Förutsättningar för lärande i Sigtuna kommuns förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Förutsättningar för lärande i Sigtuna kommuns förskoleklass och grundskola Välkommen att ta del av Sigtuna kommuns Kunskapsbedömning kravnivåer och bedömningskriterier för förskoleklass och grundskola. Dessa har tagits fram av lärarna i förskoleklass och grundskola i Sigtuna kommun. I detta material presenteras kunskapskrav i samtliga ämnen för förskoleklassen, år tre, år sex och år nio. Materialet är tänkt att skapa goda förutsättningar för en rättvis kunskapsbedömning och att vara ett verktyg i elevers, föräldrars och lärares samtal om bedömning och betyg. Det är lärarens skyldighet att berätta för eleven vad den ska lära sig och hur de inhämtade kunskaperna kommer att bedömas. Det är också lärarens uppgift att förklara varför elevens kunskap har bedömts på ett visst sätt. Skolan ska göra allt för att eleverna ska få det bra och för att de ska lära sig det de har rätt till, men det beror också på eleverna hur de kommer att lyckas. Med rättigheter följer också skyldigheter och personligt ansvar. Det är elevens rättighet att få de kunskaper och färdigheter som han eller hon behöver för framtiden. Då är eleven också skyldig att ta ansvar för sitt arbete och uppförande så att han eller hon själv och andra kan göra ett bra arbete. Elevens rätt att bli sedd och lyssnad på innebär även skyldighet att se och lyssna på andra, vänta på sin tur och låta andra tala utan att störa och avbryta. Det är allas ansvar att se till att alla får vara med och bestämma. Eleven har rätt att bli respekterad för den han eller hon är. Då är eleven också skyldig att respektera andra och visa hänsyn mot andra. Språket får inte kränka och nedvärdera andra människor. Eleven har rätt att få vara med och påverka sitt arbete och sin arbetsmiljö. På samma sätt ska eleven visa hänsyn och respekt för andra och deras uppfattningar och ägodelar. Det är också en skyldighet att engagera sig, säga vad man tycker och respektera det som bestämts tillsammans. Det är min förhoppning att vi med det här materialet ska underlätta och tydliggöra kunskapsbedömning i Sigtuna kommun samt att det ska hjälpa till vid utvecklingssamtal och diskussion kring elevens individuella utvecklingsplan. Allt för att lägga en god grund för det livslånga lärandet. Märsta i oktober 2006 Hans Åhnberg Skolchef 1

2 Kunskapsbedömning i ett sammanhang Bestämmelser om grundskolan finns i skollagen och grundskoleförordningen. Vidare anger regering och riksdag genom läroplanen de grundläggande värden som skall prägla skolan och de mål och riktlinjer som skall gälla för den. Vid sidan av dessa föreskrifter finns kursplaner. Dessa är bindande föreskrifter som uttrycker de krav staten ställer på utbildningen i olika ämnen. I Kursplaner och betygskriterier för grundskolan 2000 finns tydliga kopplingar till läroplanen, dvs konkretiseringar av hur varje ämne kan bidra till kunskapsmålen och värdegrunden i läroplanen. I kursplanerna beskrivs varför ämnet finns i grundskolan, dess syfte och roll i utbildningen. Här redogörs för hur ämnet motiveras utifrån olika samhälls- och medborgarbehov. Läroplanens värdegrund och kunskapsmål genomsyrar kursplanernas mål och betygskriterier. Det är dock först när kursplanerna blir belysta av läroplanen som helheten framträder. Att koppla ihop läroplan med kursplanerna är nödvändigt för att kunna skapa en helhet i verksamheten, organisera undervisningen, samordna arbetet mellan ämnen och välja arbetssätt. För varje ämne anges strävansmål, som utgör grunden för planeringen av undervisningen i ämnet. Strävansmålen uttrycker den inriktning undervisningen skall ha. De är utformade så att de skall visa vilka kunskaper som skolan skall sträva efter att alla elever utvecklar. De anger de kunskapskvaliteter som är väsentliga i ämnet. Dessa mål sätter inte någon gräns för elevernas utveckling, de är alltså inte svåra mål avsedda för vissa elever utan de visar vad utbildningen skall handla om och tar sikte på alla elever. Målen att sträva mot skall vara utgångspunkt för lärarnas planering tillsammans med eleverna. Redan från första skolåren skall dessa mål utgöra grunden för undervisningens inriktning och fungera som underlag för planering. Ämnets karaktär och uppbyggnad anger ämnets innehåll, centrala begrepp samt identitet. Detta avsnitt i de nationella kursplanerna ger vägledning för lärarens val av arbetssätt i undervisningen. Här behandlas ämnets kärna och specifika egenskaper. Kursplanens mål att uppnå uttrycker vad eleven ska kunna i slutet av skolår 5 och skolår 9. Dessa mål är miniminivån av kunskaper som alla elever skall uppnå. Målen uttrycker alltså en grundläggande kunskapsnivå i respektive ämne. För år 9 ligger de till grund för bedömningen om en elev skall få betyget Godkänd. De allra flesta elever kommer naturligtvis längre och skall också komma längre i sitt lärande. På nationell nivå fungerar målen att uppnå som ett redskap för att nå en likvärdig utbildning och skall ses som ett krav på skolan att ge alla elever en miniminivå av kunskaper. De skall fungera som indikatorer på om undervisningen fungerat. För den enskilde eleven är målen i år 5 en kontrollstation och ger skolan en fingervisning om vilket stöd en elev kan behöva för att nå målen i år 9. Bestämmelser för betygssättning finns i grundskoleförordningen samt i läroplanen. För att få betyget Godkänd skall eleven ha kunskaper i ämnet som motsvarar de mål i kursplanen som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Nationella kriterier för Väl godkänd och Mycket väl godkänd har på regeringens uppdrag fastställts av Skolverket och är bindande föreskrifter för betygssättningen i slutet av år 9. I avsnittet Bedömningens inriktning i de nationella kursplanerna beskrivs de kunskaper och kunskapskvaliteter som skall bedömas oavsett betygssteg. Avsnittet är därmed ett stöd i det lokala arbetet med att skapa den egna bedömningsgrunden gentemot de nationella kriterierna och i förhållande till kollegors tolkningar av dessa. De högre betygen innefattar kraven för de lägre. Eleven skall alltså uppfylla samtliga kriterier för att erhålla betyget i fråga. Kriterierna för alla betygssteg är relaterade till ämnets kärna. Det är inte kuriosa eller något slags överkurs som skall bedömas för de högre betygen. Eleverna skall bedömas utifrån sina kunskaper. Det är inte bara de kunskaper som eleverna tillägnar sig under lektioner i det berörda ämnet som skall ligga till grund för bedömningen. Kunskaper kan också utvecklas i andra sammanhang. 2

3 Nationellt bestäms utbildningens inriktning, vilka ämnen som skall finnas i skolan, vilka mål och riktlinjer som skall gälla och vad alla elever minst skall kunna. Lokalt tolkar lärare och elever målen, tar ställning till vilket stoff som skall väljas ut för att konkretisera målen, tar ställning till hur man vill arbeta och hur man vill organisera undervisningen. Det innebär att eleverna behöver läsa och förstå de krav som kursplaner och betygskriterier innehåller och att lärarna behöver stödja och hjälpa eleverna i detta arbete, så att innehållet blir begripligt. Det finns många sätt att lära sig på, oändligt mycket stoff att välja och många olika sätt att arbeta på. Lärarna använder sin yrkeskunskap och yrkeserfarenhet för att tillsammans med eleverna göra alla dessa val. Kunskapsbedömning kravnivåer och bedömningskriterier för förskoleklass och grundskola är ett försök till konkretisering och gemensam tolkning av uppnåendemålen. Vi har valt att göra konkretiseringen och tolkningen i slutet av skolår 3, skolår 6 och skolår 9. Grunden för detta utgörs av den samlade erfarenheten och kompetensen hos samtliga grundskolepedagoger samt pedagogerna i förskoleklasserna i Sigtuna kommun. I grundskolans kursplaner anges grunden för bedömning av elevers kunskapsutveckling samt kriterier för betygen VG och MVG enligt ovan. svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska, Skolverkets stödmaterial (t ex Språket lyfter för svenska och svenska som andraspråk före år 6, stödmaterial i svenska och svenska som andraspråk från år 6, stödmaterial i matematik för åren före skolår 6, Analysschema i matematik och Diagnostiska uppgifter i matematik från skolår 6, stödmaterial i engelska från skolår 6 samt stödmaterial för bedömning i B-språk från skolår 6), noggrann pedagogisk dokumentation samt kollegiala pedagogiska samtal och sambedömning. Materialet är: ett verktyg för läraren vid bedömning av elevens kunskapsutveckling ett underlag för coaching av eleven, elevens reflektion kring det egna lärandet en hjälp vid utvecklingssamtal och upprättande av individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram en hjälp för att åstadkomma en likvärdig bedömning och betygssättning i Sigtuna kommun. I Kunskapsbedömning finns en gemensam tolkning av dessa mål och kriterier. Med elevexempel förtydligas målen och de kvalitetsskillnader som finns mellan betygen G, VG och MVG. Materialet ger på detta sätt lärare, elever och föräldrar en tydlig bild av uppnåendemålen i ämnet samt de kvalitetsskillnader som finns mellan olika betygsnivåer. Kunskapsbedömning kravnivåer och bedömningskriterier för förskoleklass och grundskola ska användas jämsides med läroplanen (Lpo94), Kursplaner och betygskriterier för grundskolan 2000, nationella prov i år 5 och år 9 i 3

4 För att förtydliga hur Kunskapsbedömning kravnivåer och bedömningskriterier för förskoleklass och grundskola förhåller sig till läroplan och kursplaner visas exempel för ämnet fysik i år 9. Fysik år 9 Läroplansmål Kursplanemål Kravnivå Beskrivning Exempel Läroplansmål Till exempel känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena. Kursplanemål Till exempel utvecklar förmåga att se samband mellan iakttagelser och teoretiska modeller, ha kunskap om det naturvetenskapliga arbetssättet samt kunna redovisa sina iakttagelser, slutsatser och kunskaper i skriftlig och muntlig form, ha insikt om växelspelet mellan utveckling av begrepp, modeller och teorier å ena sidan och erfarenheter från undersökningar och experiment å den andra, Eleven ska förstå och kunna redogöra för fysikaliska fenomen och samband samt genomföra experiment. Godkänd Eleven kan ge en enkel förklaring på skillnaden utan facktermer. Väl godkänd Skillnaden ska förklaras och motiveras utförligare med hjälp av facktermer. Kopplingschema ska finnas. Uppgift: Förklara skillnaden mellan belysningen i ett elljusspår och en julgransbelysning. Serie Parallell 4

5 Läroplansmål Kursplanemål utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom områdena mekanik, elektricitetslära och magnetism, optik, akustik, värme samt atom- och kärnfysik, Kravnivå Beskrivning Exempel Mycket väl godkänd Skillnaden ska förklaras utförligt och motiveras. Kopplingsschema ska finnas. Eleven ska ha visat på egna funderingar och reflektioner. utvecklar kunskap om växelspelet mellan undersökningar och experiment å ena sidan och utveckling av begrepp, modeller och teorier å den andra. ha kunskap om olika energiformer och energiomvandlingar samt tekniska tillämpningar miljö-, resurs- och säkerhetsaspekter, ha kunskap om principerna för den elektriska kretsen och känna till begrepp som ström, spänning, elektrisk energi och effekt samt om olika sätt att generera elektrisk ström, kunna genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikt i hur de kan utformas,... 5

6 Så här använder du materialet Kravnivå Beskrivning Exempel Eleven ska veta hur farliga ämnen från avfall skadar växter, djur och människor. Eleven visar att ett farligt ämne påverkar växter, djur och människor. Kravnivåerna uttrycker lägstanivån på inhämtade kunskaper, dvs vad eleven minst skall klara av för att kunna tillgodogöra sig den fortsatta undervisningen och nå de nationella målen. I år 9 uttrycker kravnivåerna vad eleven åtminstone skall prestera för att få betyget Godkänd, Väl godkänd eller Mycket väl godkänd. Kommunens kravnivåer skall läsas som en gemensam tolkning av de kunskapskrav som ställs i de nationella styrdokumenten. I vissa ämnen, t ex engelska och de moderna språken, förekommer lokala variationer av hur undervisningen organiseras och när undervisningen i ett visst ämne påbörjas. Dessa olikheter innebär inte att kunskapskraven varierar mellan olika skolor utan enbart att undervisningstiden i ämnena läggs ut på olika sätt. Kunskapskraven i franska för år 9 är således lika, oavsett om man börjar läsa ämnet i år 6 eller 7. Beskrivningarna förklarar vad som kännetecknar en accepterad nivå. Exemplen kan utgöras av autentiska elevarbeten i form av t ex teckningar och texter. Som exempel lämnas ibland olika typer av uppgifter eller frågeställningar som eleverna arbetar med. 6

7 INNEHÅLL Inledning Förutsättningar 1 Kunskapsbedömning i ett 2 sammanhang Så här använder du materialet 6 Förskoleklass Omvärldskunskap 9 Matematik 11 Svenska 12 Svenska som andraspråk 13 Skolår 3 Bild 15 Engelska 17 Idrott och hälsa 17 Matematik 18 Modersmål 20 Musik 22 Naturorienterande ämnen Biologi 23 Fysik 24 Kemi 24 Samhällsorienterande ämnen Geografi 25 Historia 26 Religionskunskap 27 Samhällskunskap 28 Textilslöjd 28 Trä- och metallslöjd 29 Svenska 30 Svenska som andraspråk 31 Teknik 32 Skolår 6 Bild 34 Engelska 36 Hem- och konsumentkunskap 38 Idrott och hälsa 39 Matematik 40 Modersmål 43 Musik 46 Naturorienterande ämnen Biologi 47 Fysik 48 Kemi 48 Samhällsorienterande ämnen Geografi 49 Historia 50 Religionskunskap 51 Samhällskunskap 52 Textilslöjd 53 Trä- och metallslöjd 54 Svenska 55 Svenska som andraspråk 56 Teknik 57 Skolår 9 Bild 60 Engelska 63 Hem- och konsumentkunskap 65 Idrott och hälsa 67 Matematik 70 Moderna språk Franska 76 Spanska 79 Tyska 81 Modersmål 83 Musik 86 Naturorienterande ämnen Biologi 89 Fysik 91 Kemi 93 Samhällsorienterande ämnen Geografi 94 Historia 95 Religionskunskap 97 Samhällskunskap 99 Textilslöjd 103 Trä- och metallslöjd 105 Svenska 107 Svenska som andraspråk 110 Teknik 113 7

8 Förskoleklass 8

9 Omvärldskunskap Lärandeinnehåll Beskrivning Exempel Bild Grundfärgerna rött, gult och blått. Barnet benämner färgerna rätt. Måla den första blomman röd. Måla blomman i mitten blå. Måla den sista blomman gul. Idrott och hälsa Motoriska färdigheter. Barnet känner rörelseglädje i de Alla deltar aktivt i rörelselekar. grovmotoriska grundformerna: åla, krypa, springa, klättra, gå, kasta, fånga, stödja, balansera, hoppa, hänga och rulla. Musik Några enkla sång- och rörelselekar. Barnet sjunger med i gemensamma Imse vimse spindel och sånger. Ekorrn satt i granen. Barnet stampar och klappar rytmer. Barnet deltar i rörelsesånger. Huvud, axlar, knä och tå. Biologi Kroppsuppfattning. Barnet har viss kroppsuppfattning: Barnet ritar ritar av sig själv. Huvud, kropp, armar, ben, händer fötter. Fram och bak. Barnet benämner de olika kroppsdelarna. Förskoleklass 9

10 Lärandeinnehåll Beskrivning Exempel Geografi Närmiljö. Barnet talar om var han/hon bor. Barnet orienterar sig till kända ställen. Matsal, skolsköterska och idrottssal. Historia Förr och nu. Barnet pratar om det som har varit Besök i Viby by och om det som är nu. Besök på Rosersbergs slott Religion Traditioner och högtider. Barnet deltar i samtal runt våra Barnen ges möjlighet att delta i våra olika traditioner och högtider, vanligaste traditioner och högtider. t ex genom kyrkobesök. Barnet deltar i samtal om de olika traditioner och högtider som firas av barnen i gruppen. Samhällskunskap Larmnumret 112. Barnet deltar i elevarbeten om Ellie och Jonas Räddningsverkets material. räddningsaktiviteter. Trafikvett. Barnet känner till enkla trafikregler. Barnet ser åt båda hållen när han eller hon går över gatan. Barnet använders sig av trafikljus om det finns. Teknik Konstruktioner i olika material. Barnet bygger olika konstruktioner med till exempel lego, kaplastavar, klossar, papper eller kartong. 10

11 Matematik Kravnivå Beskrivning Exempel Barnet färdigställer ett enkelt mönster. Barnet fortsätter ett påbörjat mönster med tre färger som återkommer eller gör klart ett rutmönster. Blå Gul Röd Blå Gul Barnet känner till storleks- och Stor-liten, lång-kort, bakom-framför, Barnet ställer sig på uppmaning sist, först och så vidare. lägesbegrepp. först-sist, under-över. Barnet lägger tre stenar i storleksordning. Barnet räknar Barnet säger siffrorna 1 20 i rätt Leker kurragömma, är kullare och räknar. följd. Siffra och antal 1 6. Barnet visar att det förstår En siffra visas. Barnet hämtar eller ritar det antal föremål som siffran visar. sambandet mellan den skrivna Barnet är med och spelar ett enkelt tärningsspel t ex Fia med knuff. siffran och antalet. Förskoleklass 11

12 Svenska Kravnivå Beskrivning Exempel Barnet berättar en upplevelse. Barnet ritar och berättar en upplevelse. Barnet skriver sitt förnamn. Alla bokstäver finns med. Barnet har en språklig medvetenhet. Barnet kan urskilja ett rim kan klappa stavelser i sitt förnamn känner igen första ljudet i sitt förnamn. Katt hatt mössa Karl, en klapp. An na, två klappar. An ge lo, tre klappar Marie Mmm Barnet förstår begrepp. Barnet kan begrepp som: på, i, över, under, framför, bakom och bredvid. Barnet använder begreppen konkret genom att vid uppmaning, t ex stå bakom stolen. 12

13 Svenska som andraspråk Vid bedömning ska hänsyn tas till skillnaden mellan elevens språknivå och faktiska ålder. Språkutveckling ska ske i alla ämnen. Alla lärare har ett gemensamt ansvar och måste vara medvetna om språkets betydelse för lärandet. (Se Skolverkets nationella kursplaner och betygskriterier för grundskolan). Kravnivå Beskrivning Exempel Förberedande läsning. Barnet har en språklig medvetenhet. Barnet kan urskilja ett rim kan klappa stavelser i sitt förnamn känner igen första ljudet i sitt förnamn. Katt hatt mössa Karl, en klapp. An na, två klappar. An ge lo, tre klappar Marie Mmm Barnet skriver sitt förnamn. Alla bokstäver finns med. Tala/lyssna Barnet berättar en upplevelse utifrån sin språknivå. Barnet ritar och berättar en upplevelse. Barnet förstår begrepp. Barnet förstår en enkel instruktion. Barnet kan begrepp som: på, i, över, under, framför, bakom och bredvid. Eleven visar genom handling att han eller hon förstår. Barnet använder begreppen konkret genom att vid uppmaning, till exempel stå bakom stolen och så vidare. Hämta pennan! Förskoleklass 13