Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

Transkript

1 Planeringsstöd Kunskapskrav i fokus Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt om det du tycker är viktigt i texten. Du kan diskutera tydliga budskap i texter. Du jämför med något du själv varit med om. Du kan skriva enkla texter på dator och med en handstil som går att läsa. Du kan stava ord som du ofta använder och ord som är vanliga i texter som handlar om saker du känner till. Du använder stor bokstav, punkt och frågetecken på rätt plats. Du kan skriva berättelser med tydlig början, handling och avslut. Du kan söka information från en källa som någon visar dig. Du kan skriva en enkel faktatext med den viktigaste informationen och använda viktiga ord som hör ihop med det du skriver om. Du kan skriva så att det är tydligt vad texten handlar om. Du kan använda bilder för att göra budskapet i dina texter tydligare. Du kan ge enkla omdömen om dina och andras texter med hjälp av frågor. Du gör dina texter bättre med hjälp av omdömen. Du kan berätta om vardagliga händelser så att det är lätt för den som lyssnar/läser att förstå. Du kan ge och ta enkla, muntliga, instruktioner. Matte Du kan lösa enkla matteproblem och beskriva hur du löser dem. Du kan värdera om dina svar är rimliga. Du väljer lämpliga metoder när du löser matteproblem. Du kan använda mattebegrepp i vardagen och beskriva dem med hjälp av symboler, saker eller bilder. Du kan ge exempel på hur några mattebegrepp hör ihop. Du kan beskriva hur olika tal (naturliga tal) är uppbyggda, hur de kan delas upp i mindre delar och hur de förhåller sig till varandra. Du kan dela upp heltal i enkla bråktal och jämföra dem. Du vet vad bråktalen heter. Ann Hultman Jakobsson! 1/7

2 Du kan använda viktiga geometriska ord för att beskriva vad som är typiskt för geometriska figurer. Du kan jämföra figurerna och beskriva deras läge med hjälp av lägesord. Du kan ge exempel på hur saker hänger ihop med varandra i matematiken genom att använda till exempel begreppen dubbelt, hälften, mindre, färre, tio gånger så lång som och en frukt delad på fyra delar består av fyra fjärdedelar. Du använder dem i situationer som du känner igen. Du kan göra enkla uträkningar. Du väljer passande sätt att göra dessa. Du kan använda huvudräkning för att göra enkla uträkningar med de fyra räknesätten. Du kan välja och använda metoder för att skriva enkla uträkningar med addition och subtraktion. Du kan använda likamedstecknet så att det blir lika mycket på varje sida. Du kan rita av och med hjälp av instruktioner göra enkla geometriska figurer. Du kan på ett enkelt sätt mäta, jämföra och gissa längder, massor, volymer och tid. Du använder vanliga enheter när du visar ditt resultat. Du kan beskriva och prata om hur man kan göra uträkningar. Du använder saker, bilder, symboler och matteord som hör ihop med det du beskriver. Du kan läsa av och göra enkla tabeller och diagram när du undersöker saker som du känner till. Du kan med hjälp av matematiska begrepp diskutera hur man väljer metoder, räknesätt, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och talföljder. Du bedömer om resultaten är rimliga. Du kan förklara hur du tänkt och kan förstå hur andra har tänkt. Du ställer frågor och svarar på frågor som hör ihop med det du diskuterar. Engelska Du kan förstå det viktigaste innehållet i enkel engelska som talas lugnt och tydligt om saker du känner till. Du kan förstå enkla ord och meningar i texter som handlar om saker du känner till. Du kan beskriva och kommentera innehållet i texter på ett enkelt sätt. Du följer budskap och instruktioner på ett ganska bra sätt. Du kan beskriva och kommentera innehållet i talad engelska på ett enkelt sätt. Du följer budskap och instruktioner på ett ganska bra sätt. Du kan välja och använda någon metod för att lättare förstå innehållet när du lyssnar. Du kan välja och använda någon metod för att lättare förstå innehållet när du läser. Du kan välja enkla texter från olika medier och använda dem på ett ganska bra sätt när du skriver och pratar. Du kan välja enkel engelska som du hör från olika medier och använda den på ett ganska bra sätt när du skriver och pratar. Ann Hultman Jakobsson! 2/7

3 No Du kan uttrycka dig på ett ganska bra sätt när du gör enkla muntliga redovisningar. Du kan uttrycka dig på ett ganska bra sätt när du skriver olika texter. Du kan göra några enkla förbättringar av dina muntliga redovisningar och av dina texter så att de blir tydligare och mer varierande. Du kan uttrycka dig på ett ganska bra sätt när du pratar med andra. Du kan uttrycka dig på ett ganska bra sätt när du skriver till andra. Du kan välja att använda någon metod som gör att du lättare förstår och blir förstådd när du pratar. Du kan välja att använda någon metod som gör att du förstår och blir förstådd när du skriver till andra. Du kan kommentera på ett enkelt sätt hur man lever och vad man gör i länder där man pratar engelska. Du jämför det på ett enkelt sätt med vad du själv varit med om och vad du kan. Du kan ge exempel och beskriva enkla samband i naturen nära dig. Du kan berätta hur naturen ändras under olika årstider. Du kan ge exempel på några livscykler hos djur och växter. Du kan berätta om några av människans kroppsdelar och sinnen. Du kan ge exempel på saker som påverkar människor. Du kan samtala om tyngdkraft, friktion och jämnvikt och jämföra med lekar och rörelser. Du kan beskriva vad några olika saker är gjorda av och hur de kan sorteras. Du kan samtala om ljud och ljus. Du ger exempel på vad som typiskt för vatten och luft och jämför med vad du själv kan iaktta. Du kan samtala om berättelser och konst som handlar om naturen och människan. Du kan göra enkla undersökningar och fältstudier om naturen, människan, kraft, rörelse, vatten och luft med hjälp av tydliga instruktioner. Du kan se vad som händer i olika årstider. Du vet vad några djur och växter heter och kan sortera dem efter olika kännetecken. Du beskriver enkla näringskedjor. Du kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra. Du kan sortera några saker efter olika kännetecken. Du separerar lösningar och blandningar på enkla sätt. Du kan jämföra dina och andras resultat av undersökningar. Du kan visa och berätta om dina undersökningar på olika sätt. Du använder det när du diskuterar. Ann Hultman Jakobsson! 3/7

4 Teknik So Du kan ge exempel och beskriva enkla tekniska lösningar som du känner till och några olika delar i dem. Du kan ge exempel och beskriva på ett enkelt sätt hur några hållbara konstruktioner, som du känner till, byggs upp och vilka material man använder. Du kan bygga och förbättra väldigt enkla tekniska lösningar. Du testar på ett ganska bra sätt att lösa problem och gör enkla fysiska eller digitala modeller. Du kan hjälpa till att ge förslag på och välja arbetssätt som gör att ditt teknikarbete går framåt. Du kan visa på ett enkelt sätt med skisser, modeller eller texter hur du skall arbeta. Du visar på ett ganska bra sätt hur du tänkt. Du kan diskutera på ett enkelt sätt hur några tekniska lösningar i samhället har förändrats från förr till nu och hur de påverkar människor, samhälle och miljö. Du kan ge exempel på vad människor och barn har för rättigheter. Du kan prata om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de behövs. Du kan beskriva hur möten brukar planeras och gå till. Du kan berätta vad några vanliga saker kostar. Du beskriver olika sätt att betala. Du kan beskriva hur naturen och miljön nära dig kan påverka var människor bor och arbetar. Du vet vad man kan få hjälp med i samhället. Du ger exempel på yrken och verksamheter där du bor. Du kan beskriva varför människor flyttar. Du ger exempel på vad en flytt kan betyda för barn och familjer. Du kan beskriva hur det du gör i vardagen kan påverka miljön. Du ger förslag på hur man kan bidra till en hållbar utveckling. Du kan upptäcka platser som kan vara farliga i trafiken där du bor. Du ger exempel på hur man beter sig på ett säkert sätt i trafiken. Du kan ta reda på hur det var förr i tiden där du bor och ge exempel på hur människor levde. Du kan jämföra hur livet var förr med hur det är nu. Du gör det med hjälp av människors olika berättelser. Du kan beskriva hur man kan se spår av forntiden i naturen och språket. Du kan beskriva något om de första människorna. Du ger exempel på hur människorna levde och några viktiga historiska händelser. Du kan tala om när saker har hänt med hjälp av tidslinjer och ord som beskriver tid. Ann Hultman Jakobsson! 4/7

5 Bild Du kan prata om frågor som du känner till som handlar om livet. Du beskriver några platser som är viktiga för olika religioner som finns där du bor. Du kan ge exempel på någon högtid, symbol och viktig händelse från kristendomen, judendomen och islam. Du kan berätta lite om några händelser i Bibeln samt om gudar och hjältar i sagor och myter. Du kan ge exempel på vad kristendomen betydde förr i tiden i skolan och där du bor. Du kan titta, läsa eller lyssna på enkel information från olika medier och prata om saker som händer i samhället. Du ställer frågor, kommenterar och säger vad du tycker. Du kan söka information om samhället och naturen med hjälp av att göra intervjuer, observationer och mätningar. Du visar på ett enkelt och tydligt sätt vad du har kommit fram till. Du kan göra enkla undersökningar av omvärlden. Du använder karta, jordglob, väderstreck och ord som beskriver var saker är. Du beskriver vad världsdelarna heter, var de ligger och hur stora de är. Du beskriver också vad andra platser och länder som är viktiga för dig heter, var de ligger och hur stora de är. Du kan skapa bilder som berättar och visar vad någon varit med om och vad någon tycker. Du gör budskapet i dina bilder tydligt på ett ganska bra sätt. Du kan använda några enkla tekniker, verktyg och material för att skapa olika uttryck i dina bilder. Du kan skapa bilder med hjälp av färger, former, linjer, ytor, förgrunder eller bakgrunder. Du kan hjälpa till att utveckla idéer inom olika områden. Du kan utveckla egna idéer efter att ha blivit inspirerad av andra. Du kan hjälpa till med att ge förslag på och välja arbetssätt som gör att ditt arbete med att skapa bilder går framåt. Du kan redovisa dina bilder och anpassa redovisningen till budskap och situation på ett ganska bra sätt. Du kan vara med och utvärdera dina egna arbeten. Du kan diskutera uttryck, innehåll och funktion i bilder från förr och nu och från olika kulturer. Du beskriver hur de hänger ihop med dina erfarenheter, andra bilder och händelser i omvärlden. Slöjd Du kan skapa enkla saker i olika material med hjälp av enkla instruktioner. Du kan använda verktyg och redskap på ett säkert sätt. Du hjälpa till att göra en idé bättre när du ser exempel i slöjden. Du kan hjälpa till att ge förslag som gör att slöjdarbetet går framåt. Ann Hultman Jakobsson! 5/7

6 Du kan berätta om hur du har arbetat i slöjden. Du kan berätta om hur färg, form och material påverkar hur en sak ser ut. Förmågor i fokus (TB5) Analysförmåga Beskriver orsaker och konsekvenser. Föreslå lösningar. Förklara och påvisa samband. Se utifrån och växla mellan olika perspektiv. Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar. Kommunikativ förmåga Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta argument. Redogöra, formulera, resonera och redovisa Metakognitiv förmåga Tolka. Värdera. Ha omdömen om. Reflektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva. Procedurförmåga Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Skilja mellan fakta och värderingar. Avgöra källors användbarhet och trovärdighet. Begreppslig förmåga Förstå innebörden av begreppen. Ann Hultman Jakobsson! 6/7

7 Relatera begreppen till varandra. Använda begreppen i olika/nya sammanhang. Elevernas förkunskaper Detta kollas alltid av med eleverna i ett brainstorming-forum. Skapa en tankekarta eller liknande tillsammans för att få en god uppfattning av vad eleverna kan. Infoga foto på tankekartan här. Elevernas egna kunskapskrav (baserat på kunskapskrav och förmågor i fokus) Efter ni har kollat av elevernas förkunskaper får eleverna själva berätta vad de vill lära sig under arbetets gång. Vilka kunskaper vill de ha skaffat sig när arbetsområdet avslutas? Sätt upp egna kunskapskrav med eleverna och skriv in dem här. Låt eleverna sedan utvärdera om de anse sig ha lärt sig detta när ni arbetat färdigt med just detta område. De skall utvärderas tillsammans med förmågorna och det valda kunskapskravet från LGR11. Bedömningsmoment (tas fram tillsammans med eleverna) Hur skall kunskaperna bedömas? Hur många bedömningsområden och vilka bedömningsformer skall ni ha? Lektionsplanering Bedömningsmatris Vad skall bedömas? Hur skall det bedömas? (tas fram i samråd med eleverna) Utvärdering / IUP Vad har eleverna lärt sig? Hur lärde de sig det? Vilket sätt var bäst? Vad var svårast? Vad var enkelt? Vad har fungerat bra? Vad har fungerat mindre bra? Vad behöver de träna mer på? Vad kan de nu? Vad kan de ta med sig för lärdomar in i nästa arbetsområde, vad det gäller arbetssätt? Utvärderingen sätts in i deras IUP-portfolio. Glöm inte att göra din egen utvärdering i detta dokument så att du har med dig det till nästa gång ni skall gör detta arbete. Ta gärna med relevanta elevreflektioner. Lägg till foton etc. som du tagit under arbetets gång som kan hjälpa dig minnas bra saker och mindre bra saker. Ann Hultman Jakobsson! 7/7