Lokal Arbetsplan för Sköldpaddan

Transkript

1 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Sköldpaddan

2 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola Hem Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Uppföljning, utvärdering och 11 utveckling 2

3 1. Förskolans värdegrund Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet inom svensk utbildning. ( Lpfö-98, reviderad 2010 ) Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar inom förskolan skall arbeta för varje människas egenvärde, rätt till respekt oavsett kön, hudfärg eller etnisk bakgrund. Vi ska också förankra respekten för vår gemensamma miljö. Vi ska aktivt motverka alla former av kränkande beteende. Alla i förskolan ska känna sig trygga. Förutsättningar för detta är att vi vuxna som omger barnen är goda förebilder. Vi ska använda metoder som stimulerar barnens tilltro till sin egen förmåga och som stärker deras självkänsla. Vi ska utforma vår verksamhet så att den är både rolig och lärande. Vi ska skapa miljöer och situationer som stimulerar varje barns utveckling. Vi uppmuntrar och stimulerar leken då det är barnets naturliga sätt att lära. Vår förskola ska vara en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i samarbete med hemmen. 3

4 2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Metoder: All verksamhet genomsyras av social träning och empati. Vi reagerar och agerar på barnets handlingar. Vi skapar en trygg miljö där barnen ska våga vara sig själva och komma till tals genom att finnas i deras närhet. I naturen lär vi barnen empati och att vi ska vara rädda om vår natur. Genom att vara en god förebild visar vi och lär barnen regler, att ta hänsyn och respektera varandras olikheter. Lämning och hämtning - Vi välkomnar och möter alla barn och vuxna som kommer till Sköldpaddan. - Vid hämtning berättar vi om hur dagen har varit. Samling - Vi varierar med spontana och planerade samlingar där alla barn synliggörs och får komma till tals. - Vi varierar samlingar där alla barn deltar och samlingar i smågrupper. Fri lek ute och inne. - Vi erbjuder olika miljöer, situationer och lekmaterial som stimulerar hänsynstagande och samarbete. - Alla barn erbjuds samma miljöer och lekmaterial anpassat efter individens förutsättningar. - Barnen väljer själva aktivitet. 4

5 - Genom samtal och deltagande lär vi barnen att vara rädda om varandra och våra saker. - Utifrån barnintervjuerna på hösten synliggörs barnens intressen som vi arbetar vidare med i vår planering. Måltider - Vi använder bordsplacering med bilder och namn. - Efter behov hjälper vi och stöttar barnen att kunna göra så mycket som möjligt själva. - Barnen lär sig turordning och att vänta på sin tur. Utflykt - Genom att vistas i vår närmiljö och vara goda förebilder lär vi oss att vara rädda om varandra, vår miljö och djur. - Genom återkommande utflykter, exempelvis till skogen, vill vi skapa trygghet i olika miljöer. - För att skapa trygghet hos barnen är vi vuxna alltid närvarande. 2.2 Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, 5

6 utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Metoder: Vi uppmuntrar barnen att lita på sig egen förmåga i den planerade verksamheten, den fria leken samt i de vardagliga rutinerna på förskolan. Vi deltar aktivt i barnens aktiviteter och berömmer deras framsteg. Genom planerade aktiviteter och i den dagliga kontakten kommunicerar vi med barnen och använder ett medvetet nyanserat talspråk. Vi rättar inte barnen men benämner ord och begrepp rätt. Vi arbetar medvetet med våra miljöer och vårt förhållningssätt för att skapa nyfikenhet och förståelse för olika begrepp och samband inom naturvetenskap och matematik. Genom ett medvetet förhållningssätt benämner vi olika begrepp inom bl.a. fysik, kemi och teknik. Det kan vara exempelvis vid vattenfärgsmålning, legobygge, klossar osv. Under vissa aktiviteter är barnen indelade i mindre grupper för att få större utrymme och att vi pedagoger lättare ska finnas till hands, stötta och hjälpa till. För att lyfta fram mångfalden på förskolan sätter vi upp våra olika nationaliteters flaggor i hallen. Vi sätter upp bilder från olika länder. Genom fasta rutiner hjälper vi barnen att få struktur över dagen. Lämning och hämtning - Vi samtalar om vad som händer på Sköldpaddan under dagen. Samling - Vi använder oss av närvarokort för att bekräfta varje barn, 6

7 - Vi räknar vilka och hur många som är här - Vi planerar olika aktiviteter för varje samling, exempelvis sång, lek, rim och ramsor, språk och begrepp. - Vi samtalar och lyssnar på varandra. - Vi räknar in sångerna. - Vi äter hel, halv frukt eller en fjärdedels frukt. - Vi förbereder barnen på vad som ska hända under dagen. Hallsituationen - Vi tar ut några barn i taget för att skapa en lugn situation i hallen. - Varje barn har sin egen plats i hallen med sitt namn. - Vi låter barnen göra så mycket som möjligt själva efter egen förmåga. - Vi ger barnen tid till att reflektera över vilka kläder de behöver ha på sig, hur och i vilken ordning man sätter på sig kläderna. - Vi låter barnen själva hänga upp sina kläder och ställa sina skor på hyllan. Fri lek ute och inne - Vi erbjuder olika miljöer och tillhandahåller varierat lekmaterial. - Vi ändrar om i verksamheten efter barnens intressen och behov. - Vi uppmuntrar barnen till samarbete för att stärka tillit till varandra och till sin delaktighet i gruppen. - Vi uppmuntrar barnen att samtala och lyssna på varandra. - Personalen finns alltid närvarande för barnen. Måltider - Vi skapar en rofylld matsituation genom att placera barnen så att vi kan föra en bra och lugn dialog. De tre borden är placerade i två rum. Det sitter en pedagog per bord. - Sittandes vid bordet sjunger vi en matramsa innan vi börjar äta. - Vi uppmuntrar barnen att göra så mycket som möjligt själva efter egen förmåga. - Vi benämner mat och tillhörande redskap. - Vi källsorterar. Utflykt - Vi gör utflykter i vår närmiljö för att ge barnen möjlighet att utforska sin omvärld. - Vi vill väcka barnens lust och nyfikenhet för vad natur och samhälle har att erbjuda. - Vi har matematik ute, vi räknar pinnar och kottar, jämför längd och tyngd tex. Portfolio - Vi har en gemensam avdelningsportfolio där vi sätter in dokument från verksamheten. Bilder tillsammans med skriftlig dokumentation. Grön Flagg och sapere Förskolan Rosen är en miljöcertifierad förskola. Grön Flagg är ett verktyg för förskolan att strukturera sitt miljö- och naturarbete. Alla på förskolan ska 7

8 känna sig delaktiga i miljöarbetet genom att upptäcka, uppleva och relatera till sin omgivning samt att befrämja en god hälsa, detta utifrån barnens mognadsnivå. Vi vill ge barnen ett miljötänk där vi är både rädda om oss själva och vår natur. Detta gör vi bl.a. genom att vara noga med att tvätta händerna innan vi äter, att prata om att vi behöver äta för att må bra och att sopsortera maten och annat material. Genom sapere väcker vi barnens nyfikenhet och intresse för våra fem sinnen och att våga prova nya grönsaker. Språkdomäner Språkdomäner är ett verktyg som förskolan använder tillsammans med flerspråkiga barns familjer för att kartlägga barnets modersmål. Detta för att se i vilken utsträckning vi på förskolan tillsammans med barnets omgivning kan arbeta vidare för att stärka barnets språkutveckling. För att kunna tillgodose sig ännu ett språk betonar vi vikten att ha ett ordentligt modersmål. Vi uppmuntrar föräldrarna att använda sitt modersmål i hemmet. TRAS En arbetsmetod som förskolan använder för att titta på barngruppens behov och hur vi kan utveckla vår verksamhet för att tillgodose barnens språkutveckling. 2.3 Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Metoder: Vi arbetar för att barnen ska våga och vilja uttrycka sina känslor och tankar, kunna berätta både positiva och negativa saker. Vi samtalar med och lyssnar på barnen enskilt, i mindre och större grupper. Vi uppmuntrar barnen att lyssna på varandra och att inte avbryta när någon pratar. Vi planerar verksamheten och dess miljö efter barngruppens behov. Lämning och hämtning - När barnen kommer till förskolan möter vi upp och pratar om hur barnet mår och om vad vi ska göra under dagen. - Vid hämtning får de berätta för föräldrarna vad de gjort under dagen. 8

9 Samling - Vi räknar tillsammans hur många barn som är på förskolan. - Barnen är med och bestämmer vilka sånger vi ska sjunga. - Barnen väljer själva om de vill äta frukt och i så fall vad de vill äta. - Inför dagens utelek diskuterar vi tillsammans med barnen om väder och vilka kläder vi behöver när vi går ut samt vad de vill göra när de kommer ut. Hallsituation - Vi uppmuntrar barnen att själva hämta och hänga tillbaka sina kläder på sin plats. - Efter egen förmåga får barnen klä på sig själva. - Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. Måltider - De som vill får efter sin egen förmåga ta mat, bre smörgås, hälla i mjölk och duka av efter sig (skrapa av matrester, sortera bestick, glas och tallrik). - Vi uppmuntrar alla barn att våga smaka på allt. - Under måltiden samtalar barn och vuxna med varandra om vardagliga saker. Fri lek ute och inne - Vi erbjuder barnen olika miljöer, aktiviteter och lekmaterial. - Barnen väljer aktiviteter som de vill leka inne och ute. - Vi lyssnar, pratar och är delaktiga i barnens lek så att vi kan fånga barns tankar, behov, förutsättningar och intressen. - Vi pratar tillsammans med barnen om hur man förhåller sig till varandra. - Utifrån barnintervjuerna på hösten synliggörs barnens intressen som vi arbetar vidare med i vår planering. 2.4 Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och 9

10 beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Metoder: Vi bemöter alla barn och föräldrar med respekt. I hallen finns en whiteboardtavla med tillfällig information och en planeringskalender där föräldrarna kan läsa om veckans planerade verksamhet. Där finns även en föräldrapärm med annan viktig information. För att ge föräldrarna en inblick i sina barns vardag på förskolan använder vi oss även av en digital fotoram, månadsbrev och annan dokumentation från verksamheten. Instagram är ett fotoverktyg på internet som vi använder så att föräldrarna kan följa oss under dagen och skriva kommentarer. Inskolning - När vårdnadshavare och förskolan fått ett placeringsmeddelande för barnet kontaktar förskolan vårdnadshavare via telefon. - Inför inskolningen skickar vi ett informationsbrev där föräldrarna kan läsa om verksamheten och hur inskolningen går till (förslagsvis vi för en dialog om vårdnadshavare). - Föräldrarna får möjlighet att berätta om sitt barn samt fylla i ett mindre frågeformulär om barnet. - En inskolning tar cirka två veckor. - Efter cirka åtta veckor erbjuder förskolan ett uppföljningssamtal där vi pratar om inskolningen och om hur vistelsetiden på förskolan fungerar för barnet. Föräldramöte - Vi informerar om förskolans verksamhet och styrdokument. Vi ger möjlighet till diskussion och synpunkter angående verksamheten. Lämning och hämtning - Daglig kontakt där vi berättar om barnets dag på Sköldpaddan. Då har föräldrar möjlighet att ställa frågor, berätta saker som är viktiga för oss att veta och ge synpunkter på verksamheten. Samtal - Vi erbjuder samtal två gånger/år samt extra samtal vid behov. - Barnet får helt eller delvis vara med på samtalet. - Vi delger föräldrarna barnets utveckling och hur barnets dag på förskolan ser ut. - Vi samtalar utifrån checklista och dokumentation. - Vi sätter gemensamt upp mål för barnets fortsatta utveckling. - Föräldrarna har möjlighet att lämna synpunkter på verksamheten. 10

11 Föräldraråd: - En till två representanter från varje avdelning ingår i ett föräldraråd för förskolan. - Vi har en låda där föräldrarna kan lämna synpunkter eller frågor till rådet. Överskolning - När barnet byter avdelning eller förskola erbjuds föräldrarna ett överskolningssamtal. Där deltar barnet med förälder, gammal och ny personal. Personal och föräldrar får möjlighet att prata om barnets vistelsetid på förskolan. Här finns också möjlighet för föräldrarna att ventilera frågor och funderingar. - Avdelningen som lämnar ifrån sig barnet ansvarar för att bjuda in till överskolningssamtal. 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Metoder: I Fagersta Kommun finns en plan för hur övergång till förskoleklass, skola och fritidshem går till. 3. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de 11

12 förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Metoder: Inför varje termin gör personalen en grovplanering för verksamheten. Allt eftersom planeras verksamheten mer i detalj utifrån barngruppens behov, förutsättning och intressen samt efter läroplanens mål. Portfolioarbete Vi dokumenterar verksamheten i bilder, skriftlig dokumentation med reflektioner och läroplansmål. Intervjuer Efter barnens förmåga utför vi på förskolan varje år barnintervjuer för att se utveckling och utvärdera barnets trivsel på förskolan. TRAS Genom TRAS kartlägger vi barngruppens språkutveckling. Resultatet visar vilka delar vi som verksamhet behöver arbeta med, exempelvis språkförståelse, samspel eller kommunikation. 12

13 Språkdomäner I samråd med föräldrar diskuterar vi hur vi tillsammans kan arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling. Lokal arbetsplan Vi utvärderar och reviderar den lokala arbetsplanen varje år. Planeringstid Varje vecka har personalen gemensam och enskild planering. Föräldrakontakt Genom daglig kommunikation med föräldrar finns möjlighet att diskutera funderingar och önskemål om verksamheten. 13