Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för EKORREN

Transkript

1 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för EKORREN

2 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida Normer och värden sida Utveckling och lärande sida Barns inflytande sida Förskola Hem sida Samverkan med förskoleklassen, sida 8-9 skolan och fritidshemmet 3. Uppföljning, utvärdering och sida 9-10 utveckling 2

3 1. Förskolans värdegrund Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet inom svensk utbildning. ( Lpfö-98, reviderad 2010 ) Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar inom förskolan skall arbeta för varje människas egenvärde, rätt till respekt oavsett kön, hudfärg eller etnisk bakgrund. Vi ska också förankra respekten för vår gemensamma miljö. Vi ska aktivt motverka alla former av kränkande beteende. Alla i förskolan ska känna sig trygga. Förutsättningar för detta är att vi vuxna som omger barnen är goda förebilder. Vi ska använda metoder som stimulerar barnens tilltro till sin egen förmåga och som stärker deras självkänsla. Vi ska utforma vår verksamhet så att den är både rolig och lärande. Vi ska skapa miljöer och situationer som stimulerar varje barns utveckling. Vi uppmuntrar och stimulerar leken då det är barnets naturliga sätt att lära. Vår förskola ska vara en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i samarbete med hemmen. 3

4 2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Metoder: 1. Alla avdelningar har arbetat fram sin egen arbetsplan för hur de arbetar med normer och värden. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas 2. Personalen får kompetensutveckling genom föreläsningar, litteratur och handledning 3. Personalen samtalar om, diskuterar och reflekterar ständigt kring normer och värden i arbetslagen och på förskolan 4. Personalen synliggör och arbetar med alla barnens hemspråk och hemkultur på olika sätt 5. Vi arbetar med likheter, olikheter och skillnader på olika sätt. 6. Personalen använder intervjublanketter med frågor om vad barnen tycker om verksamheten och utformar den bl.a. utifrån dessa 7. Personalen har metoder för att motverka stereotypa könsmönster 8. Alla förskolor arbetar mot miljöcertifikatet Grön Flagg 9. Alla förskolor har daglig utevistelse i närmiljön och deltar även i Skräpplockarveckan 10. Varje förskola har en plan för likabehandling och mot kränkande behandling som revideras varje läsår. EKORRENS METODER: Förhållningssätt: Vi har ett positivt, konsekvent och genomtänkt förhållningssätt. Vi uppmuntrar och förstärker positivt beteende. Vi har få och tydliga regler. Vi hjälper varandra och uppmuntrar hjälpsamhet. Vi visar barnen respekt och förmedlar att vi tycker det är roligt att just du kommer idag 4

5 Vi arbetar med barnens självkänsla genom att lyssna på dem, visa att deras åsikter är viktiga och att det inte är fel att tycka olika. Samling: Genom samling skapar vi möjligheter för barnen att lyssna på varandra, våga prata inför andra och vänta på sin tur. Värdegrundsarbete: Vi arbetar med Barnkonventionen genom att använda oss av materialet Kompisböcker. Vi försöker att inte göra pojkar och flickor lika, utan ser varje barn som en egen individ oberoende av kön. Alla ska ha samma möjligheter att prova aktiviteter och olika material. I vår verksamhet samtalar vi med barnen om olika länder, livsstilar och familjesituationer m.m. Grön Flagg: Vi arbetar med Grön Flagg, genom att vara ute mycket lär sig barnen att uppskatta vår närmiljö och respektera och bry sig om den. Vi arbetar mot förskolans gemensamt uppställda grön Flagg mål. Måltid: Vid måltiden samtalar vi med barnen och uppmärksammar på ett positivt sätt olikheter, som t.ex. olika specialkoster. 2.2 Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras 5

6 kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Metoder: 1. Alla avdelningar har arbetat fram sin egen arbetsplan där de beskriver sina metoder för hur de ska nå läroplanens mål i utveckling och lärande. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas 2. Genom arbetet med individuell dokumentation arbetar personalen med varje barns identitet och utveckling 3. Personalen använder medvetet fackord och dess begrepp i vardagen 4. Alla förskolor arbetar utifrån miljöcertifikatet Grön Flagg som är ett verktyg för att arbeta med hållbar utveckling 5. Alla förskolor arbetar med Sapere på olika sätt 6. All personal använder media i sitt dokumentationsarbete 7. Genom pedagogisk dokumentation synliggör vi det gemensamma lärandet 8. All personal arbetar språkstimulerande 9. Personalen använder Språkdomäner där man tillsammans med vårdnadshavarna kartlägger vilka olika språk barnen kommer i kontakt med 10. Personalen arbetar med media genom tidningar, böcker, ljudböcker, film, dator, lärplatta, Internet och bildprojektor 11. Personalen stimulerar och utmanar barnen i sin matematiska utveckling genom att problematisera och skapa situationer, erbjuda 6

7 material och miljöer där barnen får lära sig begrepp, problemlösning, konstruktion, tid och rum och teknik 12. Personalen erbjuder aktiviteter, miljöer och material till lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama regelbundet som en naturlig del i verksamheten 13. Personalen synliggör och arbetar med alla barnens hemspråk och hemkultur på olika sätt 14. Genom samtal, diskussioner, reflektioner, flera valmöjligheter och drama arbetar personalen med konflikthantering 15. Personalen arbetar med naturvetenskap, kemiska processer, fysiska fenomen genom NTA (natur och teknik för alla) där man arbetar med förutsägelser, utforskar, experimenterar och undersöker. 16. Personalen arbetar efter planerna Att ta emot och arbeta med flerspråkiga barn, samt Handlingsplan för nyanlända förskolebarn i Fagersta kommun vid behov 17. Personalen använder sig av produktiva frågor i samtal med barnen EKORRENS METODER: Värdegrund och förhållningssätt: Barnen får prova nya saker och prova själva, vi ger dem tid och tar till vara på barnens nyfikenhet och lust att lära till exempel observerar vi vad barnen gör och visar intresse för. Vi är flexibla i vår planering och lyfter fram barnens intressen. Vi ger barnen utrymme för lek där de får möjlighet att bearbeta sina upplevelser och sina känslor. Vi tycker att det är viktigt att utnyttja de dagliga rutinerna som inlärningstillfällen t.ex. vid blöjbyten och på- och avklädning. Vid påoch avklädning får barnen prova själva och vid måltiden får barnen möjligheter att själva ta sin mat samt välja vad de vill dricka. Vi uppmuntrar barnen att visa eller tala om vad de vill ha och stöttar dem att utveckla sitt sätt att kommunicera. Vi uppmuntrar barn till att samarbeta och vara delaktiga i dukning- och avdukning. Vi pedagoger är medvetna om vårt förhållningssätt och att vi är viktiga förebilder för barnen. Vi ställer öppna frågor till barnen och ger dem tid att reflektera och svara. Vi visar intresse och synliggör barnens hemkulturer genom att bland annat sjunga, lyssna på musik och använda olika medier. Vi har flaggor uppsatta som även det visar på våra olika länder. Vi respekterar varje individ oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning med mera. Konfliktlösning: I leken är vi närvarande och samtalar med barnen om situationer och eventuella konflikter som uppstår. Vi uppmuntrar barnen att försöka lösa konflikter själva samt ge dem verktyg för att kunna hantera konflikter på olika sätt. Vi finns alltid tillhands för att hjälpa till om 7

8 det skulle behövas. Att själva lösa konflikter är en del av den personliga utvecklingen och en viktig del i att bli självständig. Skapande: Vi arbetar med skapande i olika material ofta förknippat med vårt projekt eller utifrån barnens intressen. Matematik: Vi arbetar med matematik och naturvetenskap och uppmuntrar barnen att räkna, vi använder siffror, rim och ramsor, sånger med räkneord, former och andra matematiska begrepp. Vi använder våra kroppar för att göra matematiken konkret. Vi utmanar barnen att tänka själva, vi ger dem inte färdiga svar. Vi arbetar med matematik både inomhus och utomhus och väver in det i vårt temaarbete. NTA: Vi arbetar med NTA lådor Luft och Vatten. Grön Flagg: Vi har som mål att vara ute varje dag och barnen sover alltid ute såväl sommar som vinter. Genom att regelbundet vara ute lär sig barnen att uppskatta vår natur och miljö. Vi uppmuntrar barnen att utforska och ta hand om naturen. Vi är medupptäckare tillsammans med barnen. Genom utevistelsen och andra rörliga aktiviteter som dans, rörelselek hinderbanor och lekar utvecklar vi barnens motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. Vi arbetar även mot uppsatta Grön Flagg mål som är en gemensam profilering för förskolan. Vi följer årstidsväxlingarna som en grundläggande del i förskolans vardag och uppmärksammar då naturens kretslopp, växter och djur. V Vi arbetar med Sapere, vi har tänket med oss hela tiden men arbetar även mer med det under en månad på höstterminen och en månad på vårterminen. Språk: Vi arbetar dagligen med att stimulera barnens språk genom att ge dem talutrymme och ge mycket tid för samtal, sjunga, leka och använda konkreta saker för att göra det tydligt. Vi använder ett varierat språk genom att bland annat använda mycket synonymer, som exempelvis smörgås, bröd, macka. Vi använder oss av språkkartläggningsmaterialet TRAS där vi kan se vilka behov det finns av språkutveckling i vår grupp. Vi använder oss av TAKK i vår dagliga verksamhet, vi har veckans tecken och månadens ramsa eller lek. Barn och vuxna lär tillsammans. Vi använder oss av språkmaterialet Babblarna. Vi väver in detta material i resten av verksamheten. Vi lånar böcker från biblioteket. Vi strävar efter att arbeta med litteratur som projekt. 8

9 2.3 Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Metoder: 1. Personalen använder sig bl.a. av barnobservationer och barnintervjuer när man planerar året, teman, projekt, aktiviteter. 2. Verksamheten utgår ifrån den aktuella barngruppen 3. Personalen använder sig av produktiva frågor i samtal med barnen 4. Personalen diskuterar tillsammans med barnen fram trivselregler på avdelningen. Personalen arbetar för att ta bort ordet inte i dessa regler 5. Den aktuella barngruppen är delaktig i utformningen av miljön på förskolan 6. I den individuella dokumentationen ska barnen alltid vara delaktiga i de dokument som sätts in i deras dokumentsamling 7. Personalen skapar situationer under dagen och i leken då barnen deltar i samarbete och demokratiska beslut, t.ex. omröstningar. EKORRENS METODER: Vårt mål är att utforma verksamheten och miljön tillsammans med barnen på ett sätt som gör att barnen själva kan välja mellan olika aktiviteter och material till exempel försöka förvara material på barnens nivå. Vi observerar barnen och deras lek och detta ligger till grund för hur vi använder våra lokaler, utformar vår miljö och pedagogiska verksamhet. Tillsammans med de äldre barnen kan vi använda barnintervjuer. Vi ger barnen många tillfällen till samtal och ger dem tid och samtalsutrymme bland annat genom projektarbete och arbete i mindre grupper, samlingar, gemensamma och enskilda aktiviteter. Vi har veckans hjälpreda där ett barn får möjlighet att vara med och göra olika uppgifter som att hämta matvagnen. Vi arbetar med Barnens Val en dag i veckan, vi erbjuder då olika aktiviteter ut ifrån barnens intresse. Barnen får sen välja genom att peka på bilder på Lärplattan vad de vill göra. 9

10 2.4 Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Metoder: 1. Vårdnadshavare kallas till ett introduktionsmöte där man berättar om förskolans mål och uppdrag, förskolans likabehandlingsplan och hur inskolningen ska gå till 2. Personalen ger vårdnadshavarna insyn i verksamheten genom t.ex. daglig dialog, veckoplanering, föräldrapärm, hemsidan, digital fotoram 3. Personalen använder sig av olika inskolningsformer utifrån barn och vårdnadshavares behov 4. Ca 6 8 veckor efter inskolningen kallar personalen barn och vårdnadshavare till ett uppföljningssamtal 5. Personalen kallar till föräldramöte på hösten då personalen presenterar förskolans styrdokument, likabehandlingsplan och årsplanering, mm 6. Alla barn och vårdnadshavare kallas till samtal två per år, vid behov kan telefontolk erbjudas och det finns möjlighet till fler samtal mellan föräldrar och personal 7. Alla avdelningar anordnar trivselaktiviteter under året 8. Alla vårdnadshavare erbjuds att delta i ett föräldraråd en gång per termin. De som inte kan delta har möjlighet att lämna synpunkter inför rådet i en synpunktslåda som finns på varje förskola 9. Vårdnadshavare har alltid möjlighet att komma med synpunkter på verksamheten genom kommunens synpunktshantering 10. Vartannat år lämnas det ut en föräldraenkät till vårdnadshavarna 11. Personalen informerar vårdnadshavare att de alltid är välkomna att besöka verksamheten 12. Vid byte av verksamhet kallar personalen alltid till överlämnandesamtal 13. Personalen kan också erbjuda modersmålsstöd till flerspråkiga familjer under introduktionsmötet, inskolningen och vid behov 10

11 EKORRENS METODER: Varje dag möter vi barnen och deras föräldrar i tamburen när de hämtar och lämnar. Vi bemöter dem med nyfikenhet och intresse och strävar efter en rak och öppen kommunikation med föräldrarna. Vi försöker anpassa mottagandet och kontakten med varje barn och familj efter deras behov och förutsättningar. Föräldrarna får information om aktiviteter som sker under veckan genom vår planeringskalender och i mötet med oss pedagoger. Vi använder även planeringsboken för att sammanfatta dagens aktiviteter. Vid inskolning kallar vi till inskolningssamtal samt uppföljningssamtal. Vi använder telefontolk när behov finns. Vi kallar till utvecklingssamtal. Vi använder områdets gemensamma material när vi genomför de olika samtalen. Varje höst har vi ett föräldramöte där föräldrarna har möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter, det är även ett tillfälle för föräldrarna att lära känna varandra. Vi genomför olika trivselaktiviteter med föräldrarna till exempel lucia och arbetskvällar/trivselkvällar. Vi skickar ut Månadsbrev. Vi har en digital fotoram samt en anslagstavla i korridoren där barn och föräldrar kan ta del av gruppdokumentationen. 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Metoder: 1. Vi har en samverkan förskola skola grupp där vi diskuterar gemensamma frågor 2. Vi har tydliga planer för överlämnande mellan verksamheterna 3. Vi har i vår överlämnandeplan tydliga metoder för hur vi delger nya verksamheten barnets behov av stöd och stimulans för en fortsatt positiv utveckling 4. Olika typer av samverkan kan ske under året. 11

12 3. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. 12

13 Metoder: 1. Personalen använder individuell dokumentation för att synliggöra varje barns utveckling 2. Personalen använder dokumentation och pedagogisk dokumentation för att synliggöra det gemensamma lärandet, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten och sig själva som pedagoger 3. Personalen använder kontinuerligt barnintervjuer och observationer för att ta reda på barnens behov och vad de är intresserade av och höra deras synpunkter för att ha som grund för utformningen av verksamheten 4. Personalen använder TRAS som observationsmaterial för att kunna planera arbetet med språkutvecklingen för den aktuella barngruppen 5. Personalen använder systematiskt kvalitetssäkringsmaterial för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten 6. Personalen reviderar arbetsplanen utifrån uppföljning/utvärdering 7. Personalen tar del av resultatet av föräldraenkäten, förändrar och utvecklar verksamheten utifrån detta 8. Personalen har tre heldagar för planering och uppföljning per år EKORRENS METODER: Vi genomför en strukturerad årsplanering för att säkerställa en god kvalité på verksamheten. Genom dokumentation och observationer vill vi synliggöra både gruppens och det enskilda barnets utveckling och lärande. Vi använder arbetsmaterialet TRAS för att observera och dokumentera språkutveckling, vi tittar på det enskilda barnet men sammanställer sen gruppens behov. Vi använder Språkdomäner för att kartlägga vilka språk som finns runt barnen. Vi samlar material runt varje barns utveckling i en mapp. Vi söker även former för att samla material digitalt. Vi strävar efter att skapa pedagogiska samtal och reflektioner kring vår dokumentation. Vi har en pärm på avdelningen som finns tillgänglig för barn, pedagoger och föräldrar. I pärmen samlar vi dokumentationen när den tagits ner från väggar och inte är riktigt lika aktuell längre. Pärmen använder vi också som underlag vid samtal. Vi arbetar utifrån materialet Min förskoleresa som tagits fram av utvecklingsgruppen. Våra observationer och dokumentationer är det som lägger grunden för vårt fortsatta arbete. Utifrån dessa utvärderar vi och följer upp verksamheten så att vi kan fortsätta utveckla oss och vårt arbete. 13