Lärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5
|
|
- Hugo Bergman
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lärarhandledning Tidningsskaparna åk 3 5
2 Tidningsskaparna I Berättarministeriets program Tidningsskaparna får eleverna inblick i hur en journalistisk process kan se ut och blir medskapare till en tidskrift. Under arbetet lär sig eleverna både teoretiskt och praktiskt om olika typer av texter, intervjuteknik och feedback. Du leder arbetet med stöd av denna lärarhandledning. När allt material är klart publiceras och trycks elevernas texter och bilder i Berättarministeriets tidskrift och eleverna blir journalister på riktigt. Avslutningsvis besöker vi er skola för tidningssläpp. 2 3 tillfällen varje termin kombineras programmet med workshop och studiebesök på Moderna Museet i Stockholm, Berättarministeriet tar initiativ till och samordnar besöket. Du kan läsa mer om Moderna Museet nedan. Berättarministeriet Berättarministeriet driver skrivarverkstäder för barn och unga mellan 8 18 år. Syftet med verksamheten är att på ett lustfyllt och kreativt sätt inspirera barn och unga att erövra det skrivna ordet. Berättarministeriet är en icke-vinstdrivande, partipolitiskt och religiöst obunden stiftelse som drivs i samverkan mellan den privata, offentliga och ideella sektorn. Moderna Museet Moderna Museet är en statlig förvaltningsmyndighet, som sorterar under Kulturdepartementet, och har enligt sin instruktion till uppgift att samla, bevara, visa och förmedla och 2000-talskonsten. Moderna Museet har en av världens främsta samlingar med konst från ca 1900 till idag. Den fotografiska delen omfattar även tiden från ca Moderna Museets uppgift är att samla, bevara, visa och förmedla och 2000-talskonsten i alla dess former.
3 Lärarhandledning Handledningen är ett stöd för din planering av de undervisningstillfällen som sker i klassrummet. Övningarna bör givetvis anpassas till de arbetssätt och arbetsformer som utvecklar eleverna på lämpligast sätt. Du kan bäst avgöra detta och utgå från erfarenheter av den egna undervisningen. Antalet lektionstillfällen anpassar du utifrån vad som passar dina elever. Kanske vill du sammanslå lektionstillfällen eller ändra struktur? Vi rekommenderar er att starta arbetet så snart ni kan efter ert besök på Berättarministeriet så eleverna får goda möjligheter att skriva klart sina texter till utsatt deadline. Skolprogrammet Tidningsskaparna syftar till att öka elevernas nyfikenhet för skrivandet och utveckla språket med olika texttyper, informationssökning och källkritik. Temat för tidskriften kan kopplas till flera ämnen i undervisningen. Du avgör hur ni ska arbeta med temat och vilka typer av texter eleverna ska skriva. Skolprogrammet består av ett inledande undervisningstillfälle i Berättarministeriets skrivarverkstad. Därefter arbetar ni i klassrummet med att skapa elevernas texter och avslutningsvis besöker personal från Berättarministeriet er i klassrummet för ett tidningssläpp. Exakta datum för besök och inlämning av texter får du av oss på Berättarministeriet. Du är alltid varmt välkommen att kontakta oss om du har frågor eller funderingar. Materialet består av: Lärarhandledning och brev från redaktör Schwartz att öppna och läsa inför klassen. Elevmaterial Anteckningshäften och pennor som ni får vid ert första besök på Berättarministeriet. Programmets upplägg: 1. Del 1 (på Berättarministeriet): Vi presenterar temat och spånar idéer tillsammans för kommande tidskrift. 2. Lektion 1 (i klassrummet): Eleverna får en introduktion till olika texttyper och arbetet med att skriva texter till tidskriften kan påbörjas. Arbetet leds av dig. I denna lärarhandledning får du tips på olika övningar för att få igång elevernas fantasi. 3. Lektion 2 (i klassrummet): Skrivprocessen påbörjas eller fortsätter och eleverna skriver ett första utkast eller inledning till sina texter. 4. Lektion 3 (i klassrummet): Skrivprocessen fortsätter och högläsning av Brev 1 från redaktör Schwartz genomförs, följt av ett gemensamt textsamtal som syftar till att väcka elevernas nyfikenhet och fortsatta inspiration för uppdraget som journalister till tidskriften. Eventuellt workshop och visning på Moderna Museet. 5. Lektion 4 (i klassrummet): Eleverna får feedback på sina texter/bilder och färdigställer dem i ett Word-dokument för att sedan skickas digitalt till Berättarministeriet. 6. Tidskriften trycks av Berättarministeriet. Vi besöker er klass, läser upp brev 2 och alla elever får varsitt exemplar av tidskriften.
4 Lektion 1 (i klassrummet) Inledning Redaktören vill trycka en tidskrift om uppfinningar. Efter besöket på Berättarministeriet inleds programmet i klassrummet med en påminnelse. Vilket uppdrag fick klassen? Vad är temat? Vad ska vi göra? Tillsammans sammanfattar klassen uppdraget med hjälp av de post its och anteckningar som du fick med dig från Berättarministeriet. Du leder samtalet för att bygga förståelse för uppdraget och väcka elevernas nyfikenhet. Du kan välja att lista centrala ord eller göra en tankekarta med centrala delar i en tidskrift och skrivprocessen. Uppmuntra eleverna att ta egna anteckningar utifrån den gemensamma tankekartan. Ni kan med fördel bläddra i olika tidskrifter för att ge eleverna en känsla för innehåll och olika texttyper. Lyft ämnesspecifika ord och uppmärksamma eleverna om textens struktur och utformning. Eleverna kan påbörja utkast till sina texter. Förberedelser inför lektionstillfället: Inför lektionen kan du leta fram exempel på en artikel och notis. Visa för eleverna och läs gemensamt urklippen. Samtala om texternas skillnader, likheter och innehåll. Ni kan även bläddra i en tidskrift för att lära er mer om olika textgenrer. Välj ut och berätta om de textgenrer som du tror passar dina elevers kunskapsnivå bäst. Exempel på textgenrer: Informationstexter: Nyhet, intervju och reportage Texter som väcker diskussion och innehåller åsikter: Recension, artikel och insändare Upplägg, rubrik, titel, frågor, intervjuer, nyheter, bilder och bildtexter, citat
5 Lektion 2 (i klassrummet) Skrivprocessen Eleverna påbörjar sitt arbete som journalister. När det är dags för eleverna att börja skriva egna texter till tidningen är det du som avgör om det kommer ske individuellt eller parvis. Under arbetets gång finns du som stöd. Eleverna kan intervjua varandra eller annan personal på skolan. Uppmuntra elevernas fantasi! Ge eleverna tid att reflektera innan de börjar skriva. Du kan i förhand skapa elevgrupper och bestämma textgenre och tema, eller låta eleverna komma på egna. Följ elevernas arbete och återkoppla under arbetets gång, uppmuntra eleverna att skriva och skapa bilder. Tips till journalisten: En nyhet kan handla om vad som helst! Skriv varför det är intressant att läsa om. Vad är det som har hänt eller ska hända? Vilka är personerna du skriver om? Beskriv platsen eller personen som du skriver om. Vilket årtal skriver du om?
6 Lektion 3 (i klassrummet) Brev från redaktör Schwartz Eleverna fördjupar sig i journalistiska texter. På nästa sida följer ett brev från redaktör Schwartz som är mycket nyfiken över hur processen går och skickar en hälsning under arbetets gång. Ni kan läsa brevet för eleverna när ni kommit halvvägs i skrivprocessen. Skriv upp frågor, ord och begrepp som eleverna uppmärksammar och återge händelser från brevet. Exempel på centrala begrepp i brevet: Tidskrift Intervju Artikel Notis Journalist Om ni vill fortsätta arbeta med texter för att öka förförståelse hos eleverna kommer här exempel på några övningar: Hitta en bra/dålig artikel och motivera gemensamt. Gör korta intervjuer parvis och presentera för hela klassen. Läs en nyhet i en tidning och omformulera rubriken/sätt en ny rubrik. Analysera gemensamt en bild och samtala om bildens budskap. Läs en nyhet och samtala om källkritik. Vem har skrivit texten? Hur har journalisten fått informationen? Är det fakta eller åsikter i texten?
7 Brev 1 Hej barn! Jag kan tänka mig att ni är i full gång med att skriva texter till Berättarministeriets tidskrift. Tycker ni att det är svårt? Jag tror inte det. Uppfinningar det är något alla människor, unga som gamla, använder och behöver varje dag. Tänk, vad skulle vi göra utan mobiltelefonen, bussen eller skeden? Kanske är det något många funderar över också. Varför har ingen kommit på en bra uppfinning för tidsresor ännu? Och vilken är egentligen världens bästa uppfinning? Möjligheterna är oändliga! Skriver ni artiklar eller korta notiser? Intervjuer eller enkäter? Kanske ett debattinlägg? Kanske en blandning? Jag är nyfiken och ser fram emot era funderingar. Hälsningar, Redaktör N. Schwartz
8 Lektion 4 (i klassrummet) Feedback Eleverna bearbetar sina texter och skriver rent. När eleverna skrivit sina texter, alternativt kommit en bit på vägen, kan du ge feedback antingen enskilt eller i helklass. Diskutera struktur, begrepp och ord. Ge eleverna utrymme att ändra texten efter egen genomläsning och slutligen skriva rent. Eleverna kan själva skriva sina texter på datorn eller så gör du det. Samla in elevernas texter och tala om att dessa kommer att skickas till redaktör Schwartz för att tryckas i tidskriften. Viktigt! Skicka max 4 datorskrivna A4-sidor med elevernas samlade texter till oss via mejl senast spikad deadline. Vi vill ha alla elevers texter i ett och samma Word-dokument. Bifoga bilder och foton och märk vilken text bilden hör till. Var noggrann med detta då det är flera klasser som medverkar i programmet. Om vi inte har elevernas texter inom tidsramen kommer de inte att komma med i tidskriften. Den färdiga tidskriften får ni vid tidningssläppet som vi anordnar i slutet av terminen. Då besöker vi er skola på en överenskommen tid. Under besöket läser vi ett brev från redaktör Schwartz, se brev 2.
9 Brev 2 Hej barn, Rykande färskt från pressarna kommer här det senaste numret av Berättarministeriets tidskrift. Vi är väldigt nöjda med resultatet. Ni har verkligen gjort ett fantastiskt jobb och jag kan konstatera att era texter och bilder är fulla av fantasi. Fantasi är något alla behöver. Det är det som för mänskligheten framåt. När jag tittar på era alster om uppfinningar blir jag hoppfull om framtiden. Men mest ser jag fram emot att läsa alla böcker som kommer att publiceras i framtiden om vad uppfinningar kommer innebära för mänskligheten. Jag vill skicka med en hälsning om att fortsätta skriva, både om det som händer nu och det som kommer att hända i framtiden. Era röster är viktiga. Hälsningar, Redaktör N. Schwartz
Tidningsskaparna. Lärarhandledning
Tidningsskaparna Lärarhandledning TIDNINGSSKAPARNA Redaktören vill trycka en tidskrift m framtiden I Berättarministeriets Tidningsskapare samarbetar vi med Mderna Museet ch låter eleverna prva på livet
Läs merTidningsskaparna. Lärarhandledning
Tidningsskaparna Lärarhandledning TIDNINGSSKAPARNA Redaktören vill trycka en tidskrift m framtiden I Berättarministeriets Tidningsskapare samarbetar vi med Mderna Museet ch låter eleverna prva på livet
Läs merTidningsskaparna. Lärarhandledning
Tidningsskaparna Lärarhandledning TIDNINGSSKAPARNA Redaktören vill trycka en tidskrift m framtiden I Berättarministeriets Tidningsskapare samarbetar vi med Mderna Museet ch låter eleverna prva på livet
Läs merBerättarministeriet - ett stöd i undervisningen
Berättarministeriet - ett stöd i undervisningen Ett stöd i undervisningen Våra program På Berättarministeriet tror vi på det lustfyllda lärandet. Genom våra skolprogram vill vi uppmuntra elevers nyfikenhet
Läs merNyheter sprids i raketfart Till läraren
Lektionen är en introduktion till digital källkritik. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Titta på bilden 2. Sammanfatta 3. Fortsätt med nästa lektion En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Läs merSant eller falskt en introduktion till källkritik
Sant eller falskt - en introduktion till källkritik Med utgångspunkt i en bild får eleverna undersöka och samtala om att vara källkritiska. Till läraren 1. Titta på bilden 2. Skriv en räknesaga 3. Skriv
Läs merVISION. Ett Sverige där alla barn och unga är trygga i det skrivna ordet och har förutsättning att aktivt delta i samhällslivet
VISION Ett Sverige där alla barn och unga är trygga i det skrivna ordet och har förutsättning att aktivt delta i samhällslivet Vi inspirerar barn i områden med hög arbetslöshet till att vilja uttrycka
Läs merLärarhandledning. Gulduppdraget. åk 3 5
Lärarhandledning Gulduppdraget åk 3 5 Gulduppdraget redaktören behöver hjälp Välkommen till Gulduppdraget. Materialet har tagits fram av Stiftelsen Berättarministeriet i samarbete med Litteraturpriset
Läs merSöktips Att hitta det man letar efter
Söktips - Att hitta det man letar efter Med utgångspunkt i en bild är tanken att eleverna på ett kritiskt sätt ska reflektera över sina egna sökningar på nätet. Till läraren 1. Titta på bilden 2. Hur hittar
Läs merInför NP. Vi färskar upp minnet och går igenom de vanligaste texttyperna. Anteckna och följ med i din handout!
Inför NP Vi färskar upp minnet och går igenom de vanligaste texttyperna. Anteckna och följ med i din handout! NP Svenska O Tisdag 13/3 8.30-12.30 LÄSA O Torsdag 15/3 9.00-12.30 SKRIVA Proven startar vid
Läs merEn introduktion till källkritik åk 1-3
En introduktion till källkritik åk 1-3 Lektionen handlar om källkritik och att värdera information. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Läs merVärdera källor Är fågeln farlig?
Värdera källor - Är fågeln farlig? En introduktion till ett källkritiskt samtal utifrån en bild. Till läraren 1. Titta på bilden 2. Sammanfatta och reflektera LÄRARINSTRUKTIONER Lektionens syfte Kristina
Läs merKATARINA L GIDLUND, CAROLINE WALLMARK, LISA SÄLLVIN MITTUNIVERSITETET Forum för Digitalisering
KATARINA L GIDLUND, CAROLINE WALLMARK, LISA SÄLLVIN MITTUNIVERSITETET Forum för Digitalisering Lärarhandledning Varsågod! Dina mellanstadieelever kan genom din vägledning och detta material bli DIGITALISERINGSAGENTER.
Läs merEn introduktion till källkritik åk 1-3
En introduktion till källkritik åk 1-3 Lektionen handlar om källkritik och att värdera information. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Läs merLÄRARHANDLEDNING. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40. Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan
Förslag på uppgifter och arbetsupplägg utifrån novellerna Pälsen och Kyssen. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40 LÄRARHANDLEDNING Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan Introduktion
Läs merTextkompetenser, Genre och Literacitet
Textkompetenser, Genre och Literacitet Interaktiva tavlor och IT i Svenska utvecklingsarbete i Uddevalla NORDIC SMART SCHOOL PROJECT SYLVANA SOFKOVA HASHEMI, FIL. DR. Institutionen för Individ och samhälle
Läs merÅterberättande text med cirkelmodellen
Återberättande text med cirkelmodellen Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 1-3 Syfte
Läs merSvenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper
Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå
Läs merÅk 6 skoltidning. Ett sätt att påverka, beskriva verkligheten och stilla sin nyfikenhet
Åk 6 skoltidning Ett sätt att påverka, beskriva verkligheten och stilla sin nyfikenhet 141204 Syfte Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna
Läs merDet nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)
Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8) p.2(8) Hej! Du läser nu en instruktion för genomförandet av en halvdag på temat Det nya landet startar i skolan. Materialet
Läs merTILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande
TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.
Läs merStödjande observationer
Bilaga 11. Stödjande Observationer Stödjande observationer Varför stödjande observationer? En framgångsfaktor för att utveckla undervisningen och öka förutsättningarna för att kunna bemöta elevernas behov
Läs merPEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT
PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT Detta fördjupningsmaterial är inspirerat av Banditsagors föreställning Hemligt av Alexandra Loonin. Föreställningen riktar sig till barn mellan 10-12 år
Läs merKatitzi och Katitzi i ormgropen och Katitzi rymmer
LÄRARHANDLEDNING TILL Katitzi och Katitzi i ormgropen och Katitzi rymmer Av Emma Frey-Skött Natur & Kultur INLEDNING Katarina Taikon skrev de 13 böckerna om Katitzi mellan 1969 1980. De handlar om hennes
Läs merJobba med läsförståelse i skolan ett tipsmaterial
Jobba med läsförståelse i skolan ett tipsmaterial AV EMMA FREY-SKÖTT med bidrag från Facebookgruppen En bok för alla Lärare F 6 som brinner för läsning Läs och arbeta med boken Varför är det så viktigt
Läs merVärdera källor - Är fågeln farlig?
Värdera källor - Är fågeln farlig? En introduktion till ett källkritiskt samtal utifrån en bild. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Titta på bilden 2. Sammanfatta 3. Fortsätt med
Läs merGENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
Läs merVad är en källa? Lektionen handlar om betydelsen av att ha ett källkritiskt förhållningssätt. Vad är en källa?
Lektionen handlar om betydelsen av att ha ett källkritiskt förhållningssätt. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Titta på bilden 2. Sammanfatta En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Läs merTextsamtal utifrån skönlitteratur
Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur
Läs meri N S P I R A T I O N e N
i N S P I R A T I O N e N Nytt projekt stimulerar unga blivande journalister att vilja lära sig mer. HJÄRUP Eleverna på Hjärupslundsskolan har startat ett nytt projekt. Under ett par veckor kommer de att
Läs merFörslag på kreativa uppgifter till novellen Flicka i gul ylletröja:
Förslag på kreativa uppgifter till novellen Flicka i gul ylletröja: En barndomsbild (individuell uppgift) På s. 3 4 i Flicka i gul ylletröja finns en beskrivning av Medea som barn. Be eleverna ta med sig
Läs merPedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Delaktighet
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera
Läs merHandledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur
Handledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur av Anna Karlsson LÄSHANDLEDNING Om litteraturläsning Språket är en nyckel till världen runt omkring oss. Att som samhällsmedborgare behärska konsten
Läs merÖstra skolområdets skolbiblioteksplan
Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör
Läs merSvenska Läsa
Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika
Läs merPedagogisk planering tidningstexter. Syfte
Pedagogisk planering tidningstexter Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla
Läs merLokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16
Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap,
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken uppmärksammas vi på hur vi kan få bättre koll på nätet. Vi får lära oss var allt kommer ifrån och vad vi ha rätt att göra. Vi får även lära oss att man
Läs merMassmedier. Inledning
Massmedier Inledning Ordet medium kommer från latin och betyder mitten, centrum eller förmedlare. I plural (när det är flera) säger man media eller medier. Medier är egentligen bara olika kanaler eller
Läs merMax18skolan årskurs 4-6. Trygghet
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och känna sig trygga. Genom att reflektera kring begreppet trygghet och
Läs merSe Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén
Se Tranströmer Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selén Se Tranströmer dikter och bilder för samtal om dikt och liv Samtalshandledningen vill ge inspiration och idéer för det goda, fördjupande
Läs merSkrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn
Skrivprocessen Skrivprocessens viktigaste grundtanke att sätta eleven och hans/hennes förutsättningar i centrum. Skrivprocessen är inte bara ett sätt att skriva uppsatser utan framförallt skriva för att
Läs merUtbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se
Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till denna gång Läs kapitel 11 och kapitel 12 om strategier, marknadsplan och varumärken Skicka en skiss på ert projekt till
Läs merV16H16 Terminsplanering Ht-16
V16H16 Terminsplanering Ht-16 Terminstid: 17 augusti 20 december Självstudiedagar: 27 oktober 4 november Under terminen arbetar vi med: - Böckerna: Språkgrunden + Övningsbok; Skrivarskolan, Läsförståelse
Läs merDet är aldrig efteråt. Lars Björklund & Hans Hartman. Samtalshandledning Hans Hartman Kerstin Selén1
Det är aldrig efteråt Lars Björklund & Hans Hartman Samtalshandledning Hans Hartman Kerstin Selén1 Det är aldrig efteråt dikter och bilder för samtal om livet Samtalshandledningen vill ge inspiration och
Läs merLärarhandledning till I DÖDEN FÖR DIG
Lärarhandledning Lärarhandledning till I DÖDEN FÖR DIG Denna lärarhandledning är framtagen till Mian Lodalens och Maria Ahlsdotters I döden för dig. De olika uppgifterna är tänkta att användas i åk 9 eller
Läs merårskurs F-3 Berättelsen tar sin början.
Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början Inled berättelsen och arbetet med att läsa brev 1 från Pigglorna. Innan ni läser brevet väljer ni om ni vill låta eleverna tillverka var sin Piggla
Läs merDiskussionsfrågor till Att sätta betyg
Diskussionsfrågor till Att sätta betyg Syftet med denna studieguide är att sätta igång diskussioner som vidgar och fördjupar perspektiven och som stöttar en kollegial samsyn kring bedömning och betygssättning.
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man
Läs merNothing but the truth
Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas
Läs merMin kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:
Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med
Läs merVad händer sen? en lärarhandledning
Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och
Läs merPBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36
PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och
Läs merLärarhandledning. Historieskrivarna. åk 4 5
Lärarhandledning Historieskrivarna åk 4 5 Historieskrivarna redaktörens assistent behöver hjälp Välkommen till Historieskrivarna. Materialet har tagits fram av Stiftelsen Berättarministeriet i samarbete
Läs merDIALOG I TIDEN LÄROMATERIALET VAD BETYDER EGENTLIGEN ÅLDERDOMEN?
LÄROMATERIALET DIALOG I TIDEN Utställningen och läromaterialet Dialog i tiden ger eleverna en månsidig introduktion till sociala, samhälleliga, fysiologiska och psykologiska frågor kring åldrandet. Besök
Läs merLathund olika typer av texter
Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort
Läs merFörst ut är Spegla språket åk 7. Uppgifter i spegla språket. Tips! Nytt läromedel för högstadiet. Svenska och svenska som andraspråk åk 7 9
Uppgifter i spegla språket Diskutera Frågor som eleverna diskuterar i par eller grupp. Reflektera Frågor som eleverna funderar över på egen hand. Skriv Uppgifter där eleverna skriver en kort text. Undersök
Läs merPedagogisk planering tidningstexter
Pedagogisk planering tidningstexter Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla
Läs merINFÖR NATIONELLA PROVEN I SVENSKA. Olika typer av texter
INFÖR NATIONELLA PROVEN I SVENSKA Olika typer av texter Brev Brev är en personligt skriven text till en bestämd mottagare; privat eller mer formell. Brev innehåller alltid datum, inledande hälsningsfras
Läs merAtt skriva... Artikel. En tidningsartikel består av många olika delar. Alla artiklar behöver inte nödvändigtvis innehålla alla delar.
Göra tidning Att skriva... Artikel En tidningsartikel består av många olika delar. Alla artiklar behöver inte nödvändigtvis innehålla alla delar. Rubrik Rubriken skall berätta åt läsaren vad artikeln handlar
Läs merMax18skolan Gymnasiet. Delaktighet
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge den inte kränker någon annan. Genom att reflektera
Läs merUtdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning
Pär Sahlin Utdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning Före läsning modellering Här nedan följer ett par uppgifter som fungerar att göra före eleverna börjar läsa. Övningarna hjälper eleverna att
Läs merDu har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3
Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt
Läs merNedan presenteras en översikt av innehållet i Språkguiden kopplat till de nya kursplanerna i grundläggande vuxenutbildning.
Nedan presenteras en översikt av innehållet i Språkguiden kopplat till de nya kursplanerna i grundläggande vuxenutbildning. Språkguiden är granskad utifrån de fyra nya delkurserna. Under respektive kurs
Läs merKursplan för Journalistik! - radio, webb och reportage
2018-2019 Kursplan för Journalistik! - radio, webb och reportage Därför finns vi! Några av folkbildningens mål är att skapa möjligheter för människor att påverka sin livssituation, skapa engagemang för
Läs merRAOUL 2015 LÄRARHANDLEDNING
RAOUL 2015 LÄRARHANDLEDNING Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg
Läs mer#SKOLVAL. Lärarhandledning för medieproduktion kring politiska frågor
#SKOLVAL Lärarhandledning för medieproduktion kring politiska frågor 1 Innehåll Introduktion 4-5 Lektionstillfälle 1: Producera debattartikel - för eller emot EU. 6-7 Lektionstillfälle 2: Intervjua i vallokalerna.
Läs merIllustrerad vetenskap. ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011
Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Mål att arbeta mot för åk 1-3: Svenska: Uppnåendemål för åk3 Beträffande
Läs merYour place or mine? Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap
Your place or mine? Konflikten mellan israeler och palestinier fördjupas när medier skildrar konflikten på så olika sätt. Efter att i tre veckor ha filmat i Israel och på Gazaremsan klippte UR:s reportageteam
Läs merHur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska
Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas
Läs merårskurs 1 3 barnkonventionen Lektioner och lärarhandledning Hur du arbetar med Aktion Julklappen och Barnkonventionen i din undervisning.
årskurs 1 3 barnkonventionen Lektioner och lärarhandledning Hur du arbetar med Aktion Julklappen och Barnkonventionen i din undervisning. om skolmaterialet Genom att delta i Aktion Julklappen och arbeta
Läs merMax18skolan årskurs 4-6. Utbildning
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera
Läs merInformationsbrev oktober 2015
Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett
Läs merKURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!
KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med
Läs merHej! 2 bis, rue de la Prulay,1217 Meyrin Tél +41 (0)
Hej! Nu har vi kommit in ett par veckor på terminen. Detta år har vi samma antal grupper och skolor som tidigare år, men vi letar alltid efter nya elever. Det finns i dagsläget inget naturligt forum för
Läs merFörsta hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10
Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering
Läs merKÄLLKRITIK MED BAMSE
KÄLLKRITIK MED BAMSE Lektionsplanering av Jenny Esbjörnsdotter-Karlsson och Linda Sikström. Lektionsupplägg för åk 1-6: Källkritik med Bamse Vi nås varje dag av stora mängder information. Redan i tidig
Läs merMänniskan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen
Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat
Läs merLärarhandledning till. Pest. och. kolera. Av Emma Frey-Skött. Natur & Kultur
Lärarhandledning till Pest och kolera Av Emma Frey-Skött Natur & Kultur Ämne: svenska och historia Årskurs: 5 och 6 Kort om bokens innehåll Boken Pest och kolera historiens värsta farsoter är ett bra exempel
Läs merSyfte: Geografi värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.
Lärarhandledning Hållbar utveckling Vad är det och vad kan jag göra? Åk 4 6 Det här arbetet innefattar flera ämnen, geografi, biologi och kemi. Lärarhandledningen är uppdelad i två delar en SO-del och
Läs merLÄRARHANDLEDNING. Text: Jenny Edvardsson
LÄRARHANDLEDNING Text: Jenny Edvardsson 1 TILL DIG SOM ÄR LÄRARE Denna lärarhandledning är framtagen till Mariette Lindsteins bok Sekten på Dimön som är första delen i en trilogi (ViaTerra). De olika uppgifterna
Läs merUndersök Google. Sida 1 av 9. En digital lektion från
Syftet med lektionen är att prata om Google och göra elever medvetna om att de behöver ställa kritiska frågor kring sina sökningar i Google. Lektionen grundar sig på material som vuxit fram och använts
Läs merGenrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11
Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation
Läs merFolkmord/brott mot mänskligheten fördjupningsarbete i SA1 - Instruktioner
Folkmord/brott mot mänskligheten fördjupningsarbete i SA1 - Instruktioner Planering Formulera de delfrågor som behövs för att du ska kunna besvara din övergripande frågeställning. Att fundera på: Vad behöver
Läs merSANDOR /SLASH/ IDA. Vetlanda här växer människor och företag
2016-08-18 SANDOR /SLASH/ IDA Vetlanda här växer människor och företag Pedagogisk planering Mogärdeskolan 7-9 Ämne: Svenska Arbetsområde: Bokläsning Årskurs: 8 Inledning Under vecka 34-43 arbetar vi med
Läs merAtt använda svenska 1
Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merPM P R O M E M O R I A
PM P R O M E M O R I A PM är en kortform av det latinska pro memoria som betyder för minnet. Disposition Hur du strukturerar texten i ditt PM (1) Rubrik Om utrymme ges för att själv välja rubrik: Välj
Läs merVi är alla källor. Lektionen handlar om hur vi fungerar som källor och är bärare av information i sociala medier.
Lektionen handlar om hur vi fungerar som källor och är bärare av information i sociala medier. Lektionsförfattare: Christina Löfving Till läraren 1. Delar du med dig om din dag? 2. En digital lektion från
Läs merPep för arbetsområdet: No - Rymden
PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och
Läs merEleverna kommer att få ett språkhäfte med skrivregler att arbeta relativt självständigt med. Detta för att repetera en del skrivregler.
Lokal Pedagogisk Planering i Svenska Ämnesområde: Reflektion - Diskussion - - Skrivning Ansvarig lärare: Ellinor Falk mail: ellinor.falk@edu.upplandsvasby.se Centralt innehåll: Läsa och skriva Språkets
Läs merRAOUL 2015 SKOLMATERIAL
RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg
Läs merOrdförståelse, söka fakta och information, diskussionsuppgifter, skrivuppgifter och gruppuppgift
EU-valet 2019 - Ordförståelse, söka fakta och information, diskussionsuppgifter, skrivuppgifter och gruppuppgift Ämne: Svenska, svenska som andraspråk, samhällskunskap Årskurs: 7-9, gymnasiet, vux och
Läs merVarför behöver vi förstå programmering? Se video
Se video Varför behöver vi förstå programmering? Lektionen är en introduktion till ett arbete med programmering. Genom filmen i lektionen får eleverna konkreta exempel på varför kunskaper i programmering
Läs merINFÖR BESÖKET. Winter Games
INFÖR BESÖKET Winter Games Inför besöket till Winter Games Winter Games är en utställning där du och dina elever kan prova på fartfyllda vintersporter och samtidigt lära sig om bland annat sporters historia,
Läs merVad biblioteket kan erbjuda Hvitfeldtskas bibliotek läsåret 17/18
Vad biblioteket kan erbjuda Hvitfeldtskas bibliotek läsåret 17/18 Hej! Vi på biblioteket vill visa vad vi kan göra för lärare och elever på skolan. Vårt uppdrag är pedagogiskt och vi är gärna med på lektionerna.
Läs merBESKRIVNING AV NOBELVÄSKANS HEMLIGHET. Med utgångspunkt i Alfred Nobel och hans arbete vill vi få eleverna att få lust att testa sida idéer.
BESKRIVNING AV NOBELVÄSKANS HEMLIGHET Med utgångspunkt i Alfred Nobel och hans arbete vill vi få eleverna att få lust att testa sida idéer. Utanför klassrummet...1 Tågstationen...1 Laboratoriet...2 Utanför
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Utbildning
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera
Läs merMITT I REGNSKOGEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog.
MITT I REGNSKOGEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och klassens
Läs mer