Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Transkript

1 Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3

2 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3 kemi i köket... 6 Tema 2. Materia...7 Uppgift 1 ett glas vatten... 8 Uppgift 2 vad händer med isen?... 9 Uppgift 3 vattnets kretslopp Uppgift 4 löslighet Tema 3. Kretslopp...12 Uppgift 1 sortera material Uppgift 2 materiens kretslopp och återvinning Uppgift 3 luften Uppgift 4 kolatomens kretslopp Tema 1 Mat och kemi i vardagen Tema 2 Materia Tema 3 Kretslopp Skolverket och andra rättighetsinnehavare har upphovsrätt till materialet och delar som ingår i materialet. Materialet får inte mångfaldigas eller sparas på dator i annat syfte än för att genomföra en bedömning av nyanlända elevers kunskaper. Skolverket (16)

3 Tema 1. Mat och kemi i vardagen N N Förmågor a: Kommunicera Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. c: Beskriva och förklara Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Uppgifter årskurs 4 6 Uppgift 1 Uppgift 2 Näringsämnen i maten Vad skulle du välja? Uppgifter årskurs 7 9 Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 Näringsämnen i maten Vad skulle du välja? Kemi i köket Material och utrustning att ta med Bilder på olika näringsämnesgrupper (Bild 1 6) Bild för val av hamburgermeny (Bild 7 10) Bilder från kemi i vardagen (Bild 11 13) Skolverket (16)

4 Uppgift 1 näringsämnen i maten Beskriver eleven hur maten påverkar hur vi mår? Beskriver eleven varför vi måste äta? Komponerar eleven en egen måltid som innehåller flera olika näringsgrupper? Berättar eleven vilken funktion matens innehåll har i kroppen? Inled samtalet med att tala om favoritmat eller någon maträtt eleven tycker om. Fråga t.ex. Vad tycker du är riktigt god mat? Om eleven inte kommer på något så fråga om favoritmat i stället. Skulle du kunna äta din favoritmat varje dag? Skulle din kropp må bra eller dåligt av det? Varför är det så? Vad är viktigt att tänka på när man planerar måltider som man äter varje dag? Varför måste vi äta? Ta fram bilderna som stöd till kommande frågor. (Bild 1 6) Vad ser du på bilderna? Välj bland det du ser på bilderna och skapa en måltid. Foto: Annette Zeidler och commons.wikimedia.org Har eleven redan svarat på näringsämnesnivå så hoppa över denna fråga. Vad behöver maten innehålla för att kroppen ska må bra? Vad använder kroppen detta innehåll till? Skolverket (16)

5 Uppgift 2 vad skulle du välja? Tar eleven ställning? Argumenterar eleven för och emot sitt ställningstagande? Värderar eleven de olika argumenten? Skiljer eleven på fakta och värdering? Utgå från bilder på tallrikar med hamburgare, bild Vilken meny skulle du vilja ha? Vilka argument finns för och emot ditt val? Foto: Anna Wirstedt Några elever önskar att skolmatsalen serverar läsk som alternativ måltidsdryck. En del elever tycker att det är ett bra förslag, andra tycker att det är dåligt. Vilka argument finns för? Vad tycker du? Vilka argument tycker du är viktiga? Bygger dina argument på fakta eller värderingar? Innehåller något av argumenten naturvetenskap? Skolverket (16)

6 Uppgift 3 kemi i köket Berättar eleven något om syror, baser och ph-skalan? Förklarar eleven jäsning? Berättar eleven om lösningar och blandningar, till exempel lika löser lika? Lägg fram bild och be eleven fundera kring vad hon eller han ser. Prata bara om de bilder där eleven vet vad de föreställer. Berätta att uppgiften handlar om kemi i vardagen. Vad ser du på bilderna? Är det något av det du ser som du lärt dig om i kemi? Foto: Annette Zeidler och commons.wikimedia.org Vad i så fall? Vad är speciellt med citronen? Vad menas med syror? Hur kan man mäta surhet? Vad heter motsatsen till sur inom kemin? Varför blir bröd större när det bakas? Vad händer när du blandar olja och vinäger? Förklara. Skolverket (16)

7 Tema 2. Materia N N Förmågor b: Undersöka Genomföra systematiska undersökningar i kemi. c: Beskriva och förklara Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Uppgifter årskurs 4 9 Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 Uppgift 4 Ett glas vatten Vad händer med isen? Vattnets kretslopp Löslighet Material och utrustning att ta med 4 dricksglas Kallt och varmt vatten Is Fat En tesked Koksalt Socker Ritpapper Svart papper (Ställ inte fram det material som är tänkt till undersökningen i uppgift 4 förrän eleven har gjort sin egen planering.) Skolverket (16)

8 Uppgift 1 ett glas vatten Resonerar eleven om avdunstning och hur det går till? Beskriver eleven vatten på partikelnivå? Ger eleven partiklarnas rörelser som förklaring till fasövergången? Beskriver eleven att partiklarna består av atomer och molekyler? Beskriver eleven att fasövergången kräver energi? Ställ fram ett glas med vatten och inled samtalet med att prata allmänt om vatten. Fråga till exempel vad eleven tänker på när hon eller han hör ordet vatten och vad eleven brukar använda vatten till. Utgå sedan från glaset när du ställer frågorna. Vad händer med vattnet i glaset om det får stå framme en vecka eller en månad? Vart tar vattnet vägen? Om eleven inte säger att vattnet avdunstar från glaset kan du göra en liknelse med vattenpölar på asfalt efter en solig dag. Spelar det någon roll var glaset står? Förklara Kan man skynda på processen? Hur? Vad är det som händer som inte går att se? Rita och berätta så detaljerat du kan Vad består partiklarna av? Vad är atomer och molekyler? Du har varit ute i regn och din tröja är alldeles blöt. När det slutat regna blir du kall. Varför blir du kall? Skolverket (16)

9 Uppgift 2 vad händer med isen? Beskriver eleven vattnets övergångar mellan fast och flytande form? Beskriver eleven vatten på partikelnivå? Beskriver eleven att fasövergången kräver energi? Beskriver eleven skillnaden på is, vatten och ånga på partikelnivå? Ställ fram ett fat med en isbit på och utgå från det när du ställer frågorna. Vad händer om den här isbiten får ligga här en stund? Spelar det någon roll var isbiten ligger? Förklara? Kan man skynda på den processen? Hur? Vad är det som händer som inte går att se? Rita och berätta så detaljerat du kan Vad är det för skillnad på is, vatten och ånga? Rita och berätta Skolverket (16)

10 Uppgift 3 vattnets kretslopp Beskriver eleven vattnets kretslopp? Placerar eleven in växterna i vattnets kretslopp? Beskriver eleven vattnets väg genom samhället? Titta tillsammans på bilden på vattnets kretslopp. Större bild finns separat. (Bild 14) Har du sett en bild med detta innehåll tidigare? Vad visar bilden? Beskriv det som händer. På vilket sätt ingår växterna i kretsloppet? Varifrån kommer energin som driver kretsloppet? Vad använder vi vatten till hemma? Varifrån kommer vattnet? Vart tar vattnet vägen sedan? Skolverket (16)

11 Uppgift 4 löslighet Förklarar eleven att saltet löser sig? Kan eleven planera en egen systematisk undersökning? Genomför eleven undersökningen självständigt? Ta fram lite koksalt och låt eleven titta på det. Fråga vad det kan vara för ämne. Ta sedan fram ett glas med kallt vatten och en tesked. Häll som mest en halv tesked salt i vattnet utan att röra om med skeden. Det är lättare att se saltkristallerna om glaset står på ett svart papper. Vänta 2 3 minuter. Under tiden kan eleven berätta om när salt används i vardagen. Vad kan du se nu? Foto: commons.wikimedia.org Var är saltet nu? Vad har hänt med saltet? Ett annat ämne som löser sig i vatten är socker. Nu ska du planera en undersökning där du visar att socker löser sig snabbare i varmt vatten än i kallt. Någon annan ska kunna följa din planering. Rita och berätta om din undersökning Vad behöver du för material och utrustning? Vad behöver du tänka på för att resultatet ska bli tillförlitligt? Genomför undersökningen. Skolverket (16)

12 Tema 3. Kretslopp N Förmågor c: Beskriva och förklara Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Uppgifter årskurs 4 6 Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 Sortera material Materiens kretslopp och återvinning Luften Uppgifter årskurs 7 9 Uppgift 2 Uppgift 3 Uppgift 4 Materiens kretslopp och återvinning Luften Kolatomens kretslopp Material och utrustning att ta med Bilder till uppgifterna, bild Skolverket (16)

13 Uppgift 1 sortera material Anger eleven vilket material sakerna är gjorda av? Grupperar eleven sakerna på bilderna utifrån material? Beskriver eleven hur olika material kan sorteras när de ska kasseras? Berättar eleven vad man kan vinna på att sortera materialen efter användning, t.ex. att använda det igen? Lägg bilderna till uppgiften framför eleven och prata tillsammans om vad bilderna föreställer. Fråga t.ex. om det är några av sakerna som eleven brukar använda. (Bild 16 23) Vilket material är sakerna på bilderna gjorda av? Vilka tycker du hör ihop? Varför? Vad ska jag göra med dessa material när jag har använt dem? Hur ska de då sorteras? Foto: pixabay.com, commons.wikimedia.org, och Anna Wirstedt Materialen går att sortera på flera sätt. Lyssna på elevens motivering. Vad vinner man på det? Skolverket (16)

14 Uppgift 2 materiens kretslopp och återvinning Beskriver eleven konservburkens livscykel? Beskriver eleven vilka vinster det ger att ta tillvara och återvinna material, t.ex. spara energi, färre transporter, minskade utsläpp? Beskriver eleven vad som händer med konservburken om den slängs i naturen? Lägg bilden av konservburkarna framför eleven och identifiera tillsammans vad bilden föreställer. (Bild 24) Vilken metall är burkarna gjord av? Foto: Anna Wirstedt Berätta att burken är gjord av järn om eleven inte svarar det. Beskriv burken från råvara till färdig produkt och till slut avfall. Var finns järn i naturen och hur får man fram rent järn? Hur kan man ta hand om burken och det den är tillverkad av? Vad händer med den då? Vad vinner man på det? Vad händer med burken om man slänger den i naturen efter att man har använt den? Förklara det som händer med hjälp av vad du kan om kemi. Skolverket (16)

15 Uppgift 3 luften Beskriver eleven vad luft består av? Beskriver eleven några grundläggande egenskaper hos luft? Starta med att titta på bilderna med två fotbollar, bild 25. Vad är det som finns i bollarna? Foto: Annette Zeidler Om eleven inte kommer vidare, samtala om att bollarna är uppumpade med luft. Vad består luften av? Vad vet du mer om luft? Vilken boll väger mest? Varför? Skolverket (16)

16 Uppgift 4 kolatomens kretslopp Beskriver eleven att koldioxid bildas vid förbränning? Förklarar eleven varför det blir varmt? Beskriver eleven att kolatomer finns i levande organismer? Identifierar och förklarar eleven reaktionsformeln för fotosyntes? Beskriver eleven kolatomens kretslopp? Förklarar eleven skillnaden mellan förnybara och icke förnybara bränslen? Visa bilden på elden, bild 26. Ved består av bland annat kolatomer. Om veden får brinna länge kommer den att väga mindre. Varför? Foto: pixabay.com Vilka ämnen bildas? Varför blir det varmt? Var finns kolatomer mer i vår omgivning? Var kommer kolatomerna i veden ifrån? Vilken reaktion visar formeln? 6CO 2 + 6H 2 O C 6 H 12 O 6 + 6O 2 Berätta vad du vet om den här formeln. Förklara. Visa bilden som visar kolatomens kretslopp, bild 27. Berätta det du vet om kolatomens kretslopp. Både olja och ved ger koldioxid vid förbränning, men påverkar klimatet olika mycket. Varför är det skillnad? Skolverket (16)