Lokal Arbetsplan för Östangården

Transkript

1 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården

2 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida Normer och värden sida Utveckling och lärande sida Barns inflytande sida Förskola Hem sida Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet sida 9 3 Uppföljning, utvärdering och sida 9-10 utveckling 2

3 1. Förskolans värdegrund Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet inom svensk utbildning. (Lpfö-98, reviderad 2010) Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar inom förskolan skall arbeta för varje människas egenvärde, rätt till respekt oavsett kön, hudfärg eller etnisk bakgrund. Vi ska också förankra respekten för vår gemensamma miljö. Vi ska aktivt motverka alla former av kränkande beteende. Alla i förskolan ska känna sig trygga. Förutsättningar för detta är att vi vuxna som omger barnen är goda förebilder. Vi ska använda metoder som stimulerar barnens tilltro till sin egen förmåga och som stärker deras självkänsla. Vi ska utforma vår verksamhet så att den är både rolig och lärande. Vi ska skapa miljöer och situationer som stimulerar varje barns utveckling. Vi uppmuntrar och stimulerar leken då det är barnets naturliga sätt att lära. Vår förskola ska vara en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i samarbete med hemmen. 3

4 2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Metoder: Vi lyssnar på och samtalar med barnen. Vi observerar och dokumenterar barnen och verksamheten Vi vuxna har ett förhållningssätt mot varandra som innebär att vi ger och tar och strävar efter att vara goda förebilder. Vi tillåter varandra att vara olika, och stärker barnens självkänsla genom att arbeta med Jaget. Frilek: Vi låter barnen i första hand lösa konflikter själva, men vi är med som stöd och lyssnar på vad alla har att säga. Samling: Vi synliggör varje barn i samlingen på olika sätt under året, t.ex. namnlappar, närvarolista, sånger med mera. Vi ser till att alla barn får komma till tals. Vi har olika aktiviteter som gör barnen delaktiga i samlingen. Ibland delar vi gruppen, då samlingen blir mer givande. Vi arbetar med hur man är en bra kompis och vilket förhållningsätt man har mot varandra. Vi arbetar med samarbetsövningar. Matsituation: Vi samtalar och arbetar för att få en lugn och trivsam matsituation; Barnen får ta mat själva och beräkna sin portion. Barnen skickar runt maten till varandra och får då lära sig att vänta på sin tur. Saga: Vi delar upp barnen i olika sagogrupper, för att alla ska få möjlighet att få en lugn stund. Då kan vi anpassa böcker efter mognad och ålder. Vi låter barnen få läsa saga för varandra. Mottagande av barn: Vi bemöter alla barn och föräldrar med respekt. 4

5 2.2 Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andrakulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. 5

6 Metoder: Vi vill att barnen ska våga ta för sig. Därför samtalar och lyssnar vi på barnen i alla situationer. Vi ger barnen inflytande över sin tid på förskolan, barnen får möjlighet att själva välja aktiviteter. Vi erbjuder olika lekmaterial och miljöer så att barnen kan leka och stimulera sin fantasi. För att barnen ska känna sig trygga så har vi regler för olika lekaktiviter och regler för hur man bemöter varandra. Vi delar in barnen i mindre grupper under dagen, beroende på aktiviteter och intressen. 5-årsgruppen, temasamlingar, sagosamlingar m.m. Skapande verksamhet: Vi erbjuder barnen att prova på olika aktiviteter och material. Vi har materialet tillgängligt så att barnen kan ta själva. Vi tar upp olika teman som t.ex. Jaget, gemenskap, djur, årstidsväxlingar, natur och miljö. På och avklädning: Vi låter barnen själva klä på sig alla kläder efter förmåga. Vi har mindre grupper i hallen så att det kan bli en lugn och lärande situation. Matsituation: Vi låter barnen göra så mycket som möjligt efter förmåga. Vi pratar om vad vi äter. Vi samtalar om vardagliga saker. Alla barn får plocka undan efter sig. Vi låter två barn i taget få vara med och duka tillsammans med en pedagog. Personalen använder sig av ett innehållsrikt och vårdat språk. Vi använder oss av språklekar, såsom rim, ramsor och sånglekar. Vi tränar på att tala inför andra och att uttrycka sig, i vardagen och i planerade aktiviteter. Vi arbetar med dramaövningar. Flanosagor, charader, handdockor, musik och sång och rollspel m.m. Vi läser sagor varje dag. Vi ger barnen tid att leka rollekar. Så att de kan bearbeta sina upplevelser och erfarenheter. Då får barnen chans att samspela med varandra och träna sin sociala kompetens. Vi skriver namnskyltar på barnens stolar och andra platser för att barnen ska lära sig känna igen sitt eget och sina kompisars namn. Vi låter barnen leka med bokstäver och träna på att skriva bokstäver för att väcka lusten till att lära sig skriftspråket. Vi söker och forskar efter information och gör olika experiment. Som hjälpmedel använder vi dator, Ipad, böcker mm. Vi arbetar med NTA(Natur, teknik för alla), tema: Vatten. Vi använder oss av rim, räkneramsor och sånglekar som har antal och ordningsnummer i sig. Vi går till skogen och besöker andra platser i naturen. Där upptäcker och utforskar vi naturen. Vi samlar på material som vi arbetar med på förskolan Vi använder oss av boken Leka och lära matematik ute. 6

7 Vi lär oss matematik genom spel, lekar, dialoger, experiment, lek med siffror, dataspel och andra aktiviteter. Genom detta lär sig barnen också att föra och följa resonemang. Sagostund: Vi läser sagor med antal och siffror. Matsituation: Vi beräknar vår portion. Vi räknar och reflekterar över antal och siffror. Vi benämner olika begrepp. Hallen: Vi pratar om begrepp, såsom antal, par, höger, vänster m.m. när vi klär på oss. Vi lär oss olika enheter genom att mäta och väga. Vi lär oss känna igen och benämna olika former. I ett fönster har vi flaggor uppsatt från olika länder och i tamburen har vi en skylt med ordet Välkommen på olika språk. Informationsblad på olika språk finns att tillgå. Vi har en pärm om fakta från olika länder. 2.3 Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Metoder: Vi för en dialog med barnen och ger de möjlighet att påverka verksamhetens innehåll. På måndagar presenterar vi veckans planering för barnen. Vi låter barnen utvärdera verksamheten genom samtal med barnen, då vi frågar vad de tycker om de olika aktiviteter som vi har. Ger barnen valmöjligheter i olika aktiviteter både ute och inne som t.ex. som under fria leken och skapande verksamhet. Vi låter ibland barnen få bestämma om de vill leka ute eller inne. Matsituation: Vi låter barnen själva få bestämma över vad och hur mycket de vill äta och göra så mycket som möjligt själva. Vi uppmuntrar barnens egna initiativ och hjälper barnen att genomföra deras förslag. Vi gör barnintervjuer för att få reda på vad barnen tycker om olika aktiviteter. 7

8 2.4 Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Metoder: Vi tar emot barnen och föräldrarna vid lämning och hämtning och har därmed en daglig dialog. Vi har ett överlämnandesamtal på våren med Sörgårdens personal samt det nya barnet och dess föräldrar, där informerar vi om vår verksamhet och våra rutiner. Vi har uppföljningssamtal där vi informerar om hur inskolningen har gått, om barnens trivsel och hur barnet fungerar i olika dagliga situationer på förskolan. På hösten har vi en intervjublankett som underlag för samtal. Vi har Portfoliosamtal på våren, där vi visar barnets utveckling i portfoliopärmen. Vi beaktar föräldrarnas synpunkter så de känner sig delaktiga. Vi har en planeringskalender i hallen samt ett veckobrev som vi skickar ut via epost, där vi delger föräldrarna vad som kommer att hända under veckan. Föräldrarna blir delaktiga i vår verksamhet genom vår blogg. Vi bjuder in familjen på Luciafirande. Vi har föräldramöte på hösten och trivselkväll på våren. Varje avdelning har representanter till föräldrarådet. Vi har en föräldrapärm och en anslagstavla med föräldrainformation. Vi har penna och papper framme vid planeringskalendern så att föräldrar kan skriva upp viktiga datum. 8

9 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Metoder: Vi har en samverkan förskola-skolagrupp. Vi har tydliga planer för överlämnande mellan verksamheterna. Vi har en tydlig plan för överlämnande av portfoliopärmen. Vi har i vår överlämnandeplan tydliga metoder för hur vi delger nya verksamheten barnets behov av stöd och stimulans för en fortsatt positiv utveckling. Barnen får under flera tillfällen besöka sin förskoleklass för att få dem att känna sig trygga. 3. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. 9

10 Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Metoder: Vi har en planeringsdag och en uppföljningsdag varje läsår för att utveckla och utvärdera verksamheten. Genom att vi arbetar med portfolio kan vi följa upp varje barns utveckling och lärande. Vi observerar, dokumenterar och diskuterar med varandra för att utveckla verksamheten. Vi gör barnintervjuer två gånger om året inför föräldrasamtalen. Föräldraråd en gång per termin, där en föräldrarepresentant från avdelningen är närvarande. Vi observerar och dokumenterar med hjälp av TRAS (Tidig registrering av språk). Och utifrån TRAS planerar vi våran verksamhet. Utifrån Läroplanen (Lpfö98) har vi en lokal arbetsplan, där vi har arbetat fram olika metoder för att ha en bra pedagogisk verksamhet. Vi har ett årshjul, för att vi lätt ska kunna se vad vi har planerat in under året. För de barn som har ett annat modersmål än svenska, fyller vi tillsammans med föräldrarna i en blankett, Språkdomäner. Individuell planering ca 6 timmar per vecka, då vi arbetar med dokumentation, planering och utvärdering. 10