RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Transkript

1 RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET Sångsvanens förskola Svanen

2 Övergripande Läsåret På avdelning Svanen arbetar 2,25 % förskollärare och en barnskötare på 75 % tjänst. Barngruppen består av 17 barn. Efter att under två år har jobbat med äldre barn i gruppen har vi återgått till en 1-6 årsavdelning. Vi har sex nya barn det här läsåret. På avdelningen har vi nio pojkar och åtta flickor. är en av två fristående villor som har en varierad utemiljö med en liten skogsdunge att leka i. Den pedagogiska miljön inomhus består av bygg- och konstruktionsrum, snickar- och målarrum, familjeleksrum, rörelserum för dans, musik, sång och samlingar samt det centrala rummet för pussel, spel, pyssel m.m. Som tema använder vi oss av Barbafamiljen när vi arbetar med de prioriterade områdena som står i fokus detta läsår: språk, naturvetenskap/teknik och kommunikation. Barnskötaren på avdelningen går distansutbildningen Lärarprogrammet för verksamma barnskötare på högskolan i Jönköping. Genom studierna kommer flera olika projektarbeten göras tillsammans med barnen bl.a. mattedans, skapande av film i photostory m.m. I vårt arbete kring hållbar utveckling vill vi göra barnen medvetna om och skapa en förståelse för vikten av hälsa, och miljö för en hållbar framtid. Arbetet med hållbar utveckling sätter sin prägel på hela verksamheten och utgår från Läroplanen (Lpfö 98/reviderad), FNs: Barnkonvention och Agenda 21. Värdegrundsarbetet är ett kunskapsområde som genomsyrar hela vår verksamhet. I förskolans Likabehandlingsplan - Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling - beskrivs arbetet med jämställdhet, mångfald och diskriminering. Under läsåret ska vi fokusera på tre utvalda utvecklingsområden som är gemensamma för Ruds skolområde, naturvetenskap/teknik, språk och barn och kommunikation mellan förskola och hem. Nuläget inom våra utvecklingsområden: Språk Vi använder oss av sång, rim och ramsor i vårt arbete. Vi läser ofta böcker för barnen. Mycket språkmaterial är synligt och lättåtkomligt för barnen. Vi tar varje tillfälle i akt att föra dialoger med barnen. Vi uppmuntrar till att barnen även lyssnar på varandra när de pratar och att det blir en dialog mellan barnen. I verksamhetens miljö uppmuntras användandet av bokstäver och symboler exempelvis legobokstäver, namnskyltar, spel, pussel etc. Naturvetenskap/Teknik Vi har ett stort urval av teknik och byggmaterial ( klossar, lego, geomag, kaplastavar). Vid snickarbänken kan barnen öva sig i att snickra och konstruera. Vi uppmuntrar barnens intresse för djur och växter som de hittar ute i naturen på vår gård. Vi går ofta till skogen vid Rudsskolan. Barn och föräldrars Inflytande Vi försöker att i möjligaste mån bejaka barnens intressen och önskemål när det gäller aktiviteter. Vi arbetar för att barn och föräldrar ska känna att vi har ett tillåtande klimat på avdelningen. 2

3 Läsårets prioriterade delar av verksamheten som vi har valt att granska särskilt och utvärdera våren Språk Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner Intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: 1. leka med språket ( språkleker - rim, rams, stavelser, ordpussel m.m.) 2. använda språket genom att tala, lyssna, berätta, argumentera och ställa frågor. 3. visa intresse för bokstäver/symboler och viljan att skriva sitt namn. 4. visa intresse för bilder, texter och olika medier. Under året ska arbetslagen arbeta systematiskt med språket i sin dagliga verksamhet. Senast den ska arbetslaget ha använt områdets språkliga kartläggningsmaterial på sina respektive ansvarsbarn. Senast den ska arbetslaget ha använt områdets språkliga kartläggningsmaterial för andra gången på sina respektive ansvarsbarn Senast den första november 2011 ska arbetslaget ha sett över sin språkliga miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla (se kriterierna) och i relation till den barngrupp man har. Arbete för att nå mål/målkriterier Dagligen använder vi oss av ramsor och klappramsor i samlingen och vid måltider. Vi kommer att använda oss av olika rytminstrument i vårt arbete med språket. Vi uppmuntrar barnen att använda hela meningar när de kommunicerar. Barnens namn står skrivet på många ställen på avdelningen för att väcka intresse och få förståelse för bokstäver och ord (t ex på stolar och uppropslappar i samlingen). Vi kommer att uppmuntra barnen att framträda inför varandra genom att spela teater med t ex med våra Barbahanddockor. Det gör att barnen tränar sitt språk och sin fantasi genom att berätta och lyssna på varandra. Vi har skyltar med rummens namn på de olika språk som pratas på avdelningen. Material och böcker vi använder oss av i vår undervisning är: Språklekar efter Bornholmsmodellen av Ingrid Häggström, Språklust av Carin Rydja, Språkglädje av Ann-Katrin Svensson och Vägen till språket av Monica Centerheim- Jogeroth. När vi väljer ut barnböcker till avdelningen från exempelvis bokbussen försöker vi välja ur ett genusperspektiv. 3

4 Hur följer vi upp arbetet Genom kartläggningsmaterialet Koltis, Språksnabben, Svapp och genom våra observationer ser vi vilken nivå undervisningen i verksamheten ska ligga på. Naturvetenskap/Teknik Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: sitt intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur, och samhälle påverkar varandra. sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur, samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: 1. visa förståelse för källsortering och att den har betydelse i ett större sammanhang, exempelvis i naturens olika kretslopp. 2. visa intresse för naturens årstidsväxlingar, växter och djur. 3. visa intresse för experiment och viljan att utforska fysikaliska fenomen 4. tänka, reflektera och samtala/dokumentera om hur saker och ting hänger ihop 5. ställa frågor och föra samtala om naturvetenskap. 6. visa intresse att vilja pröva olika sorters teknik, material och verktyg 7. visa intresse för teknik i vardagen, och hur enkel teknik kan fungera. Under året ska arbetslagen arbeta systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet. Det pedagogiska uterummet/utemiljön ska användas för undervisning inom naturvetenskap och teknik. Senast den första april 2012 ska arbetslaget ha dokumentera något om varje barns tankar runt ett experiment. Denna dokumentation ska finnas med i barnets portfolio. Arbete för att nå mål/målkriterier Vi arbetar med experiment både i större och mindre grupper. Vi vill uppmuntra naturintresset hos barnen t.ex. genom att ge barnen luppar. Dessa ska finnas tillgängliga för alla barn. Vi fortsätter vårt arbete med att göra Svanens naturbok respektive experimentbok tillsammans med barnen. Vi kommer att prata med barnen om att man ska värna om naturen och miljön.vår källsortering kommer att ske tillsammans med våra barn i mindre grupper genom 4

5 att vi går till sopsorteringsförrådet med skräp och får då tid att förklara för dem varför vi sopsorterar. Vi kommer att använda oss av följande litteratur i vår undervisning för att nå mål/målkriterierna i vår verksamhet: Russinhissen av Hans Persson, Bygg och konstruktion av Mia Mylesand, div. kompendium som vi samlat på oss och även böcker som vi lånar på biblioteket. Hur följer vi upp arbetet Vi observerar barnen och uppmuntrar de barn som inte verkar så intresserade av natur och teknik. Kommunikation Kommunikationen mellan hem och förskola ska förbättras. Arbetslagen ska synliggöra förskolans verksamhet genom pedagogisk dokumentation Arbetslagen ska arbeta med portfolio för att följa varje barns utveckling från en tid till en annan. Arbetslagen ska förbättra sina utvecklingssamtal bättre dokumentationsunderlag, bemötande och ökad tydlighet Arbete för att nå målen Vi tänker sätta upp en idelåda i hallen där föräldrar och barn kan komma med idéer och önskemål. På föräldramötet kommer vi att diskutera hur vi kan ge föräldrarna mer inflytande. Där kommer vi också att poängtera att IUP (individuella utvecklingsplan) är ett utmärkt sätt för barnen att få inflytande i vår verksamhet. På Svanens hemsida lägger vi ut en photostoryfilm som vi gör tillsammans med barnen och som visar hur en dag på Svanen ser ut. Denna film visar vi även på höstens föräldramöte. Vi erbjuder föräldrarna att vara med en dag för att få tillfälle att synliggöra barnens verksamhet för föräldrarna. Vi uppmuntrar föräldrarna att reflektera och ställa frågor om det är något de undrar över angående deras barn eller verksamheten. Vi kommer att söka litteratur i ämnet, bl.a.på biblioteket, som vi kan använda oss av i vår undervisning för att nå mål/målkriterierna i vår verksamhet. På höstens föräldramöte kommer vi att låta föräldrarna diskutera hur kommunikationen ska se ut och vad kommunikationen ska bestå av under läsåret, t.ex. hur föräldrarna önskar få information så som daglig, vecko- eller månadsvis och utvecklingssamtal. Hur följer vi upp arbetet Genom en föräldrafråga vid höstens respektive vårens utvecklingssamtal. 5