Lokal Arbetsplan för Norrgården

Transkript

1 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Norrgården

2 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida Normer och värden sida Utveckling och lärande sida Barns inflytande sida Förskola Hem sida Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet sida 9 3 Uppföljning, utvärdering och sida 9 utveckling 2

3 1. Förskolans värdegrund Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet inom svensk utbildning. ( Lpfö-98, reviderad 2010 ) Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar inom förskolan skall arbeta för varje människas egenvärde, rätt till respekt oavsett kön, hudfärg eller etnisk bakgrund. Vi ska också förankra respekten för vår gemensamma miljö. Vi ska aktivt motverka alla former av kränkande beteende. Alla i förskolan ska känna sig trygga. Förutsättningar för detta är att vi vuxna som omger barnen är goda förebilder. Vi ska använda metoder som stimulerar barnens tilltro till sin egen förmåga och som stärker deras självkänsla. Vi ska utforma vår verksamhet så att den är både rolig och lärande. Vi ska skapa miljöer och situationer som stimulerar varje barns utveckling. Vi uppmuntrar och stimulerar leken då det är barnets naturliga sätt att lära. Vår förskola ska vara en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i samarbete med hemmen. 3

4 2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Vi arbetar medvetet hela dagen med hur man är mot varandra. Vi vuxna är goda förebilder. Genom portfolio synliggör vi - barnens familjer med familjeblad. - barnens sociala utveckling med text och bild. Vi samtalar och diskuterar med barnen. Vid konflikt pratar vi om hur man är mot varandra. Vi läser böcker och pratar om hur man är en bra kamrat. Vid på och avklädning hjälper vi några barn i taget, för att alla barn ska få sin tid. Barnen uppmuntras till att försöka klä av och på sig själva samt att hjälpa varandra. Vi låter barnen ta hand om sina kläder i den mån de kan. Vi vill att måltiden ska vara en positiv stund och vi strävar efter att barnen ska göra så mycket som möjligt själva. Genom att ge barnen mera ansvar under året så utvecklas de. Vi samtalar med barnen om hur man uppför sig vid matbordet. Vi firar valborgsmässoafton, påsk, midsommar, Lucia och jul. För att det ska vara en trivsam miljö hjälps vi tillsammans åt att hålla ordning på alla saker. Genom att erbjuda fri lek under uppsikt, lär vi barnen lekregler som att ta hänsyn, turas om och hjälpa varandra. Vi besöker olika ställen i vår närmiljö vilket ger barnen kunskap om hur man beter sig i olika miljöer och situationer. Ibland går vi hela gruppen och 4

5 ibland delar vi upp oss. Vi vill att barnen ska lära sig respekt för allt levande i vår natur. I samlingen synliggör vi alla barn och pratar om olika saker utifrån våra temaarbeten. Barnen lär sig även att lyssna på varandra. Vi pratar om att vi är olika men lika mycket värda. Vi synliggör FN-dagen den 24 oktober och har tema olikheter den vecka. 2.2 Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andrakulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sittkunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, 5

6 utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Genom våra olika teman stärker vi barnens identitet och trygghet. Ex: Jaget, kroppen, familjen, naturen. Genom portfolioarbetet så synliggör vi detta. Genom att erbjuda en varierad och stimulerande miljö väcks barnens lust och nyfikenhet. Vi strävar efter att lära barnen att respektera allt och alla, detta synliggör vi genom olika temaarbeten samt samtal tillsammans med barnen. I den dagliga verksamheten ges barnen kunskap om de sociala reglerna genom samtal och reflektion vid olika situationer. Barnen får arbeta med sin motorik på ett lekfullt sätt genom olika rörelselekar, fingerlekar, pyssel, skogsutflykter samt inne och utelek. Genom verksamheten arbetar vi för att höja barnens välbefinnande och hälsa. De barn som inte sover erbjuds att sitta och lyssna på en bok efter lunchen för att få en lugn stund och varva ner lite. För att stimulera barnens språk och begreppsutveckling så arbetar vi dagligen med detta genom att läsa, prata, sjunga, leka och ha temaarbeten. Ett bra verktyg för att arbeta med detta tycker vi är TRAS. Vi arbetar med de olika estetiska arbetssätten för att barnen ska få möjlighet att uttrycka sig på olika sätt. Ex, måla, sjunga, rörelse och lek. Vi pratar om siffror, symboler och antal, räknar barnen och olika saker i olika situationer. Detta gör vi när vi har temaarbete, när barnen fyller år samt i den dagliga verksamheten för att utveckla barnens intresse. Vi använder oss även av boken Leka och lära matematik ute. Vi låter barnen prova olika material och tekniker för att lösa problem. Ex. vid konstruktionsbygge när något rasar- hur bygger vi för att det ska hålla? Vid av och påklädning samtalar vi med barnen om storlek, antal, färg samt i vilken ordning man börjar ta på sig kläderna. Vi resonerar om hur man klär sig vid olika väder. Barnen får försöka att klä på sig själva. 6

7 Vi har några barn som är födda år 2013 som är kvar på Norrgården. Dessa barn har samma krav, regler och förmåner som barnen födda 2013 på Mellangården. De får t.ex. använda sax och tuschpennor. När vi arbetar med olika teman så använder vi böcker, filmer, sånger och ramsor och diskuterar form, färg och antal utifrån det tema vi arbetar med. Vi går till skogen och på promenad i vår närmiljö. Arbetet med naturkunskap utgår från barnens nivå. Besök i skogen ingår och vi samtalar om djur, växter, vad djuren äter och var de bor. När vi sopsorterar på avdelningen och så lär vi barnen varför man inte ska kasta saker i naturen vi måste vara rädda om vår natur. Vi föder intresse och nyfikenhet hos barnen för naturvetenskap och teknik genom t.ex. NTA, duplo samt klossarna. 2.3 Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Arbetet med att barnen ska bli så trygga att de vågar uttrycka sina tankar och åsikter är viktigt för oss. Vi använder oss av intervjuer. Arbetet sker efter ett årshjul och vi arbetar temainriktat, dokumentation sker av varje barn. Vi tar reda på barnens intressen för att kunna erbjuda lämpligt material samt lämpliga aktiviteter. Vi samtalar med barnen för att ge dem ord på saker och ting, så att de själva kan uttrycka vad de vill. Barnen erbjuds olika material så att de får prova på olika skapande metoder. Vi har något vi kallar barnens val där barnen själva får välja mellan 2-3 aktiviteter. Genom att sätta upp sitt närvarokort på en bild av de olika alternativen kan även de minsta tala om vad de vill. Barnen ska vara delaktiga i att vår miljö är trivsam både ute och inne genom att vi plockar undan tillsammans. Vi uppmanar till att plocka undan innan barnen påbörjar en ny aktivitet. Håll Sverige Rent anordnar en skräpplockardag som vi deltar i. Barnen lär sig då att ta ansvar för vår närmiljö. Vi berömmer barnen och uppmuntrar dem att försöka själva. Under den fria leken kan barnen själva välja vad och med vem de vill leka, under vuxens uppsikt. Vi som pedagoger ska se till att alla barn är delaktiga i leken och lär sig att ta hänsyn. 7

8 I samlingen synliggörs alla barn genom närvarokort. Alla barn ska få komma till tals. 2.4 Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Inför höstterminen bjuder vi in nya föräldrar till ett föräldramöte, innan barnen börjar på förskolan. I största möjliga mån så har vi gruppinskolningar. Inskolningen tar i regel 14 dagar. Vi möter föräldrar och barn i hallen. Vi pratar om vad som skall ske eller vad som har skett under dagen. Vid nyinskolning erbjuder vi uppföljningssamtal 6-8 veckor efter inskolningen. Vi utgår då från häftet En dag på Norrgården samt inskolningsberättelsen. På hösten utgår vi från en barnintervju vid samtalet och på våren har vi portfoliosamtal. Vi samtalar om barnens positiva utveckling, lärande och trivsel hos oss på förskolan. Barnen deltar vid alla dessa samtal. Vid övriga frågor så kan föräldrar/pedagoger be om ett extra möte utan barn. På höstens föräldramöte berättar vi om verksamhetsåret. Föräldrarna får möjlighet att diskutera och ställa frågor, komma med synpunkter och idéer samt lära känna varandra. På våren har vi en trivselkväll för barn och föräldrar. Vi skriver upp veckans aktiviteter i en planeringskalender i hallen. All information till föräldrarna finns samlat i en pärm i hallen. I hallen finns också en låda för att kunna lämna frågor och synpunkter till föräldrarådsrepresentanterna. Dessa deltar i föräldrarådsmöten där förskolechef samt andra föräldrarådsrepresentanter ingår. 8

9 Vi har instagram där vi lägger ut bilder på verksamheten som anhöriga kan se. Vi delar ut en enkät till alla föräldrar på våren för att få in synpunkter på vår verksamhet. Ex. vad är bra/mindre bra/vad kan bli bättre? 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Vi har en överlämnandeplan som vi följer. 3. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska 9

10 kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Genom att arbeta med portfolio så dokumenterar vi och synliggör hela tiden barnens utveckling och gör dem uppmärksamma på sin utveckling. Vi arbetar efter vår arbetsplan som grundar sig på Läroplanen. När vi utvärderar vårt arbete så kan vi reflektera och utveckla oss. Vi använder TRAS som ett hjälpmedel för att kunna dokumentera barnens kunskaper och för att veta vad vi behöver arbeta mera med. Genom att vi har tre dagar per år när verksamheten är stängd får vi möjlighet att kunna reflektera över och revidera vår verksamhet utifrån Läroplanen. Genom fortbildning för oss pedagoger så ges vi möjlighet att vidareutvecklas i vår yrkesroll. Vi har schemalagd planeringstid för att kunna genomföra dokumentation, utvärdering, reflektion etc. 10