RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Transkript

1 RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET Sångsvanens förskola Tranan

2 Övergripande På Sångsvanens förskola avdelning Tranan arbetar 2 förskollärare, 100 %, 1 barnskötare 75%, 25% täcks upp av en vikarie. På grund av att vi haft väldigt många barn som går sent på eftermiddagarna har vi under vårterminen fått extra förstärkning med 25%. Barngruppen består av 18 barn, 12 flickor och 6 pojkar i åldern 1-5 år. Förskolan består av två friliggande villor med en omväxlande utemiljö, skogsdunge, sandlådor, gräsområden, gungor mm. Under läsåret har vi arbetat med naturen som tema. Vi har använt oss av utemiljön och skogen i vårt arbete. Naturens och skogen har gett oss möjlighet att tillsammans med barnen arbeta bl.a. med naturvetenskap/teknik och språk. I vårt arbete kring hållbar utveckling har vi försökt göra barnen medvetna om och skapa en förståelse för vikten av hälsa, och miljö för en hållbar framtid. Arbetet med hållbar utveckling sätter sin prägel på hela verksamheten och utgår från Läroplanen (Lpfö 98/reviderad), FNs: Barnkonvention och Agenda 21. Värdegrundsarbetet är ett kunskapsområde som genomsyrar hela vår verksamhet. I förskolans Likabehandlingsplan - Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling - beskrivs arbetet med jämställdhet, mångfald och diskriminering.

3 Utvärderingar av våra prioriterade utvecklingsområden 2012/2013 Språk Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner Intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: Kriterier 1. leka med språket ( språkleker - rim, rams, stavelser, ordpussel m.m.) 2. använda språket genom att tala, lyssna, berätta, argumentera och ställa frågor. 3. visa intresse för bokstäver/symboler och viljan att skriva sitt namn. 4. visa intresse för bilder, texter och olika medier. Mål för arbetslaget i förskolans verksamhet Uppnåendemål 1. Under året ska arbetslagen arbeta systematiskt med språket i sin dagliga verksamhet. 2. Senast den ska arbetslaget ha använt områdets språkliga kartläggningsmaterial på sina respektive ansvarsbarn. 3. kartläggningsmaterial för andra gången på sina respektive ansvarsbarn 4. Senast den första november 2012 ska arbetslaget ha sett över sin språkliga miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla (se kriterierna) och i relation till den barngrupp man har. Utvärdering av kriterierna 1. Vi har sjungit sånger, barnen har klappat sina namn, vi har läst rimsagor, barnen har gjort egna matramsor, vi har gjort mungymnastik (gumman som storstädar), barnen har blåst monster med sugrör och flaskfärg. 2. Vi har uppmuntrat barnen till att använda språket i vardagliga situationer och att lyssna till varandra. Barnen har fått berätta kring sina egna alster. 3. Vi har satt upp alfabet med tillhörande bilder på flera väggar på avdelningen, tillsammans med barnen har vi satt upp lappar med namn på föremål exempelvis fönster, tak och gardiner. I samband med samling och måltider har vi använt oss av lappar där barnens namn står skrivna. 4. Vi har lånat böcker, faktaböcker och kapitelböcker utan bilder. Vi har lyssnat på sagoband och läst flanosagor. Vi har använt oss av Ipad och dator.

4 Utvärdering av arbetslagens uppnåendemål i förskolans verksamhet 1. Ja, vi har arbetat systematiskt med språket i vår dagliga verksamhet 2. Ja, vi har använt oss av områdets språkliga kartläggningsmaterial på samtliga barn. 3. Ja, vi har använt oss av områdets språkliga kartläggningsmaterial på samtliga barn en andra gång 4. Ja, vi har sett över vår språkliga miljö. Hur ser vi på barnen att verksamheten (utvecklingsområdena) har utvecklat deras kunnande från en tid till en annan. Barnen ritar teckningar till varandra och vill lära sig skriva varandras namn. De äldre barnen berättar egna sagor utifrån bilder de själva skapat. Vi har dagligen använt oss av rim och ramsor, vilket har bidragit till att barnen har gjort sina egna rimramsor inför maten. Alla ramsor som barnen gjort har skrivits ner och satts upp på väggen vid en av matplatserna. Vi har lånat många faktaböcker om natur, naturvetenskap och teknik som barnen har visat stort intresse för. Detta har lett till många samtal och frågeställningar mellan barn-barn, barnvuxen och även vuxen - vuxen. Barnens frågor har också fört med sig att vi tillsammans med barnen sökt vidare information med hjälp av I-pad, dator och mobiltelefoner. Under läsåret har några barn varit väldigt intresserade av sagan om Bockarna Bruse. Intresset för sagan har smittat av sig på de andra barnen och gett oss en bra möjlighet att arbeta med prepositioner. Prepositioner var det som vi utifrån tidigare språkkartläggning observerat att vi behövde arbeta lite extra med. Analys och lärdomar, utvecklingsbehov Vi har jobbat utifrån barnens önskemål och intressen och det har lett oss in på sidospår, som från början inte var planerade. Bockarna Bruse, barnens egna matramsor och skapande av egna berättelser har fört verksamheten framåt på ett positivt sätt. Språkarbetet är en ständigt pågående process där vi har många idéer som vi vill utveckla och arbeta vidare med i vår undervisning. Naturvetenskap/Teknik Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: sitt intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur, och samhälle påverkar varandra. sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur, samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap

5 Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: Kriterier 1. visa förståelse för källsortering och att den har betydelse i ett större sammanhang, exempelvis i naturens olika kretslopp. 2. visa intresse för naturens årstidsväxlingar, växter och djur. 3. visa intresse för experiment och viljan att utforska fysikaliska fenomen 4. tänka, reflektera och samtala/dokumentera om hur saker och ting hänger ihop 5. ställa frågor och föra samtala om naturvetenskap. 6. visa intresse att vilja pröva olika sorters teknik, material och verktyg 7. visa intresse för teknik i vardagen, och hur enkel teknik kan fungera. Arbetslaget Mål för arbetslaget i förskolans verksamhet Uppnåendemål 1. Under året ska arbetslagen arbeta systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet. 2. Det pedagogiska uterummet/utemiljön ska användas för undervisning inom naturvetenskap och teknik. 3. Senast den första april 2013 ska arbetslaget ha dokumentera något om varje barns tankar runt ett experiment. Denna dokumentation ska finnas med i barnets portfolio. Utvärdering av kriterierna 1. Vi har använt en maskkompost. Vi har använt oss av faktaböcker, ipad och dator. Vi har gjort besök i skogen. 2. Vi har gjort besök i skogen, använt oss av faktaböcker, ipad och dator. Vi har målat en naturmålning på en utav väggarna på avdelningen. Målningen har lackerats så det går att sätta upp barnens alster som hör samman med de olika årstiderna på den. 3. Vi har gjort experiment utifrån ett examensarbete av Annika Spång vid högskolan i Gävle, 4. Vi har gjort experiment och låtit barnen reflektera kring dessa. 5. Vi har gjort bl a skogsutflykter och en maskkompost. 6. Vi har tillfört nytt material i målarrummet för barnen att skapa med. i Vi har använt oss av såväl material från naturen som olika former av återvinningsmaterial. Vi har köpt in nytt konstruktionsmaterial. 7. Vi har läst faktaböcker och gjort experiment. Utvärdering av arbetslagens uppnåendemål i förskolans verksamhet 1. Ja, vi har arbetat systematiskt med naturvetenskap och teknik i vår dagliga verksamhet. 2. Ja, vi har använt oss av det pedagogiska uterummet/miljön för undervisning inom naturvetenskap och teknik. 3. vi har dokumenterat något om varje barns tankar runt ett experiment.

6 Hur ser vi på barnen att verksamheten (utvecklingsområdena) har utvecklat deras kunnande från en tid till en annan. Så länge det varit möjligt ur säkerhetssynpunkt, (is och halka), har vi gjort skogsbesök varje vecka. I skogen har vi fört diskussioner med barnen om djur, växter, nedskräpning mm. I samband med våra skogsutflykter har barnens nyfikenhet kring naturen ökat. Barnen har ställt många frågor kring olika djurs läten, utseende och levnadsbeteenden men också om den egna människokroppen. Vi ser att barnen använder sig mycket av våra konstruktionsmaterial, geomag, plus plus, klossar, järnväg mm. Vi har arbetat mycket med olika tekniker i målarrummet och vi har upplevt det som inspirerande för barnen. Barn som tidigare inte deltagit i målarrummet väljer nu ofta att vara där. Under vårterminen har barnen visat ett stort intresse för att göra pärlplattor utifrån mönster och eget skapande. Analys och lärdomar, utvecklingsbehov Vi upplever att skogsutflykterna har varit en uppskattad aktivitet och som väckt många naturvetenskapliga frågor hos barnen. Våra experiment/konstruktioner med is, snö och färg har varit uppskattat och något vi tänkt oss arbeta vidare med. Kommunikation Mål för arbetslaget i förskolans verksamhet Uppnåendemål Kommunikationen mellan hem och förskola ska förbättras. 1. Arbetslagen ska synliggöra förskolans verksamhet genom pedagogisk dokumentation 2. Arbetslagen ska arbeta med portfolio för att följa varje barns utveckling från en tid till en annan. 3. Arbetslagen ska förbättra sina utvecklingssamtal bättre dokumentationsunderlag, bemötande och ökad tydlighet Utvärdering av arbetslagens uppnåendemål i förskolans verksamhet 1. Vi har synliggjort förskolans verksamhet genom att sätta upp mycket av barnens alster och dokumentation på väggarna. Vi har också använt oss av en digital fotoram för att ge föräldrarna en inblick i förskolans vardag. 2. Vi har arbetat vidare med barnens portfolio för att synliggöra det enskilda barnets utveckling. Vi har nu även påbörjat arbetet med att göra barnen delaktiga i sin egen portfolio. 3. Vi har diskuterat i arbetslaget inför utvecklingssamtalen och därmed fått en samlad bild av barnet och dess lärande.

7 Hur ser ni/upplever ni, att kommunikationen har blivit bättre mellan förskolan och hemmet. Vi ser att föräldrarna tar del av dokumentationen vi satt upp på väggarna och att barn och föräldrar samtalar kring den. Analys och lärdomar, utvecklingsbehov Vi ser det som positivt att föräldrarna oftare kommer in och tar del av det som barnen gjort. Pedagogisk dokumentation är något vi vill arbeta vidare med. Det är ett område där vi under arbetets gång själva lär och utvecklas som individer, arbetslag, och tillsammans med barnen. Omtanke karlstad Lärande i det digitala samhället Förskolan ska ligga i tiden med sitt arbete och i takt med att IT, datorer och surfplattor utvecklas. Det är viktigt att förskolan använder dessa verktyg som ett naturligt hjälpmedel i sin verksamhet. Det är viktigt att alla känner till och förstår vad som händer i denna omvälvande tid och kan därmed skapa en bild om var vi befinner oss och hur vi ska skapa en rörelse i riktning mot det önskade. Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn genom IKT utvecklar: intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar och utmanar barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik. Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: Kriterier 1. använda IKT som ett verktyg för att visa bilder och texter 2. använda IKT för att utmana barns nyfikenhet, kommunicera och tolka. 3. använda IKT för att visa hur enkel teknik fungerar. 4. använda IKT inom språk, kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik. Mål för arbetslaget i förskolans verksamhet Uppnåendemål 1. Arbetslagen ska använda IKT sin vardag på förskolan. 2. Arbetslagen ska ha med IKT i sin verksamhet med barnen. 3. Arbetslagen deltar i OMTANKE Karlstad. 4. Alla i arbetslaget bidrar i processen - med reflektioner, tankar och frågor på its - innan träffar inom OMTANKE.

8 5. Arbetslaget använder IKT i den omfattning de har tillgång till IKT. 6. Alla i arbetslaget dokumenterar med hjälp av IKT Utvärdering av kriterierna 1. Tillsammans med barnen använder vi oss ofta av Internet som uppslagsverk. 2. Vi har påbörjat arbetet med att låta barnen själva använda kameran och Ipaden för dokumentation. 3. Vi har teknikappar som barnen använder sig av. 4. Vi använder oss av olika appar på på Ipaden inom områdena språk, matematik, naturvetenskap och teknik. När barnen är bortresta kommunicerar de med förskolan genom att skicka bilder och hälsningar från familjens digitala verktyg. Barnen på förskolan har även skickat egna hälsningar och bilder till barn som varit bortresta. Utvärdering av arbetslagens uppnåendemål i förskolans verksamhet 1. Vi använder oss av mobiltelefoner, datorer och ipad. Barnen ber oss ofta att vi ska söka information på Internet tillsammans med dem som exempelvis fakta om människokroppen och djurläten. 2. De äldsta barnen på avdelningen har fått ta egna naturbilder med hjälp av kamera. Vi har laddat ner appar som vänder sig till olika åldersgrupper samt inom olika områden, såsom språk, teknik och matematik. 3. Båda arbetslagen deltar i OMTANKE Karlstad 4. Alla i arbetslaget har bidragit med reflektioner, tankar och frågor på its innan träffar inom Omtanke. Arbetslaget har tagit del av de filmer och artiklar som lagts ut på Omtanke. 5. Vi använder oss av Ipaden i den utsträckning vi har tillgång till den. Vi använder oss också en hel del av Internet. 6. Alla i arbetslaget dokumenterar med hjälp av IKT. Hur ser vi på barnen att verksamheten med IKT har utvecklat deras kunnande från en tid till en annan. Barnen har insett att IKT är en källa till kunskap. De kommer ofta till oss pedagoger för att tillsammans med oss söka fakta kring olika ämnen. En del barn ber om vår mailadress innan de reser bort för att kunna kommunicera med oss under tiden de är borta. Hur ser ni på ert eget arbete med IKT i verksamheten. Har ert kunnande utvecklats under läsåret Vi använder oss mer av IKT än tidigare och vi lär av varandra. För flera av oss var mötet med Ipad en ny bekantskap. I den mån vi haft tillgång till den har vi försökt att lära oss på egen hand. Analys och lärdomar, utvecklingsbehov Vi upplever att en ipad som delas mellan två avdelningar är för lite. För att vi pedagoger tillsammans med barnen ska kunna utnyttja Ipadens fulla kapacitet behöver vi både mer utbildning och större tillgång. Vi ser Ipaden som ett stort utvecklingsområde för både oss och

9 barnen. Alla på avdelningen har en positivt inställning till IKT och vill gärna lära mer för att kunna använda oss av IKT i vår verksamhet tillsammans med barnen. Eftersom kravet på pedagogisk dokumentation har ökat skulle det också vara önskvärt med fler datorer på avdelningen. Ansvariga för utvärderingen är: Birgitta Zetterström, Karin Bengtsson, Jenny Skogman Persson