckling med innehåll och utveckla en förståelse för vad FN:s globala mål innebär. För ytterligare information följ länken 2

3 3. Konsumtion för att vi vill eller för att vi måste? a) Påbörja en begreppslista. Listan kan skrivas ner och fyllas på efterhand eller göras digitalt. Ett digitalt verktyg som kan användas är t.ex. Listan är relevant för elevernas förförståelse inför kommande film om konsumtion. För in följande begrepp på listan och diskutera vad de innebär: o konsumtion o konsument o konsumera o hållbar utveckling o ekologisk hållbarhet o ekonomisk hållbarhet o social hållbarhet o produkt o producera b) Arbeta med uppgiften Varför konsumerar vi? Här får eleverna möjlighet att reflektera kring reflektionsmönster och använda sig av geografins begrepp. c) Se filmen Härifrån till hållbarheten avsnittet om prylar. Den finns att se via Malmö Stads gemensamma mediasystem Selma ( ) och d) Diskutera gemensamt frågor som filmen väckt. Exempel på frågor kan vara: o Vad har vi för saker? o Har vi så många saker som de säger i filmen? o Vilka saker behöver vi? o Hur påverkar ägandet av saker oss? e) Titta närmare på vad det finns för föremål i klassrummet och i vilket land de är producerade? Eleverna gör stödanteckningar på kladdpapper. f) Titta på en gemensam världskarta, antingen en som finns i klassrummet eller via globalis. På globalis kan en blank världskarta hämtas, Reflektera kring varifrån våra saker i klassrummet i kommer. Peka ut länderna på kartan. 3

4 4. Transporter hur kommer produkterna hit? a) Lägg till begrepp i er begreppslista. Begrepp som är viktiga i nästa avsnitt är: o transport o transportera b) Se filmen Välkommen till staden avsnittet Om varutransporter. Den finns att se via Malmö Stads gemensamma mediasystem Selma ( ) eller c) Diskutera gemensamt frågor som filmen väckt. Exempel på frågor kan vara: o Vilka olika transportsätt visades i filmen? o Varför transporterar vi så mycket varor? 5. Namngeografi Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn a) För att kunna diskutera och förstå problematiken kring transporter kopplade till konsumtion behöver eleverna kunskaper i namngeografi. Låt eleverna arbeta med Världens 25 stora länder i Seterra och Världsdelar och hav b) Låt eleverna öva hemma på Världens 25 stora länder och Världsdelar och hav med hjälp av Seterra c) Om du vill bedöma elevernas kartkunskaper kan man med fördel låta två elever åt gången sitta på var sida av läraren och placera ut länder, världsdelar och hav i programmet Seterra. 4

5 6. Var kommer mina kläder från? a) Dela ut hemuppgiften Var kommer mina kläder från? Detta är underlag till nästkommande lektionstillfälle. b) Se filmen Härifrån till hållbarheten avsnittet om kläder. Den finns att se via Malmö Stads gemensamma mediasystem Selma ( ) och Detta är en film som vänder sig främst till åk 7 9. Förbered eleverna genom att berätta vad filmen kommer att handla om. c) Eleverna skriver en sammanfattning av filmens viktigaste budskap och använder sig av arbetsbladet Vår klädkonsumtion. Efter hemuppgiften: d) Skriv ut vars en världskarta till eleverna i A3-format. En karta skrivs också ut till att sätta upp i klassrummet. Världskartan finns att hämta i flera varianter. e) Utifrån det eleverna skrivit ner i hemuppgiften Var kommer mina kläder från? förs produktionsländerna in på elevernas världskarta. Eleven ritar in en punkt i produktionslandet, drar ett streck ut och skriver produktionslandet och vilket plagg. Landet målas i en bestämd färg. Alla elever målar med samma färg eftersom de senare ska jämföra två kartor. 5

6 f) Sammanställ de länder elevernas kläder kommer från. Färglägg länderna på den gemensamma kartan som hängs upp på väggen. Färglägg med samma färg som ni bestämt sedan tidigare. Diskutera till exempel följande frågor utifrån resultatet: o Varifrån kommer de flesta kläderna? o Ser vi några mönster? o Varför produceras kläder i vissa delar av världen och inte i andra? o Vad hade skillnaden varit om kläderna hade tillverkats i Sverige? Poängtera varför stora delar av textilindustrin finns i Asien (billig arbetskraft och rätt förutsättningar att odla bomull.) g) Avsluta den här lektionssekvensen genom att dela ut hemuppgiften Var kommer min mat från? Detta är underlag till nästkommande lektionstillfälle. 7. Var kommer min mat från? a) Skriv ut vars en världskarta till eleverna i A3-format. En karta skrivs också ut till att sätta upp i klassrummet. Världskartan finns att hämta i flera varianter. b) Utifrån det eleverna skrivit ner i hemuppgiften Var kommer min mat från? förs produktionsländerna in på elevernas världskarta. Eleven ritar in en punkt i produktionslandet, drar ett streck ut och skriver produktionslandet och vilken matprodukt. Landet målas i en bestämd färg. Alla elever målar med samma färg eftersom de senare ska jämföra två kartor, tillverkningsland för kläder och matproducenter. 6

7 c) Sammanställ de länder elevernas mat kommer från. Färglägg länderna på den gemensamma kartan som hängs upp på väggen bredvid klädkartan. Färglägg med samma färg som ni bestämt sedan tidigare. Diskutera till exempel följande frågor utifrån resultatet: o Varifrån kommer de flesta matprodukter från? o Ser vi några mönster? o Varför produceras mat i vissa delar av världen och inte i andra? o Om all mat producerats i Sverige, vad hade vi ätit då? d) Se filmen Härifrån till hållbarheten avsnittet om matsvinn. Den finns att se via Malmö Stads gemensamma mediasystem Selma ( ) och Detta är en film som vänder sig främst till åk 7 9. Förbered eleverna genom att berätta vad filmen kommer att handla om. e) Eleverna skriver en sammanfattning av filmens viktigaste budskap och använder sig av arbetsbladet i Vår matkonsumtion. f) Jämför de båda världskartorna. Diskutera tillsammans vilka likheter och skillnader som finns. Finns liknande mönster i de båda kartorna? Vilka slutsatser kan ni dra? 7

8 8. När vi har konsumerat vad gör vi med det som blir över? a) Sortering av sopor Pedagogen tar med sig torra sopor hemifrån eller ber eleverna ta med torra sopor till exempel kläder, skor, förpackningar i olika material, tidningar, el avfall, glas och metall. Utifrån avfallet får eleverna i grupp titta och sortera soporna. Som stöd kan de använda sig av informationen på sidan För att förtydliga vad som har sorterats kan eleverna skriva skyltar. Foto: Malmö stad / Annika Trenneman Avsluta med att diskutera hur de har tänkt och om det går att ytterligare sortera. b) Återanvända återvinna Fortsätt använda samma material som sorterats. Låt eleverna fundera över följande frågor: o Är det något som kan återanvändas alternativt återvinnas? o Vilken är skillnaden av de båda begreppen återanvända och återvinna? o Ge exempel på hur man kan återanvända alternativt återvinna några av soporna? 8

9 c) Lägg till följande begrepp i begreppslistan och gå igenom dem med eleverna. o Sopsortera o Återvinna d) Besök hos SYSAV. Inledningsvis har ni bokat ett besök via hemsidan Ta gärna bilder under besöket som kan användas när eleverna skriver den återgivande text efter besöket. d) Använd er av arbetsbladet Skolbesök hos SYSAV för att skriva en återgivande text om besöket. 9. Hur kan jag göra medvetna val kring min konsumtion? a) I övningen Avfallshierarkin vad säger den? får eleverna sammanfatta det som de lärt sig under besöket och med ny information sammanfatta hur var och en kan göra mer medvetna val kring sin egen konsumtion. 9

10 Kemi och biologi 1. Materialkunskap Kemi: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö [ ] och samhälle Biologi använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör [ ] ekologisk hållbarhet, a) Eleverna ska beskriva olika material, vilken råvaran är och hur den kan återvinnas/återanvändas. Detta arbete börjar med ett besök i skolans miljöhus eller en närbelägen återvinningsstation. På plats tittar ni på vilka skyltar som finns på behållarna och vad de symboliserar. Prata också om vad man gör på en sådan plats. b) Eleverna ska i grupp eller par arbeta med ett material var i övningen Materialkunskap. Detta är ett grupparbete som ska redovisas muntligt och skriftligt. c) Avsluta med att titta på hur skolan sopsortera genom arbetsuppgiften Sopsortering på skolan. 10