LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

Transkript

1 LPP natur och miljö Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1

2 Varför läser vi biologi, fysik, kemi, geografi och hemkunskap? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: I biologi: använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genomföra systematiska undersökningar i biologi använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. I fysik: använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, genomföra systematiska undersökningar i fysik, och använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. I kemi: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra systematiska undersökningar i kemi, och använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. I geografi: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen, mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen, I hem och konsumentkunskap: utforska och analysera samspel värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling. 2

3 I biologi: Ur det centrala innehållet: I fysik: I kemi: I geografi och hemkunskap Natur och samhälle Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske. Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön Biologin och världsbilden Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen. Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Biologins metoder och arbetssätt Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas. 3

4 Ur det centrala innehållet: I fysik: Fysiken i naturen och samhället Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid. Fysiken och vardagslivet Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering. Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat. Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat. Fysikens metoder och arbetssätt 4

5 Ur det centrala innehållet: I kemi: Kemin i naturen Vattnets egenskaper och kretslopp. Luftens egenskaper och sammansättning. Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner. Kemin i vardagen och samhället Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen. Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet. Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras. Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet. Kemins metoder och arbetssätt Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar. 5

6 Ur det centrala innehållet: I geografi: Livsmiljöer Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp. Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna. I hem och konsumentkunskap: värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling. 6

7 Förmågor vi utvecklar Begrepp Du kan förstå det huvudsakliga innehållet ochkunna använda följande uttryck rätt: klorofyll, pollinering, ekologi, ekosystem, fotosyntes, nedbrytning, näringskedja, livscykel, växthuseffekt, gro, kretslopp, lufttryck, förbränning, para sig, befruktad, Kommunikativ I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan du formulera dig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I muntlig och skriftlig interaktion kan du uttrycka dig enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar. Analys Du visar din förståelse genom att i enkel form redogöra för och kommentera innehåll och detaljer samt även genom att med tillfredställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. Metakognitiv För att underlätta din förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan du välja och använda dig av någon strategi för lyssnande och läsning. För att förtydliga och variera din kommunikation kan du bearbeta, och göra enstaka enkla förbättringar av, egna framställningar. Källkritisk/informationshantering Du skall kunna välja och värdera olika källor och kunna skilja på fakta och tyckanden. 7

8 Så här vill vi redovisa Vi planerar tillsammans muntligt prov skriftligt på datorn vanligt skriftligt labbrapporter 8

9 vecka vecka 9 vecka 10 områd e Planen för arbetet med Natur och Miljöboken naturen, djuren och miljön 2. Jag, mina 3. Världen, val och miljön jag och miljön Filmer/Liber Espresso Luft sid sid. 6 7 U Vatte n sid sid. 8 9 sid V8000 kemi, V7377 geografi Liber Espresso: Kemin i naturen/ vattnets kretslopp Boken om Fysik och Kemi sid sid Experime nt Hålla andan Bygga en drake vecka 11 Mat sid U , Hemkunskap Liber espresso hemkunskap Nyttig frukost kretslopp vecka 12 Djur och natur sid. 2 5, 8 22 sid djur i Sydamerika djur i Australien Smooth ies/ kakor 9

10 Matris för Natur och Miljöjobbet Förklaring där Förklaring där Vilket Förklaring där även så även kretslopp ingår jord, sol, vi och morötter, transporten till vi i om vi äter moroten är vattna och affären finns en morot? med gödsla jorden med. finns med. Man låter + kemisk Hur går det till vattnet sila + biologisk rening med när genom grus rening med järnklorid eller avloppsvatten och sil. mikroorganism aluminiumjone renas? Mekanisk er bakterier r. rening Vattnet värms Imma är upp och blir vattendroppar gas i luften Varför blir det Imma är som kommer sedan kyls det så ofta imma vattendroppar från luften. ner mot på fönstret i som samlas på Imman bildas spegeln och badrummet? spegeln. av vatten i kondenseras, gasform. blir till vattendroppar Ja vatten stiger som ånga från Kan man säga havet och + vatten från + förångas, att vi dricker bildar moln. växter och gas, kondens, samma vatten Molnen kyls jorden. + kondensera som ner och ångan vinder puttar faller som snö dinosaurierna blir till vatten upp molnen också. drack? droppar som sedan regnar ner på jorden. Varför finns Växterna Ljus krävs för det inga gröna Det finns inget behöver ljus växternas växter i ljus för att växa energiförsörjni underjordiska och leva ng grottor? Städer blir Vad kommer det att översvämmade Isarna smälter och innebära för och vattenytan människorna Isbjörnarna växter och djur höjs. Djuren kan inte bo där kan inte hitta om vi får ett kan inte leva i längre. De kan mat, de svälter. varmare klimat? vatten. inte heller odla eller hitta dricksvatten. maskarna gör Den kan ändå ny jord av våra inte göra En daggmask matrester, småmaskar är väldigt Varför är daggmasken själv, det speciell. Den daggmaskarna har muskler behövs två kan vara både så speciella? som kan dra maskar för att hane och ihop sig så den de skall kunna hona. blir kort eller para sig och bli lång. befruktade. dom ger näring till djur och människor, Växter är för att man får Utvecklad syre av växter, förklaring av Utvecklad förklaring av mycket viktiga träden kan ge en aspekt eller två aspekter i naturen. skydd, enkel eller enkel Förklara varför. växterna tar förklaring av förklaring av bort koldioxid. två. alla 3. Enkel förklaring av en aspekt. Kunna begreppen Kunna förklara Göra en egen producent, vad som näringsväv i ett växtätare och händer om en annat land och Vem äter vem? köttätare och kunna ge exempel på dem i en näringsväv. del i näringsväven minskar eller ökar. hur en händelse påverkar din väv. 10