Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Transkript

1 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

2 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida Normer och värden sida Utveckling och lärande sida Barns inflytande sida Förskola Hem sida Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet sida 10 3 Uppföljning, utvärdering och sida 10 utveckling 2

3 1. Förskolans värdegrund Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet inom svensk utbildning. ( Lpfö-98, reviderad 2010 ) Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar inom förskolan skall arbeta för varje människas egenvärde, rätt till respekt oavsett kön, hudfärg eller etnisk bakgrund. Vi ska också förankra respekten för vår gemensamma miljö. Vi ska aktivt motverka alla former av kränkande beteende. Alla i förskolan ska känna sig trygga. Förutsättningar för detta är att vi vuxna som omger barnen är goda förebilder. Vi ska använda metoder som stimulerar barnens tilltro till sin egen förmåga och som stärker deras självkänsla. Vi ska utforma vår verksamhet så att den är både rolig och lärande. Vi ska skapa miljöer och situationer som stimulerar varje barns utveckling. Vi uppmuntrar och stimulerar leken då det är barnets naturliga sätt att lära. Vår förskola ska vara en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i samarbete med hemmen. 3

4 2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Metoder: Personalen får kompetensutveckling genom föreläsningar, litteratur och handledning. Personalen samtalar om, diskuterar och reflekterar ständigt kring normer och värden i arbetslagen och på förskolan. Personalen synliggör och arbetar med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt, genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder och arbeta med olika traditioner som finns i vårt samhälle. Personalen har metoder för att motverka stereotypa könsmönster. Varje förskola har en plan för likabehandling och mot kränkande behandling som revideras varje läsår. Alla förskolor arbetar mot miljöcertifikatet Grön Flagg. Alla förskolor har daglig utevistelse i närmiljön och deltar även i Skräpplockarveckan. Vi arbetar med likheter, olikheter och skillnader på olika sätt. Personalen använder intervjublanketter med frågor om vad barnen tycker om verksamheten och utformar den bl.a. utifrån dessa Alla avdelningar har arbetat fram sin egen arbetsplan för hur de arbetar med normer och värden. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas Ängens metoder: Att vi pedagoger är goda förebilder med en positiv barnsyn. Vi synliggör varje barns familj redan i hallen med familjelöv. Reglerna utformas efter gruppens behov och förutsättningar för att vi ska ha en bra vistelse under dagen. Vi sätter upp flaggor på barnens nationalitet, tar hjälp av vårdnadshavaren att skriva hej för att alla skall känna sig välkomna till oss. Vi använder oss utav tolk vid samtal om behov finns. Vi uppmärksammar andra kulturers högtidsdagar. Vi bekräftar varje barn och pedagog genom sitt närvarokort (eget kort med en bild på sig själv). Vi synliggör även lediga och sjuka. De pedagoger som skolar in barnen i deras åldersgrupp följer sedan barnen då de byter avdelning under hela förskole vistelsen på Solängen. I leken får barnen möjlighet till att ta egna initiativ, bli självständiga och få social träning (empati, turtagning, samspel och konflikthantering). Den vuxne finns alltid med som stöd och förebild. 4

5 Några barn i taget får klä på sig. De större barnen får försöka själva medan vi hjälper de mindre barnen. Vi pedagoger ger barnen tid till att försöka själva. Barnen tränas i att vänta på sin tur, ta hänsyn och hjälpa varandra. I hallen vid entrén har barnen möjlighet till att öva; av och på sättning av skor. Ansvar att själva ställa upp och hämta sina skor på sin märkta hylla. En vuxen tar alltid emot barnen ute på gården för att skapa trygghet och undvika konflikter. Vi uppmuntrar till att smaka men respekterar att man inte tycker om all mat och accepterar barnets val. Vissa får specialkost, genom detta lär vi oss att respektera varandras olikheter. Barnen äter vid nivå anpassade bord och stolar. Vi ser till varje individ och ger den hjälp till de som behöver. Vi försöker stärka de barn som ej vågar/vill be om hjälp, genom att vänta in dem så att de själva får tala om eller visa vad de vill ha. Vi satsar på att få ihop en trygg och sammansvetsad grupp genom att t.ex. leka gemensamma lekar, göra roliga aktiviteter, arbeten och utflykter tillsammans. Vi synliggör barnens positiva utveckling genom dokumentation. 2.2 Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andrakulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, 5

6 utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sittkunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Metoder: Alla avdelningar har arbetat fram sin egen arbetsplan där de beskriver sina metoder för hur de ska nå läroplanens mål i utveckling och lärande. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas. Genom arbetet med Portfolio arbetar personalen med varje barns identitet och utveckling. Genom pedagogisk dokumentation synliggör vi det gemensamma lärandet. All personal arbetar språkstimulerande genom t.ex. TRAS, tecken som stöd, bilder och konkret material, språkdomäner, bokstäver, symboler, böcker, sagor, rim och ramsor Personalen använder medvetet fackord och dess begrepp i vardagen Personalen arbetar med media genom tidningar, böcker, ljudböcker, film, dator, lärplatta, Internet och bildprojektor Alla förskolor arbetar med Sapere som är en metod där vi arbetar med alla sinnen Förskolorna har en grupp där man reflekterar och diskuterar förskolornas fortsatta arbete kring Grön Flagg och Sapere. Alla förskolor är representerade. Alla förskolor arbetar utifrån miljöcertifikatet Grön Flagg som är ett verktyg för att arbeta med hållbar utveckling Personalen stimulerar och utmanar barnen i sin matematiska utveckling genom att problematisera och skapa situationer, erbjuda material och miljöer där barnen får lära sig begrepp, problemlösning, konstruktion, tid och rum och teknik Personalen erbjuder aktiviteter, miljöer och material till lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama regelbundet som en naturlig del i verksamheten Personalen arbetar med naturvetenskap, kemiska processer, fysiska fenomen genom NTA (natur och teknik för alla) där man arbetar med förutsägelser, utforskar, experimenterar och undersöker. Personalen synliggör och arbetar med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt. Detta genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder, arbeta med olika traditioner som finns i vårt samhälle Förskolorna har en plan för att ta emot och arbeta med flerspråkiga barn Personalen använder Språkdomäner där man tillsammans med vårdnadshavarna kartlägger vilka olika språk barnen kommer i kontakt med All personal använder data i sitt dokumentationsarbete Genom samtal, diskussioner, reflektioner, flera valmöjligheter och drama arbetar personalen med konflikthantering Personalen använder sig av produktiva frågor i samtal med barnen. 6

7 Ängens metoder: Vid en konflikt tränar vi barnen att använda språket eller stopp handen. Vi övar på att lyssna och vänta på sin tur i dagliga situationer. Vi hjälper/tränar barnen på att sätta ord på deras känslor. Vi benämner saker med synonymer för att berika barnets ordförråd. Vi använder metoden TRAS för våra 2-åringar. I samlingen tränar vi barnens namn, färger, samspel, turtagande och matematiska begrepp som antal mer eller mindre. Vi använder oss utav rim och ramsor, sånger och flano/sagoböcker. Leken är viktig för att barnen skall få utlopp för sin fantasi och sina känslor. I leken får barnen möjlighet till att ta egna initiativ, bli självständiga och social träning. (empati, turtagning, samspel och konflikthantering). Den vuxne finns alltid med som stöd och förebild. I rolleken tränas barnen i att samtala, de benämner saker och situationer och de använder sitt kroppsspråk. De tränar då sin begreppsbildning. Vi pedagoger är med i leken för att stärka och utveckla barnens språk. Vi använder oss utav klossar, duplo där de själva får konstruera och använda sin fantasi. Genom att vi är ute varje dag så ser vi hur årstiderna förändras. Vi använder oss utav leköar där vi ser till barnens intresse. Vi ger barnen möjligheter att få experimentera med olika material, såsom sand, lera, vatten och olika sorters färger mm. Vi ser till varje individs kompetens. Vi stärker de barn som ej vågar/vill be om hjälp, genom att vänta in dem så att de själva får tala om eller visa vad de vill ha. Vi stärker barnen till att använda kniv och gaffel, bre smörgåsen och ta viss mat själv. Vi läser och sjunger traditionella barnsånger och lekar. Vi samtalar om bokens innehåll. Vi gör egna böcker efter barnens intresse. Vi sätter upp barnens aktuella alster på väggarna. Detta för att synliggöra barnens positiva utveckling på förskolan. Barnen får möjlighet att reflektera över sin egen utveckling och sitt lärande. Vi tar tillvara på barnens funderingar och intressen och går djupare in på de områdena. Barnens glädje, lust och intressen styr verksamheten. Vi uppnår många mål från läroplanen i varje projekt/fundering från barnen som vi tar tillvara. 2.3 Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Metoder: Personalen använder sig bl.a. av barnintervjuer när man planerar året, teman, projekt, aktiviteter. Verksamheten utgår ifrån den aktuella barngruppen Personalen skapar situationer under dagen och i leken då barnen deltar i samarbete och demokratiska beslut. 7

8 Personalen använder sig av produktiva frågor i samtal med barnen Personalen diskuterar tillsammans med barnen fram trivselregler på avdelningen. Hur vill vi ha det på vår avdelning? Personalen arbetar för att ta bort ordet inte i dessa regler Den aktuella barngruppen är delaktig i utformningen av miljön på förskolan I portfolioarbetet ska barnen alltid vara delaktiga i de dokument som sätts in i deras portfoliopärm. Ängens metoder: Att vi pedagoger alltid finns till hands för att handleda/hjälpa. Stärka barnen till att säga NEJ ( stopp handen) när de inte vill och respektera det. Vi tar tillvara barnens intressen och kunskap. Vi utgår från den aktuella barngruppens intressen i utformningen av miljön på förskolan. Att vi pedagoger är goda förebilder med en positiv barnsyn/förhållningssätt. Att vi pedagoger alltid finns till hands för att handleda/hjälpa vid konflikter. Stärka barnen till att säga NEJ/eller visa stopphanden när de inte vill. Vi försöker tillgodose barnens intressen/ åsikter genom dialog och observationer. Barnen väljer själva om de vill tacka ja eller nej till frukten. I samlingen tränar vi barnens namn, färger, sampel, turtagande mm. Barnet blir sedd och stärkt i sin självkänsla genom att vi uppmärksammar alla på avdelningen både de som är här och hemma. Genom att alla får säga något i samlingen stärks barnet att få prata i grupp. Det är även viktigt att lära sig lyssna på sina kamrater. Kläderna i vår hall hänger så lågt att barnen själva kan börja klä på sig med hjälp av pedagogisk vägledning. De får själva pröva på så mycket som möjligt genom uppmuntran och beröm. Man får inte hjälp först bara för att man skriker att man vill ha hjälp utan man får vänta på sin tur. Våra rum ändras efter barnens/pedagogernas behov och önskemål. I leken både inne och ute bearbetar barnen sina upplevelser och skapar bra relationer till varandra. Barnen har alltid ett val i sin lek! Vi uppmuntrar barnen till att sitta på toaletten/pottan, när man visar intressen för det. Vi låter alla barnen få tid att själva klättra upp/ner på skötbordet. Vi uppmuntrar barnen till att hämta sin egen blöja. Barnen äter vid nivå anpassade bord och stolar för att lättare kunna klara sig själva med att sätta sig på stolen. Vi ser till varje individ och ger den hjälp till de som behöver. Vi försöker stärka de barn som ej vågar/vill be om hjälp, genom att vänta in dem så att de själva får tala om eller visa vad de vill ha. Vi respekterar att vi alla äter olika fort/mycket och att vi inte tycker om all mat. Vi tvingar aldrig någon att äta upp sin mat! Vi respekterar att vissa barn har sin napp/snutte mm. när de skall sova. Vi respekterar att vissa barn vill ha sin plats när de sover och en del behöver även en vuxen bredvid sig. De barn som inte somnar får följa med upp igen. 2.4 Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, 8

9 att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Metoder: Vårdnadshavare bjuds in till ett introduktionsmöte där man berättar om förskolans mål och uppdrag, förskolans likabehandlingsplan och hur inskolningen ska gå till. Personalen ger vårdnadshavarna insyn i verksamheten genom t.ex. daglig dialog, veckoplanering, föräldrapärm, hemsidan, digital fotoram. Personalen använder sig av olika inskolningsformer utifrån barn och vårdnadshavares behov. Personalen kan också erbjuda inskolningsstöd till flerspråkiga familjer under introduktionsmötet, inskolningen och eventuellt barnets första tid. Ca 6 8 veckor efter inskolningen bjuds barn och vårdnadshavare in till ett uppföljningssamtal. Alla avdelningar har föräldramöte på hösten då personalen presenterar förskolans styrdokument, likabehandlingsplan och årsplanering. Alla barn och vårdnadshavare bjuds in till utvecklings/portfoliosamtal på hösten och ett på våren, vid behov kan telefontolk erbjudas. Vid behov finns möjlighet till fler samtal mellan föräldrar och personal. Alla vårdnadshavare erbjuds att delta i ett föräldraråd en gång per termin. De som inte kan delta har möjlighet att lämna synpunkter inför rådet i en synpunktslåda som finns på varje förskola Vårdnadshavare har alltid möjlighet att komma med synpunkter på verksamheten genom kommunens synpunktshantering Vartannat år lämnas det ut en föräldraenkät till vårdnadshavarna Vårdnadshavare är alltid välkomna att besöka verksamheten Vid byte av verksamhet har personalen alltid överlämnandesamtal Förskolan anordnar trivselaktiviteter under året. Ängens metoder: De pedagoger som skolar in barnen i deras åldersgrupp följer sedan barnen då de byter avdelning under hela förskole vistelsen på Solängen. Barnen och pedagogerna byter avdelning endast till hösten. Vi flyttar aldrig enstaka barn under terminen då pedagogen inte kan följa med. Utan alla barn flyttas samtidigt. När vi tar emot barn med annat modersmål så erbjuds tolk och information på deras hemspråk om så behövs. Under inskolningen så görs ett familjelöv av föräldrarna som synliggörs i hallen. Varje familj skriver en berättelse om sitt barn på sitt modersmål. Vi synliggör barnens dag och utveckling på förskolan med dokumentation. Vi dokumenterar verksamheten och barnens lärande och synliggör detta för vårdnadshavarna. 9

10 Vi hälsar barnen och föräldrarna välkomna i hallen. Föräldrarna skall känna att vi tar över ansvaret för barnen och att barnen får en bra dag på förskolan. Vid hemgången så säger vi hej då och avslutar dagen genom att vi berättar lite vad som har hänt och lämnar över ansvaret till föräldrarna. I vårt veckobrev kan föräldrarna läsa vad som kommer att ske under veckan samt att läsa om dagens aktivitet. Vi lämnar ut ett månadsbrev. Föräldrar kan ta del av information på vår hemsida. Övrig information finns på anslagstavlan på Ängen samt i stora tamburen. Vi har ett föräldramöte under hösten. I tamburen finns en förslagslåda uppsatt där föräldrarna kan lämna synpunkter, som sedan tas upp på föräldrarådet. Vi anser att det är oerhört viktigt att barnen får en lugn måltid. De som skall lämna/ hämta sina barn får därför göra det före eller hämta efter avslutad måltid. Barnen äter vid nivå anpassade bord och stolar. Vi ser till varje individ och ger den hjälp till de som behöver. Vi försöker stärka de barn som ej vågar/vill be om hjälp, genom att vänta in dem så att de själva får tala om eller visa vad de vill ha. Vi använder oss utav digitala fotoramar och bilder för att synliggöra dagens aktiviteter. Vi använder Min förskoleresa på utvecklingssamtalen. Detta för att barnet själva aktivt skall delta i samtalet. Vi erbjuder alltid ett extra barnfritt samtal om föräldrarna vill eller om behov finns. 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Metoder: Vi har en samverkan förskola skola grupp där vi diskuterar gemensamma frågor Vi har tydliga planer för överlämnande mellan verksamheterna Vi har en tydlig plan för överlämnande av Portfoliopärmen Vi har i vår överlämnandeplan tydliga metoder för hur vi delger nya verksamheten barnets behov av stöd och stimulans för en fortsatt positiv utveckling Olika typer av samverkan kan ske t.ex. på vårterminen bjuder förskolan in barn som förra året gått på den förskolan för att berätta hur det är att börja i förskoleklass 10

11 3. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. 11

12 Metoder: Personalen använder portfolio för att synliggöra varje barns utveckling Personalen använder dokumentation och pedagogisk dokumentation för att synliggöra det gemensamma och individuella lärandet, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten och sig själva som pedagoger. Personalen använder kontinuerligt observationer för att ta reda på barnens behov och vad de är intresserade av för att ha som grund av utformningen av verksamheten. Personalen använder TRAS som observationsmaterial för att kunna planera arbetet med språkutvecklingen för den aktuella barngruppen. Personalen använder systematiskt kvalitetssäkringsmaterial för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Personalen reviderar arbetsplanen utifrån uppföljning/utvärdering. Personalen tar del av resultatet av föräldraenkäten, förändrar och utvecklar verksamheten utifrån detta. Personalen har tre dagar för planering och uppföljning per år. Ängens metoder: Två pedagoger följer barnen under hela förskole tiden hos oss på Solängen. Fördelen med det är att vi ser barnens utveckling väldigt tydligt. Vi lär även känna föräldrarna på ett bra sätt och alla blir trygga med varandra. Vi upplever att vårdnadshavarna blir trygga och törs ifrågasätta det vi gör. Vi fotograferar och dokumenterar i den dagliga verksamheten det barnen gör, skriver barnens kommentarer/reflektion som sedan sätts upp väggen. Vi använder oss utav digitala fotoramar. Vi dokumentera även de vardagliga situationerna och sätter upp dem på väggarna för att barnen/vårdnadshavare skall kunna gå och se sig själva. Vi synliggör våra teamarbeten på väggarna. Vi pedagoger utvärderar alltid efter våra olika temaarbeten, gemensamma traditioner mm. 12