RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Transkript

1 RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET Rudsdalens förskola avdelningen Tallen

2 Läsåret Arbetslaget har under läsåret bestått av tre pedagoger, 2, 75 % tjänst fördelat på två förskollärare och en barnskötare. Vi har i gruppen haft 20 barn i åldrarna 3-5 år under höstteminen och 21 barn under vårterminen. I gruppen finns nu 11 flickor och 10 pojkar. I vår barngrupp finns flera barn med olika modersmål. I oktober 2012 blev vi ett nytt arbetslag på Tallen, och under hösten har vi lagt fokus på att lära känna varandra i både arbetslag och barngrupp. Vi har lagt stor vikt vid vårt värdegrundsarbete. Tillsammans med barnen har vi utarbetat trivselregler som handlar om hur man ska vara mot varandra i en grupp, tex vänta på sin tur, leka med varandra och lyssna på varandra. Till varje regel finns en tydlig bild. Trivselreglerna finns synliga på två ställen på avdelningen. Detta gör det lättare att påminna barn och vuxna vad vi kommit överens om. På vår förskola har hela huset jobbat utifrån ett gemensamt tema: sagan om Bockarna Bruse. Sagan har varit en bra utgångspunkt, och vi har utifrån den fått med läroplanens alla delar och årets utvecklingsområden på ett meningsfullt och tydligt sätt. Vårt arbete har varit flexibelt och barnens intressen och tankar har påverkat innehållet i verksamheten. Vi har på olika sätt använt sagans figurer i samlingar och vår planerade verksamhet. Vi har delat barngruppen i två grupper efter ålder och mognad, vi kallar dem gul och blå grupp. Dessa grupper har haft daglig språksamling i olika rum innan lunch. Gruppindelning och foto på gruppmedlemmar finns att se på väggen i hallen. De äldsta barnen på Tallen och Granen har under läsåret deltagit i bokbryggan, vi har jobbat långsiktigt med årets bok på olika sätt och samlat dokumentation från våra träffar i lekhallen.

3 Språk Utvärderingar av våra prioriterade utvecklingsområden 2012/2013 Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner Intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: Kriterier 1. leka med språket ( språkleker - rim, rams, stavelser, ordpussel m.m.) 2. använda språket genom att tala, lyssna, berätta, argumentera och ställa frågor. 3. visa intresse för bokstäver/symboler och viljan att skriva sitt namn. 4. visa intresse för bilder, texter och olika medier. Mål för arbetslaget i förskolans verksamhet Uppnåendemål 1. Under året ska arbetslagen arbeta systematiskt med språket i sin dagliga verksamhet. 2. Senast den ska arbetslaget ha använt områdets språkliga kartläggningsmaterial på sina respektive ansvarsbarn. 3. Senast den ska arbetslaget ha använt områdets språkliga kartläggningsmaterial för andra gången på sina respektive ansvarsbarn 4. Senast den första november 2012 ska arbetslaget ha sett över sin språkliga miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla (se kriterierna) och i relation till den barngrupp man har. Utvärdering av kriterierna 1. Daglig språksamling i två grupper, delvis utifrån Bornholmsmodellen och även tagit bitar ur förra årets språkmaterial, Språklust av Karin Rydja. Vi har tydliga bilder på rimord som används varje dag som matramsor. De finns uppsatta vid varje matbord. 2. Samling i helgrupp där tex mellanbocken och trollet genom olika aktiviteter och områden fått barnen att använda språket, lyssna, argumentera och ställa frågor. Arbetet i bokbryggan har också haft stort fokus på dessa kriterier, ofta utifrån etiska frågor. 3. Barnen ser sitt och de andra barnens namn tillsammans med foto på flera platser på avdelningen. Namnet på veckans alla dagar finns uppsatta på avdelningen, varje dag har en egen färg. I bokbryggan har vi använt namnlappar som lett till många diskussioner om tex likheter och skillnader mellan barnens namn. 4. Vi har två läsvilor där vi använt oss av böcker från bokbussen och tittat på URprogram på tv.n. Vi har använt I-paden i våra samlingar.

4 Utvärdering av arbetslagens uppnåendemål i förskolans verksamhet 1. Ja, på våra språksamlingar innan lunch. 2. Två och tre har vi gjort. 3. Kartläggningsmaterialet har vi gjort på de flesta barnen, dock inte på alla. 4. Ja. Vi har sett över och ändrat i vår språkliga miljö, för att skapa fler möjligheter för barnen att leka i en mindre grupp. Hur ser vi på barnen att verksamheten (utvecklingsområdena) har utvecklat deras kunnande från en tid till en annan. Genom vårt långsiktiga, upprepade arbete med rim och ramsor märker vi att barnen rimmar spontant i lek och vid matbordet. Med utgångspunkt i bilderna på rimord skapas många situationer där diskussioner om vad som rimmar osv uppstår. Vi märker att de äldsta barnen på avdelningen använder sig av ramsor när de ska spela spel. Då vi har flera barn i gruppen, som har ett annat modersmål än svenska, använder vi oss gärna av bilder och figurer. Vi har märkt att intresset för sagor och ramsor ökat. Barnen använder våra språkpåsar och leker själva sagan med figurer däri. Förståelsen för våra Trivselregler, blir tydliga för barnen och de pekar på bilderna och hänvisar till dem då vi pratar om hur man är en bra kompis. Då barnen förstår innehållet och betydelsen av t.ex. sagor blir det roligare att lyssna och lära. På våra storsamlingar (hela barngruppen tillsammans) har mellanbocken Bruse uppmuntrat barnen att reflektera, uttrycka egna åsikter och försöka förstå andras perspektiv, bla har barnen hjälpt bocken att lösa ett problem när trollet satt upp staket på bron. Varje tillfälle i bokbryggan börjar med att vi visar namnlappar på alla barn och vuxna som är med i gruppen. I början kände varje barn igen sitt eget namn, nu känner de igen alla namn och jämför namnen på olika sätt. De urskiljer bokstäver och ser likheter och skillnader på olika namn, tex långa/korta namn, namn som börjar eller slutar likadant osv. Efter varje lästillfälle i bokbryggan finns tillfälle för barnen att reflektera kring det lästa och uttrycka sina egna åsikter. Genom våra dagliga språksamlingar med återkommande innehåll och struktur ser vi att barnen under läsårets gång fått större förståelse för veckodagar, månader och år. Vi har, i de äldre barnens samling, kompletterat med månadsbilder som sätts upp efter hand och bildar ett årshjul. Varje dag får ett barn ansvara för tavlan i samlingen, detta innebär att barnet den dagen räknar hur många barn det är i samlingen och sätter upp rätt siffra, sätter upp rätt dag och dagens väder. Genom detta får alla barn träna på att tala inför en grupp och att lyssna på andra. Detta är ett återkommande moment varje dag, där barnen får många tillfällen att träna sig på, och bli trygg i situationen. Vi har gett barnen många möjligheter att se sitt och andras namn tillsammans med foto. Vi har fört in ett moment i de äldre barnens samling där de ska känna igen bokstäver ur sitt namn, och vi ser ett ökat intresse för bokstäver, namn och olika ord i barngruppen. På vårterminen har vi gjort om läsvilan för att bättre nå alla barn. Vi har nu två läsvilor där vi kan anpassa bokvalet utifrån ålder och mognad. Sexåringarna bildar en egen grupp på läsvilan.

5 Analys och lärdomar, utvecklingsbehov Det känns bra att arbeta med samma utvecklingsområde under flera läsår. Man blir trygg med olika metoder och kommer in i tänket. Gången blir mer tydlig och man kan utveckla sådant man börjat på. Vissa delar i Bornholmsmodellen anser vi var alldeles för avancerad för den barngrupp vi har, där flera av barnen har annat modersmål än svenska. Därför har det varit svårt att följa boken systematiskt. Vi har istället använt oss av förra årets bok Språklust. Vi har blivit mer medvetna om vår egen roll som verktyg i barnens språkutveckling, tex att ta tillvara tillfällen att samtala, ställa frågor osv. Att låta barnen reflektera istället för att alltför snabbt ge dem ett färdigt svar. Naturvetenskap/Teknik Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: sitt intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur, och samhälle påverkar varandra. sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur, samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: Kriterier 1. visa förståelse för källsortering och att den har betydelse i ett större sammanhang, exempelvis i naturens olika kretslopp. 2. visa intresse för naturens årstidsväxlingar, växter och djur. 3. visa intresse för experiment och viljan att utforska fysikaliska fenomen 4. tänka, reflektera och samtala/dokumentera om hur saker och ting hänger ihop 5. ställa frågor och föra samtala om naturvetenskap. 6. visa intresse att vilja pröva olika sorters teknik, material och verktyg 7. visa intresse för teknik i vardagen, och hur enkel teknik kan fungera. Arbetslaget

6 Mål för arbetslaget i förskolans verksamhet Uppnåendemål 1. Under året ska arbetslagen arbeta systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet. 2. Det pedagogiska uterummet/utemiljön ska användas för undervisning inom naturvetenskap och teknik. 3. Senast den första april 2012 ska arbetslaget ha dokumentera något om varje barns tankar runt ett experiment. Denna dokumentation ska finnas med i barnets portfolio. Utvärdering av kriterierna 1. Vår figur Städgreta har visat och pratat om hur vi ska sortera vårt skräp. Barnen har fått lägga t.ex. plast, kartong, glas, batterier i olika behållare som har symbolbilder på sig. Vi har också deltagit i skräpplockarveckan. 2. Vi har följt våra två årstidsträd på gården, en rönn och en lönn. När vi hittade en död sidensvans på gården ledde det till att bocken Bruse började prata med barnen om sina vänner fåglarna, om flyttfåglar osv. På våren har detta följts upp, när vissa vänner kommer tillbaka. Vi har tittat på vårblommor och visat årshjulet. 3. Mellanbocken Bruse har kommit till samlingen regelbundet och visat olika fysikaliska fenomen, t.ex. ballong med och utan helium gas. Höstens röda tråd var luft, under våren har bocken visat och pratat om olika saker. 4. Fyra och fem. Bocken har frågat barnen vad de tror kommer att hända, barnen har fått fundera och komma med olika förslag. 5. Därefter har vi visat vad som händer, och vi vuxna har med hjälp av faktaböcker försökt visa och förklara hur det hänger ihop. 6. Vi har haft ett båtprojekt, där barnen har fått höra om olika tekniker och prova olika material (vad flyter bäst?) 7. I våra lekmiljöer finns olika material som barnen kan använda för att skapa och bygga. I uppkomna situationer har vi tagit tillfället i akt att prata om teknik i vardagen. Utvärdering av arbetslagens uppnåendemål i förskolans verksamhet 1. Under året har arbetslaget arbeta systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet. 2. Det pedagogiska uterummet/utemiljön har användts för undervisning inom naturvetenskap och teknik. 3. Vi har inte innan första april 2012 dokumentera något om varje barns tankar runt ett experiment.. Hur ser vi på barnen att verksamheten (utvecklingsområdena) har utvecklat deras kunnande från en tid till en annan. Vi märker att ett intresse har väckts hos barnen, de kommer ihåg vad som hänt vid tidigare samlingar och vill gärna berätta och föra samtal om naturvetenskap. Vi ser ett särskilt stort intresse för fåglarna som vi följt vid vårt fågelbord. Barnen reflekterar och diskuterar, känner igen vissa fågelarter och tittar på vår affisch med fåglar.

7 Analys och lärdomar, utvecklingsbehov Det har varit bra att ha samlingarna på onsdagar som ett tillfälle att fylla på kunskap och väcka tankar hos barnen. Det är dock viktigt att ämnet får vara levande hela tiden och att ta tillvara på de tillfällen som dyker upp i vår vardag. Kommunikation Mål för arbetslaget i förskolans verksamhet Uppnåendemål Kommunikationen mellan hem och förskola ska förbättras. 1. Arbetslagen ska synliggöra förskolans verksamhet genom pedagogisk dokumentation 2. Arbetslagen ska arbeta med portfolio för att följa varje barns utveckling från en tid till en annan. 3. Arbetslagen ska förbättra sina utvecklingssamtal bättre dokumentationsunderlag, bemötande och ökad tydlighet Utvärdering av arbetslagens uppnåendemål i förskolans verksamhet 1. Ja, genom våra mappar för varje utvecklingsområde som har varit synliga för föräldrar och barn i hallen. 2. Vårt arbetslag har arbetet med portfolio, där vi har följt varje barns utveckling och lärande. 3. Vårt arbetslag har förbättrat våra utvecklingssamtal bättre dokumentationsunderlag, bemötande och ökad tydlighet. Hoppas att föräldrarna tycker det. Hur ser ni/upplever ni, att kommunikationen har blivit bättre mellan förskolan och hemmet. Många föräldrar kommer in på avdelningen och pratar med oss. Vi upplever att vi har en öppen dialog. Vi har haft ett bra samarbete i arbetslaget, när föräldrar har velat prata enskilt om något. På våra drop-in fika tillfällen höst och vår har många föräldrar tagit sig tid att sitta ned med sina barn på avdelningen. Detta har blivit trevliga spontana tillfällen för föräldrar att träffas och prata.

8 Analys och lärdomar, utvecklingsbehov Att kunna ha en öppen dialog förebygger eventuella missförstånd. Vid utvecklingssamtal uppmanar vi föräldrarna att komma till oss direkt om något händer, eller om de undrar över något. Vi jobbar hela tiden vidare med detta område, det är vårt ansvar att bjuda in föräldrarna så de känner sig delaktiga i sina barns vardag. Omtanke karlstad Lärande i det digitala samhället Förskolan ska ligga i tiden med sitt arbete och i takt med att IT, datorer och surfplattor utvecklas. Det är viktigt att förskolan använder dessa verktyg som ett naturligt hjälpmedel i sin verksamhet. Det är viktigt att alla känner till och förstår vad som händer i denna omvälvande tid och kan därmed skapa en bild om var vi befinner oss och hur vi ska skapa en rörelse i riktning mot det önskade. Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn genom IKT utvecklar: intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar och utmanar barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik. Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: Kriterier 1. använda IKT som ett verktyg för att visa bilder och texter 2. använda IKT för att utmana barns nyfikenhet, kommunicera och tolka. 3. använda IKT för att visa hur enkel teknik fungerar. 4. använda IKT inom språk, kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik. Mål för arbetslaget i förskolans verksamhet Uppnåendemål 1. Arbetslagen ska använda IKT sin vardag på förskolan. 2. Arbetslagen ska ha med IKT i sin verksamhet med barnen. 3. Arbetslagen deltar i OMTANKE Karlstad. 4. Alla i arbetslaget bidrar i processen - med reflektioner, tankar och frågor på its - innan träffar inom OMTANKE.

9 5. Arbetslaget använder IKT i den omfattning de har tillgång till IKT. 6. Alla i arbetslaget dokumenterar med hjälp av IKT Utvärdering av kriterierna 1. Vi har använt oss av datorn och i plattan(när den är ledig) vid vissa tillfällen. 2. Vi har påbörjat arbetet med att använda IKT för att väcka nyfikenhet hos barnen 3. Vi använder IKT för att visa hur enkel teknik fungerar. 4. Vi använder IKT ex UR- program. Utvärdering av arbetslagens uppnåendemål i förskolans verksamhet 1. Vi använder ofta IKT vardagen på förskolan. 2. I viss mån använder vi IKT i sin verksamhet med barnen. 3. Vi har startat OMTANKE Karlstad. 4. Några bidrar i processen - med reflektioner, tankar och frågor på its - innan träffar inom OMTANKE. 5. Vi använder IKT i den omfattning vi har tillgång till IKT. 6. Vi dokumenterar med hjälp av IKT Hur ser vi på barnen att verksamheten med IKT har utvecklat deras kunnande från en tid till en annan. Arbetet har inte pågått så länge så vi kan inte se så stor skillnad, men vist ser man att många barn lär sig bättre av att använda sig av IKT. Hur ser ni på ert eget arbete med IKT i verksamheten. Har ert kunnande utvecklats under läsåret Lite, men kan bli bättre. Analys och lärdomar, utvecklingsbehov Vi personal behöver bli bättre på att använda oss av olika hjälpmedel, men det måsta vara lätt att ta fram och att det finns nära när man ska använda sig av IKT. Ansvariga för utvärderingen är: Avdelningen Tallen