KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor. Reviderade

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor. Reviderade 2010-07-09"

Per Ivarsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor NO Reviderade

2 Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram i ett samarbete mellan kommunens lärare. Huvudsyftet med materialet är att eleverna ska nå bättre resultat i skolan. Under detta huvudsyfte finns flera delsyften: Skapa tydlighet gentemot elever och föräldrar om vad de kan förvänta sig av skolan (= elevernas kunskapsrätt) Tydliggöra vad som förväntas av eleverna vid olika åldrar Visa exempel på vad det innebär att kunna eller förstå olika saker Tydliggöra vad som förväntas av eleven för de olika betygsstegen Godkänt, Väl godkänt och Mycket väl godkänt Få samsyn och gemensamma ribbor, d v s underlag för likvärdiga bedömningar, så att eleverna får så lika bedömning och betyg som möjligt, oavsett skola eller lärare Ett verktyg i elevers, föräldrars och lärares samtal om elevens prestationer och för formulering av mål för elevens utveckling Kravnivåer och bedömningskriterier är framtagna för samtliga ämnen. De finns på kommunens hemsida eller kan fås från skolorna och från barn- och utbildningsförvaltningen telefon Det presenterade materialet ska endast ses som exempel på vad som förväntas av eleverna. Alla moment i kursplanerna täcks inte in, men motsvarande nivåer på krav gäller för alla övriga moment i respektive kursplan. Det räcker alltså inte att eleven kan det som presenteras i detta material. Men det är min förhoppning att exemplen tydliggör de förväntade nivåerna och att de ska vara möjliga att tillämpa på de övriga momenten i kursplanerna. Åtvidaberg augusti 2007 Karin Olanders Barn- och utbildningschef - 1 -

Under detta huvudsyfte finns flera delsyften: Skapa tydlighet gentemot elever och föräldrar om vad de kan förvänta sig av skolan (= elevernas kunskapsrätt) Tydliggöra vad som förväntas av eleverna

3 Så här använder Du materialet: Kravnivå Kravnivån uttrycker lägstanivån på vad eleverna ska kunna. Det innebär att detta är vad eleven minst ska klara av, för att kunna tillgodogöra sig den fortsatta undervisningen och nå de nationella målen med utbildningen. I skolår 9 uttrycker kravnivåerna vad eleven åtminstone ska prestera för att få betyget Godkänt, Väl godkänt eller Mycket väl godkänt. De presenterade kravnivåerna speglar mångfalden i ämnet och försöker i viss mån visa på kärnan i ämnet. Men de täcker inte in hela ämnet. Kursplanerna innehåller många fler moment än de som presenteras i detta material. Tanken är att man utifrån beskrivningen av kravnivåerna ändå ska kunna förstå vilken nivå på kunskaper och färdigheter som ställs på de övriga momenten i kursplanen. Vill man ta del av de nationella kursplanerna i sin helhet, finns de på Skolverkets hemsida, via www3.skolverket.se/ki03/front.aspx Elevuppgift Här visas exempel på uppgift som eleven kan få för att visa att han/hon uppfyller den aktuella kravnivån. Elevexempel Exemplen visar hur ett godkänt elevarbete kan se ut för de olika nivåerna. Kriteriebeskrivning Kriteriebeskrivningen visar på de kunskaper och färdigheter som förväntas av eleven för att den ska uppnå kravnivån. En elev kan ta sin lösning på en uppgift och jämföra med kriteriebeskrivningen. Utifrån detta ska eleven kunna avgöra om han/hon nått kravnivån eller om det finns mera att arbeta med. Kriteriebeskrivningen är tänkt att kunna användas för avstämning gentemot samtliga moment i kursplanen, inte bara de som presenteras i kravnivåerna och exemplen

I skolår 9 uttrycker kravnivåerna vad eleven åtminstone ska prestera för att få betyget Godkänt, Väl godkänt eller Mycket väl godkänt.

4 NO år 3 ENERGI Eleven ska veta hur elektricitet används i vardagen samt farorna med elektricitet. Skriva, rita eller ge muntliga exempel på föremål som behöver elektricitet för att fungera. Ge några exempel på när elektricitet kan vara farligt Eleven kan ge exempel på vardagliga föremål som behöver elektricitet för att fungera Eleven förstår när elektricitet kan vara farligt NATUR OCH MILJÖ Eleven ska veta att kretslopp är något som går runt. Rita en bild som föreställer ett kretslopp (t.ex. vatten, näringskedja, återvinning, kompostering, livscykel). Eleven förstår att det är samma vatten som går runt i naturen

Ge några exempel på när elektricitet kan vara farligt Eleven kan ge exempel på vardagliga föremål som behöver elektricitet för att fungera Eleven förstår

5 NO år 3 MÄNNISKAN Eleven ska veta hur man sköter den egna kroppen genom hygien, goda matvanor, rörelse och sömn. Redogör, muntligt eller skriftligt, vad en människa behöver för att må bra. Eleven ger exempel på både fysiska och psykiska behov

Redogör, muntligt eller skriftligt, vad en människa behöver

6 NO år 5 ENERGI Eleven ska veta att det finns olika energikällor. Redovisa, muntligt eller skriftligt, om en energikälla. Eleven kan berätta om en energikälla. NATUR OCH MILJÖ Eleven ska veta vad ett kretslopp är och hur det fungerar. Ge exempel på ett kretslopp och förklara kretsloppet med ord/bilder, t.ex. livscykel, vatten, återvinning, kompostering. Eleven har klart för sig att vattnet går runt i naturen, har olika former och att solen har betydelse i detta kretslopp

Ge exempel på ett kretslopp och förklara kretsloppet med ord/bilder, t.ex. livscykel, vatten, återvinning, kompostering.

7 NO år 5 MÄNNISKAN Eleven ska kunna placera ut de viktigaste organen i kroppen, veta vad dessa har för uppgift och att de påverkas av SANT (=sniffning, alkohol, narkotika, tobak). Namnge, utifrån en bild, viktiga organ i människokroppen och skriv/berätta vad de har för funktion. Eleven kan placera ut några av kroppens viktiga organ. Eleven kan dessutom berätta om några av dessa och vet att dessa organ påverkas negativt av SANT

Namnge, utifrån en bild, viktiga organ i människokroppen och skriv/berätta vad de har för funktion.

8 NO år 9 ENERGI Eleven skall ha kunskap om olika energiformer och energiomvandlingar. Beskriv en energiomvandling, använd någon av bilderna nedan. G Eleven visar att den kan tolka resultatet av ett experiment och använder nya ord och begrepp (lägesenergi och rörelseenergi). VG Eleven visar utifrån laborationsresultatet att den kan dra en korrekt slutsats (förstår att när värmen höjs innebär det att rörelseenergi omvandlas till värme). MVG Eleven visar att den kan använda slutsatser från tidigare erfarenheter för att ställa en adekvat hypotes vid ett liknande problem

VG Eleven visar utifrån laborationsresultatet att den kan dra en korrekt slutsats (förstår att när värmen höjs innebär det att rörelseenergi

9 NO år 9 NATUR OCH MILJÖ Eleven ska ha kunskap om de viktigaste kretsloppen, samt kunna beskriva några spridningsprocesser i naturen. Beskriv hur en försurad sjö skapas. a) Hur bildas surt regn? b) Hur kan du kontrollera att en sjö är sur? c) Finns det något sätt att göra en sur sjö neutral igen? Tips på ord du kan använda i din förklaring: ph, kväveoxider, vatten, regn, indikator, neutralisation, svaveldioxid, avgaser, kalciumkarbonat, kretslopp, utsläpp, växter, djur mm. G Eleven visar med ord och bild vad som orsakar ett miljöproblem och dess inverkan på djur och natur (a). Samtidigt visar eleven förståelse för hur problemet kan åtgärdas (c). Eleven har även använt nya begrepp i sin förklaring (b). VG Eleven visar en fördjupad kunskap om orsakerna till miljöproblemet (ex svaveldioxid och kvävedioxid istället för avgaser/utsläpp). Eleven förklarar även förloppet hur surt regn bildas. Eleven visar förståelse för nya begrepp (ex neutralisation)

Tips på ord du kan använda i din förklaring: ph, kväveoxider, vatten, regn, indikator, neutralisation, svaveldioxid, avgaser, kalciumkarbonat, kretslopp, utsläpp, växter, djur mm.

10 NO år 9 NATUR OCH MILJÖ forts. MVG Eleven gör egna reflektioner, ser samband, drar egna slutsatser, behärskar olika delmoment inom naturvetenskapen såsom ur både biologisk och kemisk synvinkel. Eleven använder sig av kemiska tecken och namn

slutsatser, behärskar olika delmoment inom naturvetenskapen

11 NO år 9 MÄNNISKAN Eleven skall kunna hur kroppens organ fungerar och samverkar. Beskriv hur ett organsystem fungerar i kroppen. Rita och beskriv så utförligt du kan. G Eleven visar hur ett ämne (syre) tas upp och används i kroppen

12 NO år 9 MÄNNISKAN forts. VG Eleven beskriver från början till slut hur ett organsystem i kroppen fungerar samt hur de olika delarna i systemet samverkar. Eleven beskriver systemet med hjälp av för området relevanta begrepp t ex syre, förbränning

kroppen fungerar samt hur de olika delarna i systemet samverkar.

13 NO år 9 MÄNNISKAN forts. MVG Eleven visar förståelse för hur olika system samverkar i ett större samanhang. Eleven beskriver i sin redogörelse sambandet mellan t.ex. matspjälkning, syreupptagning och cellandning

Relevanta dokument

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor HEMKUNSKAP

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor HEMKUNSKAP KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor HEMKUNSKAP Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram i ett samarbete mellan